Skogspolitik

Herr talman! Vi ska nu debattera MJU10 Skogspolitik, som är ett motionsbetänkande. Det finns två tillkännagivanden i betänkandet. S, MP och V har också två reservationer som jag står bakom, men för att inte uppta kammaren med mer obefogad borgerlig oro och strunt yrkar jag inte bifall till dem.

Skogspolitik

Herr talman! Klimatavtalet i Paris var en verklig väckarklocka för alla länder. Grunden är ett hållbart samhälle och ett samhällsbyggande med bioekonomi som kan ersätta fossila råvaror med förnybara alternativ. Det är nu dags att gå från ord till handling och snabbt börja arbetet med att ersätta fossila råvaror med förnybara alternativ.

Råvaror som inte reproduceras i naturen skadar klimatet och kommer förr eller senare att ta slut. Vi lever på en ändlig planet.

Skogen och svenskt skogsbruk fyller här en viktig roll eftersom förnybara produkter från skogsråvara kan bli Sveriges globala bidrag för att dämpa klimatförändringen.

Men lösningen består inte i att elda upp skogen i stället för oljan. Samhället behöver lyfta blicken och inse att det inte bara är energin som ska ersättas.

För att leva i framtiden behöver vi människor goda livsbetingelser såsom mat, rent vatten och ren luft. Skogen kan bidra med allt det.

För att utvecklas behövs det många fler saker. Energi är en sådan, men det behövs också råvaror att tillverka grejer av. Skogen kan bidra med allt det.

Trä kan och ska primärt användas för att substituera sådana saker som i dag görs av olja, stål och betong. De flesta vet att trä är ett av de mest klimatsmarta byggnadsmaterialen - förutom möjligen dagens konservativa byggföretag. Men det vill vi ändra på.

Skog kan dessutom via förädling i bioraffinaderier ersätta allt vi i dag gör av olja, till exempel kläder och färg.

Herr talman! Det är därför skogen inte enbart ska ses som ett sätt att lösa framtida energibehov. Men det finurliga med produkter skapade från skogsråvara är att de kan eldas upp när de inte längre behövs eller har gått sönder.

I framtiden kan vi vara säkra på att vi kommer att få se helt nya produkter från skogen. Det lär bli många grejer och klimatsmarta produkter som vi i dag inte ens vet att vi efterfrågar eller behöver.

Grunden för ett hållbart samhällsbyggande med bioekonomi är att ersätta fossila råvaror med förnybara alternativ. Här har skogen en nyckelroll. Den växande skogen kan genom fotosyntesen binda all den koldioxid vi släpper ut.

Genom att exportera varor från skogen som ersätter fossila produkter i andra länder får vi inte enbart intäkter till landet. Vi kan även påverka andra länders klimatarbete - länder som inte har samma tillgång på skog - på ett positivt sätt. Vi kan helt enkelt exportera klimatnytta.

Samtidigt behöver politiker, forskare, företag, myndigheter och skogsbruk bli bättre på att berätta för allmänheten om alla insatser som behöver göras för att bejaka skogens alla värden.

De viktiga samtal som pågår inom det nationella skogsprogrammet lyfter också fram skogens rekreationsvärden på helt nya sätt. Det finns många idéer om att ta till vara och utveckla miljöhänsynen för att bejaka och beakta skogens frilufts- och kulturmiljövärden.

Det som görs i det nationella skogsprogrammet är att hitta möjligheter och förutsättningar för ett hållbart, långsiktigt skogsbruk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Den borgerliga gruppen vill gärna fastna i den tidigare landsbygdsministerns låsningar. Borgerligheten är lite rädd för parallella processer. Man är särskilt rädd för översynen av skogsvårdslagen.

Låt mig nämna några andra viktiga parallella processer som vi inte ska glömma.

En process gäller sjysta villkor för arbetstagarna i skogen.

När jag förra året talade om motsvarande betänkande tog jag upp några av de skamligheter som GS-facket fann vad gäller utnyttjandet av migrantarbetare i Sverige.

Mellan 2007 och 2014 har totalt 25 arbetstagare och 47 egenföretagare omkommit i arbetsplatsolyckor inom skogsbruk, jordbruk och fiske.

Regeringen, under ledning av Arbetsmarknadsdepartementet, jobbar nu vidare med detta. I samråd med Arbetsmiljöverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket ska tillsynen inom de gröna näringarna förbättras. Dessutom ska arbetsvillkoren för de utländska arbetstagarna förbättras. Dessa arbetstagare är viktiga för att vi ska få det skogs- och miljöunderhåll som vi behöver.

Herr talman! En annan process är att regeringen jobbar vidare med att öppna vägnätet för tyngre fordon upp till 74 tons bruttovikt. Trafikverket har lämnat en rapport till regeringen med anledning av regeringsuppdraget om tyngre och längre lastbilar för att minska klimatpåverkan och förbättra transportmöjligheterna för skogen. Det är under ledning av Anna Johansson, och ambitionen är att vi ska kunna fatta beslut i närtid. Det är också en parallell process.

En annan parallell process är kompetensförsörjningen. Söktrycket till jägmästarprogrammet sjunker, och naturbruksgymnasierna upplever många problem med att få elever.

Det är tyvärr Gy 2011 som spelar in här, och jag förstår att det inte finns majoritet för att ändra den. Men, herr talman, vi måste förbättra det här och komma överens om att ge långsiktiga förutsättningar och stärka dem som vill göra sitt yrkesval och utbilda sig på naturbruksgymnasierna.

Den här regeringen vill också förbättra möjligheterna till riskkapital. Statens kapital ska inte ligga på hög, utan det ska ut till företagen. Det ska ut till nya företag, men så är det inte i dag. Det är därför som regeringen presenterar propositionen Staten och kapitalet. Där presenterar man också möjligheter till försöksanläggningar i skogen och såddkapital i tidiga skeden.

Herr talman! Det är många faktorer som har betydelse för skogen. Jag hoppas att vi här inne och i miljö- och jordbruksutskottet kan komma överens om breda riktlinjer för att få skogen att vara den klimatmotor som vi så väl behöver. Det behövs också att vi kommer överens om långsiktiga spelregler för att få nya investeringar, god skogsvård och en klimatnytta till gagn för samhället och för kommande generationer.

(Applåder)

Herr talman! Skogen, vårt gröna guld, som vi nu har förmånen att debattera har betytt oerhört mycket för Sverige genom historien, inte minst för skapandet av vårt välstånd. Att vi i dag är ett rikt välfärdsland är mycket tack vare de värden som vi har kunnat skapa genom att nyttja kraften i älven, genom att bryta malmen i berget och inte minst genom att bruka skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Ibland i den politiska debatten kan man få intrycket att detta är just bara historia, att skogsbruket och skogsindustrin inte längre betyder särskilt mycket för den svenska ekonomin och att framtiden enkom handlar om tjänsteproduktion. Så ser inte verkligheten ut. Faktum är att skogsindustrin har ett exportvärde på omkring 120 miljarder per år och att omkring 55 000 människor är direkt sysselsatta i industrin. Därutöver skapar industrin indirekt tiotusentals ytterligare jobb. Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna har uppemot 175 000 arbetstillfällen skogen som bas.

Blickar vi framåt ser vi att skogsbruket och skogsindustrin har en fantastisk potential att bidra med såväl nya jobb och ökat välstånd som produkter och material som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För våra möjligheter att skapa ett biobaserat samhälle och en biobaserad ekonomi är skogen helt fundamental.

Herr talman! Vad kan då skogen ge oss i framtiden? Ja, det är nog bara fantasin som sätter gränserna. Vi ser hur träbyggandet ökar och utvecklas, hur bioraffinaderier växer fram och hur det gröna guldet kan ge oss allt från insatsmedel i betong till textilier, gröna kemikalier och drivmedel.

För att ta vara på skogens alla värden behövs en sammanhängande politik. Dagens skogsvårdslag med dess två jämställda mål om miljö och produktion lägger en bra grund. Sedan dagens lagstiftning beslutades 1993 har vi sett en rätt fantastisk utveckling i det svenska skogsbruket. Virkesförrådet har ökat samtidigt som hänsynen till såväl miljömässiga som sociala värden har ökat. Dessa framsteg har inte tvingats fram utan gjorts med frivillighet som grund och möjliggjorts av en lagstiftning som skapar förutsättningar för en mångfald såväl i brukandet som i naturen.

Alltför ofta hör jag dock kollegor från andra partier raljera i den här talarstolen över att vi har en skogspolitik med frihet utan ansvar. Jag finner det provocerande. Visst finns det skogsägare som missköter sig, självfallet begås det misstag i brukandet och ja, körskadorna behöver minska. Men generellt sett tar Sveriges 330 000 skogsägare ett mycket stort ansvar genom att bruka skogen hållbart.

För varje träd som avverkas i Sverige planteras två nya, och vid varje avverkning tas miljöhänsyn genom kantzoner intill vatten och gamla träd och död ved som lämnas kvar. Inte bara miljömässiga hänsyn tas utan också sociala.

Tack vare miljöcertifieringarna inom skogsbruket blir också de frivilliga avsättningarna allt större. Alla de skogsägare som väljer att certifiera sin skogsfastighet åtar sig att avsätta minst 5 procent av sin produktiva skogsmark för miljöändamål. I dag uppgår de frivilliga ansättningarna till totalt 1 350 000 hektar produktiv skogsmark. Jag måste säga, herr talman, att jag tycker att det är fantastiskt. Vilka andra företagare väljer att helt frivilligt och utan ersättning avstå så mycket som 5 procent av sin produktion?

Herr talman! För att ytterligare utveckla det svenska skogsbruket måste vi bygga vidare på den framgångsrika utveckling och politik som vi sett sedan nuvarande skogsvårdslag trädde i kraft. Dessvärre tycks den nuvarande regeringen gå i andra tankar.

Alliansen tog initiativ till ett nationellt skogsprogram i syfte att skapa fler jobb med skogen som bas och för att skapa en dialogprocess om skogens alla värden - de sociala, miljömässiga och ekonomiska. Detta var en konkret åtgärd för att ta svensk skogspolitik framåt och för att bygga vidare på det framgångsrika arbete som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Den nuvarande regeringen arbetar vidare med programmet, och det är bra. Mindre bra är att man är otydlig om inriktningen och att regeringen har tappat tempo i arbetet. Regeringen uppvisar ett bristande ledarskap, vilket gör just att man har sackat efter. Möten med det nationella programrådet ställs in, och svåra frågor eller frågor där olika synpunkter finns verkar man sopa under mattan eller väja för. Det är oroande.

Det nationella skogsprogrammet har rätt utformat potential att bli ett viktigt verktyg för att utveckla skogsbruket och skogsindustrin. Vi i Alliansen vill att programmet ska bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.

Det är bra att en majoritet i miljö- och jordbruksutskottet därför, på Alliansens initiativ, har ställt sig bakom förslaget om att göra ett tillkännagivande om detta och tydliggöra för regeringen vilken inriktning som det nationella skogsprogrammet ska ha samt att arbetet med programmet ska ske just utan parallella processer.

Det är tyvärr så, herr talman, att regeringen har initierat en parallell process som på allvar stör arbetet i det nationella skogsprogrammet genom att tillsätta en utredare som ska se över skogsvårdslagen.

Från Moderaternas sida ser vi inte behovet av en översyn av skogsvårdslagen i nuläget utan är i stället bekymrade över att utredningen fått i uppdrag att utreda ett antal frågeställningar som kan leda till att beslut om skogsbruket i allt större utsträckning avgörs i domstolar i stället för på den enskilda skogsfastigheten. Det skulle inte gynna den svenska skogspolitiken.

