Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Mervärdesskatt

Betänkande 2015/16:SkU19

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 mars 2016

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Mervärdesskatt(pdf, 334 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2015/16:19 Mervärdesskatt

Beslut

Nej till motioner om moms (SkU19)

Riksdagen sa nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlade bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 33

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-02-11
Justering: 2016-03-10
Trycklov: 2016-03-11
Reservationer: 5
Betänkande 2015/16:SkU19

Alla beredningar i utskottet

2016-02-11

Nej till motioner om moms (SkU19)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om moms från den allmänna motionstiden 2015. Förslagen handlar bland annat om skattesatser, att se över momssystemet samt att förändra momsreglerna för ideella föreningar.

Skatteutskottet säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan planerar en översyn av momssystemet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-03-16
Debatt i kammaren: 2016-03-17
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:SkU19, Mervärdesskatt

Debatt om förslag 2015/16:SkU19

Webb-tv: Mervärdesskatt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per Åsling (C)
Anf. 154 Per Åsling (C)

Herr talman! Vi kan i olika undersökningar se att momsen tyvärr hamnar högt på företagens lista över rangordnade administrativa problem och bördor. Förenklas företagarnas vardag kan fler företag starta och fler jobb skapas, vilket i förlängningen också stärker välfärden.

Det går att förenkla mycket inom området mervärdesskatt. Alliansens reform med kvartalsredovisning av moms i stället för månadsredovisning minskade företagens kostnader med över 300 miljoner kronor.

För Centerpartiet är det viktigt att vi kan utvidga förenklingsarbetet inom momsen till fler områden. Därför är det angeläget att vi får på plats en utredning som syftar till att behålla och utvidga möjligheterna för fler enskilda företagare att redovisa sin moms årsvis. Dagens system måste utvidgas till att omfatta även mindre företag med gränsöverskridande handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Momsbeskattning liksom övriga skatterättsliga regelverk måste hänga med i tiden. På senare år har det blivit allt tydligare att såväl lagstiftare som ansvarig myndighet måste bli snabbare i att hantera den snabba utvecklingen i samhället.

Skatteverkets nyligen publicerade kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet är ett bra exempel på hur viktigt det är att vi är snabbfotade i lagstiftning och förändring av regelverk. Härom tror jag inte att det finns några partipolitiska åsiktsskillnader. Regelverken ska hänga med i utvecklingen. Framtidens momsregler måste hantera gränsöverskridande transaktioner via mobil och internet. Det måste ske på ett enkelt och effektivt sätt. Med ett enklare system främjar vi tillväxt och framtidens jobb.

I dag, när vardagsköp pågår för fullt i mobiler och vid datorskärmar, framstår det alltmer tydligt att det formella mervärdesskattesystemet har hamnat i otakt med den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Ökad användning av ny teknik och globala tjänster driver fram behov av att förenkla för både konsumenter och näringsidkare. Vi måste följa med i det digitala samhället. Lagstiftningen och tillämpningen måste följa med i verkligheten.

Herr talman! Det är häftigt att betala skatt, sa Mona Sahlin för ett antal år sedan. Jag värderar inte vad hon sa men vill gärna lägga till att det också ska vara lätt att betala skatt. Därför är det viktigt att vi inte bara ser vad vi kan förenkla och förbättra i dagens regelverk. Vi måste också tänka nytt. Vi måste se vad som händer i företagarens vardag och, där det är nödvändigt, skapa nya system från grunden - system som gör att vi kan upprätthålla skatteuppbörden samtidigt som vi förenklar.

Min bild av den svenska skatteviljan är att den är hög. Väljarna har gett oss ett förtroende som lagstiftare, och då är det vår skyldighet att se till att det är lätt att betala skatt.

Centerpartiet har föreslagit en ny företagsform, ingångsföretag. Det är ett system där företagaren via en app i mobilen automatiskt redovisar och betalar sin skatt till Skatteverket, helt enkelt genom att betala 25 procent av sin omsättning upp till högst 250 000 kronor direkt vid en affärstransaktion.

Vi behöver fler jobb och företag i Sverige. Arbetslösheten bland invandrare ligger på över 15 procent. Fler måste komma i arbete och få en lön att leva på. Varje ingångsföretag betyder att en människa får en egen inkomst och slipper leva på bidrag. Vårt förslag om ingångsföretag innebär att det blir lätt att starta företag. Och, herr talman, lättare kan det inte bli.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till den centerpartistiska reservationen nr 4.

Anna Hagwall (SD)
Anf. 155 Anna Hagwall (SD)

Herr talman! I betänkandet avhandlar vi motioner om moms som har inkommit under den allmänna motionstiden.

