Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Arbetsmiljö

Betänkande 2024/25:AU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 april 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Arbetsmiljö(pdf, 721 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:8 Arbetsmiljö

Beslut

Nej till motioner om arbetsmiljö (AU8)

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om arbetsmiljö. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Riksdagen hänvisar till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp, och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 37

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-04-08
Justering: 2025-04-10
Trycklov: 2025-04-10
Reservationer: 33
Betänkande 2024/25:AU8

Alla beredningar i utskottet

2025-03-13, 2025-04-08

Nej till motioner om arbetsmiljö (AU8)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 110 förslag i motioner om arbetsmiljö. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, skyddsombud och skyddskommittéer, arbetslivskriminalitet och Arbetsmiljöverket. Utskottet hänvisar till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp, och till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-04-22
Debatt i kammaren: 2025-04-23
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:AU8, Arbetsmiljö

Debatt om förslag 2024/25:AU8

Webb-tv: Arbetsmiljö

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Saila Quicklund (M)
Anf. 208 Saila Quicklund (M)

Herr talman! I denna sena timme inleder jag med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I dag diskuterar vi arbetsmarknadsutskottets betänkande AU8 Arbetsmiljö. Detta är frågor som ligger mig extra varmt om hjärtat. Jag var under flera år vård- och omsorgschef, och på daglig basis kunde jag följa en av de många kvinnodominerade arbetsplatser som ofta diskuteras i debatten om arbetsmiljön.

Detta har gett mig insikter i och kunskap om vikten av att arbeta medvetet med arbetsmiljön och med schemaläggning. Det handlar om att se varje människa och om vikten av att stötta varandra. Det handlar om att de här personerna ska bli sedda och respekterade för det fantastiska arbete som de gör. Det här är viktiga erfarenheter i mitt riksdagsuppdrag.

Det är en komplex och svår verklighet vi diskuterar i dag. Vissa mål inom området borde därför vara lätta att enas om. Att människor ska kunna gå till jobbet och komma hem igen är ett av dem. År 2023 var ett mörkt år med 55 dödsfall på de svenska arbetsplatserna. Den preliminära statistiken för 2024 visar på 44 dödsfall. Vi är därmed tillbaka på samma nivåer som tidigare år med socialdemokratiska regeringar. Men det är naturligtvis 44 människoliv för mycket.

Jag har fortfarande kontakt med föräldrar i Östersund och Strömstad vars söner i 20-årsåldern gick till jobbet men aldrig kom tillbaka. Det är varje förälders värsta mardröm. Olyckor som de här skulle aldrig behöva ske.

Att arbetsmiljön ska vara trygg, hälsosam och hållbar borde vara ett okontroversiellt mål, men verkligheten är att arbetsmiljöarbetet kräver politiskt ledarskap, långsiktighet och förmåga att sätta in rätt insatser där de gör störst nytta. Regeringen har en nollvision inte bara mot olyckor som sker i stunden utan nu även mot all dödlighet kopplad till arbetslivet, till exempel långvarig sjukdom som cancer, stress med mera.

Regeringen stärker tillsynen. Arbetsmiljöverket har fått mer pengar i årets budget. Vi ger dem utökade möjligheter att inspektera fler arbetsplatser. Vi vet att det är genom inspektioner och uppföljning tillsammans med tydligare lagar som arbetsmiljön förändras. Inspektionerna, framför allt de fysiska inspektionerna, är nu fler, och det ger resultat.

Den moderatledda regeringen rustar Sverige för framtiden. Den nuvarande arbetsmiljöstrategin löper ut nästa år. Den har som mål att skapa ett hållbart, hälsosamt och tryggt arbetsliv och en arbetsmarknad fri från brott och fusk.

Nu är det dags att utvärdera hur det har gått med den förra strategin. Därför har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram en ny strategi för 2026–2030. Uppdraget är att utvärdera vad som har fungerat och föreslå nya eller justerade mål för perioden 2026–2030 samt långsiktiga åtgärder som kan bidra till att ge genomslag i praktiken. Uppdraget ska vara klart före sommaren nästa år.

Den moderatledda regeringen gör mer än så. Vi har en pågående nationell strategi mot arbetslivskriminalitet med 45 olika åtgärder. Vi ser till att fler oseriösa arbetsgivare granskas. Vi ser till att samverkan mellan myndigheter och Arbetsmiljöverket, polisen, Skatteverket och Försäkringskassan – faktiskt nio myndigheter – fungerar.

Vi föreslår en ny lag som ska skydda arbetstagare med arbetstillstånd mot lönestöld. Vi har skärpt lagstiftningen om arbetsmiljöbrott. Preskriptionstiden för grovt vållande till annans död har förlängts till 15 år. Företagsboten har höjts till hela 500 miljoner kronor så att det ska svida ordentligt även för de största företagen.

Herr talman! För mig som moderat är det viktigt att säga att jag tror på företagande och konkurrens. Men jag tror inte på utnyttjande av oseriösa aktörer. Varje företag som utnyttjar arbetskraft och ger dåliga löner, slarvar med arbetsmiljön eller sätter vinsten före människors liv och hälsa orsakar inte bara lidande; de riskerar också att slå ut sjysta och seriösa företag.

Låt mig därför vara tydlig. De oseriösa företagen ska inte bara granskas och få viten, utan de ska bort från arbetsmarknaden. De skadar människor, förtroendet för samhället och näringslivet i stort.

Herr talman! Vi vet att arbetsmiljöpolitik inte handlar om symboler. Det handlar om systematik, om att skyddsombud finns på plats, att företag får stöd att göra rätt, att brott beivras och att ingen, jag säger ingen, ska dö till följd av sitt jobb.

Lösningen är inte att ständigt kasta ur sig nya förslag utan att genomföra de reformer som är bra och som också har påbörjats. Det är det regeringen gör varje dag. Men, vänner, vi är inte nöjda. Det är just därför den moderatledda regeringen gör allt den kan i det den gör. Det finns inga enkla lösningar och ingen väg tillbaka till en svunnen tid. Vi ska skapa en arbetsmiljö i världsklass också i denna tid.

Det ska vi göra trots alla utmaningar med en illa fungerande integration och trots att en mängd människor motsvarande en medelstor svensk stad befinner sig i landet och tvingas försörja sig genom svartjobb och usla villkor eller vänder sig mot kriminaliteten. Det är en stor utmaning, men den går att lösa om vi fortsätter att göra rätt saker och orkar hålla i reformerna i samverkan och över tid.

Herr talman! Moderaterna värnar arbetslinjen och skyddar dem som går till jobbet. Vi nöjer oss inte med goda intentioner utan kräver resultat. Därför har mängder av insatser för en bättre arbetsmiljö införts. Låt mig ge några exempel.

Vi har tillsatt fler inspektörer på Arbetsmiljöverket och infört fler fysiska inspektioner, som jag sa tidigare. Den nya arbetsmiljöstrategin 2026–2030 bereds just nu. Ett uppdrag till Arbetsmiljöverket om hur vi kan få fler skyddsombud har genomförts. Frågan om ett utökat rådighetsansvar bereds just nu. Vi har ändrat nollvisionen från att ingen ska dö på jobbet till att ingen ska dö till följd av jobbet.

