Sök

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-18

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2016-03-15

Datum

2016-03-18

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om trossamfund. Motionerna handlade om Svenska kyrkans ställning och fri församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan.

Riksdagen anser inte att det finns skäl att ta initiativ till en ändring i relationen mellan staten och Svenska kyrkan eller att förorda att lagregleringen om församlingstillhörighet ändras.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 18 minuter

Justering

2016-03-15

Datum

2016-03-18

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen har behandlat två årsrapporter från EU-kommissionen om subsidiaritet och proportionalitet samt om förhållandet mellan de nationella parlamenten och kommissionen. Politisk dialog mellan EU-kommissionen och Sverige sker genom regeringen. Det är bara vid subsidiaritetsprövningar som riksdagen kan kommunicera direkt med kommissionen. Konstitutionsutskottet betonade därför att det är viktigt att de nationella parlament som inte kan delta i den politiska dialogen inte missgynnas.

Konstitutionsutskottet konstaterade att det saknades motiveringar utifrån subsidiaritetsprincipen i 15 procent av EU-kommissionens förslag under 2014. Enligt utskottet är det en svaghet i EU:s lagstiftningsprocess. Utskottet framhöll att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar görs innan förhandlingar om förslag påbörjas, annars kan prövningarna förlora i betydelse. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Subsidiaritetsprincipen säger att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt, antingen i medlemslandet eller på EU-nivå.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-18

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksbanken får ingå avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för utlåning till låginkomstländer. Lånet gäller en kredit på högst 500 miljoner särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 5,8 miljarder kronor.

Utlåningen ska ske via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust, PRGT. Sverige deltar redan i dag i PRGT genom att ge bidrag för att subventionera exempelvis räntan på låginkomstländernas lån. Riksdagen tycker att det är rimligt att Sverige under en begränsad period även hjälper till med lån i PRGT vid behov.

Samtidigt menar riksdagen att det går att ifrågasätta om utlåningen tillhör Riksbankens kärnverksamhet. Multilateralt utvecklingssamarbete är mer en del av utrikes- och biståndspolitiken än en uppgift för centralbanken. Riksdagen vill därför att frågan om ansvar för och finansiering av Sveriges IMF-åtaganden bör övervägas vidare, till exempel i en kommande översyn av riksbankslagen.

Beslutet grundar sig på en framställning från Riksbanken. 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Det införs amorteringskrav för nya bolån. Banker och andra kreditinstitut som lämnar bolån till privatpersoner ska ha regler för återbetalning som är sunda och som motverkar alltför höga skulder hos hushållen. Amorteringskravet kommer bara att gälla nya bolån, det gäller inte bakåt i tiden.

Den som tar lån för att köpa en nyproducerad bostad kommer att kunna slippa amorteringskravet under fem år. Detta undantag har införts för att förhindra att nyproduktionen av bostäder minskar. Man ska också kunna få undantag från amorteringskravet om man drabbas av till exempel arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller att en närstående dör. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i så kallade föreskrifter bestämma hur amorteringskravet ska utformas i detalj.

Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2016 och enligt planerna kommer de nya föreskrifterna att börja användas den 1 juni. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Det kan göra att mångfalden av boendeformer ökar och leda till minskad boendesegregation. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Tillkännagivandet omfattar även ett hyrköpsystem för bostäder. Hyrköp innebär att hyresgästen efter en viss tid har rätt att köpa lägenheten.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner med hänvisning till att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning till bostadsrätt.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsrätt. Skälet är bland annat att arbete och utredningar pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, rätt till heltid, utökade möjligheter till ledighet och turordningsreglerna.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2016-03-17

Datum

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i lagen om elektronisk kommunikation. Ändringarna görs för att anpassa reglerna till en EU-förordning om elektronisk kommunikation, TSM. Syftet med förordningen är dels att säkerställa ett öppet internet genom att bland annat reglera nätoperatörernas möjlighet att styra datatrafik, och dels att på sikt avskaffa tilläggsavgifter för roaming inom EU. Roaming är när mobiltelefonen kopplas över till en annan teleoperatör än den man är abonnent hos, exempelvis när man åker till ett annat land. Det finns ett mål om att skillnaden mellan så kallade roaming- och nationella avgifter inom EU ska vara så liten som möjligt.