Betänkandet är uppdelat i fyra delar. Jag kommer att kommentera ämnet skattesatser, där vi har en reservation. Härmed yrkar jag bifall till reservation 1. Resten av frågorna kommenteras säkert av mina ledamotskollegor från andra partier.

Ja, skatter - vad är skatt egentligen? Enligt lexikon är skatt en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan koppling till motprestationer från betalningsmottagaren. Det främsta syftet brukar vara att finansiera offentlig sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Skatten kan också ha andra syften, såsom att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar med hjälp av ekonomiska incitament. Skatterna kan användas för att stimulera samhällsekonomin eller verka återhållande för skadligt beteende. En tillfällig sänkning av momsen kan till exempel användas för att stimulera konsumtionen.

Justeringar av skattereglerna för investeringar kan användas för att öka eller minska företagens vilja att investera, vilket på sikt leder till effekter på produktionen. Fler exempel finns.

Skatter har funnits åtminstone sedan tidig historisk tid. En tidig skatt var en andel av den årliga skörden, och i det gamla Egypten och i Mesopotamien förekom skatt i form av dagsverken till staten. Aten och Rom införde skatter på handeln, exempelvis tullar och skatt på försäljning. Under medeltiden var indirekta skatter på handeln den dominerande skatteformen. Skatter baserade på en summa per hushåll, på jordägande eller andra grunder förekom också.

Innan penninghushållningen slog igenom betalades skatten huvudsakligen i varor eller med arbete. I sammanhanget kan man också nämna den religiösa skatten tiondet, en sorts skatt till kyrkan som bland annat finansierade fattigvården.

Enligt de flesta politiska filosofierna är skatter rättfärdigade för att finansiera aktiviteter som anses nödvändiga för samhället. Progressiv skatt kan användas för att reducera ojämlikheter i samhället. Enligt denna syn är beskattning i moderna nationer en fördel för samhällets utveckling och därigenom för en majoritet av befolkningen. Ett vanligt sätt att presentera detta är att parafrasera Oliver Wendell Holmes: Skatt är civilisationens pris.

Herr talman! Vissa politiska filosofer är emot skatt därför att det är obligatoriskt och påtvingat av ett rättssystem. De ser beskattning som stöld därför att det är en kränkning av äganderätten.

Politiska voluntarister, anarkokapitalister och de flesta andra typer av libertarianer i allmänhet ser beskattning som en aggression av staten. Att demokrati legitimerar beskattning avfärdas av dem som anser att all form av statlig makt, inkluderande demokratiskt antagna lagar, i grunden är förtryckande.

Ekonomen Ludwig von Mises ansåg att samhället i dess helhet inte ska fatta sådana beslut, på grund av metodologisk individualism. Libertarianer som är emot beskattning anser att de tjänster som i dag tillhandahålls av staten kan ersättas av privata alternativ, såsom privata försvarsbyråer, medlingsbyråer eller frivilliga donationer.

Herr talman! Mellan dessa ytterligheter finns den svenska skattelagstiftningen om momsens olika satser och tillämpningsområden. Den säger att mervärdesskatt ska betalas till staten och skattesatsen anges som en påläggsprocent. Huvudregeln är 25 procent, och därutöver finns två reducerade skattesatser på 12 och 6 procent.

Frågan om skattesatserna på momsområdet har länge varit föremål för diskussion. Gränsdragningar mellan områden som behandlas olika, beroende på utgångspunkt, kan ge upphov till svårförklarade skillnader. Det kan vi se på de aktuella motioner som vi behandlar. Majoriteten av de behandlade motionerna föreslår sänkt eller slopad moms för nya kategorier av varor och tjänster. Diskussionen pågår ständigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Det finns goda skäl att sträva efter ett system med få undantag från skatteplikt och så få områden med reducerade skattesatser som möjligt. Rent generellt vore en lägre men enhetlig moms idealisk, om man nu kunde enas om skattens nivå.

Önskemålen om enkla och lättillämpade skatteregler kan dock inte ses isolerade. De måste hela tiden vägas mot andra samhälleliga behov. Typer av påverkan är ökad eller minskad konsumtion, sysselsättning och folkhälsoeffekter. Dessa undantag bör dock regelbundet utvärderas för att motverka konkurrenssnedvridning och administrativa bördor samt för att utröna om den förväntade effekten uppnåtts.

Vi kan inte bortse från att lagarna styrs av EU:s mervärdesskattedirektiv. I artikel 97 anges att grundskattesatserna inte får vara lägre än 15 procent, och medlemsstaterna får tillämpa en eller två reducerade skattesatser.