Informationsinsatser till småföretag pågår under hela 2025. KI, Arbetsmiljöverket och Mynak samarbetar för en bättre företagshälsovård. Arbetsmiljöverket tar fram en ny redovisningsmodell för regionala skyddsombud. Arbetsmiljöverket tar också fram 15 nya föreskrifter för att sprida kunskapen om ett väl fungerande arbetsmiljöarbete.

Vi har tillsatt sju regionala akrimcenter. Vi har också tillsatt ett nationellt akrimforum. Sekretess bryts nu mellan myndigheter, och inte minst samverkar myndigheter. Sanktionsavgifter och företagsböter mot arbetsmiljöbrott har höjts. Preskriptionstiderna har höjts till 15 år för grova arbetsmiljöbrott.

Avslutningsvis, herr talman: Som jag tidigare har sagt agerar vi kraftfullt, men vi är inte nöjda. Arbetet för en bättre arbetsmiljö för landets arbetstagare ska aldrig stanna av.

(Applåder)

Magnus Persson (SD)
Anf. 209 Magnus Persson (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 8 i betänkandet.

Arbetsmiljöarbetet är livsviktigt. Ingen ska avlida på eller till följd av sitt arbete. Både det regionala och det lokala arbetsmiljöarbetet måste fungera, och fler ska ges möjlighet att delta i det arbetet. Vi måste skärpa till regelverket. Men vi måste också se till att befintligt regelverk efterföljs, inte minst för att bekämpa den arbetslivskriminalitet som likt en cancersvulst i dag breder ut sig i hela samhället.

Arbetslivskriminalitet är medvetna handlingar där arbetstagare utnyttjas och en sund konkurrens sätts ur spel. Det kan omfatta bland annat överträdelser av arbetsmiljöregelverket. Det kan exempelvis handla om arbete utan tillstånd, arbete med osäkra arbetsvillkor och minskat skydd för arbetstagare. Arbetsmiljö och arbetslivskriminalitet är därav två frågor som är tätt sammanlänkade.

Herr talman! Som ett resultat av ambitionen att minska antalet myndigheter och effektivisera statsförvaltningen har vi ställt oss bakom beslutet att Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, överförs och inordnas i Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket och Mynak har i dag olika uppdrag men inom samma politikområde, vilket gör att det finns möjliga styrnings- och kvalitetsförbättringar med en inordning. Arbetsmiljöverket ansvarar för arbetsmiljö, arbetstids- och utstationeringsfrågor, medan Mynak har ett uppdrag som är inriktat på sammanställning och spridning av forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet.

Vi står även bakom att kraftigt höja anslaget till Arbetsmiljöverket på årsbasis under hela mandatperioden – bland annat för att öka arbetet mot arbetslivskriminaliteten, ett arbete som nog genomsyrar vartenda utskott i Sveriges riksdag.

Herr talman! Det finns politisk enighet kring behovet av att säkerställa ett fungerande lokalt arbetsmiljöarbete, och för att uppnå det måste antalet lokala skyddsombud öka.

Från politiskt håll måste vi möjliggöra denna ökning och skapa oss en bild av vilka hinder som finns. En faktor som vi inom Sverigedemokraterna anser bromsar inflödet till skyddsombudsrollen inom arbetaryrkena är tyvärr LO:s kongressbeslut från 2016 om att den fackliga organisationen och de fackliga företrädarna ska ha facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna.

I praktiken kan det innebära att de som är politiskt aktiva i andra partier utestängs från att erhålla fackliga förtroendeposter, dit rollen som skyddsombud i dag räknas, vilket man starkt kan ifrågasätta. Vad spelar det för roll vilket politiskt parti ett lokalt skyddsombud är aktiv i? Det är annat som ska vara avgörande. Det ska handla om kunskap, engagemang och ens medarbetares förtroende.

Tyvärr, herr talman, finns det i dag fortfarande en majoritet av LO-förbunden som agerar utifrån detta beslut. Det finns flera exempel på hur fackligt aktiva personer tvingats välja mellan sina politiska uppdrag och sin fackliga roll. I och med detta har de LO-anslutna förbunden via egna politiska beslut blivit ett hinder i arbetet för att få fler skyddsombud på landets arbetsplatser. Man motarbetar sig själv i stället för att med öppna armar ta emot alla som vill bli skyddsombud och engagera dem.

Detta drabbar även de regionala skyddsombuden, herr talman. Vi tycker att dessa ombud, som till stor del avlönas av staten, bör frikopplas och få tillgång till samtliga Sveriges arbetsplatser och inte vara knutna till fackliga eller politiska förbehåll som att någon på en arbetsplats måste vara ansluten till ett fackförbund. Regionala skyddsombud ska ha tillträde till samtliga Sveriges arbetsplatser utan förbehåll.

För att avpolitisera och öppna upp arbetsmiljöarbetet vore det önskvärt att fackförbund som kräver facklig-politisk samverkan frångår det beslutet. Det skulle genast öppna upp för samtliga medlemmar att kunna engagera sig i arbetsmiljöarbetet.

En annan väg att gå för att öppna upp arbetsmiljöarbetet för alla är att upphäva fackförbundens företrädesrätt att utse skyddsombud. Vi anser dock, herr talman, att det sistnämnda vore en väldigt beklaglig utveckling. Det är ingen hemlighet att arbetsmiljöarbetet är komplext, och det går inte att förringa att den fackliga organisationen är ett stort stöd för det enskilda skyddsombudet.

Samtidigt, herr talman, står vi inför höga dödstal, olyckor och utbredd arbetslivskriminalitet, och då är dessa förbehåll en klen tröst för dem som drabbas.

Sverigedemokraternas fokus ligger på löntagarna runt om i landet som riskerar sina liv när de går till arbetet. Vårt fokus ligger också på de anhöriga som får ett besked som hade kunnat undvikas.

Eftersom kvällen är sen väljer jag att avsluta där.

(Applåder)

Camilla Rinaldo Miller (KD)
Anf. 210 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet, det vill säga avslag på samtliga motioner.

Vid förra årets arbetsmiljödebatt nämndes i flera inlägg 2023 års dystra siffror – vi har redan hört dem – över arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Det var ett mörkt år, då 63 människor förlorade livet när de befann sig på sin arbetsplats. För 2024 var siffran 43 människor. Det är 43 människor för mycket.

Olyckor kommer att hända även i framtiden, men vi måste säkra att antalet olyckor minskar, att antalet dödsolyckor blir noll och att alla som går till jobbet ska vara trygga med att det är en säker arbetsmiljö man möts av.

Varje dag går hundratusentals människor till jobbet, och vi tar ofta för givet att jobbet ska vara tryggt. Men i vissa branscher är verkligheten annorlunda. Bygg- och transportsektorn är exempel på områden där riskerna är höga, både för olyckor och för att människor utnyttjas.

Herr talman! I vårt uppdrag som riksdagsledamöter gör vi, eller i alla fall jag, varje vecka verksamhetsbesök både i offentlig sektor och i det privata näringslivet. Det är vanligt att dessa besök inleds med en säkerhetsgenomgång. Jag upplever att de företag och kommunala eller regionstyrda arbetsplatser som jag haft förmånen att besöka tar arbetsmiljöfrågan på allvar.

Majoriteten av alla arbetsgivare är redan långt framme i det förebyggande arbetet. Framför allt finns det ingen arbetsgivare som medvetet vill att deras anställda ska drabbas av en arbetsplatsolycka med dödlig utgång. Vi i politiken ska se till att ge arbetsgivare rätt förutsättningar att bedriva näringsverksamhet med en säker arbetsmiljö för alla anställda.