Herr talman! Vad som också skulle vara olyckligt är om beslutanderätten över den svenska skogspolitiken flyttade från Sverige till EU och Bryssel. Jag är en sann Europa- och EU-vän. EU är oerhört viktigt för att vi ska kunna tackla gränsöverskridande utmaningar, riva hinder för handel, skapa fri rörlighet och ge Europa en stark röst internationellt. För att EU ska kunna vara starkt är det dock viktigt att EU just fokuserar på den typen av frågor som inte kan lösas på ett bra sätt på nationell nivå. Skogsbruket är inte en sådan fråga.

Skogsbruket i EU:s 28 medlemsländer ser väldigt olika ut. Egentligen är det bara ett fåtal av EU:s medlemsländer som har ett skogsbruk att tala om. Att EU:s skogsareal ökade med 50 procent när Sverige och Finland klev in i unionen säger väl egentligen det mesta.

Regeringen måste fortsätta värna vår nationella beslutanderätt över skogsfrågor, och därför är jag glad att utskottet vill bifalla det moderata yrkandet om att göra ett tillkännagivande till regeringen om just detta. Beslut om svenskt skogsbruk ska inte fattas i Bryssel utan av Sveriges 330 000 skogsägare inom ramen för den lagstiftning som vi har i Sverige.

Herr talman! Ett arbete som ständigt måste vara pågående och prioriterat är arbetet med regelförenklingar. Därför vill jag yrka bifall till reservation 4. I den reservationen lyfter vi från Alliansen fram behovet av ett fortsatt förenklingsarbete. Vi vill se tydliga målsättningar och konkreta åtgärder. Dessvärre ser vi inget av detta från regeringens sida, utan regeringens översyn av skogsvårdslagen riskerar snarare att leda till ökat regelkrångel och mer byråkrati. Det är helt fel väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Moderat skogspolitik präglas av höga ambitioner vad beträffar såväl miljö som produktion och av en övertygelse om att ambitionerna bäst nås genom en politik som präglas av tilltro och frihet under ansvar för Sveriges skogsägare.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för anförandet! Jag hade förmånen att också få höra Johan Hultberg förra veckan när vi debatterade biologisk mångfald. När jag nu hör honom debattera skogen känns det som om det hackar lite.

Förra veckan, när det gällde biologisk mångfald, kändes det som om han tyckte att det behövdes många insatser på många olika områden för att förstärka den biologiska mångfalden. Men i skogsdebatten framstår det som om det i alla fall inte är så när det gäller skogen.

Annars känns det som om Moderaterna mest är oroliga och lite bekymrade. Det kan ha att göra med att man tappade regeringsmakten och nu måste förhålla sig till det. Johan Hultberg framför att många av de nationella programråden har blivit framflyttade eller inställda.

Jag kan säga till Johan Hultberg att jag tror att jag har varit på fem programråd, men jag har aldrig sett Johan Hultberg på något av dem. Det måste alltså vara något annat som också har missats, tänker jag.

Men det pågår ju flera parallella processer för att vi också fortsättningsvis ska kunna exportera skogen. Vi måste ha sjysta arbetsvillkor. Vi måste ha transporter som fungerar. Vi måste ha utbildade människor som ska jobba i skogen. Är det också sådana parallella processer som Johan Hultberg tycker inte så gärna borde ingå i det nationella skogsprogrammet? De som deltar i det nationella skogsprogrammet tycker att de frågorna är väldigt viktiga.

Herr talman! Det går naturligtvis inte att nå alla politiska mål med bara ett enda verktyg. Det nationella skogsprogrammet syftar till att ta ett samlat grepp om många frågeställningar och utifrån det arbete som görs i det nationella skogsprogrammet gå vidare med konkreta åtgärder.

Bakgrunden till det nationella skogsprogrammet är det arbete som vi gjorde i Miljömålsberedningen och den proposition som regeringen lade fram om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, som vi debatterade i förra veckan. I förra veckan skickade vi en tydlig uppmaning till regeringen om att faktiskt gå vidare med de konkreta åtgärder som den strategin innehåller för att nå målen om biologisk mångfald som vi har enats om i den här kammaren. Den uppmaningen vill jag gärna upprepa.

Det krävs mycket riktigt många åtgärder för att förbättra miljöhänsynen inom skogsbruket och skapa bättre biologisk mångfald totalt sett. Frågan är bara om man kan tvinga fram en ökad mångfald i skogsbruket och med lagstiftning driva fram den bästa miljöhänsynen. Jag är tveksam.

Jag tror att en modell, baserad på frihet under ansvar och en skogspolitik som lägger en grundplatta men inte i detalj styr den enskilda skogsbrukaren, är den bästa modellen och den bästa vägen framåt. Det finns rätt mycket empiri som talar för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Sedan den nuvarande skogsvårdslagen sjösattes 1993 har miljöhänsynen inom skogsbruket tagit stora och viktiga steg framåt. Vi ser nu hur skogsägare helt frivilligt avsätter enormt stora arealer produktiv skogsmark just för att man vill bidra i arbetet för den biologiska mångfalden och för bevarandet av värdefulla miljöer.

När nu regeringen går fram med en översyn av skogsvårdslagen, som riskerar att ta oss till samma situation som vi debatterade förra veckan - alltså där frågor ska avgöras i domstol - är jag väldigt bekymrad.

Herr talman! Jo, det är väl så att Moderaterna mest är bekymrade.

Jag är också bekymrad. Det sker ett generationsskifte bland skogsägarna. Allt färre skogsägare är som den gamle mannen med Helly Hansen-tröja, gummistövlar och Husqvarnamotorsåg i handen, som bodde på sin fastighet och skötte den exemplariskt. Många ärver fastigheter. Många säljer dem vidare. Väldigt många bor inte på sin fastighet och känner inte till den så noga. I många fall säljer de avverkningsrätter till företag, som i sin tur säljer dem vidare. Annars kanske någon uppköpare köper upp den och tar in en entreprenör.

Är det då inte rimligt att man tydliggör ansvarsfördelningen, just för den enskilde skogsägarens skull, så att den enskilde skogsägaren kan vara säker på att inte åka dit om entreprenören kör sönder hans mark? Eller att man tydliggör vad som ska ingå i en upphandling och vad det är för straffvärde som körskadorna egentligen betingar?

Nu tyder mycket på att det nationella skogsprogrammet kommer att vara färdigt långt innan utredningen om skogsvårdslagstiftningen ska vara klar. Man har nu flyttat fram det till den sista mars 2017. Men de här delarna, och vem som egentligen har talerätt, är väl viktiga frågor att utreda och tydliggöra? Särskilt för skogsägarna är det viktigt att veta vem som är skyldig om det skulle hända något. Är det inte så, Johan Hultberg?

Herr talman! Det är ganska hedrande att Isak From försöker försvara utredningen av skogsvårdslagen. Jag tror i ärlighetens namn inte för en sekund att Socialdemokraterna egentligen önskade den översynen. Jag är rätt övertygad om att det är en eftergift för att Miljöpartiet numera sitter i regeringen. Det faktum att man först behövde ett år på sig för att komma fram till vilka utredningsdirektiv som skulle gälla och därefter ytterligare ett antal månader för att enas om vem som skulle få uppdraget att genomföra den vittnar om att regeringspartierna har oerhört svårt att komma överens.

Jag är verkligen bekymrad, Isak From. En av de saker jag är bekymrad över är vem det är som styr. Vem styr inriktningen, och vad vill regeringen? Det är väldigt oklart. Man får olika svar beroende på vilken minister man frågar.

Hade det varit Isak From och Socialdemokraterna som styrt över svensk skogspolitik tror jag faktiskt inte att vi hade haft så mycket att debattera om. Jag tror att vi har en ganska stor samsyn moderater och socialdemokrater emellan om att skogen är viktig för Sverige och att vi måste ha en skogspolitik med balans mellan miljö och produktion, så att vi når både målen om full sysselsättning och våra högt uppsatta miljömål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Men nu har vi ett miljöparti som är angeläget om att gå in och detaljstyra och som hyser stor misstro mot Sveriges skogsägare. Detta gör mig bekymrad när nu översynen av skogsvårdslagen är påbörjad.

Det som också gör mig bekymrad är att regeringens tempo får en snigel att framstå som en sprinter. Jag vet inte hur många gånger vi här i kammaren debatterat frågan om längre och tyngre fordon, men först nu agerar regeringen, och då med ett halvdant förslag som bara tillåter större vikt men inte längre fordon, vilket är bekymmersamt.

Nu har man också förslag om en kilometerskatt, vilket skulle ha varit ett enormt bakslag och en stor kostnadsökning för den svenska skogsindustrin. Tror man att vi kan öka exporten genom att göra det dyrare att få ut produkterna på marknaden?

Herr talman!

Du trotsiga tall, som sträckermot himlen din smärta topp,jag känner din stolta strävan,ditt anande starka hopp.

Jag vill först yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 1, Skogspolitikens övergripande inriktning, och reservation nr 8, Genomförandet av EU:s naturvårdsdirektiv. Men vi står givetvis bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer.

Gustaf Fröding belyser väl i dikten I skogen svenskarnas djuprotade relation till skogen. Skogen är en del av vår nationella identitet. Den svenska skogen är en angelägenhet för hela Sverige. Skogsbruket är en av våra viktigaste näringar och utgör en viktig länk i den kedja som håller ihop hela landet. I ett nationellt perspektiv utgör en skogsindustri i absolut världsklass en viktig hörnsten för den svenska ekonomin. I slutändan bygger denna industri på en god tillgång till råvara av högsta kvalitet. Samtidigt har skogen betydelse på många fler sätt än att den levererar råvara till skogsindustrin, inte minst vad det gäller biologisk mångfald, kulturarv, turism och friluftsliv.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill bevara och utveckla det svenska skogsbruket, men då måste det vara ekonomiskt lönsamt att bruka skogen även i framtiden. Vi är övertygade om att just den svenska skogsbruksmodellen med två övergripande och jämställda skogspolitiska mål - miljömålet och produktionsmålet - är det förhållningssätt som även fortsättningsvis kommer att kunna garantera ett ekonomiskt bärkraftigt och miljövänligt svenskt skogsbruk. Därför är det av yttersta vikt att arbetet med det nationella skogsprogrammet fortlöper och att regeringen undviker att fortsatt försämra skogsägarnas och skogsbrukets villkor.

Hälften av Sveriges skogar ägs av familjeskogsbrukare som ger den naturliga mångfald i skogsbrukandet som vi eftersträvar. Vi i Sverigedemokraterna tror på rätten att äga, bruka och själv råda över sin egen skog. Det är det som vi anser bäst motiverar och stimulerar skogsägarna till att på bästa sätt utveckla sitt skogsbrukande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Definitionen av skyddad skog är någonting som man kan diskutera. För oss är det så att skogar som är värdefulla för natur- och kulturvården kan skyddas på olika sätt. Det kan handla om formellt skydd eller mer informellt, som till exempel de frivilliga avsättningar som många skogsägare gör.

Ingen skulle förneka att naturreservaten, till exempel, bidrar till en stor artrikedom. Men även kvarlämnade småbiotoper, sparade döda och ensamma träd, kantzoner och skogsklädda myrar är viktiga naturskogselement för artrikedomen. Antalet arter ökar inte heller linjärt med den skyddade arealens storlek.

Samtidigt anser vi att det finns ett problem med att den svenska definitionen av skyddad skog inte medger ändamålsenliga jämförelser med den areal som skyddas i många andra länder. Sverige tenderar vid sådana jämförelser att uppvisa betydligt lägre värden än vad som stämmer med sanningen.

Man kan gå till statistiken enligt Skogsstyrelsen. När det gäller formella avsättningar, just det som regeringen tar upp, är det ungefär 7 procent av skogsmarken. När det gäller de frivilliga avsättningarna närmar man sig 4 procent. När det gäller den generella hänsynen är det 6 procent. Dessutom finns den improduktiva skogsmarken, som i dag är ungefär 14 procent och enligt lag inte får avverkas.