I kommissionens arbetsprogram för 2016 planeras för en handlingsplan för ett enkelt, effektivt och bedrägerisäkert slutligt mervärdesskattesystem som är anpassat till den inre marknaden. Målet är avskaffande av de reducerade skattesatser som försvårar en korrekt funktion hos den inre marknaden. De reducerade momssatserna har en snedvridande effekt på den förändrade ekonomiska, affärsmässiga och rättsliga miljön, tycker kommissionen.

Kommissionens planer för nya initiativ på mervärdesskatteområdet och att ett meddelande om dessa planer förväntas komma under 2016 på våren gör en ändring i den nationella lagstiftningen överflödig i det här läget.

Vad vi kan hoppas på är att kommissionens nya förslag tar hänsyn till alla aspekter i vårt samhälle och att medborgana upplever att det är rättvist och ändamålsenligt. Det är en viktig aspekt för att viljan till betalning inte ska urholkas.

Larry Söder (KD)
Anf. 156 Larry Söder (KD)

Herr talman! Mervärdesskatten påverkar oss alla, varje dag. Varje gång vi som privatpersoner köper något stöter vi på moms. Det är företagen som är en oavlönad uppbördsman åt staten och ska hantera skatten för varje transaktion. Mervärdesskatt är en nationell angelägenhet med sitt kassaflöde till staten och som styrinstrument i samhället.

Momsen står för ungefär 20-25 procent av de totala skatteintäkterna och är därmed en oerhört viktig del för både stat och den enskilde. I siffror handlar det om ungefär 460 miljarder kronor till statskassan eller 49 000 kronor per person och år.

Skatter ska finansiera välfärden och offentliga utgifter samt styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning. Mervärdesskatten bör utformas och användas i liknande syfte och inte bara som en kassako för nuvarande regering för att kunna göra nya reformer.

Ett exempel på när styrning genom skatter kan ha stor betydelse är tjänstesektorn, som har en potential att skapa många nya jobb samtidigt som möjligheten att få svarta jobb att bli vita jobb är väldigt stor. Detta har vi exempel på, bland annat när det gäller RUT-avdraget. Det påvisar att tjänstesektorn har en stor potential för framtiden, och det vill vi stimulera mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Vi kristdemokrater ser värdet i att fler får möjlighet att reparera sina cyklar, skor eller kläder ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi vill sänka momsen från 25 procent till 6 procent på dessa varor och tjänster för att främja detta, samtidigt som vi har övertygelsen om att vi skapar fler jobb, vilket är välbehövligt i Sverige i dag.

Samtidigt ska momssatserna vara begripliga. Låt mig ta ett exempel. I dag är momsen 6 procent om man är på ett event där musik spelas och publiken sitter ned. Skulle man däremot vara på event där publiken dansar till musiken är momsen helt plötsligt 25 procent. Det är helt ologiskt, och det är svårt för alla att göra rätt. Det finns fler exempel som visar på att vi behöver se över reglerna så att de blir begripliga för människor.

Kristdemokraterna anser att dagens system med olika momssatser är krångligt, byråkratiskt och missgynnar de mest arbetsintensiva delarna av till exempel besöksnäringen. En viktig del i att stimulera tillväxt av turism och mötesindustri är att förenkla momsen och göra gränsdragningarna begripliga. Om verksamheterna även från mervärdesskattesynpunkt kunde delas in i de fyra kategorierna mat, logi, aktiviteter och transport, som är grunden för turism, skulle momsen blir mer förståelig och enkel att hantera.

Ett annat område som blir oerhört krångligt för den enskilde företagaren är e-handel, där man i den krångligaste av världar ska hantera momsregler från landet där man köper varan, Sveriges momsregler och reglerna från landet där man säljer varan. Förhoppningsvis ligger alla dessa tre inom EU. Annars är det en snårskog för den enskilde företagaren, som inte har det lätt att göra rätt. Vi pratar på andra områden om att förenkla och tydliggöra. Det bör vi göra även inom detta område.

Vi har tidigare i denna kammare talat om ideella organisationers kraft och nödvändighet i samhället. Civilsamhället utgör en grundbult i vårt samhällsbygge som vi inte kan vara utan. Dessa organisationer ska stimuleras och uppmuntras på alla sätt som går. Inte minst det sista årets händelser visar på nödvändigheten av ideella krafter. Under förra hösten gick diskussionen högt kring ideella föreningars verksamheter i secondhandbutiker. Dessa butiker är nödvändiga för att få pengar till verksamheten, och det borde vi som stat kunna stötta genom momsbefrielse.