Herr talman! Kristdemokraterna och regeringen har det senaste året tagit fram förslag och riksdagen har beslutat om flera åtgärder för en bättre och säkrare arbetsmiljö.

Byggbranschen har länge haft stora problem både med säkerhet och med fusk. Regeringen har därför förstärkt både kontrollen och informationsarbetet. De som fuskar ska inte kunna konkurrera ut dem som gör rätt.

Här är några exempel på sådant som är genomfört:

Till att börja med har man förstärkt tillsynen. Det betyder att fler inspektioner görs av Arbetsmiljöverket med fokus på säkerhet, fallskydd och arbetsutrustning.

Man har även satsat på en särskild myndighetssamverkan – också detta har vi redan hört. Arbetsmiljöverket samarbetar med Skatteverket, polisen och andra myndigheter för att tillsammans kunna kontrollera byggarbetsplatser.

Ett annat viktigt steg är att informera och utbilda både arbetsgivare och anställda, ofta på flera språk, så att man vet vilka regler som gäller.

Slutligen när det gäller denna bransch har regeringen infört skärpta krav vid offentliga upphandlingar. Det betyder att företag som fuskar med arbetsmiljön inte ska kunna få kontrakt från staten eller kommunen.

Herr talman! Transportsektorn är avgörande för att samhället ska fungera, men problemen här är bland annat pressade körscheman, fusk med kör- och vilotider och brist på vila. Det i sin tur leder till att många förare jobbar under stor press och stress.

Regeringen gör nu flera insatser för att komma till rätta med dessa problem genom fler kontroller, bättre teknik och tydliga krav på dem som anlitas.

Exempel på åtgärder är fler vägkontroller där Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket kontrollerar lastbilar och körscheman samt utökad digital övervakning med mer avancerad teknik för att följa kör- och vilotider. Ytterligare en åtgärd är att ställa krav vid offentliga upphandlingar och bara låta seriösa transportföretag köra för stat, kommuner och regioner.

Återigen är utbildning viktigt och avgörande när det gäller hälsa och säkerhet, för anställda förare men även för arbetsgivare.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att arbetsmiljö inte bara handlar om regler. Arbetsmiljö handlar om människors liv, trygghet och värdighet. Ingen ska behöva gå till jobbet och riskera sin hälsa, sitt liv eller att bli utnyttjad.

Genom de här insatserna visar regeringen att man vill ta ansvar för ett tryggare arbetsliv, särskilt i de branscher där de behövs som mest. Men för detta krävs både politiska beslut och att vi som individer bryr oss – som kollegor, chefer eller medmänniskor.

(Applåder)

Johanna Haraldsson (S)
Anf. 211 Johanna Haraldsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 22.

Vi socialdemokrater träffade i början av året företrädare för alla fackförbund inom LO. Vi samlade ordförande, utredare, ombudsmän och arbetsmiljöansvariga för de 13 förbund som organiserar chaufförer, undersköterskor, industriarbetare, servitriser – ja, kort sagt, arbetare i hela landet.

Vi har samtalat om de största problemen på arbetsplatserna och om vad de vill att politiken ska göra för att förbättra situationen för deras medlemmar. Företrädare för Kommunal och Seko berättar om hur deras medlemmar ofta lämnas ensamma i tuffa situationer i hemtjänst, på LSS-boenden och i kollektivtrafiken, där hot och våld har blivit en del av vardagen.

Inom hotell, restaurang och handel rapporteras om högt tempo, sexuella trakasserier och brist på återhämtning. Inom industrin skapar förslitningsskador, vibrationer och kemikalier oro för om kroppen ska hålla hela vägen till pension. Byggbranschen utmärker sig fortfarande som den farligaste. Risken med höga höjder, buller och högt tempo är ständigt närvarande. Ovanpå finns en växande arbetslivskriminalitet. Man har vittnat om upphandlingar som pressar villkoren och om övervakning av medlemmarna.

Herr talman! Arbetsmiljön brister givetvis inte överallt. Det finns många arbetsgivare som tar ansvar, samarbetar med anställda och skyddsombud och aktivt arbetar för att skapa trygga och hållbara arbetsplatser. Det är något som alla tjänar på. Men det råder inga tvivel om att bristerna ändå är utbredda. Oftast saknas kunskap, ibland vilja eller resurser, för att leva upp till det ansvar man har som arbetsgivare. Det får konsekvenser för individen, för arbetsplatsen och för samhället.

Förbunden är tydliga. De vill ta sitt ansvar tillsammans med arbetsgivarna, men de menar också att politiken måste göra sitt. Facken vill se en rejäl förstärkning av de regionala skyddsombuden. Dessutom har de i samtalen återkommande ställt ett tydligt krav, nämligen att inte skilja skyddsombuden från facken. De behöver stöd, utbildning och uppbackning från en facklig organisation för att kunna ställa krav på arbetsgivare och stoppa arbetet om det skulle behövas.

Facken vill se krafttag mot dödsolyckorna. De menar, precis som Arbetsmiljöverket, att de flesta olyckorna hade kunnat undvikas om riskbedömningar hade gjorts, om säkerhetsåtgärder vidtagits och om arbetsmiljöarbetet hade tagits på allvar. Tillsynen måste skärpas, och det måste kosta att bryta mot arbetsmiljöregler.

Organisatorisk och social arbetsmiljö liksom det systematiska arbetsmiljöarbetet är fortfarande eftersatt. Man vill ha både tätare kontroller och fler sanktionsmöjligheter.

Företagshälsovården är i dag ojämlik och används inte i den utsträckning som skulle behövas. Facken föreslår att vi lagreglerar en tillgänglig och förebyggande företagshälsovård. Flera förbund lyfter också upp vikten av arbetsmiljöutbildning i gymnasiet och i den högre utbildningen. Ingen ung människa ska behöva erfara risker i arbetslivet genom att själv skadas. Skolan borde rusta ungdomar för ett arbetsliv, men ändå ställs de helt oförberedda på arbetsmarknaden och blir ofta offer för oseriösa aktörer.

Herr talman! Att många av fackens krav sammanfaller med dem som vi socialdemokrater för fram i våra reservationer och motioner på området är ingen slump. Vi har en ständigt pågående dialog. Om vi som politiker ska försöka förstå vad som krävs för en bättre arbetsmiljö måste vi lyssna på dem som vet hur det ser ut på arbetsplatserna, på industrigolvet, i hemtjänsten, på byggen och i butiker.

Herr talman! Det är positivt att regeringen nu ska ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. Men det måste också bli startskottet för konkreta åtgärder. När de liberala ministrarna steg in på Arbetsmarknadsdepartementet fanns redan färdigutredda förslag på deras bord. Det var förslag som med lite politisk vilja hade kunnat bli lagstiftning för en bättre arbetsmiljö. Men i stället för att agera på förslagen, i stället för att plocka de lägst hängande frukterna, har man låtit utreda om skyddsombuden verkligen måste vara utsedda av facket.

Sedan Tidöpartierna tog över regeringsmakten har inte så mycket gjorts inom arbetsmiljöpolitiken. Man hänvisar gång på gång till strategier, men strategier räddar inga liv om de inte följs av handling.