Man kan summera de siffrorna. 31 procent av den svenska skogsarealen är då skyddad genom olika former av frivilligt eller formellt skydd. Det här är någonting som jag anser att vi måste ta till vara.

Herr talman! Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa områden är viktiga för att missgynnade eller hotade arter ska kunna överleva. Vi har inget att invända mot att de områdena har den betydelsen. Däremot saknar vi ett tydligt och öppet resonemang kring vilka konsekvenser nyckelbiotopsbegreppet kan få för enskilda markägare. Markägare som i dag får en nyckelbiotop utpekad på sin mark kan hamna i en situation där det blir omöjligt att sälja virke. Dessutom blir de utan någon som helst ekonomisk kompensation.

Till saken hör att även om Skogsstyrelsen inte beslutar om att skapa ett formellt skydd för en möjlig nyckelbiotop kvarstår den i förteckningen över nyckelbiotoper. Nya ställningstaganden kring möjliga nyckelbiotoper görs mycket sällan, och rutiner för att ta bort dem ur registret saknas. Det gör att det område som inte längre uppvisar tillräckligt intressanta naturvärden eller där till exempel habitatet är överrepresenterat bland befintliga nyckelbiotoper ändå ligger kvar som skyddat.

Det är en stor brist i arbetet som drabbar enskilda markägare ekonomiskt men också riskerar att påverka många skogsägares intresse för att bedriva ett ambitiöst naturvårdsarbete.

Herr talman! Brukandet av skogen får inte innebära att delar av det svenska kulturarvet hotas. Mot den bakgrunden ser vi med oro på de uppgifter som visar att nästan hälften av de inventerade forn- och kulturlämningarna har påverkats eller skadats i olika grader när det gäller skogsbruk.

För att komma till rätta med dessa missförhållanden anser vi att det behövs tydliga rutiner, utbildning samt information i hela avverkningskedjan. Skogsbruket måste involveras och engageras i olika åtgärder som krävs för att minska de här skadorna. Mot den bakgrunden vill vi att Skogsstyrelsen ska utöka sin rådgivning inom skogsbruket kring natur- och kulturmiljövårdsåtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

För att man ska nå fortsatt framgång är vi också övertygade om att man måste få ut kunskapen om var de olika kulturlämningarna finns i skogslandskapet. Fornlämningarna är inte lätta att finna. För ett otränat öga kan det vara helt omöjligt. Därför kan man använda till exempel de moderna digitala möjligheter som finns. Med moderna it-verktyg kan redan kända och registrerade forn- och kulturlämningar enkelt föras över till skogsbruksplaner och till skogsmaskinernas navigationsutrustning.

Herr talman! Det finns en del övrigt att önska när det gäller genomförandet av EU:s så kallade naturvårdsdirektiv i Sverige och hur Sverige har valt att rapportera det här till EU. Rapporteringen har främst hanterats av Artdatabanken och Sveriges lantbruksuniversitet och utan erforderlig insyn från andra som kan ha intresse av att veta mer om det naturvårdsarbete som bedrivs i skogen och dess betydelse för hotade arter och livsmiljöer.

Mot bakgrund av att det finns oklarheter i redovisningen och i rapporteringen anser vi inte att det är lämpligt att använda detta för att utvärdera vare sig miljömålet Levande skogar i stort eller huruvida vissa naturtyper i Sverige har en gynnsam status eller inte. Vi bör sätta upp mål för bevarandet utifrån våra egna definitioner i Sverige av naturtyperna. Och det handlar om det naturvårdsarbete som bedrivs utifrån våra egna mål. De befintliga definitionerna av EU-habitaten bör man då bortse ifrån.

Herr talman! För närvarande pågår ett arbete inom EU med att ta fram en ny skogsstrategi. Vi i Sverigedemokraterna känner en oro för att en sådan strategi kan bli det första steget mot en framtida gemensam skogspolitik inom EU, vilket med stor sannolikhet skulle kunna få betydande negativa konsekvenser för Sverige och för den svenska skogsbruksmodellen.

Redan i dag påverkas förutsättningarna för att bedriva en nationell skogspolitik av flera EU-direktiv och förordningar som berör skogsbruket. Ifall EU får ett allt större inflytande i dessa frågor leder det till ett större fokus på detaljstyrning och att ytterligare administrativa och byråkratiska hinder tillkommer. Sverige måste enligt oss fortsätta värna den nationella beslutanderätten.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill ta till vara skogsägarnas intressen så att skogsbruk kan bedrivas över hela landet. Det handlar till exempel om sänkta skatter på drivmedel till jord- och skogsbruksmaskiner men även om minskad byråkrati kring skötsel och avverkning av skog. En sådan politik får skogen att växa samtidigt som vi ökar skogsbrukets bidrag till företagsamhet och sysselsättning på landsbygden.

Vi i Sverigedemokraterna anser att Sverige utgör en helhet, och vi tror att det som är bra för landsbygden är bra för hela landet. Staden och landsbygden behöver varandra. Vi anser också att ett livskraftigt skogsbruk är en förutsättning för en levande landsbygd. Landsbygdens villkor och de gröna näringarna utgör därför kärnan i vår Sverigevänliga politik.

Herr talman!

Har du nån skog i din himmel, du Gud,till att gå i en finer kvällEn tocken där gammel skog, du vetmed smörsopp å kantarell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Så lyder inledningen på den värmländska poeten Gunnar Ehnes dikt Kvällsböna, som ofta kan läsas i dödsannonserna i våra tidningar. Att de raderna ofta finns med när vi tar avsked av våra nära och kära är för mig ett tecken på hur viktig skogen är för många. Det är en sådan där gammal skog att gå i, med olika träd i olika åldrar och med stigar, svampställen, ridvägar, gläntor och porlande bäckar. Ja, det är den som många av oss uppskattar och mår så gott av att vistas i. Vi hoppas att den också ska finnas i Guds himmel.

Herr talman! I fredags debatterade jag skog i P4 Värmland. Vi pratade om skogslagstiftningen och skogens betydelse för rekreation och friluftsliv. Utgångspunkten för debatten var att det nu är fyra år sedan de boende i samhället Storfors i östra Värmland blev av med sin skog och sina kantarellställen. Det var också kampen om den tätortsnära skogen i Storfors som blev avstampet för DN-journalisten Zarembas artikelserie - Skogen vi ärvde - som våren 2012 satte fart på skogsdebatten i Sverige.

För Storforsborna blev det en dyrköpt erfarenhet av att det som står i skogsvårdslagen om att sociala värden ska värnas bara är tomma ord, i likhet med det som står i branschens egenstyrda miljöcertifiering FSC och PEFC. I verkligheten behöver inte skogsbolagen ens tala om för dem som använder skogen att den ska bort, att stigarna, bäckarna, svampställena nästa vecka kommer att förvandlas till ett kalhygge.

Herr talman! När de boende i Storfors inte kunde förmå den miljöcertifierade ägaren Bergviks skog att spara skogen försökte de få dem att göra en hyggesfri avverkning. Inte heller det ville Bergvik göra. För Bergvik och många andra skogsägare var inte hyggesfritt skogsbruk något alternativ.

Men glädjande nog har det ändå hänt en del sedan 2012 vad gäller skogsbruksmetoder. När Skogsstyrelsen nyligen skickade ut en enkät till landets kommuner om hur de brukar de kommunägda skogarna visade det sig att 40 procent brukade eller ville bruka sina skogar hyggesfritt. Ett exempel är Göteborgs kommun, som brukar alla sina 5 000 hektar med hyggesfria metoder.

Även bland privata skogsägare växer intresset för modernare och hållbarare skogsbruksmetoder. När Skogsstyrelsen i Värmland ordnade en studiedag om hyggesfritt ute i fält för några månader sedan kunde de inte ta emot alla skogsägare som var intresserade.

Det är bra att Skogsstyrelsens alla distrikt har fått ett speciellt uppdrag att informera om alternativa brukningsmetoder. Det är tydligt att det behövs mer resurser för att möta efterfrågan hos skogsägarna, och jag anser att det också vore bra att införa ett ekonomiskt stöd till intresserade skogsägare, precis som det tidigare har funnits alla möjliga stöd, till exempel plantstöd till dem som vill plantera igen sina åkrar med granplantor.

Det behövs också mer riktade insatser mot skogsentreprenörerna. I dag är det nämligen bara 9 procent av skogsägarna som själva gör avverkningar i sina skogar. Vi andra anlitar hjälp, och jag och många med mig vet hur svårt det är att få tag i en entreprenör som kan göra något annat än att kalhugga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Att använda andra skogsbruksmetoder är en viktig del för att öka miljöhänsynen i skogen. Det finns mycket annat som också måste göras. Naturvårdsverket skriver i sin fördjupade utvärdering av miljömålen, som kom i höstas, att det finns stora brister i dagens skogsbruk. Naturvårdsverket skriver: Skogar med höga naturvärden, exempelvis nyckelbiotoper och andra värdekärnor, avverkas eller riskerar att avverkas. Hänsynskrävande biotoper och vattendrag skadas i alltför hög utsträckning i samband med avverkningar, och skadenivåerna på forn- och kulturlämningar är fortsatt höga. Det råder brist på arealer gammal skog med bibehållen skogskontinuitet, liksom på flerskiktade skogar och tillgång på död ved av olika kvaliteter och i olika miljöer.

Politiska styrmedel som styr med sikte på miljömålet Levande skogar, bättre miljöhänsyn vid avverkningar, ökad tillämpning av hyggesfria brukningsmetoder och ett långsiktigt och kostnadseffektivt skydd av skog är saker som Naturvårdsverket föreslår. Det är bra att regeringen lyssnar på vår myndighet och gör just detta. Det borde också den borgerliga oppositionen och Sverigedemokraterna göra.

Herr talman! Klimatfrågan har börjat användas som argument för att vi måste ha ett ännu mer intensivt skogsbruk med gödsling, kraftigare markberedning och ett högre uttag. Även de för många arter så viktiga rötterna och stubbarna ska ut ur skogen, för det är allt fler avverkningar av allt yngre träd som ska rädda oss från klimatförändringarna - i alla fall oss i Sverige. Hur resten av världen, de länder som inte har någon skog, ska göra kan man fråga sig.

Men här i Sverige har ett av våra miljömål, målet Begränsad klimatpåverkan, börjat användas som ett argument för att andra miljömål, till exempel våra mål Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv och Myllrande våtmarker inte längre är lika viktiga.

Men det håller inte. Det håller inte att försöka lösa ett problem genom att skapa nya. Det är viktigt att komma ihåg det som också ingår i definitionen av vårt klimatmål, som ju grundar sig på FN:s klimatkonvention. Det står: "Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras." Det är viktigt att komma ihåg.

Herr talman! Vårt intensiva skogsbruk har redan orsakat mycket problem. Förstörda skogsmarker, våtmarker och sumpskogar, införande av contortatallen och hormoslyr är bara några exempel. Jag är glad över att vi nu har en regering som vill skydda våra sista gammelskogar, vill öka miljöhänsynen i skogsbruket och främja alternativa skogsbruksmetoder.

Jag och Miljöpartiet välkomnar också arbetet i det nationella skogsprogrammet. Vi ser fram emot att representanter från skogsägarna, miljöorganisationer, friluftslivet med flera tar ett gemensamt grepp för att utforma en mer varierad skogsskötsel med större naturhänsyn.

