Riksdagsledamöterna arbetar internationellt för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. De tar till exempel emot besök av utländska parlamentariker, deltar i valobservationer i andra länder och arbetar i interparlamentariska församlingar.
Riksdagens delegation till Nordiska rådet stod i december 2018 värd för ett seminarium som uppmärksammade att det gått hundra år sedan de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen utropade sin självständighet. Talman Andreas Norlén inledde seminariet med ett anförande.
Foto: Anders Löwdin
Riksdagens internationella arbete har ökat på senare år. Berlinmurens fall 1989 och Sveriges medlemskap i EU 1995 är ett par faktorer som har bidragit till riksdagens internationalisering.
Parlamentariska församlingar
Cirka 100 riksdagsledamöter ingår i riksdagens delegationer till åtta parlamentariska församlingar:
- Nordiska rådet (NR)
- Europarådet
- Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
- Interparlamentariska unionen (IPU)
- Nato
- Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)
- Den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC)
- Den arktiska parlamentarikerkonferensen (CPAR)
- Det parlamentariska Barentssamarbetet
De riksdagsledamöter som har utsetts deltar vid återkommande möten, så kallade sessioner eller församlingar, och diskuterar aktuella frågor för att slutligen anta resolutioner. Antalet medlemsländer i församlingarna varierar från fem (NR) till 178 (IPU) vilket gör sessionerna till utmärkta arenor för riksdagsledamöterna att träffa kollegor från andra delar av världen.
Parlamentariska församlingar
Interparlamentariskt samarbete i EU
Riksdagsledamöter deltar också i det interparlamentariska samarbetet inom EU. Samarbetet består av olika konferenser och möten mellan ledamöter från EU-ländernas nationella parlament och från Europaparlamentet.
Interparlamentariskt samarbete i EU
Utländska besök
Riksdagen tar varje år emot 100–150 utländska besök. Gästerna kan vara talmän och parlamentariker från andra länder som får träffa kollegor och diskutera frågor av gemensamt intresse. Riksdagsledamöterna åker också själva på resor för att studera hur andra länder har löst en viss fråga.
Riksdagen tar emot många internationella besök varje år. I december 2021 tog talman Andreas Norlén tog emot Belgiens talman Stephanie D´Hose, senaten, och Eliane Tillieux, representanthuset, som var på ett officiellt besök i Sverige.
Foto: Melker Dahlstrand
Riksdagsledamöter med särskilt intresse för ett visst land kan bilda en vänskapsgrupp. I riksdagen finns ett 40-tal vänskapsgrupper.
Vänskapsgrupper
Parlamentariskt demokratisamarbete
Riksdagen har sedan 1990-talet ökat det internationella arbetet för att främja demokratin i världen. Arbetet sker bland annat genom seminarier och studiebesök där ledamöter och tjänstemän från riksdagen träffar kollegor från parlament där demokratin håller på att byggas upp.
En annan konkret aktivitet som riksdagsledamöterna deltar i och som gynnar en demokratisk utveckling är valobservationer. Vid dessa uppdrag reser riksdagsledamöterna till ett land för att besöka vallokaler och se om medborgarna i landet ges möjlighet att rösta.
Valobservationer
Från 2020 genomför riksdagen också ett demokratifrämjande bilateralt samarbete. Huvudsyftet med samarbetet är att stärka demokratiska institutioner och förmedla demokratiska värden.
Riksdagens demokratifrämjande samarbete
Riksdagens internationella kansli
Riksdagens internationella kansli (RIK) hjälper talmannen, de vice talmännen, riksdagsdirektören och riksdagsledamöterna i deras internationella engagemang. RIK har också huvudansvaret för sekretariatsstödet till riksdagens olika parlamentariska församlingar.