Herr talman! När Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljön 2024 nu har släppts förstärks och breddas den bild som gavs vid våra samtal i början av året. Det är ökad stress, mer psykisk ohälsa, fortsatt utsatthet i kvinnodominerade yrken och stora skillnader i hur arbetsmiljöarbetet fungerar beroende på vilken bransch du är i, på vilket kön du har och på din anställningsform. Hot, våld och kränkande särbehandling blir vanligare, och unga kvinnor drabbas hårdast. Stressrelaterade sjukdomar är bland de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Alltför många undersköterskor, lärare och socialsekreterare har en ohållbar arbetsbelastning. Om vi vill att dessa yrken ska vara attraktiva även i framtiden måste vi ta problemen på allvar och se till att resurserna i välfärden räcker till fler arbetskamrater.

Herr talman! Vi socialdemokrater har en lång rad konkreta förslag i våra motioner och reservationer. Vi vill inrätta en statlig kriskommission mot dödsolyckor, göra en särskild genomlysning av byggbranschen, stärka skyddsombuden och införa skarpare regler mot hot, våld och trakasserier. Vi vill skärpa arbetsgivaransvaret, stärka Arbetsmiljöverket, införa fler och högre sanktioner och lagreglera förebyggande företagshälsovård. Vidare vill vi bättre skydda löntagare mot farliga kemikalier.

Vi socialdemokrater har viljan att agera så att ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö på sitt arbete. Vi har lagt fram flera konkreta förslag, och vi lyssnar på dem som vet hur det ser ut på arbetsplatserna. Vi är villiga att ta ansvar, men ansvaret ligger tyvärr hos en regering som inte har visat handlingskraft, som gång på gång har duckat för de färdiga förslag som redan finns och som hellre skjuter upp än levererar.

(Applåder)

Camilla Mårtensen (L)
Anf. 212 Camilla Mårtensen (L)

Herr talman! Läraryrket är ett av samhällets allra viktigaste yrken. Det är i skolan vi bygger Sveriges framtid, och det är lärarna som gör skillnad för om eleverna ska lyckas. Det är lärarna som väcker intresse, förmedlar kunskap, vägleder unga människor och skapar de förutsättningar vi som samhälle behöver för både demokrati och tillväxt. Skolan är lägerelden som skapar samhörighet och framtidstro.

Men vad händer när de som bär ansvaret för skolan inte själva får en trygg arbetsmiljö? Enligt Arbetsmiljöverkets tillsynsrapport från 2023 har anmälningar om hot, våld och arbetsplatsolyckor inom skolan ökat dramatiskt det senaste decenniet. Under 2022 rapporterades över 2 000 fall av hot och våld i grund- och gymnasieskolan, och mörkertalet är stort.

Tre av fyra skolor brister i sitt förebyggande arbete. Det saknas riskbedömningar. Det saknas rutiner. Det saknas stöd. Hot, hat och våld negligeras och får tålas. Det är oacceptabelt. Lärare ska inte behöva vara rädda på sin arbetsplats. De ska inte gå till jobbet med en klump i magen för att de inte vet om de kommer att bli hotade eller till och med attackerade av elever eller föräldrar. Att det blivit vardag för många är inte bara en arbetsmiljöfråga, utan det är också ett samhällsproblem.

Det påverkar också fler än lärarna själva. Vi vet att lärarnas arbetsmiljö har direkt inverkan på elevernas kunskapsresultat. När arbetsmiljön är otrygg, när stress och rädsla tar över, blir det svårare att bedriva undervisning med kvalitet. Det påverkar relationen mellan lärare och elever, det påverkar klassrumsklimatet och det påverkar elevernas möjlighet att lyckas i skolan.

Regeringen har tagit viktiga steg. Arbetsmiljöverket har fått särskilda uppdrag att granska skolornas förebyggande arbete mot hot och våld. Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste bli en självklar del i alla skolors ledning och styrning.

Fru talman! Arbetsmiljö är en frihetsfråga. En trygg och sund arbetsmiljö är en förutsättning för att människor ska kunna forma sina egna liv. När den fria viljan hotas av otrygghet, utnyttjande eller kriminalitet brister också friheten. Därför är det centralt att vi tar krafttag mot arbetslivskriminaliteten, inte minst i välfärdssektorn.

Fru talman! Vi har de senaste åren blivit alltmer medvetna om att arbetslivskriminaliteten breder ut sig. Den finns i byggbranschen och i transportsektorn men också i våra välfärdsverksamheter, där vi minst av allt vill se brottsliga aktörer.

De senaste veckorna har vi kunnat läsa i medierna att 62 av våra största assistansbolag har anställda med kopplingar till organiserad brottslighet. De flesta av oss har hört många liknande berättelser genom åren, till exempel: Polis, advokat och pilot döms för miljonbedrägeri; det fanns inte behov av någon assistans. Ett annat exempel är: Svårt funktionshindrad pojke fick inte ta del av assistansutbetalningarna, som hamnade i företagarens fickor.

Den typen av brott är oerhört svåra att förlika sig med. De är inte bara ett hot mot skattebetalarnas pengar. En stor del av Sveriges trygghetssystem är uppbyggt på tillit, och förtroendet utnyttjas när det drabbar barn, äldre och sjuka som har både rätt till och behov av stöd. Det är helt oacceptabelt.

Fru talman! Det handlar också om något större. Vi vill ha en välfärd där människor har valfrihet, där individen har rätt att själv välja utförare, oavsett om det gäller hemtjänst, skola eller personlig assistans. Men den valfriheten är inte möjlig om systemet kapas av oseriösa eller kriminella aktörer. Då tappar vi kontrollen. Då tappar vi tilliten. Och till slut hotas själva grundtanken med den fria välfärden.

Att bekämpa arbetslivskriminalitet är därför inte bara en rättsfråga. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna värna valfriheten i den offentliga sektorn.

Fru talman! Regeringen har inlett flera åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminalitet i just den offentliga sektorn. Genom att ställa skarpare krav i offentliga upphandlingar, förstärka uppföljningen och samordna myndigheternas kontrollinsatser bygger vi ett skydd mot de krafter som försöker sko sig på välfärden.

Jag vill avsluta med att betona det självklara: Alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till en trygg arbetsmiljö som är fri från hot, fusk och exploatering. Det gäller oavsett om man bygger hus, kör lastbil eller jobbar som personlig assistent. Samtidigt ska varje person som är beroende av stöd kunna lita på att det offentliga fungerar, på att hjälpen finns där och på att den är rättssäker och inte utnyttjas av oseriösa aktörer.

Genom tydligare kontroll, bättre uppföljning och skärpta regler kan vi både värna välfärdens kärna och försvara människors frihet.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Ciczie Weidby (V)
Anf. 213 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! På den svenska arbetsmarknaden har arbetslivskriminaliteten fått fäste. Oseriösa företag dumpar löner, utnyttjar människor och bryter systematiskt mot lagar och regler för att pressa ned kostnader och vinna konkurrensfördelar. Det är arbetare som betalar priset med usla villkor, osäkerhet och i vissa fall sina liv. Företag som följer lagar och kollektivavtal trängs ut. Och staten går miste om miljardbelopp i skatteintäkter. Den här utvecklingen är inte bara oacceptabel; den är också systemhotande.

Detta har dock inte uppstått i ett vakuum. Det är såklart en följd av politiska beslut. När alliansregeringen 2008 införde nya regler för arbetskraftsinvandring skapade man en marknad för exploatering. Reglerna för F-skatt luckrades upp. Fackens möjligheter att värna kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling begränsades. Tillsammans lade dessa beslut grunden för den arbetslivskriminalitet vi ser i dag.