Det är också bra att det nu görs en rättslig översyn av skogsvårdslagen. Hovrättslagman Charlotta Riberdahl har fått i uppdrag att föreslå förtydligande av lagstiftningen på tre punkter. Det handlar om vem eller vilka som är ansvariga för en avverkning, vem som ska kunna överklaga en avverkning och om det ska vara straffbart att lämna oriktiga uppgifter. Det är tre för mig helt naturliga saker att bringa ordning och reda i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Avslutningsvis, herr talman: Skogsfrågor och skogspolitik är något som ständigt måste vara under diskussion och förändring. Det finns alltid ämnen som bör diskuteras mer och sakskäl som talar för en förändring av skogens skötsel. Diskussionens fokus har skiftat genom tiderna och påverkat skogspolitik och lag. Dagens diskussion om skogen handlar om klimat, om sociala värden, om alternativ till kalhyggesbruk och om att klara svenska och internationella miljömål. Politiken behöver anpassas till dessa utmaningar.

(Applåder)

Herr talman! Jag får tacka Stina Bergström för anförandet. Stina nämnde ett antal saker kring kontinuitetsskogsbruket, bland annat att Miljöpartiet eller Stina Bergström vill stödja kontinuitetsskogsbruket på något vis.

Om vi tittar på SLU:s undersökningar ser vi att ett kontinuitetsskogsbruk har ungefär 40 procent sämre avkastning. Vad är det för typ av stöd som Stina Bergström vill se? Hur ska det se ut? Och varför skulle det behövas ett stöd? Är det så att kontinuitetsskogsbruket inte kan stå på egna ben, eller vad är det man vill uppnå? Det vore intressant om Stina Bergström ville förklara lite mer.

Min andra fråga gäller regeringens översyn av skogsvårdslagstiftningen. Man kan diskutera om det är farligt eller inte, men jag hajade till otroligt mycket, och jag tror att många med mig och framför allt skogsägarna gjorde det, när man ska gå in och börja titta på skogsvårdslagstiftningen och vem som ska kunna överklaga och då börjar prata om Århuskonventionen. Det är ju helt orimligt att man till exempel skulle kunna ge i det här fallet miljöorganisationerna talerätt när det gäller skogsavverkningar. Det anser Sverigedemokraterna och jag personligen är direkt förkastligt.

Frågan blir då: Vilka är det Stina Bergström ser som har skäl att kunna överklaga?

Herr talman! Först och främst vill jag säga att när det gäller huruvida ett hyggesfritt skogsbruk skulle ge en sämre ekonomisk avkastning på sikt finns det forskning som visar på olika siffror. Men jag kan tänka mig att det är någonting som man behöver titta mer på.

När det gäller stöd till hyggesfria skogsbruksmetoder finns det pengar och ett uppdrag till Skogsstyrelsen att i varje distrikt ha en person som är ansvarig för detta och som alltså informerar och har studiedagar för intresserade skogsägare. Jag har varit ute i en del av distrikten och pratat om det här, och vi ser också att det finns ett behov av mer resurser till detta så att man kan ha mer information, eftersom intresset växer.

Jag kan förstå att när man diskuterar avkastning finns det skogsägare som känner att de inte riktigt vågar satsa. Eftersom en ambition från både tidigare miljömålsberedningar och vår regering har varit att höja andelen kontinuitetsskogsbruk kan ett sätt vara något slags morot - jag vet inte riktigt hur stödet ska utformas - för dem som är intresserade. Det är precis som det tidigare har funnits stöd för mer kalhyggesbruk. Då har skogsägarna fått stöd till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

När det gäller den rättsliga översynen av skogsvårdslagen har domstolarna i norr givit miljöorganisationer rätt att överklaga ett beslut om avverkning av fjällskog. Jag får nog fortsätta diskussionen i nästa omgång.

Herr talman! Tack för svaret!

Som parti har Sverigedemokraterna inga problem med hur man vill bruka skogen. Enligt skogsvårdslagen finns egentligen inga problem om skogsägarna vill bedriva ett kontinuitetsskogsbruk. Det är intressant när man kan utveckla de olika modellerna av skogsbruket.

Men frågan uppstår när man ensidigt talar om att detta är lösningen på allt. Det tror jag verkligen inte. Om vi ska ha ett livskraftigt och konkurrenskraftigt svenskt skogsbruk kommer vi att se den formen av trakthyggesbruk i framtiden också.

Det framgår tydligt i forskningen - SLU och Skogforsk - att avkastningen är ungefär 40 procent sämre. Med utvecklade metoder kan man säkert se de andra delarna.

Stina Bergström nämner att det är fråga om ett alternativ. Möjligtvis är det ett alternativ i stället för att skapa fler naturreservat. Det kan jag tänka mig. Annars är det inte intressant. Det gäller speciellt som regeringen har ambitionen att undanta enorma arealer ny skogsbruksmark, ungefär en och en halv miljon hektar. Jag skulle hellre se att man öppnar möjligheten att bedriva ett frivilligt skogsbruk.

Herr talman! Jag tror inte att jag sa att jag ser kontinuitetsskogsbruk som lösningen på allt. Jag sa att det är viktigt att fortsätta att skydda skog. Det är inte så att jag ser kontinuitetsskogsbruk som ett alternativ till att avverka skogar som absolut ska lämnas.

Vid undersökningar av skogsägare har ungefär 40 procent av dem sin skog av andra anledningar än att få ut så mycket pengar som möjligt. Det kan vara för friluftsliv. Jakt blir än viktigare och kan vara en anledning till att de köper skogsskiften. Eller så vill de ha skogen kvar. De vill inte ha kalhyggen. Då är lösningen att avverka så att man tar ut virke, massaved, och har kvar träd.

Jag vill fortsätta att svara på den fråga jag fick tidigare, och jag antar att Anders Forsberg fortfarande är intresserad av Århuskonventionen och rätten att överklaga.

Miljöorganisationer har givits rätt att överklaga beslut som Skogsstyrelsen har fattat om att få avverka fjällnära skogar. Det fanns en rättstvist som pågick i många år och som i slutändan gav miljöorganisationen rätt i att det inte var riktigt att avverka skogen. Nu ska man titta på om det är i enlighet med Århuskonventionen att miljöorganisationer och allmänhet ska ha rätt att överklaga när Skogsstyrelsen inte fattar beslut. Om du lämnar in avverkningsanmälan och Skogsstyrelsen inte fattar något beslut finns inget beslut att överklaga. Jag ser det som en viktig del att få ordning och reda i.

Herr talman! Stina Bergström pratade mycket i sitt anförande om kalhyggen. Jag höll, herr talman, på att få kal hjässa när jag lyssnade på Stina Bergström eftersom jag ville slita mitt hår. Den beskrivning som Stina Bergström ger av det svenska skogsbruket i den här debatten och gav i förra veckan när vi diskuterade biologisk mångfald och naturvård är främmande från verkligheten. Då talade Stina Bergström om skövling. I dag låter det som att skogsägarna inte tar någon hänsyn och att det inte finns några skogsägare som lyssnar in grannarnas synpunkter när de planerar sitt skogsbruk och så vidare. Den bilden känner jag inte igen mig i, och jag blir bekymrad över den beskrivningen av skogspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag har några konkreta frågor, Stina Bergström. Du nämnde i ditt anförande att Miljöpartiet vill ge ett ekonomiskt stöd till kontinuitetsskogsbruk. Då hade det varit intressant om Stina Bergström inledningsvis kunde ge en definition av vad som ska stödjas. Vad är enligt Stina Bergström kontinuitetsskogsbruk? Är det dimensionshuggning? Är det luckhuggning? Är det blädning? Vad är det som är kontinuitetsskogsbruk eller hyggesfritt skogsbruk? Bergström har använt båda begreppen, och därför är jag lite förvirrad.

Är detta regeringens politik? Är det Miljöpartiets, Stina Bergströms eller regeringens politik att stödja enskilda typer av skogsbruksmetoder?

Herr talman! När vi införde den nuvarande skogsvårdspolitiken lämnade vi en politik som tidigare innehållit regleringar och detaljkrav på skogsägare till förmån för en modell där skogsägare i större utsträckning själva får bestämma över sitt brukande utifrån en ramlagstiftning. Nu tycks Miljöpartiet återigen vilja ha en mer detaljerad lagstiftning där vi till och med här i kammaren ska ha åsikter om vilken brukningsmetod skogsägaren ska använda och ge ekonomiskt stöd för det.

Vad är Miljöpartiets åsikter? Är det mer detaljreglering som är vägen framåt?

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för frågorna!

Om Johan Hultberg hade lyssnat på det förra replikskiftet hade han hört att Anders Forsberg och jag pratade mycket om hur jag tänker i fråga om stödet. Jag svarade att jag inte precis kan säga hur det ska vara utformat.

Vår regering har sagt att man vill se fler skogsbruksmetoder. Det är både Miljöpartiets och regeringens ambition att det inte ska finnas bara ett sätt att bruka skogen i Sverige, utan det ska finnas fler.

Det är helt rätt som Johan Hultberg säger att det finns flera olika former av hyggesfritt skogsbruk. Det är att göra det lite enkelt för sig att bara säga hyggesfritt skogsbruk. Där finns många metoder, och det finns de som är riktigt dåliga och de som är bättre.

Precis som jag sa i det förra replikskiftet finns det ett stöd till Skogsstyrelsen för att bedriva information. Jag tycker att man ska utöka stödet till att också ge stöd till skogsägare som är intresserade. Men hur stödet ska vara utformat i detalj vill jag inte säga.

Johan Hultberg sa att han kände sig bekymrad över min beskrivning av verkligheten. Det är många som är bekymrade över att de ser samma verklighet som jag. Jag vet inte om Johan Hultberg har läst Zarembas bok, men för många blev det nog en väckarklocka när han var ute i Sverige och pratade med dem som lever i den verkligheten mitt i det intensiva skogsbruket. Jag har själv levt på landet i över 30 år, och jag har sett hur skogsbruket har förändrats. Det är något som bekymrar mig mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Ja, skogsbruket har förändrats. Jag skulle vilja säga att skogsbruket har förändrats till det bättre. I dag är hyggesstorlekarna mycket mindre. I dag är miljöhänsynen inom skogsbruket mycket större. I dag är de frivilliga avsättningarna fantastiskt mycket större. I dag är också den skog som skyddas genom naturreservat, genom nationalparker eller andra formella metoder också mycket större. Utvecklingen är på de allra flesta punkterna positiv.

Hänsynen vid brukandet ökar. Det finns mer död ved i skogarna, och det blir en ökad lövinblandning. Det finns mer av gammal skog och så vidare. Självklart finns fortfarande problem, och självfallet görs fortfarande misstag.

Men diskussionen i kammaren måste handla om hur vi får skogsbruket att bli ännu mycket bättre. Jag tror inte att det är med hjälp av ökad detaljreglering eller att vi i kammaren vet bäst hur Sveriges 330 000 skogsägare ska utforma sitt brukande. Man ska vara extremt försiktig med att peka ut olika skogsbruksmetoder som bättre eller sämre. Det är därför det ska finnas en ramlagstiftning som ger frihet för Stina Bergström, mig och alla andra som har eller skulle vilja ha en skogsfastighet att utforma vårt brukande.

Jag tror nämligen att det är just när vi har mångfald i brukandet som vi också får mångfald i naturen, och jag tycker att det är jättebra att Skogsstyrelsen informerar och sprider kunskap om olika skogsbruksmetoder - Lübeckmodellen eller traditionellt trakthyggesbruk. Vi behöver sprida kunskap om alla modeller och alla metoder så att skogsbrukarna kan fatta kloka, välgrundade beslut och utforma sitt brukande på absolut bästa sätt utifrån både produktions- och miljöperspektivet.

Men jag blir, herr talman, uppriktigt sagt bekymrad över att vi har ett parti i Sveriges riksdag och i Sveriges regering som vill detaljreglera svenskt skogsbruk. Det var just det som ledde utvecklingen fel. Min fråga till Stina Bergström är därför om det är regeringens politik att stödja enskilda skogsbruksmetoder.

Herr talman! Jag vet inte om Johan Hultberg har roat sig med att ringa runt till olika skogsentreprenörer och fråga dem vilka sorters skogsbruk de kan erbjuda. Jag har själv gjort det, och de allra flesta säger: Det är klart att du ska avverka dina skogar med trakthyggesbruk. Det är det mest ekonomiska och det bästa och effektivaste sättet. Det är så du ska göra.

Att som skogsägare få information om olika skogsbruksmetoder är alltså inte så himla lätt, och precis som jag sa i mitt anförande är det i dag väldigt få skogsägare som själva brukar sina skogar. När det gäller avverkning och markberedning är det bara 9 procent som gör det själva.

Skogsstyrelsen har det här uppdraget. Det är jättebra att man jobbar med det och har jobbat med det än mer sedan 2012, där jag tog avstamp i mitt anförande. Jag ser inga svårigheter med att vi på något sätt skulle ge ett stöd till det här så som vi har stöd till annat som vi tycker att vi vill främja - och precis så som man tidigare haft stöd till dem som vill ställa om sina skogar från kontinuitetsskogsbruk till trakthyggesbruk. Det är ju så det har sett ut i historien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Visst är det så att miljöhänsynen i skogen har ökat från 1993, när vi fick den stora skogsvårdslagen. Men vi har inte nått dit vi hoppades och trodde att vi skulle nå när vi fick den nya lagen.

I dag har vi 3,7 procent skog som är skyddad, som har ett långsiktigt skydd, och vi ska komma upp till 17 eller 20 procent enligt riksdagsbeslut. Vi har alltså en bra bit att gå.

Det är samma sak med död ved. Det är bra att död ved i skogen ökar från 2,8 till 3,9 procent, men för hundra år sedan hade vi 20 procent. Det är klart att det påverkar den biologiska mångfalden i skogen väldigt mycket. Vi behöver komma ännu högre.

Herr talman! Som ni noterar är jag inte Eskil Erlandsson. Han fick tyvärr förhinder, men jag tar gärna den här debatten i hans ställe. Jag talar väldigt gärna om skog.

"Bokskogen, vår viktigaste råvara, förklarar uttrycket Skånes gröna gruva. Alltjämt utnyttjas och förädlas allting ur boken - utom suset, har någon sagt."

Citatet kommer från kemiföretaget Perstorps företagsbroschyr från 1946. Grunden i denna numera globala kemikoncern - som jag fick förmånen att besöka i måndags - är alltså skogen och dess råvaror, utifrån vilka man i företagets början utvann plast och olika kemikalier.

När jag stod i denna debatt för ett år sedan talade jag om den gröna kolatomen, det vill säga råvaror från åker och skog, och att den gröna kolatomen bör vara byggstenen i vårt samhälle. Citatet från 1946 visar att vi har gjort det, och vi kan göra det igen. Skogen kan åter bli Sveriges gröna guld.

Men detta sker ju inte av sig självt, herr talman. För att få till denna övergång till ett samhälle som bygger på den gröna kolatomen krävs det två saker.

Till att börja med, herr talman, behöver vi politik som skapar långsiktiga förutsättningar för innovation, produktutveckling och tillverkning av de produkter som baseras på skogen - textilier, byggmaterial, biodrivmedel och kemi.

Till stor del är det EU som skapar ramarna för de långsiktiga reglerna kring dessa frågor, och under de närmaste åren sker flera stora processer som rör skogen och dess produkter. Det handlar bland annat om skogsstrategi, cirkulär ekonomi, hållbarhetskriterier för fasta bränslen och statsstödsregler för bioenergi.

I dessa processer är det av yttersta vikt att regelverken blir så bra som det bara går och att förutsättningarna för svenskt skogsbruk och användningen av svensk skogsråvara inte försämras. Därför är det mycket viktigt att riksdagen nu gör ett tydligt ställningstagande för att den svenska regeringen ska agera kraftfullt i EU för att nya regelverk och då framför allt den skogsstrategi som är under framtagande inte ska begränsa Sveriges makt över den egna skogen.

Det andra som behövs för en övergång till ett biobaserat samhälle, herr talman, är att skapa goda förutsättningar för svenska skogsägare att bidra med den råvara som vårt framtida samhälle behöver. I detta arbete spelar det nationella skogsprogrammet en mycket viktig roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Under Centerpartiets tid i regeringen tog vi initiativ till visionen om Skogsriket, en vision som legat till grund för det arbete med ett nationellt skogsprogram som regeringen nu går vidare med.

Det nationella skogsprogrammet är en viktig plattform för dialog om hur skogen och dess värdekedja kan utgöra stommen i en biobaserad samhällsekonomi och hur skogen kan bidra till fler jobb och tillväxt på landsbygden i hela landet.

Men det nationella skogsprogrammet ska även adressera målkonflikter och underlätta avvägningar, för även om svenska skogsägare gör ett gott jobb när det gäller hänsyn och naturskydd finns det absolut utmaningar som vi måste ta tag i.

Därför menar vi att det är mycket viktigt att arbetet med att ta fram ett nationellt skogsprogram och den dialog som däri sker inte får förekommas av andra utredningar eller parallella översyner. Ska dialogprocessen vara meningsfull måste alla skogens aspekter kunna behandlas inom ramen för det nationella skogsprogrammet. Det bör inte kringgås av parallella utredningar eller processer.

När vi stod här för ett år sedan var många skogsägare oroliga för vad som skulle hända med den översyn av skogsvårdslagen som regeringen aviserat. Efter lång väntan är utredningen nu igång, men oron har inte minskat.

Utredaren ska bland annat titta på ansvarsfördelning vid avverkningsanmälning samt talerätten och möjligheten för intresseorganisationer att överklaga beslut i skogsvårdslagen.

I mitt anförande om naturvård förra veckan talade jag om hur en långsiktigt fungerande naturvård kräver legitimitet i besluten och acceptans hos dem som berörs. Detta gäller inte minst skogen.

För mig som centerpartist är äganderätten och brukanderätten grundläggande principer och vägledande för ett fungerande samhälle. Det man äger vill man också vårda. Att skogspolitiken bygger på frihet under ansvar är därför en styrka, anser jag och Centerpartiet.

Jag är rädd att den utredning som regeringen tillsatt riskerar att ytterligare begränsa äganderätten och brukanderätten.

Herr talman! Att regeringen rundar de dialogprocesser som pågår i nationella skogsprogrammet och går vidare med denna utredning är därför mycket olyckligt. Jag är glad att utskottet tar ställning för att arbetet i det nationella skogsprogrammet ska baseras på de två jämställda målen och att inga parallella processer bör ske.

Herr talman! Ett annat viktigt sätt att skapa förutsättningar för en stark skogsnäring är att minska regelbördan för svenska skogsägare snarare än att öka den.

Enligt min och Centerpartiets uppfattning bör ett mål vara att så långt det är möjligt minska regelbördan för all företagsamhet men inte minst för den småskaliga, som i dag tyngs av regler och krångel. Det är ett arbete som måste ske fortlöpande och även innefatta samordningen av myndigheters arbete för att så långt som möjligt minimera dubbelarbete.

Myndigheterna har här en viktig roll att vara stödjande och uppmuntrande mot de människor som vågar satsa på sitt företagande. Ett led i detta är att grundläggande uppgifter om företaget och dess verksamhet bara ska lämnas på ett ställe för att kraftigt minimera den administrativa bördan för företagen och underlätta kontakten med myndigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag står såklart bakom utskottets förslag till beslut på alla punkter, med undantag för de punkter där Centerpartiet har reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till Alliansens reservation 4 och Centerpartiets reservation 5.

Herr talman! Låt det fossilbaserade samhället bli en parentes i vår historia, och låt oss i stället skapa förutsättningar för övergången till ett samhälle som bygger på den gröna kolatomen från vår skog genom fortsatt ägandeskap över skogsfrågorna, genom frihet under ansvar som vägledande princip och genom mindre krångel för skogsföretagarna!

(Applåder)

Herr talman! Tack, Kristina Yngwe, för anförandet!

Kristina Yngwe låter väldigt förhoppningsfull när det gäller skogen, det gröna guldet. Men i motionerna och i majoritetstexten om det nationella skogsprogrammet står det att skogsprogrammets inriktning bör omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.

Det är ju rimligt och någonting som vi är helt överens om. Men vi socialdemokrater tycker också att det är viktigt att kunna ta del av nationella skogsprogrammets arbete för utbildning, forskning, hållbara jobb, företagande och transporter. När man hör på Kristina Yngwe verkar det nästan som att detta är parallella processer som inte på något sätt får förekomma.

Känns det svårt, Kristina Yngwe, att nationella skogsprogrammet nu genomgår lite innovation och lyfter in andra för skogen viktiga frågor?

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Isak From!

Givetvis finns det absolut inga nackdelar över huvud taget med att vi för en diskussion om viktiga frågor kring utbildning, arbetsrätt och arbetsmiljö, som Isak From nämnde tidigare. Men att tillsätta en utredning kan skapa oro hos skogsägarna runt omkring i landet. Det innebär ju en ganska stor påverkan när en del av processen pågår.

Som sagt skulle jag mycket hellre vilja se en diskussion om de frågor som det finns frågetecken för när det gäller skogsvårdslagen och det miljöarbete som behöver ske. Det finns ju saker som det behöver arbetas med, absolut. Men det bör ske inom ramen för den nationella dialogprocessen i stället för att skapa oro och osäkerhet. Hur ska dessa grupper kunna sitta och diskutera när de inte vet om det kommer att införas tillståndsprövning för vissa skogsägare i framtiden?

Det är väldigt många runt omkring i landet som nu känner en jättestor osäkerhet inför om de kommer att kunna bruka sin skog. Samtidigt finns det en nationell dialoggrupp som ska diskutera om skogens framtid. Det är klart att det är väldigt oroväckande att ha en sådan process.

Det är roligt att Isak From begärde replik. Jag har faktiskt några frågor till Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Isak From nämnde i sin inledning en annan parallell process, Staten och kapitalet, som är en proposition som har presenterats. Där lyfter man bort bland annat Inlandsinnovation, som jag antar att många i Isak Froms hemlän är intresserade av. Inlandsinnovation har varit viktig för att kunna utveckla företagsamhet, säkert också inom de gröna näringarna. Jag vill fråga hur Isak From ser på det.

Herr talman! Om det kommer nya frågor förutsätter jag att herr talmannen ger mig möjlighet att svara på dem.

Den ställdes en fråga om Fondinvest och Inlandsinnovation. Det framstår som att Centerpartiet mer vill värna Maud Olofssons lilla baby och spara pengarna. Det handlade ju om det. Riksrevisionen, Företagarna, Svenskt Näringsliv och många andra har kritiserat oss politiker för att det statliga kapitalet inte har kunnat användas.

Jag har träffat jättemånga skogsägare och entreprenörer i Västerbotten som var förhoppningsfulla när Inlandsinnovation lanserades. Ingen av dem har kunnat ta del av en krona från Inlandsinnovation.

Det vi nu gör är att vi öppnar upp för att fler ska kunna ta del av det statliga riskkapitalet. Fler nystartade företag i hela landet ska kunna ta del av det. Där är den stora skillnaden.

Jag hoppas att Centerpartiet släpper på prestigen. Jag hoppas också att Centerpartiet tillsammans med oss kan göra allvar av att titta på gymnasieskolan och naturbruksgymnasierna. Varför är det så få sökande? Våra unga är kloka. De vill ha flera vägar ut. De vill inte ha några inlåsningseffekter. Kan vi göra upp och skapa tilltro till gymnasieskolan så att fler ungdomar vågar söka naturbruksgymnasiernas nationella program? Då kan vi få utbildade unga människor som vill ta steget och göra insatser i jord- och skogsbruket. Kan vi ingå en överenskommelse med Centerpartiet utan gamla låsningar i Alliansen?

Herr talman! Jag tycker att det är intressant att Isak From tar upp detta med naturbruksgymnasieskolan. Just nu håller det på att arbetas fram en reform på det området. Bara för en vecka sedan ställde jag frågan till gymnasieministern om hur man ser på naturbruksgymnasiernas betydelse för landsbygdens utveckling, främst med fokus på jakt och fiske som väldigt många känner en stor oro för.

Jag har inte fått ett enda svar från regeringen. Svaret kom i går, men man vill inte säga om man tycker att det är viktigt eller inte. Om man inte har någon inställning till hur viktiga naturbruksgymnasierna är för framtiden är det kanske bra att regeringen kommer med en synpunkt innan vi kan ta ställning.

Jag ber om ursäkt för att jag var så orutinerad att jag inte ställde min fråga i förra replikomgången, eftersom ledamoten inte har möjlighet att svara. Men vi kan se det som en cliffhanger eftersom detta är en fråga som regeringen inte heller har velat svara på. Jag hoppas att regeringen kommer med ett svar snart då vi får se hur Socialdemokraterna ställer sig.

För skogen har det varit väldigt viktigt med skogskonto under lång tid. Det är långa omloppstider som gör att man kan behöva hantera intäkter från skogen på ett annat sätt än i andra näringar. Nu har det föreslagits i en utredning att man ska ta bort skogskontot. Det är jag och Centerpartiet väldigt oroliga över. Det är oklart hur Socialdemokraterna och regeringen ställer sig i den frågan. Jag förväntar mig inte något svar här, men jag ser fram emot att Socialdemokraterna är tydliga med hur de ser på skogskontots framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Älgen lever där. Björnen och lodjuret lever där också. Där växer lingon, blåbär, kantareller och fårtickor. Vi vandrar där, vi joggar där, vi tältar där, vi leker där med barnen. Besökande från hela världen spenderar alltmer tid där. Jag talar förstås om skogen, skogen som vi alla tycker så mycket om. Jag instämmer i det som Anders Forsberg sa tidigare när han citerade Gustaf Fröding, att skogen är en del av den svenska folksjälen.

Samtidigt vill vi också att skogen ska vara en källa till biobränsle, papper, plankor för husbyggnad och en mängd andra nya smarta produkter i framtiden som alla ska vara tillverkade av träfiber från skogen. Det gäller att få ihop allt det här.

Enligt nu gällande lag, skogsvårdslagen, ska produktion väga lika tungt som miljöhänsyn. Jag vill hävda att så är inte fallet i dag. I Sverige har vi ett ensidigt fokus på produktion. Miljön kommer alltid i andra hand, och så gör också den sociala hänsynen.

Det finns rätt många konkreta exempel på det. Jag tycker att Stina Bergström från Miljöpartiet gav många konkreta exempel. Det handlar om att helt unika värdekärnor förstörs och om Skogsstyrelsens egen genomgång för ett par år sedan. Man konstaterade då att nästan 40 procent av de genomförda avverkningarna inte godkändes. Vid ytterst få tillfällen blev det någon form av påföljd.

Människor involveras ytterst sällan när en skog avverkas trots att vi enligt miljöbalken har krav på samråd som borde omfatta även skogsbruket.

Stina Bergström gav oss ett konkret exempel från Storfors i Värmland. När människor kom tillbaka efter sommaren var helt enkelt skogen borta.

Jag menar också att det här är resultatet av en konkret politik. Den tidigare borgerliga regeringen hade ett snävt fokus på ökad produktion. Vi har också fått alltmer av intensivodlingar som följd. Vi har fått ökad gödsling. Vi har fått främmande trädslag, dikning och stubbrytning i våra skogar. Det här är inte bra för den biologiska mångfalden. Det är inte bra för klimatet; man säger att skogen ska binda mer koldioxid. Och jag tror inte att någon som har gått ut i en skog som drabbats av den här intensiva produktionen trivs där.

Det finns helt enkelt mycket att göra. Jag tror att ett av grundproblemen är principerna för skogsbruket i dag. Man har formulerat det som frihet under ansvar. Jag menar att man inte kan ha en sådan princip. Jag tycker att Kristina Yngwe från Centerpartiet var något på spåret då hon talade rätt ensidigt om den privata äganderätten. Bara för att man äger en skog har man inte rätt att hantera den hur som helst, ska man komma ihåg. På vilka andra politikområden applicerar vi principen om frihet under ansvar? Vi skulle aldrig göra så på trafikområdet. Vi skulle aldrig göra så inom energipolitiken eller vid bostadsbyggandet. Men just då det gäller skogspolitiken är det frihet under ansvar som ska råda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Det är bra att skogsvårdslagen nu ses över, även om jag måste säga att det har tagit väldigt lång tid att komma dithän. Jag hoppas att den processen kommer att leda till bättre skrivningar som underlättar för skonsammare skogsbruksmetoder. Överlag hoppas jag att hänsynen i hanteringen av vår skog kan stärkas med en ny skogsvårdslag.

Jag tycker också att det har tagits bra steg vad gäller budgeten, som vi i Vänsterpartiet stöder tillsammans med regeringspartierna. Här har vi nu den största satsningen på flera decennier på ökat skydd av skog. Det här är självklart bra för den biologiska mångfalden och bra när vi vill skydda arter från utrotning. Det är också bra med mer biologisk mångfald och skydd av skog i en framtid då det kanske blir mer av extremt väder. På så sätt får vi mer motståndskraft, mer resiliens i skogen.

Det är också bra med mer skydd av skog för snabbt växande näringar. Jag tänker här särskilt på besöksnäringen, på turismen. Johan Hultberg från Moderaterna talade om skogsindustrin, som omsätter väldigt mycket pengar och skapar många viktiga arbetstillfällen för människor i Sverige. Johan Hultberg nämnde att skogsindustrin enligt sina egna uppgifter skapar 55 000 heltidsjobb varje år i Sverige. Det är mycket. Men turismen skapar närmare 170 000 jobb i Sverige varje år. Skogsnäringen omsätter ungefär 120 miljarder kronor varje år, sa Johan Hultberg från Moderaterna. Då vill jag påminna om att besöksnäringen omsätter ungefär dubbelt så mycket, drygt 200 miljarder kronor varje år. Det här är en snabbt växande näring.

En viktig del av besöksnäringen är just skogen. En stor del av de utländska besökarna vandrar i och besöker våra svenska skogar och inte minst våra nationalparker, som har mer än 2 miljoner besökare varje år, varav hälften är utländska. Jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter att se till att det finns en skog att besöka ifall vi tycker att besöksnäringen är någonting som är viktigt att satsa på.

Jag tycker som sagt att det är bra att skogsvårdslagen ses över. Jag skulle önska att vi också hade konkreta insatser för att främja alternativ till kalhyggesbruket. Det är bra att vi avsätter mer pengar till skydd av skogen. Jag skulle också i framtiden vilja se en särskild satsning på gröna jobb i skogen, vilket fanns för några år sedan. Människor som tidigare varit arbetslösa i många år skulle där få utföra viktiga arbetsuppgifter, som att röja i skogen och överlag underlätta för människor att komma ut i skog och mark.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ta upp ett av de två tillkännagivanden som finns i betänkandet. Det handlar om att EU inte ska lägga sig i svensk skogspolitik. Jag håller helt och hållet med. Men jag tycker att det är att slå in en redan öppen dörr. Detta är en fråga som vi har varit överens om över partigränserna. Bryssel ska helt enkelt inte lägga sig i svensk skogspolitik. Den ska vi bestämma över själva.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Jag hade väl i ärlighetens namn inte tänkt ta replik, men Jens Holm är skicklig på att provocera upp mig i talarstolen, så nu står jag här ännu en gång.

Inledningsvis kan jag konstatera att Jens Holm även i den här debatten, som så många gånger förr, hänvisar till Skogsstyrelsens polytaxinventeringar. Men Skogsstyrelsen själv har konstaterat att den inventeringsmetoden inte höll måttet. Att resultaten inte var tillförlitliga skriver man uttryckligen i den utvärdering som man gjort av metoden. Därför har man upphört med metoden. Jag tycker att det är rätt allvarligt, herr talman, att Jens Holm återigen bygger sin argumentation på underlag som myndigheten själv inte tycker är tillförlitliga. Vi behöver bra inventeringar i skogsbruket, så att vi kan ha en saklig debatt i den här kammaren utifrån de faktiska förhållandena. Men den inventeringen gav tyvärr inte det underlaget.

När det gäller avsättning av skog kan jag konstatera att Alliansen säkerställde att avsättningstakten för värdefull skog närapå fördubblades, inte minst tack vare den så kallade Sveaskogslösningen, där vi använde statlig mark som ett verktyg för att snabba upp tempot. Många skogsägare vill gärna avsätta skog för naturhänsyn, men man vill få annan skog att bruka i utbyte. Tack vare Sveaskogslösningen kunde vi höja tempot.

Herr talman! Jag och Jens Holm är överens om att vi behöver fortsätta att utveckla skogsbruket och miljöhänsynen inom skogsbruket. Men tror Jens Holm verkligen att vägen framåt är detaljbeslut och mer pekpinnar i den här kammaren?

Herr talman! Det finns ett antal saker som jag tycker att vi behöver lagstifta tydligare om vad gäller skogsbruket. Jag skulle inte vilja kalla det för detaljstyrning, utan jag skulle vilja kalla det för att det här området ska ta sitt ansvar för att vi uppnår våra miljömål, precis som alla andra politikområden borde göra.

Jag tycker till exempel att det borde vara självklart med en möjlighet att tillgripa sanktioner vid brott mot hänsynsreglerna i skogsvårdslagen, att det borde finnas krav på obligatoriska samråd vid slutavverkningar, att det behöver avsättas pengar för alternativa skogsbruksmetoder och - även om det inte är en lagstiftningsfråga - att vi ska ge ett uppdrag åt Sveaskog att arbeta mer med hyggesfria skogsbruksmetoder. Det är nämligen väldigt mycket som faktiskt inte sker.

Jag skulle vilja fråga Johan Hultberg vad han anser om dagens anmälningsplikt vid avverkningar. Jag tror att Johan Hultberg själv är skogsägare, så han känner säkert väl till att man ska göra en anmälan före en avverkning. Då har Skogsstyrelsen möjlighet att villkora anmälan och ställa krav på hur avverkningen ska gå till.

För ett par år sedan gjordes drygt 60 000 anmälningar, och det var ett par promille eller inte ens det utan åtta stycken som villkorades. Tycker Johan Hultberg att det är en lämplig nivå? Tycker inte Johan Hultberg att någonting behöver göras utifrån de siffrorna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Jag hade så gärna varit skogsägare. Tyvärr består mitt totala skogsinnehav av en hängbjörk på tomten. Men i framtiden hoppas jag få möjlighet att bruka och äga en skogsfastighet, för skogen är fantastisk som källa för rekreation och möjlighet att gå ut på promenader, och för egen del springer jag gärna i den. Den är också en källa för ekonomisk tillväxt och möjlighet att skapa jobb och välstånd i vårt land genom traditionella produkter. Vi får fram skoglig råvara till att bygga hus, göra papper eller andra produkter av. Men den är en källa för ekonomisk tillväxt också, precis som Jens Holm lyfte fram i sitt anförande, i form av den infrastruktur som turistnäringen har att utgå ifrån.

Herr talman! Då kan jag väl bara rätta Jens Holm som blandade ihop äpplen och päron i sitt anförande. Exportvärdet för skogsindustrin, som jag talar om, är 120 miljarder, och exportvärdet för turistnäringen är omkring 100 miljarder, så det är i ungefär samma härad. Jens Holm talade om det totala värdet, om jag uppfattade det rätt, eller omsättningen för näringen. Vi ska hålla isär de olika begreppen där.

När det gäller anmälningar om slutavverkning tycker jag att det är bra om Skogsstyrelsen kan öka tillsynen och göra det i större utsträckning. Men jag tycker att det är rimligt att det är just skogsägaren som bestämmer när han eller hon vill göra en avverkning och att den inte ska bli föremål för domstolsprocess, på samma sätt som jag inte tycker att det är rimligt att en jordbrukare ska behöva anmäla till domstol om han eller hon ska göra en skörd av höstvetet. Det är i grunden samma sak. Det är bara det att omloppstiderna i skogsbruket är fantastiskt mycket längre. Därför har vi också en lagstiftning som säger att man måste ta omfattande naturhänsyn inom skogsbruket. Och jag vill med en dåres envishet hävda att de allra flesta skogsägare tar det ansvaret med råge.

Herr talman! Jag tror att jag och Johan Hultberg skiljer oss åt avseende hur vi anser att svenskt skogsbruk ser ut i dag. Vi i Vänsterpartiet tycker att vi behöver ta ett större politiskt ansvar. Jag förstår inte riktigt varför skogsindustrin ska vara ett område där vi ska ha så låga ambitioner rent lagstiftningsmässigt.

Herr talman! Jag tycker att det är lite illustrativt när Johan Hultberg jämför en avverkning av en kanske flera hundra år gammal skog med skörd av höstvete som kan växa upp året därpå. Jag skulle säga att det är en ganska stor skillnad mellan dessa två.

Vad sedan gäller statistiken över turismen tycker inte jag att jag blandar äpplen och päron. De pengar som spenderas i besöksnäringen redovisas i statistiken som exportintäkter. Min poäng var att besöksnäringen är en snabbt växande näring. Det är lite tröttsamt i de här diskussionerna att man nästan bara talar om skogsindustrin som att den skulle ha någon sorts förstahandsrätt när det gäller hur vi brukar skogen. Jag tycker att det är en bred samhällsfråga.

Nu tillstod Johan Hultberg att turist- och besöksnäringen är otroligt viktig för Sverige, och det tycker jag är väldigt bra.

Herr talman! Så här långt fram i debatten har mycket sagts, och många är engagerade i just skogspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Jag får väl börja med att vara lite formell här och yrka bifall till förslaget i betänkandet, förutom under punkt 3 om regelförenkling, där jag yrkar bifall till reservation 4 som Liberalerna har tillsammans med övriga allianspartier. Där är vi tydliga med att regelförenklingsarbetet ska fortsätta för företag i allmänhet och i det här sammanhanget för företag som jobbar i skogen i synnerhet.

Det finns två tillkännagivanden. De rödgröna har svarat i en reservation att det här är något som man redan tycker. Men med tanke på dagens debatt kan jag nog tycka att riksdagen ska lägga fast det som står i det första tillkännagivandet, att de nationella skogsbolagen ska bygga på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet, och att de har en given plats. Det handlar i grunden om hållbarhet och om en växande biobaserad samhällsekonomi.

Herr talman! Det har uttryckts här på lite olika sätt - och jag kan bara instämma i det - att alla svenskar, åtminstone de absolut flesta, har mer eller mindre ett förhållande till skogen. Det handlar mycket om friluftsliv. En del springer som Johan Hultberg gör, medan andra kanske bara nöjer sig med att plocka en och annan kantarell och lite blåbär. Men icke förty förstärker skogens biologiska mångfald i båda fallen skogens värde.

Upplevelseturismen har diskuterats här på slutet. Det är en starkt växande bransch i Sverige, och det måste naturligtvis också tas med i beräkningen.

Men skogen är så mycket mer. Man kan egentligen inte överdriva skogens betydelse för Sverige. Det har tidigare nämnts att den är vårt gröna guld, och vi kan väl utan att darra på manschetten säga att skogen de facto gör oss rika på många sätt. Siffran 120 miljarder i exportvärde nämndes. Det är lite drygt 10 procent av det totala svenska exportvärdet, så det är klart att skogen har en väldig betydelse för Sverige som land.

Vidare har skogen fått en alltmer framträdande roll när vi diskuterar klimatfrågan och i klimatperspektivet. När man pratar om skog och klimat kan det handla om skövling av regnskogar, som är ett jätteproblem. Men det handlar i allra högsta grad också om våra egna skogar här i Sverige. Då handlar det om skogens roll som kolsänka och naturligtvis också om möjligheten att utnyttja skogen som råvara för att ersätta råvaror som vi nu har av fossilt ursprung - det vi kallar substitution.

Normalt sett använder vi skogen till byggnation, papper och bränsle. Men vi kommer också till stor del att använda skogen till kemikalier. När man till exempel besöker kemiklustret i Stenungsund säger de att för deras del kan de lika väl ta sina atomer från skogen. Det är inte så att de måste ha fossila atomer, för kolatomer är kolatomer, och kolkedjor är kolkedjor. De har väldigt starka visioner om ren kemi till 2030.

Vidare har textilier och mycket annat framtiden för sig i skogen. Vi har också biobränslen till fordon. Flyget och vägtrafiken behöver ju den typen av bränslen. Det kanske snarare är så att vi i framtiden måste prioritera vad vi ska använda skogen till. Den kanske inte räcker till allting.

Som läget är nu är Sverige ett land där skogen ger oss unika möjligheter. Finland och Sverige har väl ungefär samma förutsättningar.

Herr talman! Som jag sa möts våra två tillkännagivanden med att det egentligen är helt onödiga saker. Jag vet inte riktigt hur Isak From uttryckte sig om det i början - det har jag glömt bort - men jag tycker att det var lite nedlåtande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Med tanke på den osäkerhet som sprids när regeringspartierna talar om detta är det verkligen på sin plats att riksdagen lägger fast vissa saker, och så får regeringen förhålla sig till det.

Det handlar om den centrala delen i skogspolitiken, och det är balansen mellan de två jämställda målen produktionsmålet och miljömålet. Men jag uppfattar inte att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som jag är fullt medveten om inte tillhör regeringen, talar om samma sak.

Isak From talade om parallella processer och tog då även upp detta med tyngre och längre fordon. Jag har i många år suttit i trafikutskottet, och jag har inte uppfattat att det fanns någon regeringspolitik där Socialdemokraterna och Miljöpartiet jobbade tillsammans för tyngre och längre fordon. Snarare har Miljöpartiet varit en konsekvent motståndare till detta.

Låt mig därför ställa en fråga till Isak From: Är detta regeringspolitik?

Jag vet att det jobbas mycket med tyngre fordon, men skogsindustrin är nog lika intresserad av längre fordon. Det gällde inte minst i projektet En trave till, som ofta omtalas som mycket framgångsrikt. Där var det längden på fordonet som var det viktiga.

När det gäller miljöhänsyn måste vi givetvis ha avsatta och skyddade skogsområden. Det håller Liberalerna helt med om, och det ingår också i vår politik.

Alternativa brukningsmetoder ska givetvis inte motarbetas. Det finns många skogsägare som utnyttjar alternativa avverkningsmetoder när det är bra.

Låt mig lyfta upp en rapport som Skogsforsk har tagit fram inom forskningsprogrammet Smart hänsyn. Man har sammanställt 120 studier från Sverige, Norge, Finland och Baltikum och konstaterar att den allmänna naturhänsyn som tas vid avverkning har gett resultat för den biologiska mångfalden. Man konstaterar också att denna hänsyn inte nödvändigtvis ska vara lika överallt och att man ska fokusera på att koncentrera miljöhänsynen.

Ett exempel är högstubbar. Om man lämnar tre högstubbar på varje hygge blir det för få högstubbar överallt för vissa insektsarter.

Det finns stora möjligheter att utveckla miljöhänsynen vidare även inom kalhyggesbruket.

Det finns alltså mycket att göra på den sidan också. Den rapporten och det sättet att arbeta måste vi jobba vidare med. Vi kan dock konstatera att den miljöhänsyn som har tagits har gett resultat.

Även jag och Liberalerna vill lyfta fram skogsägarna som de verkliga nyckelpersonerna som känner sin skog. Det viktiga är att vi med hjälp av dialog och information gör skogsägarna medvetna om värdet av de hänsynsregler man har att förhålla sig till.

Med tanke på de många frivilliga avsättningar som görs och den framgång som de hänsynsregler vi har trots allt har haft så fungerar ju detta.

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnade noga på Lars Tysklinds anförande och noterade att Lars Tysklind inte talade om det som hans allianskamrater talade mycket om, nämligen den rättsliga översynen av skogsvårdslagen som nu görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Låt mig därför helt kort fråga Lars Tysklind: Vilken av de tre punkterna som hovrättsman Charlotta Riberdahl har fått i uppgift att göra en översyn av tycker Lars Tysklind är den värsta?

Herr talman! Jag tackar Stina Bergström för frågan och svarar att jag inte har någon anledning att gradera dem.

Även om jag inte nämnde det i mitt anförande har jag fullständig samsyn med mina allianskamrater om att den översyn som görs av skogsvårdslagen känns som en parallell process i sammanhanget.

Fokus ska ligga på att få fram skogsprogrammet och att skapa långsiktiga regelverk som man har att hålla sig till i skogen.

Det är inte lagstiftningen som är problemet, utan det är att man inte har tydliga riktlinjer för vad som gäller. Det handlar mycket om kunskap och forskning.

Herr talman! Charlotte Riberdahl ska titta på tre saker. För det första handlar det om vem som är ansvarig för en avverkning. Anledningen till det är att vi har rättsfall som visar att det är oklart. Vi har entreprenörer som skyller på skogsägare och skogsägare som skyller på entreprenörer när avverkningar har gått fel. Det är svårt att utse vem som är skyldig eftersom lagen är otydlig.

För det andra är det märkligt att det inte finns någon lagparagraf i skogsvårdslagen som säger att det är straffbart att lämna oriktiga uppgifter. Man kan alltså göra en avverkning och säga att det inte finns några biotoper eller några gamla kultur- eller fornminnen och sedan inte straffas för det. I miljöbalken finns däremot sådana bestämmelser.

Lars Tysklind och jag sitter ju i Miljömålsberedningen, och en tidigare miljömålsberedning tyckte att man skulle se över om inte sådana här bestämmelser skulle föras in i skogsvårdslagen. Det kommer alltså därifrån.

För det tredje handlar det om rätten att överklaga en avverkning. När det gäller Änokdeltat i norra Sverige fick Naturskyddsföreningen rätt av Förvaltningsrätten i Luleå att överklaga den avverkningen. Lägre rättsinstans tyckte inte att man skulle ha det. Här har vi alltså en oklarhet om vad som egentligen gäller i Århuskonventionen.

Det är dessa tre saker vi behöver få ordning och reda i.

Jag vill därför fråga: Vad ser Lars Tysklind och Liberalerna för problem med detta? Är det att Naturskyddsföreningen och andra ska ha rätt att överklaga avverkning av gammelskogar och fjällnära skogar? Eller är det att man ska reda ut vem som är ansvarig för en avverkning? Eller är det att man ska kunna lämna oriktiga uppgifter utan att bli straffad? Vilket är det?

Herr talman! Jag får upprepa mitt svar att jag inte tänker gradera dem.