Detta beslutades även i finansutskottet under hösten, och det är vi kristdemokrater glada för. Det som oroar oss är att regeringen inte har gjort ett klart uttalande i den frågan som innebär att ideella föreningar kan vara lugna och att regeringen inte avser att momsbelägga dem. Vårt förslag är att riksdagen tillkännager att de fortsatt ska vara momsbefriade.

Det är spännande att när människor gör som vi tänker har staten en förmåga att försvåra livet för dem. Jag tänker på de privatpersoner som investerar i förnybar energi, såsom vindkraft eller solceller, och som producerar så mycket el att de har möjlighet att sälja detta överskott till elhandelsföretag. Jag är övertygad om att vi alla tycker att det är en bra utveckling när privatpersoner vill vara med och skapa en bättre värld för oss alla. Men då ska vi inte straffa dem.

Mervärdesskattedirektivet och de svenska mervärdesskattereglerna medför att en mikroproducent av el - som har ett avtal om att antingen all el eller endast överskottsel ska levereras ut på nätet mot ersättning - anses bedriva en självständig ekonomisk verksamhet. Den verksamheten för privatpersonen behöver inte alls vara stor eller handla om många tusenlappar. Ändå sätter våra regler upp hinder för människor och skapar onödig byråkrati. Det kan knappast handla om stora inkomstbortfall för staten om man hade gjort undantag för dessa. Nu när regeringen verkar göra allt för att fasa ut kärnkraften i förtid skulle väl fler privatpersoner som vill göra en sådan här investering behövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör se över möjligheterna till och effekterna av att slopa momsplikten för dem som bedriver mikroproduktion av förnybar el och säljer sitt elöverskott.

Herr talman! Vi kristdemokrater står bakom alla våra reservationer, men för effektivitetens skull yrkar jag bifall till bara till reservation 5.

Adnan Dibrani (S)
Anf. 157 Adnan Dibrani (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkande SKU19. Det innebär att jag vill avslå alla reservationer som finns där.

I grunden är vi relativt eniga mellan partierna i detta betänkande, och det är jättebra. Vi bör söka mer av samverkan och mindre av strid kring skatterna, liksom i andra långsiktiga frågor som är av vikt för Sverige som nation.

Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Genom skatten kan staten ge alla lika möjligheter till utbildning och ett bra liv. En stor del av Sveriges välfärdssystem betalas av skatter. Det är skatter som bekostar sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, vägar, kollektivtrafik och så vidare.

Mervärdesskatten - eller momsen, som vi ofta säger - står för omkring 385 miljarder av våra totala skatteintäkter. Det är cirka en femtedel av den gemensamma sektorns skatteinkomster. Momsintäkterna är dubbelt så stora som inkomsterna av kapital - det är inte många som vet om det.

Vi behöver momsen. Den tillkom för att ytterligare utveckla den gemensamma välfärdsstaten. Detta är vi brett överens om i riksdagen. Skatterna och välfärdsstaten har blivit en sådan självklarhet att många företag och numera hela branscher vill jobba inom den skattefinansierade sektorn. Exempelvis är skattefinansierad skolpeng, barnomsorgspeng och så vidare så pass attraktiva att fler och fler företag trängs för att komma in på dessa marknader.

Som bekant styrs momsen ganska mycket av EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv, vilket andra talare till viss del har varit inne på. Mervärdesskattedirektivet utformades före Sveriges medlemskap, vilket har gjort att vi har haft vissa bekymmer.

Ett exempel på det är momsen på den ideella sektorn. Vi har en tradition av momsbefrielse när det gäller den ideella sektorn i Norden. Den momsbeläggning av den ideella sektorns secondhandverksamhet som blev aktuell efter det att Skatteverket hade ändrat sin bedömning var givetvis mycket olycklig. Skatteverket gjorde detta på grund av att man från EUkommissionens sida år 2008 inledde ett så kallat fördragsbrottsärende mot Sverige när det gällde momslagstiftningen. Det fanns alltså redan 2008 en osäkerhet i frågan. Situationen förvärrades dock när Högsta förvaltningsdomstolen tog ett beslut om att verksamheten bör vara momsbelagd, då Skatteverket kände sig tvunget att agera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Från utskottets och regeringens sida - och egentligen brett över alla partigränser - ansåg man att det var ganska viktigt att den ideella sektorns ekonomiska förutsättningar inte skulle påverkas negativt, att det inte skulle vara någon form av retroaktivitet i fråga om kommande lösningar på de problem som uppstod.

Lösningen kom, Larry, och sedan den 1 januari 2016 är problemet för dessa föreningar löst. Lagförslaget innebär ett förtydligande om att inkomster från secondhandförsäljning som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och främjar återanvändning och återvinning i fortsättningen ska vara både inkomst- och mervärdesskattefria.