Vad gör då den nuvarande regeringen? Trots att den gärna talar om att bekämpa brott nämns arbetslivskriminalitet endast en gång i Tidöavtalet. Under de två år som den SD-stödda högerregeringen har suttit vid makten har få konkreta initiativ tagits. Det är ganska anmärkningsvärt och ett svek mot alla arbetstagare som varje dag går till jobbet med osäkra villkor och utan skydd.

Fru talman! Den förra regeringen tog flera viktiga steg. Den tillsatte en nationell delegation mot arbetslivskriminalitet, etablerade regionala center, stärkte myndighetssamverkan och lade fram en nationell strategi med 45 konkreta åtgärder. Vänsterpartiet stod givetvis bakom mycket av det arbetet. Men den här regeringen verkar ha dragit i handbromsen.

Vänsterpartiet menar att den nationella strategin inte bara ska återupptas och att man ska ta tag i alla de åtgärderna; den måste också utvecklas. Sekretessreglerna, som försvårar för myndigheternas informationsutbyte, måste såklart ändras. Och ett myndighetsgemensamt kansli bör inrättas, så att man kan stödja de regionala centren på ett bättre sätt. Vi vill också se en tipsfunktion för fackligt förtroendevalda. De är nämligen ofta de första som upptäcker oegentligheter på arbetsplatserna.

Fru talman! Det handlar inte bara om brott utan också om människors hälsa. Arbetsmiljön på svensk arbetsmarknad är i kris. Slimmade organisationer, hårt styrda arbeten, höga prestationskrav och låg bemanning har blivit vardag. Stressrelaterad psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, särskilt bland kvinnor i kontaktyrken. Samtidigt ser vi att alltför många arbetsplatser präglas av maktlöshet, brist på inflytande och ökande otrygghet.

Bakom detta ligger år av nedskärningar, marknadsanpassningar och en förskjutning av maktbalansen till arbetsgivarnas fördel. När effektivitet mäts i Excelark i stället för i välmående människor får vi just en arbetsmiljö där priset blir skador, sjukdomar och till och med dödsfall.

Under alliansregeringens tid, 2006–2014, försvagades det förebyggande arbetsmiljöarbetet och Arbetsmiljöverket kraftigt. Arbetslivsinstitutet lades ned, och utbildningsmedel till skyddsombud drogs in. Vänsterpartiet var med och rättade till en del av detta under mandatperioden 2014–2018 då vi återinförde bidrag till just regionala skyddsombud och inrättade en ny myndighet för arbetsmiljökunskap.

Men den sittande regeringen saknar helt ambitioner på arbetsmiljöområdet. Man ger inte Arbetsmiljöverket tillräckliga resurser, och man satsar mindre på arbetsmiljöarbete än våra nordiska grannar gör. Arbetstagarna betalar med sin hälsa.

Fru talman! Arbetsmiljön måste vara trygg – för alla. Men så ser det inte ut i dag. Hbtqi-personer utsätts i högre grad för diskriminering, mikroaggressioner och mobbning på jobbet. Transpersoner är särskilt utsatta. Ett heteronormativt klimat på arbetsplatsen tvingar människor att dölja vilka de är, vilket såklart påverkar både hälsa och arbetsinsats. Trots det har regeringen inte presenterat ett enda konkret förslag för att till exempel förbättra hbtqi-personers arbetsmiljö.

Rasismen genomsyrar också hela arbetsmarknaden. Afrosvenskar är överrepresenterade i lågstatusyrken och diskrimineras i rekryteringsprocesser. Studier visar att arbetssökande med utländskt klingande namn bedöms utifrån sin bakgrund, inte sina kvalifikationer. Rasismen är givetvis inte bara orättvis, utan den är också ineffektiv och slösar med kompetens. Också här är regeringens svar tystnad.

Fru talman! En viktig pusselbit i det förebyggande arbetet är skyddsombuden. De är arbetstagarnas ögon och öron på arbetsplatsen. Men antalet skyddsombud minskar, och många av dem vittnar om en tuff arbetsmiljö, trakasserier från arbetsgivare och brist på stöd och tid. Nu står många arbetsplatser helt utan skyddsombud.

Vi måste stärka skyddsombudens roll, inte försvaga den, som det finns regeringspartier som överväger att göra. Det är facken som ska utse skyddsombud. Det är grunden i den svenska modellen, som regeringen ofta säger att den står bakom. Vi välkomnar Arbetsmiljöverkets senaste rapport, som tydligt visar att det är bättre stöd, utbildning och respekt som behövs, inte att luckra upp vem som utser skyddsombud.

Fru talman! Vi ser också hur regionala skyddsombud stoppas från att göra sitt jobb. Otydliga regler och politiskt motstånd hindrar dem från att komma in på de arbetsplatser där de behövs som mest. Vänsterpartiet vill därför se en utökad tillträdesrätt. Skyddsombuden måste kunna verka även där det saknas medlemmar eller där det finns så kallade falska skyddskommittéer, det vill säga kommittéer som inrättats utan fackligt inflytande och som i praktiken fungerar på arbetsgivarens villkor.

Fru talman! Det är oacceptabelt att människor fortfarande dör på jobbet. Trots nollvisionen för dödsolyckor sker en arbetsrelaterad dödsolycka nästan varje vecka. Vänsterpartiet vill se kraftfulla åtgärder. Vi föreslår att en statlig kriskommission tillsätts för att ta ett helhetsgrepp. Vi vill införa ett utvidgat rådighetsansvar så att beställare också får ansvar för arbetsmiljön när flera aktörer är inblandade. Vi kräver en skärpning av lagen, hårdare sanktioner och prioritering av arbetsmiljöbrott inom rättsväsendet.

Här vill jag passa på att yrka bifall till reservation nummer 1.

Fru talman! Svenska arbetstagare förtjänar trygga jobb, en sund arbetsmiljö och fungerande skydd. Vi får aldrig vänja oss vid att människor dör på jobbet. Vi får aldrig acceptera att människor blir sjuka av stress, att rasism styr vem som får jobb eller att transpersoner tystas i fikarummet. Arbetslivet ska inte vara en plats för rädsla, utan det ska vara en plats för trygghet, utveckling och värdighet.

Arbetslivskriminalitet, dödsolyckor och utbrända undersköterskor är inte naturlagar. Det är följden av politiska val, och det är fullt möjligt att vända utvecklingen. Det som krävs är politisk vilja. Regeringen har valt att vända ryggen åt arbetarna. Vänsterpartiet väljer att stå kvar.

(Applåder)

Jonny Cato (C)
Anf. 214 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5.

Vi spenderar en stor del av våra liv på jobbet. Man kan ställa sig frågan: Hur ska egentligen den stora delen av livet kännas? Ska den vara fylld av stress, tidspress och oro, eller ska den vara meningsfull, trygg och hållbar? Jag tror att vi alla är överens om att svaret på den frågan är ganska självklart.

Arbetslivet ska lyfta människor, inte bryta ned dem. En bra arbetsmiljö ska inte vara en lyx, utan det är en grundläggande rättighet. Det är också en förutsättning för ett samhälle där människor trivs, mår bra och orkar hela vägen. Därför driver Centerpartiet en arbetsmiljöpolitik som fokuserar på helheten, på både det fysiska och det psykiska, på förebyggande insatser, på framtidens flexibla arbetsliv och på välfärdens tunga yrken.

