Malin Björk (C)

Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag om minoritetsfrågor i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Förslagen handlar exempelvis om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samepolitiken, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering och sverigefinnarnas rätt till språk och kultur.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

22

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

7, 64 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-30

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om statsskicket och statschefens uppdrag, ökad insyn i Kungliga hov- och slottsstatens ekonomi samt EU-samarbetet. Några förslag handlar om åtgärder för att vitalisera demokratin. Andra motioner tar upp frågor kring politisk kommunikation, partifinansiering, lobbyister och karensregler för ministrar och höga statstjänstemän.

Fler ämnen som behandlas i motionsförslagen handlar om grundlagsreglering när det gäller nationella minoriteter, svenskt medborgarskap och public service.

Riksdagen hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågorna.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

40

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

12, 69 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-30

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Motion till riksdagen 2024/25:3420 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Fokus för Centerpartiets vårmotion: värna jobben, företagen och tillväxten i tullkaoset 1.1 Sänkta skatter och kostnader för att värna

Inlämnad

2025-04-30

Förslag

1

Datum

2025-04-30

Utskottsberedning

2024/25:FiU20

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Skolminister Lotta Edholm (L) Civilminister Erik Slottner (KD) EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) besvarar

Datum

2025-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om och fri- och rättigheter som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering och trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

18

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

8, 72 minuter

Justering

2025-04-01

Datum

2025-04-03

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-09

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om offentlig förvaltning i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och har vidtagits åtgärder inom de områden som förslagen gäller.

Förslagen handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

18

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2025-04-03

Datum

2025-04-03

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-09

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)

Datum

2025-04-03

Motion till riksdagen 2024/25:3370 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:141 Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier m.m. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering av den nya bestämmelsen om förolämpning

Inlämnad

2025-04-02

Förslag

2

Datum

2025-04-02

Utskottsberedning

2024/25:JuU29

Motion till riksdagen 2024/25:3377 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:123 Kontaktförbud ett utökat skydd för utsatta personer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att presumtionsregeln ska gälla även vid kontaktförbud som avser en gemensam

Inlämnad

2025-04-02

Förslag

3

Datum

2025-04-02

Utskottsberedning

2024/25:JuU31

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor.

Förslagen inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024 och handlar exempelvis om personuppgifter och digitala söktjänster, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen gäller.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

11

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

8, 61 minuter

Justering

2025-03-20

Datum

2025-03-21

Bordläggning

2025-03-25

Debatt

2025-03-26

Beslut

2025-03-26

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.

Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.

Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen.

Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-14

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Motion till riksdagen 2024/25:3340 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:93 Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet utökade möjligheter och ett enklare förfarande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av anmälningsplikt

Inlämnad

2025-02-12

Förslag

2

Datum

2025-02-12

Utskottsberedning

2024/25:JuU27

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa ja till ett förslag om att låta en utredning se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av sammanträden i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, motionsrätten, en utredning om oppositionens ställning samt riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2025-01-30

Datum

2025-01-30

Bordläggning

2025-02-10

Debatt

2025-02-11

Beslut

2025-02-13

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Motion till riksdagen 2024/25:3295 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelserna i den nya lagen bör formuleras som en möjlighet, i stället för en

Inlämnad

2024-12-13

Förslag

1

Datum

2024-12-13

Utskottsberedning

2024/25:JuU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3281 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av skr. 2024/25:52 Riksrevisionens rapport om statens tillsyn för att motverka penningtvätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade möjligheter för Skatteverket och Bolagsverket att utbyta

Inlämnad

2024-12-04

Förslag

1

Datum

2024-12-04

Utskottsberedning

2024/25:FiU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson KD Energi- och näringsminister Ebba Busch KD Justitieminister Gunnar Strömmer M Civilminister Erik Slottner KD Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson KD

Datum

2024-10-24

Motion till riksdagen 2024/25:3230 av Ulrika Liljeberg m.fl. C med anledning av prop. 2024/25:20 Anonyma vittnen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2024/25:20 Anonyma vittnen. Motivering Sverige har i dag en grov organiserad brottslighet på frammarsch, med dödliga skjutningar och sprängningar

Inlämnad

2024-10-16

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:JuU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. C Ny kraft för Sverige Centerpartiets budgetmotion för 2025 Sammanfattning Kortfattat om Centerpartiets budgetmotion för 2025 En jobbpolitik för att möta arbetslöshetskrisen Sedan Sverige fått EU:s tredje högsta arbetslöshet, med följdeffekter för integration

Inlämnad

2024-10-04

Förslag

6

Utskottsberedning

2024/25:FiU1

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag