Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Handelspolitik

Betänkande 2024/25:NU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 februari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Handelspolitik(pdf, 662 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:13 Handelspolitik

Beslut

Nej till motioner om handelspolitik (NU13)

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om handelspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om reformering av Världshandelsorganisationen, WTO, handelsrelationer med vissa länder och regioner och den fria rörligheten för vissa varor och tjänster.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 27

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-01-30
Justering: 2025-02-13
Trycklov: 2025-02-13
Reservationer: 33
Betänkande 2024/25:NU13

Alla beredningar i utskottet

2024-12-12, 2025-01-30

Nej till motioner om handelspolitik (NU13)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag om handelspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om reformering av Världshandelsorganisationen, WTO, handelsrelationer med vissa länder och regioner och den fria rörligheten för vissa varor och tjänster.

Utskottet hänvisar bland annat till den förda politiken och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-02-18
Debatt i kammaren: 2025-02-19
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:NU13, Handelspolitik

Debatt om förslag 2024/25:NU13

Webb-tv: Handelspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Anf. 165 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Handelspolitik är på agendan. Detta är ett motionsbetänkande.

Handeln har historiskt varit en av de viktigaste motorerna för Sveriges utveckling och välstånd. Den har skapat jobb, tillväxt och innovation men också vänskapsband mellan länder, vilket i sin tur bidragit till fred och stabilitet. I en tid av global oro, med krig i vårt närområde och växande protektionistiska strömningar, är det viktigare än någonsin att stå fast vid principerna om frihandel och öppenhet.

Sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995 har vår ekonomi utvecklats starkt. Över 60 procent av vår utrikeshandel sker i dag med andra EU-länder. EU:s inre marknad har gjort det möjligt för svenska företag att växa, exportera och konkurrera internationellt.

Under 2023 exporterade Sverige varor för över 1 150 miljarder kronor till andra EU-länder. Det är viktigt att vi påminner oss om detta. Trots en sviktande global efterfrågan har svenska exportföretag visat stor motståndskraft och bibehållit en exportandel på 1 procent av den globala marknaden. Detta är ingen slump utan ett resultat av en målmedveten politik där vi moderater har varit drivande. Vi har konsekvent arbetat för att stärka den inre marknaden och undanröja handelshinder.

Att vara en del av EU innebär att vi har tillgång till en marknad med över 400 miljoner konsumenter. Våra företag slipper tullar, onödiga handelshinder och byråkratiskt regelkrångel när de exporterar varor och tjänster till andra medlemsländer. Detta ger oss styrka och stabilitet men också inflytande. Men det finns såklart mer att efterfråga.

I en tid då protektionistiska vindar blåser allt starkare globalt kan vi inte ta dessa framgångar för givna. Därför är det viktigt att vi har en regering som aktivt driver på för att stärka EU:s konkurrenskraft och förhandlar fram nya frihandelsavtal. Ett ekonomiskt starkt Europa är inte bara bra för vår välfärd – det är en förutsättning för vår säkerhet och stabilitet i en alltmer orolig omvärld.

I en värld där olika och ofta självmotsägande besked uttalas från USA har regeringen arbetat med att främja frihandel tillsammans med EU. Det har lett till avslutade förhandlingar om ett efterlängtat handelsavtal med Mercosurländerna, det vill säga Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay. Man har också fått till ett moderniserat avtal med Mexiko. Dessa avtal öppnar nya marknader för svenska företag och skapar nya möjligheter för export och investeringar tillsammans med dessa länder.

I en tid då USA:s handelsstrategi verkar förändras dagligen och globala handelshinder riskerar att öka är det avgörande att vi fortsätter att arbeta med bilaterala avtal. Den moderatledda regeringen ser som sagt vikten av att få till fler frihandelsavtal. Ett sådant är ett frihandelsavtal mellan EU och Indien, som är en central aktör i det globala ekonomiska landskapet och en nyckelspelare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är också bra att vi fördjupar vårt samarbete med Japan, en viktig handelspartner och allierad. Sveriges medverkar vid världsutställningen i Osaka 2025, och detta ger en plattform för svenska företag, som får en unik möjlighet att visa upp sina innovationer och stärka sin konkurrenskraft i Asien.

En av regeringens viktigaste prioriteringar är att stärka Sveriges närvaro internationellt. Våra ambassader och konsulat är inte bara diplomatiska symboler; de är verktyg för att främja svenska intressen, stödja våra företag och skapa samarbeten.

Det har öppnats ett nytt generalkonsulat i Houston, Texas – en av USA:s mest dynamiska tillväxtregioner, med starka kopplingar till energi, försvar, it och life science.

Sedan den 1 januari 2024 finns även ett svenskt generalkonsulat i San Francisco, hjärtat i världens femte största ekonomi. Delstaten har länge utgjort ett nav för teknologisk innovation, grön omställning, forskning och industriutveckling, it-industri, AI med mera.

Det sker också en etablering av center för kulturella och kreativa branscher som dataspel, mode, film, design och musik. De svenska intressena i delstaten är stora och växande. I dagsläget finns över 100 svenska företag representerade, vilka tillsammans skapar fler än 44 000 arbetstillfällen i Kalifornien.

Fru talman! Genom att uppgradera generalkonsulatet i Bryssel till ambassad understryker vi Belgiens betydelse som nyckelpartner i EU. Öppnandet av en ambassad i Senegal stärker vår närvaro i fransktalande Västafrika, en region med en växande ekonomisk potential.

Sverige arbetar aktivt inom Världshandelsorganisationen, WTO, för att främja en regelbaserad global handel och lösa handelskonflikter, men i en tid av ökad protektionism och globala osäkerheter är det också viktigt att vi arbetar parallellt med de bilaterala handelsavtalen. Det ger oss fler ben att stå på och säkrar svenska företags möjligheter att nå nya marknader.

För att Sverige och Europa ska förbli konkurrenskraftiga krävs smarta regleringar, inte fler hinder. Därför har den moderatledda regeringen infört ett implementeringsråd som ska säkerställa att EU-regler inte överimplementeras i landet – det är det vi kallar gold-plating – så att svenska företag får en större arbetsbörda än sina konkurrenter. Det ska de alltså inte ha.

Man har också instiftat ett förenklingsråd, som precis har startat, där experter kontinuerligt ska arbeta fram förslag för att minska byråkratin som tynger svenska företag. Detta är särskilt viktigt för våra små och medelstora företag, som vi kallar för SME, som ofta saknar resurser för att hantera komplexa regelverk. Dessa företag är ryggraden i vår ekonomi, och deras vardag försvåras när nya regler läggs på redan existerande regler och byråkratin växer okontrollerat.

Vår linje, fru talman, är att regelverk ska vara förutsägbara och så enkla som möjligt. Det är målet.

Bistånd och handel är två sidor av samma mynt. Svenskt bistånd spelar en viktig roll för att förbättra levnadsvillkor, men vi ser också en möjlighet att skapa synergier mellan bistånd och handel. När länder kan bedriva handel skapar det inkomster och möjligheter till egna affärer som genererar utveckling.

Ett tydligt exempel är den gröna omställningen, där svenska företag ligger i framkant med innovativa klimatlösningar. Vi har också sett till att reformera biståndsagendan och stärka Business Swedens närvaro i låg och medelinkomstländer, just för att skapa de här synergierna mellan bistånd och handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Sverige kommer att ha ordförandeskapet i den gröna klimatfonden 2025. Det kommer att ge oss en möjlighet att effektivisera det internationella klimatbiståndet och samtidigt främja svenska företags klimatsmarta lösningar globalt. Detta är ett konkret exempel på hur vi använder vårt internationella engagemang för att både stärka svensk konkurrenskraft och bidra till en bättre värld.

Med det, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Aida Birinxhiku (S)
Anf. 166 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Tack till ledamoten för anförandet!

Vi befinner oss just nu i en väldigt osäker tid. Det gäller i allra högsta grad även på handelspolitikens område. Den senaste tiden har det tagit sig uttryck i form av hot om tullar på stål och aluminium, vilket riskerar att slå hårt mot svensk export och svensk ekonomi.

Den moderata utrikeshandelsministern har framfört att det pågår förberedelser inom EU och att olika verktyg kan bli aktuella, om än utan att specificera vilken typ av verktyg det kan handla om. Men det räcker givetvis inte att bara prata om vilka åtgärder som EU ska vidta. Sverige måste också ha en egen verktygslåda för att skydda svenska jobb och svensk konkurrenskraft i de här osäkra tiderna. Jag tror att ledamoten kan hålla med om att det finns en stor oro hos svenska hushåll och företag inför vad som händer i omvärlden just nu.

Vi socialdemokrater har krävt att regeringen skyndsamt ska agera för att säkra svenska jobb, bland annat genom att reformera stödet vid korttidsarbete. Det finns färdiga förslag på regeringens bord, som välkomnas av både fack och arbetsgivare och som den här regeringen kan gå vidare med.

Min fråga till ledamoten är: Varför genomför inte Moderaterna de här förslagen? Vad är Moderaternas och regeringens plan för att säkra svenska jobb och svensk konkurrenskraft i ljuset av de osäkra handelspolitiska tider som vi befinner oss i just nu?

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Anf. 167 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack, Aida Birinxhiku, för frågan!

Det är väldigt olika från dag till dag. Det är klart att en regering sitter med en panel av olika tankar om hur man ska ta sig framåt i olika lägen när det gäller var detta kommer att landa. Vi ser att ett land som vi har väldigt mycket handelsförbindelser med, det vill säga USA, på daglig basis gör olika uttalanden som man ska förhålla sig till.

Det kommer att presenteras ett förslag från regeringen, när den dagen kommer, om exakt vad som kommer att hända.

Med det sagt gör man de här bilaterala avtalen. Sverige står alltså inte stilla, utan man skaffar sig olika ben att stå på så att man inte är beroende av en väg framåt. Det är det som är det viktiga för Sverige. Det är så Sverige har arbetat hela tiden och kommer att fortsätta att arbeta.

Aida Birinxhiku (S)
Anf. 168 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Tack till ledamoten för svaret! Jag noterar dock att jag inte fick något svar om hur Moderaterna och regeringen kommer att gå vidare med förslagen om det reformerade stödet vid korttidsarbete eller om man över huvud taget kommer att kunna göra det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är klart att detta är jätteviktigt för att kunna säkra svenska jobb och svensk konkurrenskraft i de osäkra tider som vi befinner oss i. Det här var ett system som vi fick på plats under pandemin och som resulterade i att tiotusentals svenska jobb kunde räddas, trots det rådande ekonomiska läget.

Fru talman! Jag måste också säga, nu när jag har detta replikskifte med ledamoten, att det är välkommet med fler bilaterala avtal och att man verkar för att EU ska ingå fler frihandelsavtal. Men samtidigt måste vi tänka på hur vi stärker vår egen industris konkurrenskraft. Det blir mycket prat om konkurrenskraft men lite verkstad.

Man pratar mycket om regelförenklingar, att man ska förenkla och göra det enklare för företag att göra rätt. Men i praktiken leder det alltid till att man i stället fördröjer och försvagar den omställning som är helt avgörande för Sveriges handel och för att säkra svenska jobb och svensk konkurrenskraft.

Jag skulle säga att det är ett större hot än Trumpadministrationens tullar att vi har utsläppsökningar, en rekordhög arbetslöshet, konkurser som skjuter i höjden och en ryckighet i våra anslag till forskning och innovation. Det tycker jag att regeringen borde fokusera på i stället för att gå till angrepp mot en socialdemokratisk handelspolitik som har tjänat Sverige väl och fokusera på att ändra målformuleringen.

Vi har stora utmaningar i Sverige som den här regeringen behöver gå vidare med. Om vi ska gå vidare med att just säkra svenska jobb tror jag att det handlar om ett förslag som vi har presenterat: att man faktiskt reformerar och får på plats ett bättre stöd vid korttidsarbete.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Anf. 169 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Vi kan börja med detta med den osäkra värld som vi lever i.

Om du har olika besked olika dagar i en värld som förändrar sig, kanske inte så snabbt i aktivitet men i retorik, behöver du också ta ställning till detta.

Jag delar inte ledamotens idé om att Sverige på något vis ska skruvas åt. Det är det som Socialdemokraterna har drivit: att man hemma ska göra så mycket att man kväver och skruvar åt sitt eget näringsliv. Det är förslag som gör att man ska gå före. Man ska göra saker och ting som gör att det blir så byråkratiskt och regelbaserat att det blir svårt för de små och medelstora företag som ni säger att ni värnar att gå framåt.

Därför är jag väldigt tacksam för att vi har en borgerlig regering som just nu sitter vid rodret och styr i den här oroliga tiden. Det man har sagt är precis det som man säger till andra: Sverige först – någonting annat är oacceptabelt.

Här gäller det att få med sig näringslivet och att göra smarta förslag som gör att man kan komma framåt. Konkurrenskraft kommer att vara ett ord som följer med oss hela vägen. Det är det vi arbetar med i EU. Det är det vi arbetar med när det gäller handelsavtalen där. Vi driver på för att ha kvar frihandeln i en väldigt gungande värld. Vi arbetar för att WTO ska kunna upprätthålla sitt arbete och fortsätta. Att hålla i och hålla ut är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Handelspolitiken är vi eniga om. Jag hoppas att Socialdemokraterna står fast vid detta med frihandel, konkurrens och en regelbaserad värld.

Aida Birinxhiku (S)
Anf. 170 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Vi befinner oss i en orolig, oviss och osäker tid. Det gäller, som sagt, i allra högsta grad även på handelspolitikens område.

Vi befinner oss i en snabbt föränderlig omvärld där de protektionistiska krafterna växer, de geopolitiska spänningarna ökar och den globala konkurrensen hårdnar. Det ställer ökade krav på vår handelspolitik.

Men för att komma framåt måste vi börja med att blicka bakåt. Vi måste förstå att handel, innovation och ett starkt välfärdssamhälle har utgjort grundstenarna i Sveriges välstånd och varit nyckeln till att Sverige har gått från att vara ett av Europas fattigaste länder till en av världens mest välmående ekonomier.

Därför måste vi fortsätta att stå upp för den öppenhet och frihandel som vårt välstånd och vår välfärd är beroende av. Vi måste också fortsätta att stå upp för en rättvis handelspolitik, som innebär att handelns fördelar kan komma alla till del. Det är en förutsättning för att upprätthålla tilltron till frihandel, särskilt i tider av ökad protektionism.

Därför kan jag bara beklaga att regeringen i en tid där detta är viktigare än på länge väljer att överge det målet.

Fru talman! När vi blickar bakåt förstår vi varför Sverige måste stå upp för en fri, hållbar och rättvis handel. Förhoppningsvis hjälper det oss att komma framåt i en snabbt föränderlig omvärld.

I oroliga tider behöver vi i Sverige och EU kunna skydda strategiska intressen och stärka vår handel. För att göra detta bör den svenska utgångspunkten vara att internationell handel och internationellt samarbete även bidrar till ökad motståndskraft.

När den globala konkurrensen hårdnar ställs nya krav på vår handelspolitik. Vi behöver bli bättre på att dels stärka befintliga svenska styrkeområden, dels positionera Sverige som en ledande partner inom de områden som driver framtidens välstånd. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att ta till vara våra styrkor, inte minst i form av ett attraktivt innovationssystem, ett hållbart näringsliv och en unik förmåga att samverka mellan politik, akademi, näringsliv och fackföreningar.

Med rätt politik kan Sverige ta en ledande ställning i den gröna och digitala omställning som nu genomförs och därmed säkerställa att framtidens jobb, investeringar och välstånd hamnar i Sverige.

Det största hotet mot det här är just nu inte Trumpadministrationens tullar. Det handlar i stället om att Sverige har gått från att vara ett föredöme i klimatomställningen till att nu vara unika i EU med att kombinera en rekordlåg tillväxt med rekordhöga utsläppsökningar. Det handlar om att vi har rekordhög arbetslöshet, konkurser som skjuter i höjden, en avtagande investeringstakt och en ryckighet i anslagen till forskning och innovation.

Detta är just nu det största hotet mot Sveriges investeringar, jobb och tillväxt.

Fru talman! Vår handelspolitik måste spegla den framtid som vi vill bygga, inte den osäkerhet som regeringens passivitet har skapat. För att göra detta har vi socialdemokrater formulerat fem målsättningar för svensk handelspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

För det första måste Sveriges handel öka och våra ekonomiska relationer stärkas. Vi behöver öka den svenska exporten, som står för nästan hälften av vår bnp och som vårt välstånd därmed är beroende av. Även den svenska importen är avgörande för att säkra tillgången till viktiga insatsvaror och lägre priser för konsumenter och företag.

De grundläggande villkoren för detta fastställs genom EU. EU:s inre marknad är inte bara Sveriges hemmamarknad utan även världens största gränsfria ekonomiska samarbete. Därför måste Sverige vara en tydlig röst för att den inre marknaden ska fördjupas, utvecklas och anpassas till nya förutsättningar.

Lika viktigt är det att EU fortsätter att bedriva en öppen handels- och investeringspolitik gentemot omvärlden. Kritiska beroenden bör generellt sett hanteras genom diversifiering av värdekedjor och fler fördjupade partnerskap för att i möjligaste mån begränsa de negativa effekterna för den inre marknaden.

En central del i detta är just att EU ingår nya frihandelsavtal. Vikten av att bygga öppna och motståndskraftiga handelsförbindelser i vår osäkra omvärld kan inte understrykas nog. Därför vill jag, fru talman, yrka bifall till vår reservation 7, som berör just detta.

Sverige behöver också vara en röst för att EU ska komplettera frihandelsavtalen med andra typer av avtal och handelssamarbeten, särskilt på tillväxtmarknaderna och inom strategiskt viktiga sektorer.

Även länder inom WTO som vill nå längre inom särskilda områden ska kunna göra det för att modernisera de regler som är viktiga för svenska företag, exempelvis de globala e-handelsreglerna.

Det multilaterala handelssystemet med WTO som grund utmanas i dag på flera sätt och behöver moderniseras och stärkas, i första hand genom att ett fungerande tvistlösningssystem återupprättas.

Jag vill också särskilt betona att EU måste stå enat i stödet till Ukraina. Det gäller även på handelsområdet. Sverige måste vara en tydlig röst för att stärka handeln med Ukraina och stoppa kringgåendet av sanktionerna mot Ryssland. Den svenska regeringen behöver göra mycket mer för att säkerställa den nationella sanktionsefterlevnaden, vilket vi socialdemokrater har presenterat flera konkreta förslag om tidigare.

Fru talman! För det andra vill vi att svenska företag ska öka sin export och nå nya marknader. Det statliga exportfrämjandet är avgörande för att Sverige ska kunna öka sin närvaro på de snabbt växande marknaderna utanför EU, underlätta marknadstillträde, minska risker och främja långsiktiga partnerskap.

För de små och medelstora företagen har det regionala exportfrämjandet, som den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen tog initiativ till, varit av särskilt stor betydelse. Satsningen på regionala exportcentrum och exportsamverkan måste utvecklas för att skapa fler jobb och tillväxt i hela landet så att hela Sverige kan växa och exportera.

För det tredje ska Sverige vara en stark röst för en fri, hållbar och rättvis handel, vilket vi menar borde vara det riksdagsbundna målet för handelspolitiken.

Sverige har en lång tradition av att föra en framgångsrik politik där handel, utvecklingssamarbete och ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter såväl som höga klimatambitioner går hand i hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

I praktiken handlar det om flera saker. Det handlar om att främja social dialog och goda arbetsvillkor och att utveckla det globala partnerskapet Global Deal. Det handlar också om genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet, att avskaffa handelshinder för klimatsmarta lösningar och att öka den svenska exportens bidrag till global klimatnytta. Det handlar om politik som bygger jämlika och konkurrenskraftiga samhällen.

Det finns, som sagt, ingen anledning att göra avsteg från den handelspolitik som har tjänat Sverige väl.

Fru talman! För det fjärde måste vi använda Sveriges innovationsledarskap för att stärka vår handel. Det kräver bland annat framstående forsknings- och innovationsmiljöer, fler internationella samarbeten och ett helhetsgrepp för att öka kommersialisering och export av svenska innovationer.

Fru talman! Slutligen och för det femte måste vi använda Sveriges innovationsledarskap för att även attrahera internationella investeringar, spetskompetens och besökare.

Ett öppet investeringsklimat innebär inte bara nya jobb utan också nya marknader, kompetenser och kapital. Samtidigt är det viktigt att vi har ett välfungerande system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.

Fru talman! Med dessa målsättningar kan vi föra en handelspolitik där Sveriges handel växer och kommer alla till del, där vi tar oss an utmaningarna i omvärlden genom en fri, hållbar och rättvis handel och där vi stärker vår välfärd, skapar fler jobb i hela landet och investerar i det som bygger vårt land starkare för generationer framåt. Det är så vi bygger ett rättvist och rikare Sverige.

(Applåder)

Lili André (KD)
Anf. 171 Lili André (KD)

Fru talman! Som ledamot från Kristdemokraterna, ett parti som sitter i regeringen, vill jag inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

I en tid av ökande protektionism och osäkerhet i världshandeln behöver Sverige fortsatt vara en stark förespråkare för frihandel, innovation och konkurrenskraft. Handelspolitik handlar i dag inte enbart om ekonomi, utan det är en central del av vår säkerhet, stabilitet och globala position.

För oss kristdemokrater och för regeringen är EU vår viktigaste handelsplattform och en avgörande aktör i den globala ekonomin. Genom EU förhandlar vi fram handelsavtal med strategiska partner, som skapar bättre villkor för svenska företag. Dessa avtal ger ömsesidig tillgång till bland annat marknader, sänkta tullar och hållbar utveckling.

För att säkerställa Sveriges och Europas långsiktiga välstånd arbetar regeringen för en handelspolitik som bygger på öppenhet, innovation och strategiska partnerskap. Sverige verkar därför aktivt för att stärka EU:s roll som en global handelspartner och säkerställa att europeiska företag har bästa möjliga förutsättningar att växa internationellt.

Utöver EU spelar Världshandelsorganisationen, WTO, en central roll i att säkerställa en regelbaserad och förutsägbar global handel. Men WTO står i dag inför stora utmaningar, och Sverige arbetar därför aktivt för att modernisera WTO så att organisationen kan hantera nya handelsområden som digital handel och hållbara värdekedjor. Vi kommer fortsatt att vara en drivande kraft inom EU för att stärka och reformera WTO så att vi kan säkerställa hållbara och stabila handelsförhållanden globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! EU:s inre marknad är en av våra största tillgångar. Fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor skapar tillväxt och jobb. Studier visar att EU:s bnp är 9 procent större tack vare den inre marknaden och att upp till 56 miljoner arbetstillfällen är beroende av den.

Regeringen verkar därför målmedvetet för att stärka och effektivisera den inre marknaden. Det är avgörande för Europas långsiktiga konkurrenskraft att motverka fragmentering och undanröja regelkrångel, ineffektiv styrning och hinder för arbetsmarknadsrörlighet.

För att våra svenska företag ska kunna konkurrera internationellt måste de ha tillgång till rätt stöd och resurser.

Fru talman! Sverige har en ny utrikeshandelsstrategi – strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Strategin innehåller övergripande mål samt ett antal delmål som kommer att följas upp under de kommande åren. Här spelar våra små och medelstora företagsaffärer internationellt en stor roll.

Det som är värt att lyfta fram utifrån strategin är att vi nu gör det enklare för små och medelstora företag att få tillgång till information om de affärsmöjligheter som EU:s frihandelsavtal erbjuder. Genom en tydlig och samlad ingång till rådgivning, finansiering och stöd skapar vi bättre förutsättningar för deras internationalisering.

Branschkompetens ska tas till vara inom Team Swedens främjandearbete för att stärka stödet till företagen, med särskilt fokus på tjänsteföretag och digitala verksamheter. Ett starkare skydd för immateriella rättigheter är också avgörande för svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Med betydande samhällsutmaningar, hårdnande global konkurrens och snabb teknikutveckling har regeringen och vi kristdemokrater äntligen landat i att vi ska ta ett strategiskt och samlat grepp på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå. Det är med glädje som jag i dag kan lyfta fram att regeringen nu påbörjar arbetet med att ta fram en inriktning för immaterialrätt.

Fru talman! Sverige har en unik kompetens inom digitalisering, grön omställning och klimatanpassade lösningar – områden där våra företag kan bidra till både ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling globalt. För att maximera möjligheterna måste det statliga exportfrämjandet vara affärsnära, efterfrågestyrt och långsiktigt, med företagens behov i centrum.

För att attrahera strategiska investeringar såsom hållbar energi, nyindustrialisering och digital innovation krävs ett fördjupat samarbete mellan myndigheter och aktörer inom Team Sweden. Bland andra Invest Sweden, Business Sweden och andra relevanta organisationer har en viktig roll att spela i detta arbete.

Fru talman! Det känns tryggt att Sverige är ett land som förespråkar och målmedvetet arbetar för frihandel, innovation och konkurrenskraft. Vår ekonomi är beroende av en öppen handelspolitik där Sveriges företag får förutsättningar att växa internationellt och där företagens behov är centrala i utvecklingen framåt.

Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Johnny Svedin (SD)
Anf. 172 Johnny Svedin (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Jag vill börja med att ställa mig bakom samtliga av Sverigedemokraternas reservationer i näringsutskottets betänkande 13, men för enkelhetens skull yrkar jag bifall endast till reservation 9.

Fru talman! I veckan närvarade jag på den europeiska parlamentsveckan i Bryssel, där jag bland annat lyssnade till professor Mario Draghi, som skrivit rapporten om framtiden för europeisk konkurrenskraft. Där tas bland annat förenklad byråkrati och regelverk upp som viktiga åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft, något som vi sverigedemokrater länge har påpekat är viktigt.

Draghi uttryckte med stor klarhet att Europas ledare inte kan vänta med att genomföra dessa åtgärder och uppmanade till skyndsamhet.

Med detta sagt: Sveriges välstånd och framtida tillväxt är starkt beroende av en öppen, fri och regelbaserad handelspolitik. Vi lever i en tid då globala värdekedjor ständigt förändras och då handelspartner kan innebära både möjligheter och utmaningar.

Sverigedemokraterna ser handelspolitiken som ett av de viktigaste verktygen för att stärka svensk konkurrenskraft, skapa nya jobb och främja innovation.

Vår handelspolitik vilar på tre grundpelare: frihandel, rättvis konkurrens och strategiska partnerskap. Vi är i grunden positiva till frihandel.

Handel med varor och tjänster minskar protektionism, ökar utbytet av idéer och kunskap samt bidrar till ekonomisk tillväxt.

Genom medlemskapet i EU har vi tillgång till den inre marknaden, vilket är en fördel för svenska företag och exportnäringar. Men vi måste också vara vaksamma mot handelsfientliga tendenser inom EU, där överdriven reglering riskerar att kväva företags konkurrenskraft.

Vi vill att Sverige ska verka för fler frihandelsavtal med strategiska partnerländer.

När det gäller handelsrelationerna med USA behöver vi – även om USA-administrationen ska införa tullar som drabbar svensk stålindustri – fortsätta att arbeta för ett fördjupat samarbete genom ett grundläggande handelsavtal där vi undanröjer både tariffära och icke-tariffära handelshinder.

Ett frihandelsavtal mellan EU och Taiwan är också en prioritet. Det skulle stärka Sveriges roll inom högteknologiska sektorer.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna motsätter oss snedvriden konkurrens och marknadsstöd. I dag ser vi hur ekonomiskt tunga nationer som Kina och USA driver protektionistiska agendor där statliga subventioner gynnar inhemska företag på bekostnad av en rättvis global handel.

Vi anser att det är viktigt att granska och potentiellt begränsa direktinvesteringar från regimer som inte delar våra demokratiska värderingar – särskilt Kina, Iran och Ryssland. Denna granskning är avgörande för att säkerställa att investeringarna inte hotar våra nationella säkerhetsintressen och underminerar våra principer om mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

Vi vill att regeringen stärker WTO:s relation till näringslivet och verkar för att Kina inte ska ges orättvisa fördelar inom WTO-systemet.

Vi anser även att Sveriges företag måste få bättre stöd för att konkurrera globalt. Det behövs en konkurrensöversyn där vi ser över hinder för svenska företag såväl på den inre marknaden som internationellt. Därför skulle vi välkomna ett export- och industrifrämjande program för techsektorn, som vi anser kommer att stärka vår position inom framtidens branscher, med exempelvis stärkt skydd för immaterialrätt, förenklad byråkrati och regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Frihandel får aldrig ske på bekostnad av svensk industri. Vi måste alltid prioritera en realtillväxt för svensk ekonomi när vi ingår handelsavtal. Det inkluderar att motverka icke-tariffära handelshinder i handelsavtal, särskilt med avancerade ekonomier där tullnivåerna redan är låga. Vi ska stärka svenska exportmöjligheter genom att prioritera produkter högt upp i värdekedjan.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att Sverigedemokraterna står för en handelspolitik som bygger på tillväxt, konkurrenskraft och strategisk klokhet. Sverige ska inte vara naivt. Sverige ska vara en stark röst för frihandel, men aldrig på bekostnad av våra egna ekonomiska intressen. Vi vill se fler frihandelsavtal, stärkt exportpolitik och en skarpare strategi mot orättvisa konkurrensvillkor.

Sverige har som exportland goda förutsättningar att lyckas både inom unionen och utanför EU:s inre marknad.

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Aida Birinxhiku (S)
Anf. 173 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Eftersom jag inte fick svar i ett tidigare replikskifte vill jag ställa den här frågan även till Sverigedemokraterna, som trots allt är det största partiet i regeringsunderlaget.