Lagändringen innebär att Post- och telestyrelsen (PTS) får rätt att vidta åtgärder för att förordningen ska följas. De nya reglerna börjar gälla den 30 april 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-15

Datum

2016-03-16

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om yrkesmässiga godstransporter på väg och taxi. Motionerna handlar bland annat om villkoren inom åkerinäringen, beställaransvaret, krav på taxameter och kontroller och indragning av taxiförarlegitimationer.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till de utredningar som pågår om aktuella frågor inom yrkestrafiken och taxi.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

30, 123 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-16

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Regeringen borde arbeta hårdare för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Det har börjat växa fram olika alternativ inom välfärden, som äldreboenden med inriktningar mot olika språkgrupper, särskilda diagnoser eller HBTQ-kompetens. Riksdagen tycker att det är bra, men anser att valmöjligheterna fortfarande är mycket begränsade inom en del områden. Riksdagen vill därför att regeringen ser över hur man kan få till en ännu större valfrihet.

Riksdagen anser också att det krävs tydliga regler och uppföljningssystem för att garantera att skattemedlen används på ett bra sätt. Den föreslår därför att regeringen inför tillståndsplikt för alla privata och kommunala utförare i välfärden. Riksdagen tycker också att det borde finnas tydliga sanktioner kopplade till tillståndet.

Riksdagen vill nu att regeringen tar till sig förslagen och återkommer till riksdagen med konkreta förslag. 

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om avknoppning av offentlig verksamhet och kommunal utjämning.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-16

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska utöva så kallad egenkontroll. Egenkontroller ska göras så ofta och så mycket som behövs för att verksamheten ska hålla en bra kvalitet. Nu vill riksdagen stärka egenkontrollen inom socialtjänsten. Därför har riksdagen uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att redovisa vilka åtgärder som kan göras för att stärka egenkontrollen i både offentliga och privata verksamheter som bedriver socialtjänst.

I samband med tillkännagivandet om egenkontroll behandlade riksdagen även ett stort antal andra förslag om socialtjänstfrågor, de allra flesta från allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till dessa motionsförslag, framför allt med hänvisning till att det pågår arbete och utredningar i flera av de frågor som förslagen tog upp.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

31

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

10, 71 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-14

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-17

Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-14

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 inom området sociala avgifter. Motionerna handlar bland annat om att sänka de sociala avgifterna för unga, för äldre, för små företag och för företag i glesbygden. Några motioner föreslår att friluftsorganisationer inte ska behöva betala sociala avgifter. Anledningen till ställningstagandet är bland annat att riksdagen anser att den tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga som genomfördes inte fungerade som åtgärd mot ungdomsarbetslösheten. När det gäller äldre har det nyligen beslutats om att de betalar en särskild löneskatt. För företag som är små eller placerade i glesbygd finns det redan andra stödåtgärder. Riksdagen vill heller inte att fler organisationer ska slippa betala arbetsgivaravgifter, utan hänvisar till principen om att alla ideella organisationer bör behandlas lika.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 38 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

En sanktionsavgift ska införas i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Det innebär att en tillverkare som bryter mot föreskrifter som gäller med stöd av lagen måste betala en avgift.

Med den här ändringen anpassas lagen till de omarbetade EU-direktiven om icke-automatiska vågar och om mätinstrument. Icke-automatiska vågar är till exempel vågen i kassan i mataffären. Konsumenter ska kunna lita på att de får den mängd av en vara, i vikt, som de betalar för. Därför är det viktigt att vägningen görs på rätt sätt.

Lagändringen träder i kraft den 20 april 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16

EU-kommissionen har meddelat en handlingsplan för att få EU att gå över till en så kallad cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man tar vara på värdet i en produkt eller ett material, genom att den istället för att slängas återanvänds till att bli en ny produkt eller att resursen återgår till naturen. Det leder till en mer hållbar användning av jordens resurser.

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har granskat kommissionens handlingsplan och ser positivt på den. Utskottet anser att handlingsplanen innehåller goda idéer, som exempelvis att främja delningsekonomi (delningsekonomi är till exempel att flera personer delar på en produkt) och stärka marknaden för förnyelsebart material.

Utskottet anser att en cirkulär ekonomi ska baseras på giftfria, biobaserade och resurseffektiva kretslopp. För att uppnå det menar dock utskottet att EU-lagar om avfall, kemikalier och produkter behöver ses över och samordnas.

Enligt utskottet är det också viktigt att se över riskerna med farliga ämnen i återvinningsbart avfall, och i nytt material som framställs av det. Avfall med skadliga ämnen ska inte ses som återvinningsbart. Utskottet hoppas att den EU-strategi för en giftfri miljö som kommissionen ska ta fram till 2018 kommer att innehålla mer konkreta förslag för att möjliggöra ett giftfritt kretslopp. Hur ett EU-land använder sina egna naturresurser ska dock landet själv bestämma.

Utöver detta anser utskottet bland annat att:

• EU:s kemikalieregler bör utvecklas så att farliga ämnen förbjuds eller begränsas i större utsträckning.
• Det bör bli lättare att få information om hälso- och miljöfarliga ämnen i varor.
• Målet att minska plast i haven är bra, men att det också behövs åtgärder mot den plast som kommer från andra ställen än fartyg.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med att ta fram ett nationellt skogsprogram. Nuvarande regering har fortsatt det arbetet. Riksdagen vill nu säkerställa att utvecklingen av programmet drivs med samma grundsyn. Därför gav riksdagen en uppmaning till regeringen om att inriktningen ska baseras på skogspolitikens nu gällande jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Även ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, som leder till att skogen och dess värdekedja bidrar till ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi är något som ska ingå i arbetet med att ta fram programmet.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om att fortsätta värna Sveriges rätt att besluta över skogsfrågor, i samband med arbetet med EU:s skogsstrategi.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlar om skogspolitikens övergripande inriktning, definitionen av skyddad skog, nyckelbiotoper och om att förenkla regler.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

40, 124 minuter

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Den som sitter i fängelse för våldsbrott ska vara tvungen att gå ett behandlingsprogram. Den som vägrar ska få sämre möjligheter till permission och villkorlig frigivning. För dem som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående ska behandlingsprogram vara ett krav för villkorlig frigivning. Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner som bland annat handlar om häktning, restriktioner för häktade, återfallsförebyggande arbete, villkorlig frigivning och elektronisk övervakning. Det eftersom det redan pågår arbete inom området och riksdagen har behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

23

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16

Riksrevisionen har granskat om statens insatser är tillräckligt effektiva för att nyanlända snabbt ska kunna etablera sig i samhället. Myndigheten konstaterar i rapporten att nyanlända kan bli ett viktigt tillskott till arbetskraften, under förutsättning att de snabbt kommer in på arbetsmarknaden.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är tillräckligt effektiva och att det krävs förändringar inom såväl integrationsområdet som angränsande politikområden för att fler nyanlända snabbt ska komma i arbete. Bland annat är bostadsbristen en starkt begränsande faktor för en bra integration. Ett annat viktigt område är utbildning.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsatser, men menar att regeringen redogör för både planerade och redan vidtagna åtgärder i skrivelsen och lade den därför till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

2

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

37, 140 minuter

Justering

2016-03-10

Datum

2016-03-11

Bordläggning

2016-03-15

Debatt

2016-03-16

Beslut

2016-03-16