Vi vet att många arbetsrelaterade problem kan undvikas om man agerar i tid. Därför behöver vi satsa mer på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det handlar om att integrera arbetsmiljön i det dagliga och inte bara hantera problem när det redan har gått för långt.

Vi vill att både arbetsgivare och arbetstagare ska få bättre verktyg, utbildning och stöd för att skapa hälsosamma miljöer. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska vara mer än en skyldighet. Det ska vara en självklarhet. Vad är mest effektivt – att laga något som gått sönder eller att se till att det håller från första början?

Låt oss tala om det som ofta inte syns – den psykiska arbetsmiljön. I dag är psykisk ohälsa en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Människor drabbas av stress, mobbning, oro och utbrändhet, ofta i tysthet. Det kan vi inte acceptera. Därför behöver vi satsa på att förbättra företagshälsovården och göra den mer tillgänglig och relevant för dagens behov. Vi vill se ett skifte från att släcka bränder till att förebygga dem.

Vi vill också att psykisk hälsa ska få samma status som fysisk. Det ska vara lika naturligt att tala om arbetsbelastning som om buller och ergonomi, för när vi inte mår bra kan vi inte heller göra ett bra jobb.

Arbetslivet i dag är inte detsamma som för 20 år sedan. Vi jobbar digitalt. Vi jobbar hemifrån. Vi kombinerar yrkesliv med familjeliv, med studier och med andra engagemang. Därför behöver också arbetsmiljöpolitiken följa med in i framtiden.

Centerpartiet tror på ett modernt, flexibelt och anpassningsbart arbetsliv. Vi vill göra det enklare att arbeta på distans, ha flextid och utbilda sig vidare mitt i karriären. Vi vill att människor ska kunna vara både föräldrar och proffs, utan att behöva välja.

Vi ser teknikens möjligheter, men vi ser också riskerna med gränslöshet. Jag tror att vi är många som kan känna igen oss i att mejlkorgen ofta blir rätt lugn vid 17–19-tiden, men när barnen har gått och lagt sig drar det igång igen med mejl som trillar in. Många jobbar alldeles för sent.

Arbetsmiljön i välfärden är också en fråga om respekt. Det handlar om respekt för dem som har valt vissa av de mer pressade yrkena inom vård, skola och omsorg, med låg bemanning och stort ansvar för andra människor. Det är de som tar hand om våra barn, våra äldre och våra sjuka. De förtjänar vår fulla respekt, inte utbrändhet.

Centerpartiet vill därför förbättra villkoren inom välfärden. Det handlar om att minska den administrativa bördan, ge mer tid till kärnuppdraget och skapa utrymme för återhämtning. Vi måste bygga ett samhälle där det går att både jobba i välfärden och orka med den.

Fru talman! Arbetsmiljöverket ska vara en myndighet som stöttar och coachar, inte bara granskar. För att allt detta ska fungera krävs en stark och modern tillsyn. Centerpartiet vill att Arbetsmiljöverket ska få bättre resurser och en utvecklad roll, inte bara som kontrollant utan som ett verkligt stöd till arbetsgivare och arbetstagare. Vi behöver en myndighet som inte bara letar fel utan som hjälper till att hitta lösningar som inspirerar till förbättring i stället för att bara rapportera om brister.

Fru talman! Jag hade egentligen tänkt stanna där, men jag tänker nu ta delar av min replik till Socialdemokraterna i mitt anförande i stället, med anledning av den sena timmen.

Att vara sjuk ska inte vara en ekonomisk fälla, men det betyder inte att vi ska avskaffa varje form av ansvar.

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget. Det verkar kanske bra vid första anblicken. Men det är kortsiktigt tänkande som riskerar att slå hårt mot våra arbetsgivare och vår gemensamma ekonomi.

Inte helt oväntat säger Centerpartiet nej till att slopa karensavdraget – inte för att vi saknar medkänsla utan för att vi tänker längre än dagens rubriker och det rätt tydliga fjäsk för LO-förbunden som förslaget är.

Karensavdraget har en viktig funktion. Det är en rimlig balans mellan skydd och ansvar. Tar vi bort det helt riskerar vi att se en ökning av korttidsfrånvaron när människor sjukskriver sig för lindriga besvär. Det är inte hållbart för vare sig småföretagare, sjukförsäkringssystemet eller tillväxten i stort.

Centerpartiet vill i stället rikta stöden dit där de gör skillnad på riktigt, exempelvis till dem som har låg inkomst och till dem som lever med kronisk sjukdom.

När vi inte värnar karensavdraget värnar vi inte heller arbetslinjen, företagens möjligheter att anställa och växa eller ett samhälle där vi orkar både arbeta och vara sjuka när det verkligen behövs men där det också finns ett eget ansvar.

Socialdemokraterna lovar guld och gröna skogar, men det riskerar att leda till grus och kalhyggen.

(Applåder)

Leila Ali Elmi (MP)
Anf. 215 Leila Ali Elmi (MP)

Fru talman! Att människor blir sjuka av sitt arbete är ett växande samhällsproblem. Stressrelaterade sjukskrivningar ökar, och allra mest drabbade är de som arbetar i vård- och omsorgsyrkena. Det är ofta där arbetsvillkoren är tuffast och kraven är höga, resurserna knappa och tiden för återhämtning obefintlig. Det handlar inte om enskilda arbetsgivare som misslyckas. Det handlar om ett systemfel, och det kräver politiskt ansvarstagande.

Därför vill Miljöpartiet att riksdagen beslutar om en nollvision mot arbetsrelaterad ohälsa med särskilt fokus på vård- och omsorgsyrkena. Det innebär att staten tar ett samlat grepp för att minska sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress, inte genom tillfälliga projekt utan som en långsiktig och förpliktande inriktning för hela arbetsmiljöpolitiken.

En nollvision är inte bara en målformulering utan också ett uttryck för politiskt ansvarstagande. Det innebär att samhället inte accepterar att människor slits ut och bryts ned av sina jobb. Det innebär att vi går från att reagera först när ohälsan är ett faktum till att förebygga den systematiskt.

Om arbetsmiljön är bra eller dålig handlar inte enbart om fysiska risker. Det handlar också om hur arbetet är organiserat och leds och hur människor ges – eller inte ges – möjlighet att påverka sin arbetssituation. Det handlar om den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön.

Detta är faktorer som påverkar människors hälsa varje dag. Bristfällig arbetsledning, obalans mellan krav och resurser, otydlighet i roller och ansvar – allt detta kan skapa en arbetsmiljö där människor långsamt slits ut. Stress, sömnsvårigheter, nedstämdhet och i förlängningen utmattning är inte individuella problem. Det är konsekvenser av brister i hur arbetet organiseras.

I dag har Arbetsmiljöverket rätt att utfärda sanktionsavgifter vid brister i den fysiska arbetsmiljön, exempelvis farliga maskiner eller bristfälligt skydd mot olyckor. Men när det gäller den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön är möjligheten att ingripa betydligt mer begränsad.