Som jag nämnde tidigare har vi socialdemokrater krävt att regeringen ska agera skyndsamt för att säkra svenska jobb och svensk konkurrenskraft i detta osäkra omvärldsläge, bland annat genom att reformera stödet vid korttidsarbete. Det var ett system som vi fick på plats under pandemin och som innebar att tiotusentals svenska jobb kunde räddas. Nu behöver det förbättras och komma på plats. Det finns redan färdiga förslag på regeringens bord som välkomnas av både fack och arbetsgivare.

Min fråga till ledamoten är om Sverigedemokraterna har krävt att de här förslagen ska genomföras. Vilken typ av åtgärder har Sverigedemokraterna krävt att regeringen vidtar för att säkra svenska jobb när vår export står inför stora utmaningar och handelspolitiska osäkerheter, inte minst i form av hot om tullar?

Johnny Svedin (SD)
Anf. 174 Johnny Svedin (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

När det gäller korttidsstödet till arbetsmarknaden kan jag inte svara på det. Det ingår inte i mitt arbetsområde. Jag har ingen koll på det. Jag ber därför att få att återkomma.

När det däremot gäller att gynna våra arbeten i Sverige handlar det väl delvis om att regelförenkla. Det tycker jag att vi gör genom att påverka regeringen, exempelvis när vi tittar över regleringsbrev mot myndigheter för att underlätta för företagen att få tillstånd för olika saker och när det gäller industrin. Det är ett sätt att hantera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag tycker att regeringen har gjort ett bra jobb. De införde Implementeringsrådet och Förenklingsrådet, vilket också kommer att underlätta för företagen. Genom det kan de kanske få bättre förtjänst och anställa folk.

Aida Birinxhiku (S)
Anf. 175 Aida Birinxhiku (S)

Fru talman! Ledamoten eller någon av ledamotens kollegor i Sverigedemokraterna får gärna återkomma om hur man ser på förslaget om att reformera stödet vid korttidsarbete. Men jag har svårt att dra någon annan slutsats än att det inte verkar finnas någon plan hos vare sig regeringen eller det största partiet i regeringsunderlaget för hur man ska säkra svenska jobb i detta osäkra läge. Det dämpar inte direkt den påtagliga oro som just nu finns hos många svenska hushåll och företag.

Det är positivt att man vill göra det enklare för företag att göra rätt. Men jag går tillbaka till de svenska jobben och de svenska arbetstagarna. Vilket besked har Sverigedemokraterna, som största parti i regeringsunderlaget, till regeringen i de frågorna? Vilka krav på konkreta åtgärder driver man gentemot regeringen? Finns det inga konkreta åtgärder som behöver komma på plats, enligt Sverigedemokraterna, för att säkra svenska jobb i ljuset av de handelspolitiska utmaningar som vi står inför?

Johnny Svedin (SD)
Anf. 176 Johnny Svedin (SD)

Fru talman! Tack igen, ledamoten, för frågorna!

Det är klart att vi har våra synpunkter färdiga för hur vi vill att Sverige ska stå starkt i internationell och även europeisk konkurrens. Vi tycker exempelvis fortfarande att delen med att få in kvalificerad arbetskraft behöver utvecklas. Det är väl inte riktigt färdigutrett när det gäller tillstånd och snabbare processer för att få in kvalificerad arbetskraft.

Där har vi varit väldigt aktiva och är nöjda med att det i alla fall pågår en process. Man kommer säkert att kunna ge tillstånd mycket fortare till den kvalificerade arbetskraftsinvandring som vi behöver till Sverige och inte riktigt har i dag. För det känner jag alltså ingen oro.

Ur ett näringslivsperspektiv behöver vi, precis som jag sa i mitt anförande, öka handeln genom att regelförenkla. Vi behöver också fundera lite på hur långt vi ska driva miljökravet, för att underlätta för företag att vara konkurrensmässiga inte bara inom EU utan även utanför EU.

Det är en fråga som vårt parti gärna driver och ser över. Det får inte vara betungande, utan det ska underlätta för företagen. Den gröna omställningen till exempel är på sätt och vis positiv, men det kan inte bli positivt när det blir för tungt för företagen att driva det. Man måste också ge företagen en chans att andas i sammanhanget.

Louise Eklund (L)
Anf. 177 Louise Eklund (L)

Fru talman! Som min moderata kollega inledde med att säga är det i tider som dessa som vi frihandelsvänner behöver stå upp för den regelbaserade och öppna handeln. Just för att stärka tillväxten och motståndskraften i vår svenska ekonomi under de här oroliga tiderna är det mer internationell handel och mer samverkan med omvärlden vi behöver. För mig som liberal är det alldeles självklart att betona den fria handelns betydelse inte bara för vårt välstånd utan också för en stabil världsordning och för fria individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Vi ser, vilket har betonats här flera gånger tidigare, att protektionismen ökar och att röster höjs för att även Europa ska bli alltmer oberoende av omvärlden. Jag tror att det är en farlig väg att gå. Det är korrekt att vi och våra europeiska grannar behöver bryta beroendet av Kina och Ryssland, men vi måste samtidigt stå upp för ett Europa som är öppet för omvärlden, som är öppet för global frihandel och som står upp för den regelbaserade internationella handelsordningen. Det gäller även i tider av global oro och när handelspolitik används mer och mer som realpolitik.

Fru talman! Jag blev så glad när min socialdemokratiska kollega lyfte fram det historiska perspektivet. Som historiker blir jag väldigt uppspelt. Jag har själv tittat i backspegeln för att kunna värdera vart handelspolitiken har fört Sverige. Mellan 1870 och 1970 ökade Sveriges levnadsstandard per invånare närmast tiofaldigt. Den här snabba ökningen av tillväxt förde med sig enorma möjligheter att förbättra den allmänna välfärden och levnadsförhållandena i landet i stort. Inget annat europeiskt land hade samma utveckling som vi hade i Sverige under den här tidsperioden.

En nyckelfaktor i detta var Sveriges tidiga och strategiska satsning på att öppna upp för internationell handel. Vi anammade en frihandelspolitik och drev igenom strukturella reformer som stärkte äganderätten och främjade näringsfriheten. Med det här skapade vi förutsättningarna för en ökad specialisering och en ökad effektivitet i den svenska ekonomin – specialisering, aldrig självförsörjning.

De här reformerna som genomfördes lade grunden för Sveriges ekonomiska uppsving. Vi var ett land som kämpade mot fattigdom. Halva norra Sverige svalt. Halva södra Sverige, en tiondel, emigrerade. Vi dränerades på arbetskraft och på unga människor. Från det utvecklades Sverige till att bli en av världens mest framgångsrika och avancerade ekonomier. Genom att alltmer integreras i den globala handeln och sedan systematiskt investera i forskning och utbildning kunde Sverige öka sin ekonomiska produktion och finansiera den välfärdsstat som jag tror att vi alla här i kammaren har haft förmånen att ta del av.

Detta kan ibland vara bra att påminna sig om. Det är anmärkningsvärt att både jag som liberal och min socialdemokratiska kollega lyfter samma saker, även om vi kanske betonar olika delar av det. Frihandeln har väldigt få fiender. Alla tjänar på den.