Förslaget togs fram i samråd med de ideella organisationer som bedriver secondhandverksamhet. Det är kanske inte det mest idealiska, men det var så långt det gick att nå, med tanke på hur EU-kommissionen och EU-domstolen ser på saken. Man bör också komma ihåg att frågan drevs fram före 2008 genom att det fanns näringsintressen i Sverige som uppfattade momsbefrielsen inom secondhandverksamheten som ett osunt konkurrensmedel och ett dolt statsstöd.

Socialdemokraterna är av uppfattningen att skattesystemet bör vara neutralt och likformigt. Olikartade momssatser går egentligen emot detta. Vi har i Sverige hamnat i ett system där vi har tre momssatser. Enklare uttryckt: Vi har en normal momssats på 25 procent och två lägre momssatser på 6 respektive 12 procent. Det är rätt uppenbart att detta har lett till olika gränsdragnings- och avgränsningsdiskussioner. Likaså blir det en ständig jakt på att försöka få någon av de lägre momssatserna för den egna verksamheten.

Det är mycket glädjande att skatteutskottet, även de flesta borgerliga ledamöter, har avstyrkt alla de enskilda motioner där det krävs sänkt moms på olika saker. Sänkt moms kan många gånger ställa till med bekymmer eftersom det ofta är ofinansierat.

En utveckling mot en enhetlig moms, som i Danmark, vore nog bra på många sätt. Men dit är det långt kvar, och jag tror inte att det kommer att kunna åstadkommas på annat sätt än utifrån en större skatteutredning, som också måste ta hänsyn till och kopplas till de skatteintäkter som behövs med tanke på de demografiska utmaningar som Sverige står inför.

Det är sagt att EU:s momsdirektiv ska ses över med start i närtid. Som det verkar är det nu under våren eller absolut senast under tidig höst. Vi är jätteglada om denna EU-översyn ger oss nya öppningar, så att vi brett i Sveriges riksdag kan sätta oss ned och rensa i de oklarheter och inkonsekvenser som brukar komma upp i olika enskilda motioner.

Mervärdesskattesystemet måste vara i takt med den tekniska utvecklingen och inte minst den digitala utvecklingen och den digitala ekonomin. Vi är på väg in i en gränsöverskridande internetekonomi, och det bör vi bejaka. Det bör Sveriges finansminister, oavsett blocktillhörighet och partifärg, ha med sig in i de diskussioner om ett nytt momsdirektiv som komma skall.

Herr talman! Momsinkomsterna är centrala för välfärdens och andra gemensamma investeringars finansiering. Även hållbarhetsfrågan finns egentligen i momsen, som är en skatt på vår konsumtion. Diskussioner om momsen är en möjlig utgångspunkt för framväxten av en bredare skatteöverenskommelse. I den finns mindre av ideologiska låsningar och en tydlig utmaning i den tekniska utvecklingen som alla partier måste besvara.

Larry Söder (KD)
Anf. 158 Larry Söder (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Det är glädjande att höra Adnan Dibrani prata om secondhandbutikerna på det sätt som han gör. Ska jag tolka det besked som regeringspartiet kommer med så att man inte har några avsikter att ta upp frågan igen utan att secondhandbutikerna kan vara momsbefriade framgent, i alla fall så långt vi kan se? Det tror jag är ett viktigt besked att ge till dem, att de kan vara lugna och trygga i det.

Jag kan också notera att Adnan Dibrani inte har samma uppfattning som jag om att tjänstesektorn är en väg framåt för att hitta nya jobb. Man kan se att RUT-avdraget har gjort sin del för att hitta nya möjligheter till jobb. Om man sänker momsen på en del av tjänsterna tror jag att man kan stödja och stimulera på ett mer konkret sätt. Samtidigt kan man titta på hållbarhetsperspektivet, att vi faktiskt reparerar våra cyklar, skor och kläder i större omfattning.

Jag skulle vilja höra om Socialdemokraterna inte på något sätt kan tänka sig att stimulera detta ännu mer, med tanke på den situation som vi har i Sverige. Vi behöver alla jobb vi kan få.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Adnan Dibrani när det gäller delningsekonomin. Vi vet att delningsekonomin kommer mer och mer. Man kan använda den på många sätt. Man kan till exempel dela på en bil och dela på kostnaderna när man åker från ett ställe till ett annat.

Men det finns även företag som utnyttjar detta genom att de inte betalar någon moms, mervärdesskatt. De kanske inte heller betalar arbetsgivaravgifter och liknande. Jag undrar om Adnan Dibrani tycker att man måste göra någonting åt detta, eller om detta är en situation som är tillfredsställande för Sverige. Jag tror att vi förlorar en del av vår skattebas om vi inte gör någonting åt detta i framtiden.