Miljöpartiet vill se en förändring. Det ska vara lika självklart att kunna sanktionera allvarliga brister i arbetsledning, återhämtningsmöjligheter och inflytande som bristande fallskydd eller kemikaliehantering. Psykisk ohälsa ska inte behöva bli ett normaltillstånd i arbetslivet. Arbetsmiljölagen måste gälla fullt ut – även där symptomen inte syns på utsidan.

Fru talman! I den yttersta förlängningen av en försummad arbetsmiljö finns något ännu mer skadligt: kränkande särbehandling. Det är ett arbetsmiljöproblem som lämnar djupa spår och som alltför ofta lämnas åt individen att bära ensam.

Mobbning, systematisk utfrysning, förtal – det händer på svenska arbetsplatser, och det kan slå sönder människors liv. Den som utsätts riskerar att förlora inte bara sitt arbete utan också sin självkänsla, sin hälsa och sin tilltro till andra. I de mest tragiska fallen kan det sluta med suicid.

Problemet är inte bara att det sker. Problemet är också att det är nästan omöjligt att få rättslig upprättelse. I dag saknas ett tydligt juridiskt ramverk som hanterar kränkande särbehandling som ett brott mot den enskildes rätt till trygghet i arbetslivet.

Miljöpartiet vill att detta ändras. Vi vill se ett nytt rättsligt ramverk som tydliggör arbetsgivarens ansvar, stärker den utsattas rätt till skydd och ger möjlighet att pröva fall av kränkande särbehandling rättsligt.

Men lagstiftning räcker inte. Det behövs en statlig ombudsman för kränkande särbehandling – en oberoende instans med uppdrag att ta emot anmälningar, utreda ärenden och följa upp att arbetsgivare lever upp till sitt ansvar. På samma sätt som vi har en diskrimineringsombudsman för att försvara rätten att inte bli diskriminerad behöver vi ett nationellt ansvarstagande för att människor inte ska brytas ned på sina arbetsplatser.

Fru talman! Utan facklig organisering skulle vi inte ha en arbetsmiljölagstiftning att debattera här i dag.

Ett fungerande arbetsmiljöarbete kräver förankring, mod och uthållighet. Därför spelar skyddsombuden en avgörande roll. De är arbetstagarnas främsta företrädare i arbetsfrågor, inte som individer i egen sak utan som delar av ett kollektiv. Deras styrka ligger inte bara i deras engagemang utan också i det mandat de bär med sig från sina kollegor och från den fackliga rörelsen.

Att regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att möjliggöra även för personer som inte är utsedda av en facklig organisation att vara skyddsombud är inte en förstärkning; det är en försvagning. Ett skyddsombud måste ha legitimitet, utbildning och förankring i en organiserad arbetstagarsida. Utan det riskerar uppdraget att reduceras till en isolerad roll utan inflytande och utan skydd.

Det är också avgörande att de regionala skyddsombuden får bättre förutsättningar att verka. I dag får de endast tillträde till arbetsplatser där facket har medlemmar. Det innebär att arbetsplatser där kollektivavtal finns eller har funnits men där den fackliga närvaron har försvagats faller utanför det skydd som regionala skyddsombud kan erbjuda. Det är en allvarlig lucka i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Miljöpartiet vill att regionala skyddsombud ges tillträdesrätt även till dessa arbetsplatser, för det är ofta just där arbetsmiljöriskerna är störst och behovet av tillsyn är mest akut. Att neka dem tillträde innebär i praktiken att lämna arbetstagare utan skydd.

Fru talman! Miljöpartiet är ett parti förankrat i flera olika folkrörelser. Vi är inte sprungna ur arbetarrörelsen, men vi har stor respekt för den och ser den som en grundpelare i vår demokrati. Vi motsätter oss därför varje försök att försvaga den fackliga organiseringen, liksom de subtila steg som undergräver arbetstagares rättigheter.

Med det sagt yrkar jag bifall till reservation 6 och reservation 15.

(Applåder)

Patrik Lundqvist (S)
Anf. 216 Patrik Lundqvist (S)

Fru talman! På svensk arbetsmarknad ska det vara svårt att fuska och enkelt att åka fast, och straffet ska vara kännbart. I mångt och mycket är det tyvärr tvärtom i dag.

Under förra året identifierade svenska myndigheter 430 personer som var utsatta för människohandel och prostitution. Man borde kunna tänka sig att någon dömdes för det, men så blev det inte. Drygt 250 av de här individerna var kvinnor, 150 var män och drygt 20 var underåriga. Trots det lyckades man alltså inte döma en enda människohandlare. Det är för svagt.

De flesta av de här människorna exploateras för arbete och inte för sexuella ändamål. Det är såklart ett snäpp bättre än om det hade varit det omvända. Det gör dock att det blir föremål för denna debatt om arbetsmiljö och arbetslivskriminalitet.

Många av dem utsätts naturligtvis för både och, och mörkertalen riskerar att vara oerhört stora, fru talman. Man kan dessutom krasst konstatera att situationen har utvecklats i negativ riktning. Under åren 2022 och 2023 kom åtminstone ett par fällande domar, men under år 2024 kom inga alls.

Det här är kanske det yttersta beviset för att det görs för lite och att samordningen för att motverka arbetslivskriminaliteten inte fungerar inom stat och myndigheter. Alla de som kämpar ute på fältet gör ett jättebra jobb och får resultat. Människorna identifieras, men sedan händer väldigt lite. Någonting gör att det inte går hela vägen, och de skyldiga för verksamheten går fria. Det behöver göras mer. Lagarna och rättssystemet hänger uppenbarligen inte med.

Man kan också konstatera att det här, trots bra arbete som görs runt om i landet, är en kamp mot den mytiska hydran. Det är en kamp där det dyker upp två nya skurkar för varje man slår ned. Det här är en verksamhet som måste stoppas innan den uppstår. Mer behöver göras för att dessa individer och företag inte ska komma in på svensk arbetsmarknad.

Vi måste till exempel få ordning på våra arbetsplatser genom att begränsa entreprenörsleden och säkra upp att alla som arbetar i Sverige har rätt att arbeta här och får rätt lön. I dag är många arbetsplatser, framför allt inom byggbranschen, oöverblickbara. Det är svårt att utkräva ansvar av någon när alla skyller på varandra och företag snabbt försvinner när någon börjar nysta i vad som faktiskt pågår.

Vi måste också se till att strama åt regelverken för stödanställningar och tillgången till offentliga stöd, fru talman. Så sent som häromdagen rapporterades att runt hälften av alla assistansanordnare har kopplingar till organiserad kriminalitet. För oss är det tyvärr inte överraskande att den slappa kontrollen av vem som startar bolag har lett oss till denna verklighet.

Regeringen aviserade därefter snabbt en utredning om att se över regler för till exempel anhörigassistans och uppföljning av utbetalningar. Det kan säkert vara bra att se över dessa saker, men det kommer inte att räcka. Det krävs större ordning och reda på hela välfärdens område. Tyvärr har de slappa reglerna som ger vem som helst rätt att etablera verksamhet inom såväl assistans som andra branscher – som taxi och bygg – varit alldeles för tillåtande under för lång tid.

Lägger man till detta att den som vill utnyttja stödanställningar som till exempel nystartsjobb inte ens kontrolleras är det lätt att förstå varför det är så intressant för kriminella att ge sig in i en sådan här bransch, där staten betalar ut stora pengar.

Vi vill också att det ska vara möjligt att svartlista företag och individer som sysslar med arbetslivskriminalitet och återkommande fuskar på svensk arbetsmarknad. De ska inte kunna få del av subventioner och stöd från staten. Beställare av arbeten, som inte vill göda den kriminella ekonomin, ska enkelt kunna se om de funderar på att anlita en ordentlig entreprenör eller någon som tidigare har fuskat och troligtvis kommer att kunna göra det igen. Arbetsmiljöverket borde ha som uppgift att föra register över företag som fått förbud, viten eller sanktioner utdömda och tillhandahålla en sådan möjlighet för svenska beställare oavsett om de är offentliga eller privata.

Slutligen, fru talman, behöver vi effektivisera jakten på de kriminella med moderna redskap som till exempel AI ger oss möjligheter till. Med större möjligheter att med hjälp av AI korsköra register och uppgifter som redan finns inom det offentliga kan man med relativt små medel sålla ut företag som ser ut att betala fel löner och skatter eller som inte ser ut att ha den omsättning som krävs för det antal anställda de har.

Det finns såklart många saker att ta i beaktande för att inte gå för långt, men så som kriminaliteten breder ut sig och fusk och kriminalitet slår undan seriösa företag och riskerar tilltron till staten och vår samhällsmodell krävs det att mer görs. Och precis som när vi pratar om hemlig avlyssning av misstänkta eller annat när det handlar om lagstiftningen runt bolag och myndighetssekretess måste vi också låta denna följa med i utvecklingen. Det krävs helt enkelt moderna verktyg och att vi fullt ut använder all den information som står till statens och myndigheternas förfogande för att mota bort dem som vill sko sig på andras bekostnad från svensk arbetsmarknad.

Vi fick också en liten replik på slutet som jag skulle vilja adressera. I centerpartistens föredrag här pratade han väldigt gott om möjligheten att jobba hemifrån. Sedan avslutade han med en känga till alla dem som inte kan jobba hemifrån.

Jag förstår att han rör sig i en helt annan del av samhället än vad jag har gjort. På industrin är det oerhört kostsamt att förlora ett nattskift för att man är sjuk. En förskollärare som går till jobbet och varje dag riskerar smitta straffas för att de tar hand om våra barn – vilket gör att vi kan gå till jobbet.

Jag tycker inte att det är värdigt att prata på det viset om dem som drabbas hårdast av karensavdraget.

Berätta gärna för mig om dem som kan ta med sig jobbet hem med datorn och telefonen och sitta och mejla sena kvällar när barnen har gått och lagt sig. Men berätta inte för mig hur industriarbetarna skulle förslappas av att inte straffas när de är sjuka vid ett nattskift.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-04-24
Förslagspunkter: 16, Acklamationer: 11, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2024/25:AU8, Beslut: Arbetsmiljö

Beslut 2024/25:AU8

Webb-tv: Beslut: Arbetsmiljö

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. En statlig kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 11.
    • Reservation 1 (S, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD63009
    M580010
    C21003
    V01905
    KD14005
    MP13005
    L12004
    -0002
    Totalt181110058
    Ledamöternas röster
  2. Fler åtgärder mot dödsolyckor i arbetslivet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 28 och 31.
    • Reservation 2 (S)
  3. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:841 av Mats Wiking (S),

    2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 10, 12 och 18,

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 22,

    2024/25:1579 av Anna Vikström m.fl. (S),

    2024/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 12,

    2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 13,

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 22 och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 29, 37, 48 och 49.
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (V)
    • Reservation 5 (C)
    • Reservation 6 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009115
    SD63009
    M580010
    C02103
    V00195
    KD14005
    MP00135
    L12004
    -0002
    Totalt1472112358
    Ledamöternas röster
  4. Lokala skyddsombud och skyddskommittéer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 7-9 och 19,

    2024/25:2352 av Johan Andersson m.fl. (S),

    2024/25:2386 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 19,

    2024/25:2512 av Mirja Räihä m.fl. (S) och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 50.
    • Reservation 7 (S)
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009115
    SD06309
    M580010
    C21003
    V00195
    KD14005
    MP13005
    L12004
    -0002
    Totalt1186311058
    Ledamöternas röster
  5. Tillträdesrätt för regionala skyddsombud

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:342 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 1,

    2024/25:723 av Hanna Westerén (S),

    2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 6,

    2024/25:1705 av Carina Ödebrink och Azra Muranovic (båda S) yrkande 3,

    2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 3 och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 45.
    • Reservation 10 (S, V)
    • Reservation 11 (MP)
  6. Våld, hot och kränkande särbehandling

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:756 av Heléne Björklund (S),

    2024/25:791 av Jamal El-Haj (-),

    2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 3-5,

    2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 13,

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 41 och 42,

    2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 6 och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 51 och 52.
    • Reservation 12 (S)
    • Reservation 13 (SD)
    • Reservation 14 (V)
    • Reservation 15 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009115
    SD00639
    M580010
    C21003
    V00195
    KD14005
    MP01305
    L12004
    -0002
    Totalt1051317358
    Ledamöternas röster
  7. Arbetsmiljöbrott m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 13, 14 och 17,

    2024/25:1624 av Anna Lasses (C),

    2024/25:2386 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 16 och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 42 och 43.
    • Reservation 16 (S)
    • Reservation 17 (V)
  8. Arbetslivskriminalitet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1-6 och 22,

    2024/25:929 av Johan Büser och Mattias Jonsson (båda S),

    2024/25:2188 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S),

    2024/25:3065 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkandena 2, 4 och 5,

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 62-65 och

    2024/25:3075 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 44.
    • Reservation 18 (S)
    • Reservation 19 (V)
    • Reservation 20 (MP)
  9. Arbetsmiljöverket

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:340 av Jessica Rodén (S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:342 av Leif Nysmed och Lars Mejern Larsson (båda S) yrkande 2,

    2024/25:933 av Lena Johansson (S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1705 av Carina Ödebrink och Azra Muranovic (båda S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2487 av Mirja Räihä m.fl. (S) och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 27 och 39-41.
    • Reservation 21 (S)
  10. Sanktionsavgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1705 av Carina Ödebrink och Azra Muranovic (båda S) yrkande 5,

    2024/25:2347 av Johan Andersson m.fl. (S),

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 23 och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 32-36 och 47.
    • Reservation 22 (S)
    • Reservation 23 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD63009
    M580010
    C21003
    V19005
    KD14005
    MP00135
    L12004
    -0002
    Totalt187911358
    Ledamöternas röster
  11. Företagshälsovården

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:893 av Magnus Manhammar (S),

    2024/25:952 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 9 och 12,

    2024/25:2501 av Mirja Räihä m.fl. (S) och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 55.
    • Reservation 24 (S)
    • Reservation 25 (SD)
    • Reservation 26 (V)
  12. Arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 26.
    • Reservation 27 (V)
  13. Arbetskläder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:551 av Markus Selin (S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1412 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 8 och 10,

    2024/25:1791 av Linnéa Wickman m.fl. (S),

    2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 89 och

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 54.
    • Reservation 28 (S)
    • Reservation 29 (SD)
  14. Kemiska risker och luftföroreningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 58-61.
    • Reservation 30 (S)
  15. Plattformsföretagens arbetsmiljöansvar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 24.
    • Reservation 31 (S)
  16. Distansarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:588 av Martina Johansson m.fl. (C),

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 107,

    2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 14 och

    2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 12.
    • Reservation 32 (C)
    • Reservation 33 (MP)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.