Transparenta och tydliga regelverk, tillgängliga marknader, ambitiösa frihandelsavtal, ett effektivt handelsfrämjande och ett välfungerande multilateralt handelssystem är de förutsättningar vi behöver för att svenska företag ska kunna fortsätta att exportera, växa och skapa arbetstillfällen i Sverige. Det är också förutsättningen, vilket vi kan påminna oss om, för att vi även fortsättningsvis ska kunna ha välfärd i Sverige och ha en stabil världsordning och fria individer i stort.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag påminna om att euroländerna är Sveriges viktigaste handelspartner. Euron används i dag av 350 miljoner européer. Tyvärr hör inte vi till dem. Euron skulle förenkla för svenska företag, stärka svensk konkurrenskraft och stärka den svenska tillväxten. Det är ingen hemlighet att Liberalerna vill att Sverige ska gå med i eurosamarbetet. Jag tror att det är den enskilt viktigaste åtgärd vi skulle kunna vidta för att ytterligare stärka svensk handel.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Lorena Delgado Varas (V)
Anf. 178 Lorena Delgado Varas (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! Finally – handelspolitik! Det är sent på kvällen, men det är en viktig fråga. Vi från Vänsterpartiet brinner för handelspolitiken. Hur skulle vi inte göra det? Vi som land är ju beroende av handel. Handel har historiskt, som många har lyft här i talarstolen, varit den aktion som bundit oss samman.

Handel kan såklart vara ett verktyg för att utveckla samhällen framåt och bidra till ekonomin, men det kan också vara ett verktyg som tvingar länder att överproducera för att möta ekonomiska mål. Här har vi i Sverige ett stort ansvar som europeiskt land som land som går i bräschen för demokrati, mänskliga rättigheter och miljöfrågor. I det kan handel vara ett fantastiskt verktyg.

När två parter har förhandlingar och maktbalansen är skev därför att den ena parten har en hel union bakom sig, med någorlunda stabila ekonomier, genomtänkta lagar, relativt låg korruption och en väsentlig ekonomisk och teknisk makt, kan man kanske bidra till att få den maktbalansen lite rättvisare. Vi vet att det är det bästa sättet att skapa hållbara handelsrelationer. Det sämsta vi kan göra är att bidra till att fördjupa eller cementera orättvisor och ekonomiska och sociala skillnader. Det gäller både här och globalt. Men det är tyvärr det vi gör med vår handelspolitik. Vi cementerar skillnader mellan länder och mellan kontinenter.

Jag pratade häromdagen med personer som har anknytning till Mercosurländerna. De frågade varför Vänsterpartiet är emot Mercosuravtalet när Mercosurländernas ledare är för det. Vi är emot det för att det är ett dåligt avtal. Det är dåligt för både Mercosurländerna och oss här i Europa. Mercosuravtalet är inte bra för arbetare vare sig här eller där. Det saknar spegelklausul; jordbruksproduktionen i Mercosurländerna behöver inte ha samma standard som den europeiska. Det betyder att produktionen där kan använda bekämpningsmedel, antibiotika och hormoner som är förbjudna här. Det här kommer såklart att leda till en risk för att vi importerar skadliga livsmedel. I slutändan underminerar vi vår egen hälsa. Då har vi redan deltagit i att underminera arbetares och urfolks hälsa och liv i Mercosurländerna.

Men tänk om vi skulle ställa högre krav, så att vi inte riskerar människoliv eller miljö! Om till exempel ett bekämpningsmedel är förbjudet i Europa på grund av risker för hälsa och miljö menar Vänsterpartiet att vi kanske inte ska exportera det eller gå med på att det används i den produktion som vi sedan importerar till Europa. Och varför ska inte djuren på andra sidan av världen ha samma djurskydd som djuren här i Europa? Genom att ställa högre krav kan vi driva utvecklingen och välståndet framåt, inte bara här utan även i andra länder.

Mercosuravtalet är gjort för att gynna några få ekonomiskt, men för många kommer det inte att leda till förbättring utan snarare till försämring av levnadsvillkoren. Transnationella företag kommer att fortsätta exploatera. Det här avtalet är förödande för småbrukare, både här och i Mercosurländerna. Avtalet är fördelaktigt för storföretag som praktiserar monokulturer och storproduktion, inte för företag som jobbar med hållbara jordbruksmetoder. Det åstadkommer man genom att öka volymen av olika produkter som ska kunna importeras till Europa genom fördelaktiga tariffer, men man tar inte hänsyn till konsekvenserna. Vilka blir konsekvenserna av att Brasilien kraftigt ökar volymerna i soja- och köttproduktionen? Jo, större markområden går till den produktionen, och fler urskogar i Amazonas hotas. Med det ökar också konflikterna mellan företag, urfolk och miljöaktivister. Urfolksledare har mördats på grund av storföretagens ekonomiska intressen; det sker även i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

De stora volymer som importeras gör det svårt för europeiska jordbrukare. De förlorar möjligheten att få rimlig betalning för sin produktion. I och för sig har EU lagt fram en kompensationsfond, en garantifond, för de jordbrukare som drabbas av detta. Men är det verkligen så här vi ska jobba? Europeiska bönder vill ha värdighet. De vill ha rimligt betalt för sina produkter, som de producerar enligt våra höga standarder och med hållbara jordbruksmetoder. De vill inte ha kompensation. Ska vi inte ha ett system som stärker våra bönder?

De här avtalen innehåller alltså mycket lite som verkligen kommer att ge bättre levnadsstandard för folk i Mercosurländerna eller i Europa. Det de däremot gör är att säkra storföretagens vinster. De upprätthåller också maktobalansen mellan länder med allt vad det innebär.

Vi från Vänsterpartiet skulle vilja se en handelspolitik som blir spjutspetsen för att förbättra livet för folk, djur och miljö på båda sidorna som regleras av avtalet och som skyndar på omställningen genom att ställa ordentliga krav och stärka demokratibygget runtom i världen. Det är dags att modernisera handelspolitiken och bereda väg för de svenska företag som står i framkanten för det.

I kapitlet mänskliga rättigheter och handelspolitik menar jag att hyckleriet måste sluta. Vi kan inte fortsätta att gynna länder som begår brott mot mänskligheten för att våra ekonomiska och ideologiska intressen väger tyngre.

Vi har sagt det angående Ryssland och Kina, och vi säger det också angående Israel. Eftersom vissa partier har varit oansvariga genom tiden har vi svenska företag som agerar i länder där det begås brott, och vi stöttar dessa länders agerande direkt och indirekt. Med det bidrar vi också till dessa länders makt i en imperialistisk kontext.

När nu Israel begår folkmord på palestinier står vi med ett generöst handelsavtal med Israel som stärker deras ekonomi. Men vi hör fortfarande inte ett ord från den svenska regeringen om att avbryta handeln.

Det måste finnas rimliga syften till handel mellan länder, och det kan inte enbart vara ekonomiska intressen. Att hålla fast vid att ha relationer till ett land som mördat över 18 000 barn, som skapar svält genom att stoppa hjälpinsatser och som mördar allt från vårdpersonal till journalister är inte sunt.

Vi måste använda handelspolitiken för att stoppa folkmord. Precis som man stoppar handel med Ryssland måste vi stoppa handeln med Israel. Det regeringen gör i och med att man inte vill stoppa handelsavtalet med Israel är att bidra till att svenska företag är delaktiga i folkmordet.

Jag har tidigare lyft fram ett exempel. Det är ganska sorligt att se Volvos fordon användas för att riva palestiniers hem.

Låt oss bidra till en rättvis handel 2.0. Det är en handel som stärker länderna, mänskliga rättigheter, miljö och klimat och som stärker de företag som driver utvecklingen framåt så att vi kan uppnå våra klimat- och miljömål. Det är så vi stöttar dessa företag. Det är så vi skapar konkurrenskraft, innovation och omställning för dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag yrkar bifall till reservation 10.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anf. 179 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 6 under punkt 2.

Handelspolitiken är ett politiskt sakområde som har gått från att bo i skrubben under trappen till att sitta vid honnörsbordet. Vi som har jobbat länge med frågorna vet att det är själva rälsen som den internationella handeln går på.

Just nu är det inte lövhalka och solkurvor på den rälsen. Nej, nu har vi en handelspartner som tar tag i växlarna och totalt lägger om kursen. Vi vet inte om det är tillfälligt eller om vi är på väg långt ut i det okända.

USA är Sveriges största handelspartner utanför EU. När det gäller varuexport är USA det tredje största landet efter Norge och Tyskland. Tjänsteexporten har vuxit enormt och är nästan i kapp varuexporten. Det handlar om konsulttjänster men också om immateriella rättigheter från våra svenska unicorns såsom Spotify och Mojang.

Fru talman! Sverige, EU och USA har mycket gemensamt. En mycket viktig sak är att vi som folkvalda vill göra det så bra som möjligt för våra egna invånare. Det skiljer oss från diktaturer där man behåller makten genom att förtrycka det egna folket. Det ligger också i våra demokratiers intresse att göra omvärlden tryggare, även om vi just nu har väldigt olika syn på hur det sker bäst.

Eftersom USA:s vicepresident nyligen varit i Europa och där valde att hålla tal direkt till oss tänker jag att jag i all enkelhet använder samma metod. Men vi är i Sveriges riksdag, så jag talar genom talmannen och håller mig till svenska. Det där sista löser AI.

Fru talman! Vicepresident Vance talade nyligen i München om hur förtrycket under Sovjettiden kvävde yttrandefriheten och gjorde det omöjligt att säga sanningen. Vicepresidenten pekade på hur Sovjetsystemet ledde till stagnation, ineffektivitet och brist på innovation.

Här kan man faktiskt dra en parallell till handelsfrågor. Protektionism, särskilt i sin mest extrema form, skapar liknande problem. För när länder vänder sig inåt, när de isolerar sig från konkurrens och nya idéer, då förlorar de förmågan att utvecklas.

Sovjetunionen kunde aldrig konkurrera ekonomiskt med väst, för deras system var byggt på kontroll och tvång och inte på frihet och konkurrens. Vi såg det i dåtidens planekonomi. Vi ser det i dag när protektionism leder till dyrare produkter, mindre innovation och svagare ekonomier. Frihandel är motsatsen till den sovjetiska modellen. Den bygger på frihet, på valmöjligheter och på att låta den bästa idén vinna.

Jag vet hur landet ligger. Jag ser och hör samma frustration runtom i Sverige som vicepresidenten gör i USA. När globaliseringen stänger fabriker och arbetstillfällen flyttat utanför landets gränser blir det först tyst, och sedan kommer vreden.

Jag hör företagare som inte förstår varför lagar blir obegripliga när de kommer från Bryssel. Men frihandel handlar inte om att ge makt till byråkrater i Bryssel, Genève och Washington. Det handlar om att ge makt till entreprenörer, arbetare och konsumenter. Det handlar om att ge folk frihet att välja det bästa oavsett varifrån det kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det har varit svårt att undgå att nuvarande administration vill att USA ska vara starkt. Vill USA fortsatt vara världsledande inom innovation? Ska amerikanska arbetare fortfarande ha en framtid? Ska USA fortfarande vara landet där entreprenörer vill bygga bolag? Då är svaret inte murar och tullar. Svaret är mer handel, smartare handel och friare handel.

USA byggdes av pionjärer och risktagare, framför allt från Europa. De förstod att framtiden tillhör dem som trycker på gasen och inte dem som lägger i backen. Vi måste hålla fast vid just den andan.

Jag vill att Sverige tar ledningen i EU för att stärka den transatlantiska ekonomiska relationen, minska hinder och förenkla handeln så att EU och USA tillsammans kan fortsätta att vara en global motor för innovation och tillväxt.

Vi skulle med god vilja, och kanske med några metoder från startupvärlden, kunna ta bort onödiga regleringar och alla tullar mellan våra länder. Tullarna – förutom de som nu är föreslagna på stål och aluminium – är ganska låga. Men de är stora i volym, och de skapar enormt mycket merarbete för både stora och små företag.

Att ta bort tullarna mellan EU och USA skulle stärka båda våra ekonomier. Amerikanska jordbrukare skulle såklart få bättre tillgång till den europeiska marknaden. Europeiska företag skulle kunna investera och sälja mer i USA, och vi skulle skapa fler jobb på båda sidor av Atlanten. Vi skulle också kunna genomföra ett digitalt handelsavtal så att vi kan samarbeta där framtiden är.

Jag vet att EU har gjort det onödigt krångligt att dela data. De nya regleringarna upplevs som rättsosäkra. Mindre techföretag från USA struntar i Europa som marknad. Det är för krångligt.

Om vi skapar ett digitalt handelsavtal mellan EU, USA och Storbritannien kan vi tillsammans bli den globala standarden för framtidens handel. Vi kan leda inom AI, cybersäkerhet och molntjänster i stället för att låta andra länder diktera våra villkor.

Till sist: Jag förstår frustrationen över WTO:s oförmåga att hantera länder som Kina och Indien på ett rättvist sätt. Men att lämna WTO skulle göra handeln ännu mer oförutsägbar, och det vet alla storföretag.

I stället borde vi reformera WTO radikalt och skapa ett WTO 2.0 där demokratier går samman för att sätta nya standarder för global handel och slutar räkna Kina som ett utvecklingsland.

Jag är övertygad om att vi har det bästa för våra medmänniskor och väljare för ögonen på både kort och lång sikt. Med en del okonventionella verktyg kan vi nå längre gemensamt. Tack för uppmärksamheten!

(Applåder)

I detta anförande instämde Isak From (S).

Nils Seye Larsen (MP)
Anf. 180 Nils Seye Larsen (MP)

Fru talman! Nu händer det igen! Det här är andra veckan i rad som jag får äran att hålla det sista anförandet för kvällen. Jag är givetvis glad att det fortfarande finns tappra åhörare kvar i salen.

Sverige är en liten, öppen ekonomi och en demokrati som är beroende av internationell handel och av vår omvärld. Just därför vill jag inleda med att tala om det ytterst allvarliga läge vi befinner oss i, som utvecklas och förvärras dag för dag. Europa samlas i krismöten och akuta möten för att försöka hantera den snabbt föränderliga omvärld vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är ett läge som hotar våra demokratier med direkt och öppet inflytande och påverkan från USA:s nya politiska ledning. Det är ett allvarligt läge för vår säkerhet och vårt fredsarbete, som nu påverkas då de stora länderna – de tidigare globala stormakterna – har valt att sätta sig tillsammans och förhandla utan Europas medverkan. Det amerikanska ledarskapet har nu valt att ty sig till den totalitära regim som inledde det olagliga och vidriga kriget i Ukraina.

Detta hotar också våra internationella handelsrelationer. Vi behöver tänka om, och det är ett bryskt uppvaknande. Jag tänker till exempel på Alexander Stubb, som i en intervju pratade om hur vi i Europa kanske har varit lite naiva lite väl länge. Han nämnde de tre beroendena: Vi har alltför länge varit beroende av den ryska energin, vi har varit ekonomiskt beroende av Kina och vi har varit säkerhetsberoende av USA. Det är dags för Europa att vakna och finna sin väg framåt. Och jag är fast övertygad om att vi kommer att hitta en väg framåt – om än det tar tid – för Europa är en samling av öppna, fria demokratier och suveräna stater, små som stora.

Europa har byggt och skapat både välstånd och fred genom sin historik av handel mellan länder. Jag hoppas att EU har förmågan att bidra till fred och säkerhet globalt genom att vi mer oberoende kan arbeta med handelsavtal och relationer med vår omvärld.