Adnan Dibrani (S)
Anf. 159 Adnan Dibrani (S)

Herr talman! Larry Söder och Kristdemokraterna kan vara helt lugna. Vi ser i dagsläget egentligen inte något problem i fråga om momsen i den ideella sektorn. Det var, som sagt, inget nytt problem. Problemet uppstod redan 2008 då KD satt i regeringsställning. Man kämpade med denna fråga, och man hade turen att Högsta förvaltningsdomstolen inte prövade den förrän senare. Vi ska vara glada för att alla partier var överens. Men jag kan vara kaxig och säga att det som Anders Borg inte löste, det löste Magdalena Andersson på mindre än ett år när vi väl satt i regeringsställning och fick detta på bordet. Men vi hade som sagt turen att Sverige stod enat i denna fråga. Vi löste den tillsammans med den ideella sektorn, och vi har inte sett några andra problem. Detta gäller från och med den 1 januari 2016.

Larry Söder (KD)
Anf. 160 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag kan konstatera att Adnan Dibrani inte alls tog upp min andra fråga om delningsekonomin. Ska jag tolka det som att regeringspartiet inte har någon ståndpunkt när det gäller delningsekonomin och var gränsen går när det gäller att använda delningsekonomin för att undanhålla skatt och kanske inte betala moms som man borde göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Vi vet att mycket av vår tilltro till skattesystemet handlar om att alla gör rätt för sig och att alla försöker göra rätt. I detta fall finns det kanske en del som försöker komma undan en del skatter helt avsiktligt. Det tycker jag att regeringen borde ta fasta på.

Jag tror att den svenska skattebasen behöver värnas och att man behöver se över frågan om delningsekonomi och var gränserna går. Jag tycker att det är tråkigt om regeringspartiet inte har dessa tankar över huvud taget.

Adnan Dibrani (S)
Anf. 161 Adnan Dibrani (S)

Herr talman! Jag insåg att jag missade att svara på en del i Larry Söders första replik.

Det är symtomatiskt att det från borgerligheten - i detta läge är det bara KD - finns en idé om att om man bara sänker skatter, oavsett om det är en momssats eller en annan skatt, kommer det att skapas jobb. De talar aldrig om att höja skatter. Dessutom vill de sänka en del av dessa momssatser utan att egentligen ge förslag på hur vi ska finansiera detta.

Självklart finns det både för- och nackdelar med allt, och man ska ha en balans. Men i dagsläget ser både jag och Larry problem med de gränsdragningar som finns när det gäller momsen. Våra företag och våra hushåll får problem när det finns oklarheter på grund av att vi själva styr över en del och att EU styr över en del.

Under våren och senast under hösten hoppas vi att EU startar ett utredningsarbete. Då kommer det att bli läge för oss att sitta tillsammans och tala om delningsekonomi, gränsdragningar och så vidare. Jag är jätteglad över att KD, Centerpartiet och alla andra partier verkar vara lyckliga över att det kommer att komma ett sådant läge där vi tillsammans får sätta oss ned och komma fram till hur vi ska göra det mer långsiktigt gångbart för våra företag och hushåll när det gäller momsreglerna som är mycket krångliga.

Men, än en gång, vi styr inte alltid själva över detta. Det har gjort att det blir lite jobbigare. Mycket var också redan klart när vi gick med i EU. Men om vi får ett läge under hösten välkomnar jag om vi kan sitta ned tillsammans och försöka klura ut hur vi ska hantera detta och göra att det blir så lätt som möjligt.

Rasmus Ling (MP)
Anf. 162 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Vi debatterar alltså skatteutskottets betänkande 19 om mervärdesskatt. Mervärdesskatten, eller momsen som den kallas, står för 40 procent av statens intäkter. Det är en väsentlig del av det utrymme som vi sedan har att satsa på vård, skola och omsorg och andra offentligfinansierade verksamheter.

Jag ska börja med att säga någonting om momsen på secondhand. Det var en fråga som tog mycket energi och tid i anspråk från skatteutskottets sida under det förra riksmötet. På grund av ett domstolsutslag fick vi en situation där secondhandsektorn blev momspliktig. Men på grund av ett mycket snabbt agerande både från utskottet och från regeringen kunde vi hantera den situationen på ett bra sätt.

Vi har haft en politisk enighet om de positiva sakerna. Secondhandsektorn är en del av en cirkulär ekonomi där man återanvänder, vilket har många positiva effekter för folk som arbetstränar och tidigare har varit långt från arbetsmarknaden. Men den är också en del av den sociala verksamheten i landet men också en del av biståndsarbetet runt om i världen. Därför var det mycket bra att vi kunde få till en positiv lösning. Kristdemokraterna kan vara helt trygga med att den nuvarande regeringen och Miljöpartiet och Socialdemokraterna värnar denna sektor. Hade vi inte gjort det hade vi inte drivit fram detta snabbt på detta sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Det finns en inbyggd motsättning mellan att ha enkelhet i systemet och att kunna styra. Det är ofta diskussioner om nedsättningar i fråga om avdrag i skattesystemet över huvud taget och även i fråga om momsen. Jag tror att denna motsättning kommer att bestå alldeles oavsett vilket skattesystem som vi har. Även om det skulle göras en ny skattereform som det initialt skulle vara enighet kring kommer det ganska snabbt att uppstå tryck på att man ska förändra det i en eller annan sektor.

Men det är också bra att kunna styra genom ekonomiska incitament. Enkelheten är alltså inte det enda som är viktigt. Det är också viktigt att kunna styra emellanåt.

När det gäller att göra en översyn av mervärdesskattesystemet, som en del har föreslagit under allmänna motionstiden, kan vi konstatera att regeringen i budgetpropositionen har sagt att mervärdesskattelagen kommer att ses över. Det är någonting som kommer att ske inom kort.

Herr talman! I dagarna har regeringen presenterat att man avser att sänka momsen för enklare reparationer på vitvaror och andra hushållsmaskiner. Jag tycker att det är bra. Det är en ändring jämfört med den tidigare politiken som gynnade konsumtion av nya varor, även om sådan inte alltid var nödvändig. Jag talar om ROT-avdraget som tidigare var mycket generöst. Det finns kvar, men det är något mindre generöst. Man kan styra om detta. Att i ökad utsträckning återanvända saker är någonting som ligger väl i linje med den ambition på miljöområdet som regeringen har.

Avslutningsvis ska jag kortfattat säga någonting om ett angeläget område. Det gäller mikroproduktion av förnybar el. Jag är mycket glad över att vi har en allt större samsyn om att det är mycket viktigt att värna förnybar elproduktion och även annan förnybar energi. Utvecklingen går mycket fort på detta område, och mer kommer att behöva göras framöver. Det kan finnas skäl att titta på olika sätt att göra det med olika former av ekonomiska incitament.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Larry Söder (KD)
Anf. 163 Larry Söder (KD)

Herr talman! Först vill jag tacka Rasmus Ling för att han verifierade det Socialdemokraterna sa, det vill säga att secondhandbutikerna kan vara lugna och trygga i den situation som är i dag.

Jag skulle dock vilja rikta in mig på något som jag tror att både jag och Rasmus Ling värnar om, nämligen förnybar energi. Det finns till exempel som vindkraft eller solceller, där man i dagsläget - som jag ser det - är ett hot mot hur vi hanterar kärnkraften, det vill säga att vi kanske fasar ut den i förtid. Då är min fråga vad vi får i stället. Jag ser hellre att vi får förnybar energi än att vi får kolkraft från något annat land, och då måste vi ha hjälp av till exempel privatpersoner att faktiskt producera denna el.

Jag blir därför väldigt förvånad om Miljöpartiet säger att Kristdemokraternas förslag om att underlätta för privatpersoner att producera och sälja detta utan att göra krångliga momsdeklarationer och liknande inte är så gångbart. Det handlar om att underlätta för den enskilde att hjälpa till och göra rätt. Det kan man göra på många olika sätt, men inte genom att det hela tiden ska fyllas i nya blanketter. Jag undrar alltså om inte Rasmus Ling kan tänka sig att stödja denna motion och reservation, för att underlätta för Sverige att faktiskt gå mot förnybar energi i större omfattning.

Rasmus Ling (MP)
Anf. 164 Rasmus Ling (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Herr talman! Det är väldigt glädjande att höra om Kristdemokraternas nyväckta entusiasm för förnybar energi. Jag välkomnar det och tycker att det är väldigt bra.

Jag skulle aldrig stå här och utesluta något sätt att främja en ökad produktion av förnybar el eller andra energislag. Att slopa momsplikten kan vara ett sätt, och det kan finnas andra sätt som kan leda till att detta utvecklas ännu mer. Vi har haft en väldigt positiv utveckling, men den måste ta ännu större plats framöver för att vi ska kunna fasa ut kärnkraften utan att hushåll eller företag drabbas av det.

Regeringen har varit tydlig med att vi ska gå mot ett fossilt oberoende, och det finns också en kommission som arbetar med de frågorna. Vår inriktning kommer att vara tydlig - det är mot 100 procent förnybart vi ska gå.

Larry Söder (KD)
Anf. 165 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag är väldigt förvånad om det är så att Miljöpartiet har förändrats sedan valrörelsen. Då hade man Aftonbladetpolitik, det vill säga att det var stora rubriker och tydliga besked till väljarna som gällde. Nu är det dock inga tydliga besked längre.

Rasmus Ling säger att det är ett jättebra förslag Kristdemokraterna har men att man tänker rösta nej. Jag kan inte förstå den hållningen. Antingen tycker man att ett förslag är bra, och då stöder man det, eller också tycker man inte att det är bra och har i så fall ett annat förslag man vill genomföra. Man kan inte säga att man vill att privatpersoner ska vara med och ta ansvar och se till att vi investerar i förnybar energi - och sedan göra det så svårt som möjligt.

Jag kan inte riktigt förstå hur du tänker när du säger att du kan tänka dig det förslag Kristdemokraterna har men att du tänker rösta nej, Rasmus Ling. Har ni bytt sida på något sätt, eller hur tänker du?

Rasmus Ling (MP)
Anf. 166 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag tror att Larry Söder har missuppfattat väldigt många saker om han säger att Miljöpartiet har förändrat sin energipolitik. Vi var tydliga före valet, och vi har varit lika tydliga efter det: Vi ska gå mot ett samhälle som är 100 procent fossilfritt i energisektorn.

Jag skulle vilja bolla över frågan. Kristdemokraterna är kända för att tidigare ha motarbetat i princip alla initiativ som har gjorts för att vi ska effektivisera och få så mycket förnybara bränslen och elsorter som möjligt. Vi arbetar för detta, och som jag sa i min första replik kan detta vara ett sätt - men det kan också finnas flera sätt. Det vore rent oansvarigt att i det här läget ge ett sådant tillkännagivande. Vi måste se över hela bilden och hur vi kan styra mot att det ska vara helt 100 procent förnybart i energisektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mervärdesskatt

Jag kan alltså bolla över frågan. Är detta någonting Kristdemokraterna ställer sig bakom? Kommer ni att på de olika politiska områdena prioritera att vi ska gå åt det hållet - oavsett om det gäller elsidan, transportsidan eller bostadssektorn?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Frågan får anses vara retoriskt ställd eftersom Larry Söder inte har rätt till fler repliker.)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-03-23
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skattesatser

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:119 av Jeff Ahl (SD),

    2015/16:404 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

    2015/16:666 av Lars Tysklind (FP),

    2015/16:1186 av Cecilia Magnusson (M),

    2015/16:1207 av Sten Bergheden och Lotta Finstorp (båda M) yrkande 1,

    2015/16:1345 av Sofia Fölster (M),

    2015/16:1645 av Carina Herrstedt (SD),

    2015/16:1666 av Camilla Waltersson Grönvall och Jenny Petersson (båda M),

    2015/16:1720 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

    2015/16:1733 av Christian Holm Barenfeld och Åsa Coenraads (båda M),

    2015/16:1914 av Annicka Engblom (M),

    2015/16:1961 av Fredrik Christensson (C),

    2015/16:1991 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 4,

    2015/16:2101 av Anders Forsberg och Runar Filper (båda SD) yrkandena 1 och 2,

    2015/16:2258 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 3,

    2015/16:2259 av Lars-Axel Nordell (KD),

    2015/16:2394 av Solveig Zander och Ola Johansson (båda C),

    2015/16:2847 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2015/16:2938 av Jan R Andersson (M),

    2015/16:2953 av Lena Asplund (M),

    2015/16:3027 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2,

    2015/16:3038 av Staffan Danielsson och Anders Åkesson (båda C),

    2015/16:3039 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 2,

    2015/16:3096 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1 och 2,

    2015/16:3169 av Hanna Wigh (SD) yrkande 1 och

    2015/16:3207 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkandena 9 och 10.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M720012
    SD04206
    MP22003
    C17005
    V14007
    L14005
    KD00124
    -0001
    Totalt236421259
    Ledamöternas röster
  2. Mervärdesskatt för ideella föreningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2661 av Cecilia Widegren (M),

    2015/16:2725 av Cecilia Widegren (M) yrkande 7 och

    2015/16:2865 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 1.
    • Reservation 3 (KD)
  3. Översyn av mervärdesskattesystemet m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:46 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),

    2015/16:1009 av Patrik Engström och Hans Unander (båda S) och

    2015/16:1982 av Per-Ingvar Johnsson och Daniel Bäckström (båda C).
    • Reservation 4 (C)
  4. Mikroproduktion av förnybar el

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:3149 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 22.
    • Reservation 5 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M720012
    SD42006
    MP22003
    C17005
    V14007
    L14005
    KD01204
    -0001
    Totalt27812059
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.