Rätten att överklaga enligt Århuskonventionen utvidgades till att gälla även friluftsorganisationer. Det domstolsutslag som Stina Bergström hänvisar till visar ju att domstolen har gjort bedömningen att de hade rätt att överklaga. Det visar att den lagstiftning som finns fungerar. Det behövs förstås alltid prejudikat. Inte förrän domstolsutslagen börjar komma i högre instans vet vi exakt vad som gäller. Det gäller även nuvarande lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Fokus behöver dock inte ligga på att vi ska stifta nya lagar, utan fokus ska ligga på att vi enligt den inriktning vi har lagt fast sedan länge ska ha balanserade miljömål och produktionsmål. Men när jag hörde Stina Bergströms anförande kände jag inte att denna balans fanns, och därför känns det ännu mer befogat att vi har ett tillkännagivande i riksdagen om detta.

Herr talman! Som jag har förstått Liberalernas skogspolitik anser ni, Lars Tysklind, att så kallade produktionshöjande metoder för att skogen ska växa snabbare och producera mer är en bra sak.

Jag undrar därför vad Liberalerna anser om var och en av följande produktionshöjande metoder: gödsling, ökad dikning, stubbrytning och fler främmande träslag.

Herr talman! Jag måste säga att det är en lite märklig fråga. Jag känner inte igen det som något från Liberalernas politik över huvud taget. Att produktionshöjande åtgärder skulle bestå av gödsling, dikning och vad det var mer - antagligen menar Jens Holm, om jag förstår frågan rätt, att det är stora miljöintrång, och det är naturligtvis inte något som vi tycker är bra.

Jag tycker alltså inte att någon av de här metoderna känns alldeles lockande.

Herr talman! Det tycker jag var bra att höra, för jag tycker att man ska vara ytterst försiktig med gödsling. Jag förstår inte riktigt vitsen med det när det påverkar miljön så mycket i andra änden. Samma sak gäller med uppdikning och med stubbrytning, som jag tycker att vi borde kunna förbjuda helt och hållet. Införande av snabbväxande främmande träslag tycker jag också är en dålig idé.

Samtidigt är det så, Lars Tysklind, att de här fyra metoderna eller aspekterna som jag har tagit upp ofta brukar härledas till just produktionshöjande metoder. Det finns säkert fler metoder som man kan använda sig av för att se till att skogen ger ökad avkastning, men jag tycker att det faktiskt är viktigt, om man som parti pläderar för produktionshöjande metoder, som jag trodde att Liberalerna gjorde, att man vet vad man talar om. Man bör framför allt också veta vad det kan ge för konsekvenser för skogen och den biologiska mångfalden.

Men som jag har förstått av svaret från Lars Tysklind har Liberalerna en kritisk, kanske rent av en helt negativ, hållning till gödsling, dikning, stubbrytning och fler främmande träslag i den svenska skogen. Det tycker jag är bra.

Herr talman! Jag är lite förundrad över Jens Holms fråga, och jag blir ännu mer förundrad när han nu talar om att Liberalerna pläderar för produktionshöjande metoder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Vad jag möjligtvis har sagt vid något tillfälle är att vi inte per definition behöver ha ett motsatsförhållande mellan ökad avkastning av skogen och ekologiska hänsyn. Med tankegången med jämställda produktionsmål och miljömål ska man kunna balansera detta. Det är inte så himmelens svart eller vitt som Jens Holm försöker framställa det som.

Att Liberalerna skulle ha pläderat för de här metoderna tycker jag känns märkligt, och jag vet inte i vilket sammanhang det skulle ha skett. Jag har inte mer att tillägga.

Herr talman! Tack, Lars Tysklind, för anförandet! Det finns en reservation från de borgerliga partierna som handlar om regelförenklingar. Ett av de första besluten som alliansregeringen tog när man kom till makten efter 2006 var att besluta om vad man kallade regelförenklingar. Det innebar att man lade ned Arbetslivsinstitutet och kraftigt sänkte anslagen till Arbetsmiljöverket.

Mellan 2007 och 2014 har 25 arbetstagare och 47 egenföretagare omkommit i arbetsplatsolyckor inom jord- och skogsbruk och fiske.

Det här är nu en parallell process som den S-ledda regeringen jobbar med. Är det också en sådan här skadlig parallell process? Den är viktig för skogen, för dem som jobbar i skogen och för företagarna. Är det rimligt att man tillskjuter pengar till Arbetsmiljöverket? Är det rimligt att man faktiskt tar fram riktlinjer och information till de utländska arbetstagare som kommer hit och vill jobba? Det är också en sådan parallell process som det i Lars Tysklinds anförande framstod som att man är väldigt rädd för.

Precis som jag sa i mitt anförande är arbetet med hållbara transporter också någonting som den här regeringen sätter högt. Det gäller både fungerande järnvägstransporter och hållbara lastbilstransporter, och kombinationen däremellan - så korta lastbilstransporter som möjligt och så mycket timmer och produkter som möjligt på järnvägen - är viktig.

Det är också en parallell process. Är Lars Tysklind emot den också?

Herr talman! När det gäller det sista med hållbara transporter har Socialdemokraterna fått med sig Miljöpartiet och börjat tänka lite transportslagsövergripande, och det tycker jag bara är glädjande. Det har nog under en lång tid funnits en majoritet i den här riksdagen för både längre och tyngre fordon, men Socialdemokraterna har inte direkt varit behjälpliga i att få fram detta. I det arbete som har gjorts tidigare har Miljöpartiet, som är regeringskollega med Socialdemokraterna, de facto varit helt emot detta.

Det var det min fråga gällde, alltså om det är regeringspolitik. Det är ju glädjande om Miljöpartiet nu har svängt i den frågan. Det borde Isak From, som regeringsföreträdare i det här sammanhanget, veta.

Sedan tycker jag att det blir lite märkligt när man först säger att man lade ned Arbetslivsinstitutet och att Arbetsmiljöverket fick mindre anslag och sedan drar en parallell till antalet dödsfall. Det är klart att det är otroligt tragiskt att ett sextiotal personer har omkommit, men kopplingen är inte direkt solklar.

Vikten av en god arbetsmiljö borde vi väl vara överens om allihop. Det kallar jag inte en parallell process över huvud taget, utan det är någonting som gäller hela näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Herr talman! Vad regeringen har aviserat är att man särskilt ska titta på de gröna näringarna just eftersom vi också har ett antal fall där facken och Arbetsmiljöverket har funnit att immigrantarbetare har utnyttjats och fått jobba i Sverige under slavliknande förhållanden.

Precis som jag sa i mitt tidigare inlägg framförde alliansregeringen att det var viktiga regelförenklingar man införde när man drog ned på anslagen. Man skulle förenkla för företagen. Men vi ser också resultatet nu. Antalet dödade och skadade har ökat. Det måste vi göra någonting åt.

Jag ställde en fråga till Kristina Yngwe, och jag kan ställa den till Lars Tysklind också. Vi ser att antalet sökande till naturbruksgymnasierna tyvärr sjunker. Vi ser också att jägmästarprogrammen inte alls har så många sökande som de skulle behöva ha. Det här är ett gemensamt bekymmer. Vi vill se över Gy 2011 för att ge möjlighet för studenterna att faktiskt få högskolebehörighet. Kan Liberalerna, man har ju bytt namn, tänka sig att erkänna att Gy 2011 faktiskt inte var någon jättebra idé och lösning när det gäller de yrkesförberedande programmen? Program efter program tappar i antalet sökande. Det här är skadligt för hela landets ekonomi. Det är skadligt för skogsnäringen på sikt.

Herr talman! När det gäller det sistnämnda med Gy 2011 och högskolebehörighet var det inte så att man inte kunde få högskolebehörighet om man önskade detta. Jag har besökt denna typ av gymnasium, och det har funnits möjlighet till högskolebehörighet.

Det som jag tror är den största faktorn till att ungdomar inte söker handlar om framtidstro och om man kan utvecklas inom de gröna näringarna. Om man omgärdar dem med en fruktansvärd massa regler och lagar ökar man inte framtidstron. Mycket kring den gröna näringen handlar om egenföretagande och frihet under ansvar, om jag nu använder det slitna uttryck som har använts här under debatten i dag.

Jag vill ännu en gång säga att jag beklagar att Isak From gör en tydlig koppling till regelförenklingsarbetet här. Jag är den förste att beklaga att människor har omkommit i sitt arbete, men kopplingen är definitivt inte solklar. Jag beklagar att han uttrycker sig på det sättet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 2, om nationellt skogsprogram. Jag yrkar också bifall till allianspartiernas reservation under punkt 3, om regelförenkling.

Det är en förmån för mig att få stå här på min födelsedag och tala om skogen. Skogen har en enorm betydelse för vårt land, men också för oss som enskilda individer. Exportintäkterna från skogsindustrin ligger på över 120 miljarder per år. Totalt står skogsindustrin för 10-12 procent av den svenska industrins produktionsvärde, förädlingsvärde och sysselsättning. Det handlar alltså om tusentals arbetstillfällen som finns till tack vare skogen. Utan att överdriva kan vi därför säga att det som är bra för skogen också är bra för vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Sedan lång tid tillbaka bedrivs i Sverige ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Hänsynen till miljö och kulturvärden är stor.

Skogen har en stor betydelse för oss som enskilda. Att ta en promenad i skogen speciellt nu under våren är något helt fantastiskt - att se hur knoppar spricker ut, höra öronbedövande fågelkvitter och känna skogslukten. Det är något jag inte vill vara utan. Barn och gamla, kvinnor och män, vi kan alla om vi vill ta del av de enorma möjligheter av vederkvickelse som finns i skog och mark.

Skogen är också en resurs för innovationer. Alltifrån nya drivmedel, material till klädtillverkning till material till att göra konstgjorda öron - det är sant! - kan tillverkas av skogsråvaror.

Herr talman! Skogen kallas ibland för jordens lungor. Detta beskriver skogarnas viktiga roll för att producera syre, som alla vi människor och djur behöver för att kunna andas. Samtidigt binder skogarna koldioxid. Det bygger på en fortsatt tillväxt i den svenska skogen.

Att det avverkas och att det planteras ny skog innebär att en del av människans utsläpp av koldioxid tas tillbaka från atmosfären. Därigenom bidrar skogen till att motverka den globala klimatförändring som utsläppen av växthusgaser orsakar.

Skogen är full av naturvärden. Växter och djur finner sin hemvist i de olika naturliga biotoperna i skogen. Skogens naturvärden har ofta vuxit fram genom ett ansvarsfullt skogsbruk där skogsägaren sett sig som en förvaltare som ska lämna skogen vidare till kommande generationer. Vi kristdemokrater kallar det för förvaltarskapstanken.

Vi kan alltså se hur frihet under ansvar har fungerat under lång tid i den svenska skogen. Tidvis har skogsvårdslagen varit alltför detaljreglerande, men tack vare Bildtregeringen i början av 1990-talet har skogsägarna återfått mycket av sin frihet.

Vi har under den senaste alliansregeringen sett hur skogsägarna gjort stora frivilliga avsättningar av värdefull naturskog. Detta kompletterades med avsättningar av statlig skogsmark. Påtvingade intrång i äganderätten ska undvikas.

Herr talman! I november tillsatte regeringen en utredning med uppgift att se över skogsvårdslagen. Utredaren ska enligt direktivet bland annat "identifiera behov av att tydliggöra bestämmelserna om överklagande av beslut i skogsvårdslagen". I klartext betyder det att det ska vara möjligt för allmänheten att överklaga markägarens beslut om avverkningar.

Jag vill lyfta fram alliansens gemensamma uppfattning, det vill säga att det är mycket viktigt att det nationella skogsprogrammet ska baseras på två jämställda mål: produktionsmålet och miljömålet. Skogsprogrammets inriktning ska omfatta ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syfta till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad samhällsekonomi.

Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att minska skogsföretagarnas regelkrångel.

Skogspolitik

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 mars.)