Jag kan notera i de yrkanden som finns och de motioner som har inkommit att Sverigedemokraterna med tiden har gjort en successiv positionsförändring både när det gäller internationell handel, som man nu plötsligt pratar ganska varmt om, och när det gäller EU och dess öppna marknad, som man plötsligt verkar tycka är bra.

Jag välkomnar givetvis detta samtidigt som jag förväntar mig ett förtydligande från just Sverigedemokraterna av hur man står när man tidigare har haft så bra relationer med det politiska ledarskap i USA som nu så uppenbart hotar Europa både freds- och säkerhetsmässigt men också handelsmässigt.

Vi befinner oss även i ett allvarligt klimatläge. Vi kan konstatera att klimatkrisen förvärras och att det vi gör är på tok för lite. Här skulle Sverige kunna ha fortsatt på det spår där vi spelade en avgörande roll. Vi skulle ha kunnat vara ett föredöme i klimatomställningen. Genom handel och genom att utveckla vår industri och vårt näringsliv med kombinationen av kravställande och stöd och investeringar skulle Sverige ha kunnat vara ett föredöme. Vi skulle ha kunnat utveckla ännu fler produkter som efterfrågas av vår omvärld. Vi behöver fortsätta på det spåret.

EU spelar här en avgörande roll. Jag ser i många av utskottstexterna hur majoriteten i utskottet resonerar. Man ställer sig bakom detta och tycker att EU ska fortsätta både med sitt kravställande när det gäller handel och miljö– och klimathänsyn och med den industriella given och Fit for 55. Jag vill vara tydlig med att Fit for 55 inte är ett steg i rätt riktning utan ett mindre steg i fel riktning. Läget är akut, och egentligen borde mycket mer göras.

Det är positivt att majoriteten i utskottstexterna står bakom att EU i sina bilaterala handelsavtal ska trycka på miljömässiga och klimatmässiga krav och att vi ska jobba vidare med omställningen av vår industri. Men vi behöver också säkerställa att dessa majoritetspartier står fast vid detta i EU och i Europaparlamentet, som har en viktig roll både i klimatomställningen och i våra handelsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag vill ändå påpeka det som jag har hört så många gånger när man pratar om att vi ska öka Europas konkurrenskraft och den svenska konkurrenskraften. Vi ska kunna jobba bättre, säger man. Det finns en tendens att se på Mario Draghis rapport om competitiveness som ett svepskäl för att vi måste förenkla och minska kravställandet.

Jag vill vara tydlig med att jag stöder arbetet med att minska byråkratin. Men för att använda ett borgerligt ofta återkommande uttryck: att ställa krav är att bry sig. Jag står fast vid att vi behöver fortsätta att ha ett kravställande i vår industri. Vi behöver ha kombinationen av kravställande, investeringar och stöd, för innovation och industriell utveckling är också det som kan driva vår utveckling framåt. Det är så Sverige har utvecklats framgångsrikt, och det är så vi ska fortsätta.

Där är det också viktigt, just för att säkra långsiktigheten i vår omställning i de kravspecifikationer som vi har gentemot vår industri, att vi har modet att trycka fram den typen av kravställande i våra bilaterala avtal. Vi ska trycka på för att EU har ett sådant kravställande.

Det är viktigt att EU fortsätter att jobba långsiktigt och målmedvetet. Det vi inte vill ha är Tidöregeringens kortsiktiga politik. Den får inte tvinga vårt näringsliv in i ett kortsiktigt perspektiv, för då är vi illa ute. Vi behöver långsiktighet, och vi behöver tackla de stora utmaningar vi står inför.

Jag tror på EU och Sverige, och jag tror att vi har möjligheten att spela en viktig roll i utvecklingen av våra handelsrelationer och i kravställandet gentemot andra länder och andra handelspartner. Så kan vi säkerställa att vi fortsätter att vara ledande och drivande i den nödvändiga klimatomställningen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 1, och jag står givetvis också bakom våra andra reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-02-26
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 12, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2024/25:NU13, Beslut: Handelspolitik

Beslut 2024/25:NU13

Webb-tv: Beslut: Handelspolitik

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Övergripande om internationell handel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 i denna del,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 66-68 och

    2024/25:2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 28.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (V, MP)
    • Reservation 3 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S6303013
    SD00639
    M60008
    C21003
    V01905
    KD16003
    MP01503
    L12004
    -0020
    Totalt172349548
    Ledamöternas röster
  2. Reformering av WTO

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 17 och 18,

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 24,

    2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 45 och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 32.
    • Reservation 4 (S, V, MP)
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S109213
    SD00639
    M60008
    C02103
    V00195
    KD16003
    MP00153
    L12004
    -0020
    Totalt892119148
    Ledamöternas röster
  3. Fler frihandelsavtal

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 23,

    2024/25:3107 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 46 och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 37.
    • Reservation 7 (S, C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S390013
    SD63009
    M60008
    C02103
    V19005
    KD16003
    MP14013
    L12004
    -1100
    Totalt188112148
    Ledamöternas röster
  4. Utformning av handelsavtal

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7-9,

    2024/25:2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 29 och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 39 och 40.
    • Reservation 8 (S)
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009313
    SD06309
    M60008
    C20103
    V00195
    KD16003
    MP00153
    L12004
    -0110
    Totalt1086512848
    Ledamöternas röster
  5. Handelsrelationer med vissa länder och regioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:358 av Mathias Tegnér (S),

    2024/25:829 av Arber Gashi (S),

    2024/25:1431 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 9 och 17,

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 10-13, 15 och 16,

    2024/25:2533 av Boriana Åberg (M),

    2024/25:2988 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 35 och 38.
    • Reservation 11 (S)
    • Reservation 12 (SD)
  6. Handel med klimatsmarta varor och tjänster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 30 och

    2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 11.
    • Reservation 13 (S, C)
  7. Handel med sälprodukter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 22,

    2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 16 och

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 68.
    • Reservation 14 (SD, C)
    • Reservation 15 (MP)
  8. Gränsjusteringsmekanism för koldioxid

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 6.
    • Reservation 16 (C)
  9. Övergripande om den inre marknadens funktion

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 33 och 34 samt

    2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 30.
    • Reservation 17 (S)
    • Reservation 18 (SD)
    • Reservation 19 (C)
  10. Frågor om den fria rörligheten för vissa varor och tjänster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1463 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 25,

    2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 16 och

    2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 8.
    • Reservation 20 (SD)
    • Reservation 21 (C)
  11. Handel över gränserna inom Norden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 23 och

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 11.
    • Reservation 22 (SD)
    • Reservation 23 (C)
  12. Vissa åtgärder för att främja handel och investeringar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:835 av Jamal El-Haj (-),

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2 i denna del, 4, 5 och 19-21,

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 26,

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 41-43 och

    2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 13.
    • Reservation 24 (S)
    • Reservation 25 (SD)
    • Reservation 26 (C)
  13. Exportfrämjande åtgärder för vissa branscher

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1418 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkande 4,

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6 och

    2024/25:2805 av Sten Bergheden (M) yrkande 2.
    • Reservation 27 (SD)
  14. Business Swedens verksamhetsinriktning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1430 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 20,

    2024/25:1438 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 29,

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 22 och

    2024/25:2988 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 28 (SD)
  15. Granskning av utländska direktinvesteringar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 14 och

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 27.
    • Reservation 29 (SD)
    • Reservation 30 (C)
  16. Hållbart företagande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:63 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) yrkande 7,

    2024/25:115 av Rashid Farivar (SD) yrkande 1,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 70,

    2024/25:2625 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 26,

    2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 7 och

    2024/25:3162 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 28.
    • Reservation 31 (V)
    • Reservation 32 (C)
    • Reservation 33 (MP)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.