Malin Björk (C)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.

Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2024-05-16

Datum

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2024-05-02

Datum

2024-05-06

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2024-05-02

Datum

2024-05-03

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen.

Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna.

Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv.

Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2024-05-02

Datum

2024-05-03

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Motion till riksdagen 2023/24:2892 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2 och 3 i motionen). Sammanfattning Centerpartiet vill

Inlämnad

2024-04-30

Förslag

1

Datum

2024-04-30

Utskottsberedning

2023/24:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2879 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:117 Preventiva tvångsmedel för att förebygga och förhindra allvarliga brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att göra en samlad översyn och

Inlämnad

2024-04-18

Förslag

5

Datum

2024-04-18

Utskottsberedning

2023/24:JuU24

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om författningsfrågor från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om medlemskapet i EU, subsidiaritetsprövningen inom EU och partifinansiering, reglering av lobbyister och ändring i lagstiftningen om karensregler för statsråd och höga statstjänstemän.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2024-03-21

Datum

2024-03-25

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om att grundlagsskydda aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering, skyddet av äganderätten, trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete, en livssynsöppen stat och föreningsfrihet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2024-03-21

Datum

2024-03-25

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2024-02-29

Datum

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Motion till riksdagen 2023/24:2833 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:84 Säkerhetszoner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag. Motivering Förslaget handlar om ändringar i polislagen som innebär att visitationszoner (s.k. säkerhetszoner) kan inrättas inom ett visst

Inlämnad

2024-03-20

Förslag

1

Datum

2024-03-20

Utskottsberedning

2023/24:JuU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om offentlig förvaltning från allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om främjande av demokrati, statlig anställning, korruption och skydd av beslutsfattare.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2024-02-29

Datum

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-06

Debatt

2024-03-07

Beslut

2024-03-07

Motion till riksdagen 2023/24:2821 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av skr. 2023/24:67 Motståndskraft och handlingskraft en nationell strategi mot organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människohandel för sexuella ändamål måste inkluderas

Inlämnad

2024-02-16

Förslag

3

Datum

2024-02-16

Utskottsberedning

2023/24:JuU29

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2024-01-23

Datum

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Motion till riksdagen 2023/24:2813 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:62 Tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition. Motivering Centerpartiet står upp för en reglerad invandring

Inlämnad

2024-01-19

Förslag

1

Datum

2024-01-19

Utskottsberedning

2023/24:JuU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Skolminister Lotta Edholm (L) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Datum

2024-01-18

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Vid granskningen av vissa förvaltningsärenden har utskottet tittat på de ärenden om utlämning för brott från Sverige som handlagts av Justitiedepartementet. Det bör enligt utskottet säkerställas att ärendena hanteras på ett enhetligt sätt och att det inte finns några omotiverade skillnader när det gäller avslut och avskrivningar av ärendena. Det är därför bra att Justitiedepartementet avser att se över sina rutiner kring detta.

Utskottet har också granskat svarstiden på interpellationer och skriftliga frågor. Trots att det relativt nyligen införts en ordning med schemalagda interpellationssvar är andelen försenade interpellationssvar anmärkningsvärt stor. Det är enligt utskottet viktigt att ministrarna i regeringen följer regler och praxis för att dessa frågeformer ska fylla sin funktion i riksdagens grundlagsstadgade kontroll av regeringen. Utskottet förutsätter att Regeringskansliet fortsätter att arbeta mot målet att alla interpellationer besvaras i tid. Samtidigt ser utskottet positivt på att andelen försenade svar på skriftliga frågor minskat på senare år.

En annan del i granskningen gäller förordningar om statligt stöd som beslutats under perioden 2009–2022. Granskningen visar att det finns flera förordningar om statligt stöd som gäller trots att det inte anvisats några pengar för det stöd som går att söka. Utskottet menar att detta kan vara missvisande och förutsätter att Regeringskansliet vidtar de åtgärder som bedöms nödvändiga.

Regeringens planering av lagstiftningsprocessen har också granskats. Detta genom en kartläggning av olika tidsmoment relaterade till propositioner med lagförslag som regeringen beslutat under våren 2007, våren 2015 och våren 2023. De moment som kartlagts är

• remisstiden
• tidsåtgången för Lagrådet
• tiden mellan Lagrådets yttrande och regeringens beslut om proposition
• tiden mellan regeringens beslut om proposition till dess att lagen börjar gälla.

Frågor i granskningen har varit hur Regeringskansliet planerar olika moment i lagstiftningsprocessen och vilka förutsättningar som ges för att behandla lagförslagen under processens gång. Utifrån gjorda iakttagelser för utskottet ett resonemang kring de olika tidsmomenten. Utskottet framhåller bland annat vikten av att det avsätts tillräckligt med tid för de olika delarna i lagstiftningsprocessen.

I granskningen av underlag för samråd med EU-nämnden konstaterar utskottet att EU-nämnden behöver ett så fullständigt skriftligt underlag som möjligt och att regeringen bör överlämna underlaget som fort som det är praktiskt möjligt. Regeringskansliet uppmanas även bland annat att överväga vilken typ av underlag som vore bäst att bifoga i de fall där dokument från ministerrådet inte finns tillgängliga.

Utskottet har även granskat styrningen av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag. Här konstateras bland annat att flera av bolagens kallelser till bolagsstämma saknar ägarens förslag till beslut. Enligt utskottet bör styrelsenomineringsprocessen genomföras på ett sådant sätt att ägarens förslag i normala fall kan finnas med i kallelsen. Mellan bolagsstämmorna följer staten upp bolagens uppdrag vid så kallade ägardialoger. Antalet ägardialoger per år skiljer sig åt mellan bolagen. Även om antalet ägardialoger utgår från en bedömning av vilket behov som finns menar utskottet att en inriktning kan vara att i normalfallet genomföra minst en ägardialog per år med varje bolag. Utskottet understryker också betydelsen av att det förs minnesanteckningar vid ägardialogerna och att dessa arkiveras. Utskottet har även gått igenom hanteringen av bolagens styrdokument. En sammanställning av styrdokumenten för de olika bolagen skulle enligt utskottet kunna öka transparensen och tillgängligheten av dessa för allmänheten.

Även regeringens handläggning av särskilda regeringsärenden har granskats. Dessa skiljer sig från andra regeringsärenden genom att de kan avgöras av den minister som är chef för det departement som ärendet tillhör, under överinseende av statsministern. Huvudregeln är annars att ett beslut i ett regeringsärende tas gemensamt i regeringen. Utskottet framhåller vikten av att särskilda regeringsärenden endast tillämpas om ärendet brådskar och under förutsättning att det inte finns något som gör beslutsformen olämplig i sammanhanget. Utskottet konstaterar också att hantering för påskrifter i protokoll brustit, och ser positivt på att rutinerna kring detta ska ses över.

Slutligen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet samt gått igenom regeringsprotokoll från 2022. Dessa delar av granskningen har inte gett anledning till något uttalande.

Anföranden och repliker

10, 70 minuter

Justering

2023-12-19

Datum

2023-11-14

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Motion till riksdagen 2023/24:2795 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:57 Preventiva vistelseförbud Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste återkomma med lösningar på de påtalade oklarheter kring 3 och 5 lagen om preventiva

Inlämnad

2024-01-16

Förslag

1

Datum

2024-01-16

Utskottsberedning

2023/24:JuU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-06

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen innehåller bestämmelser om syftet med mediestöd, om grundläggande förutsättningar för mediestöd och om mediestödsnämnden.

Lagen börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

14, 89 minuter

Justering

2023-11-09

Datum

2023-11-09

Bordläggning

2023-11-14

Debatt

2023-11-15

Beslut

2023-11-15

Motion till riksdagen 2023/24:2776 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:33 Skjutvapen och explosiva varor skärpta straff för de allvarligare brotten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ytterligare höjda straff för grova vapenbrott, brott mot tillståndsplikten

Inlämnad

2023-11-10

Förslag

1

Datum

2023-11-10

Utskottsberedning

2023/24:JuU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag