Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Jakt och viltvård

Betänkande 2024/25:MJU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 februari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Jakt och viltvård(pdf, 675 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:7 Jakt och viltvård

Beslut

Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU7)

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag som rör jakt och viltvård i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om en översyn av jaktlagstiftning och jakttider, en viltmyndighet, älgförvaltning, vildsvinsförvaltning, skarvförvaltning, blyammunition, jakt och viltvårdsuppdraget, jakt på säl och jakt på rovdjur.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 76

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-01-30
Justering: 2025-02-11
Trycklov: 2025-02-11
Reservationer: 24
Betänkande 2024/25:MJU7

Alla beredningar i utskottet

2025-01-16, 2025-01-30

Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU7)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 130 förslag som rör jakt och viltvård i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om en översyn av jaktlagstiftning och jakttider, en viltmyndighet, älgförvaltning, vildsvinsförvaltning, skarvförvaltning, blyammunition, jakt och viltvårdsuppdraget, jakt på säl och jakt på rovdjur.

Utskottet hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-02-18
Debatt i kammaren: 2025-02-19
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:MJU7, Jakt och viltvård

Debatt om förslag 2024/25:MJU7

Webb-tv: Jakt och viltvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

John Widegren (M)
Anf. 90 John Widegren (M)

Fru talman! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande nummer 7 Jakt och viltvård. Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Under hösten 2024 lade regeringen ned den pågående utredningen Renmarkskommittén, som hanterade många stora frågor. Det var en väldigt stor utredning som hade pågått under en längre tid. En av de huvudfrågor som det hördes mycket om under den tiden var frågan om jakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen. Det framställdes i utredningen som att denna rättighet enbart skulle tillhöra samebyarna, och vi var tre partier som vid delbetänkandets överlämnande reserverade oss mot detta – Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Vår känsla under utredningens gång var att detta var på väg åt helt fel håll, och jag är därför väldigt glad över att utredningen lades ned. Moderaterna vill att jakt och fiske på statens mark ska vara en rättighet för alla svenskar och komma alla svenskar till del som vill nyttja statens mark för detta.

Dessa frågor kommer såklart att behöva hanteras i framtiden. Redan när man lade ned denna utredning sa man att en ny utredning skulle tillsättas. Jag tror att det är otroligt viktigt att direktiven för den utredningen landar på ett sätt som gör det möjligt att försvara alla svenskars rätt till jakt och fiske på statens mark.

Fru talman! Det pågår ett par utredningar inom detta område. Det handlar dels om en utredning om en ny viltvårdsmyndighet, i enlighet med tillkännagivanden under förra mandatperioden, dels om en utredning om ny jaktlagstiftning, också i enlighet med tillkännagivanden under förra mandatperioden. Det rör sig alltså om leveranser från den här regeringen. Vi sa att vi skulle genomföra detta, och nu genomförs det. Jag vill inte föregripa dessa utredningar, men det kommer såklart att bli intressant när de landar på riksdagens bord.

För några veckor sedan hände det något alldeles fasansfullt i Sverige, i Örebro – en skolskjutning. Det har efteråt visat sig att det var en man med jaktvapen som begick detta brott. Jag tycker att det i en sådan här debatt är otroligt viktigt att peka på att den stora merparten av Sveriges jägare är laglydiga medborgare, och de prövas dagligen för sina vapenlicenser i polisens register. Vi ska aldrig glömma detta.

Jag tycker att det är viktigt att nämna det otäcka, otroligt hemska som hände, just för att en del gör kopplingar till jägare. Det är därför viktigt att säga att vi från politikens sida står upp för Sveriges jägare. Vi ska stå upp för deras betydelse och för det de bidrar med i vårt samhälle. Det är många saker som jägarna gör i det svenska samhället som ingen annan skulle klara av och ingen annan har kapacitet att kraftsamla kring och genomföra.

Fru talman! Låt mig ta några exempel. Vi hade svinpest i Dalarna för något år sedan. Då ställde Sveriges jägare upp och genomförde arbetet så att man snabbast i hela Europa lyckades friförklara landet från svinpestangreppet. Det var tack vare Sveriges jägare.

Vi har jägare i Sverige som dag och natt, året runt, ställer upp och gör trafikeftersök – i ur och skur och ibland med fara för både sina egna och sina jakthundars liv. Detta gör man varje dag, vecka ut och vecka in – en uppgift man gör för Sverige.

Det talas ibland om att vi har alldeles för stora viltstammar i vissa områden, till exempel vildsvin eller dovvilt. Det är stammarna av dessa två som man ofta pratar om som för stora. När vi behöver minska viltstammarna är det Sveriges jägare som genomför detta. Det är de som hjälper till att återställa ordningen och balansen i de ekosystem där vilttrycket är för hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jag tycker att det är otroligt viktigt att lyfta fram jägarnas betydelse för Sverige och att vi i politiken står upp för de svenska jägarna.

Fru talman! Det är svårt att undvika vargen när vi nu har jakt- och viltvårdsdebatt. Just nu görs väldigt många bra saker av den här regeringen, och det händer bra saker på EU-nivå. Det gör att vi förhoppningsvis närmar oss ett läge där vi på allvar kan börja minska vargstammen i Sverige. Senast var det omröstningen inom Bernkonventionen, där man röstade igenom att skyddsstatusen för vargen ska sänkas. Nu går frågan tillbaka till EU och behöver gå igenom även där. Vi har en regering här som har meddelat att vi från svensk sida ska rapportera ett nytt referensvärde på 170 vargar, som vi har fattat ett majoritetsbeslut om i den här kammaren. Det sker alltså leverans.

Det finns också andra delar i vargpolitiken som det är otroligt viktigt att vi håller i. Det handlar om de verktyg vi har för att hantera vargstammen. Det är dels licensjakten, som vi ska använda för att göra de stora uttagen när stammen ska minskas, dels skyddsjakten, där vi ska ha snabba och enkla beslut när vi har problemindivider. Sedan har vi också paragraf 28, som ger enskilda möjlighet att skydda sina egna djur mot vargangrepp. Det är otroligt viktigt för svenska djurhållare att vi inte försvårar eller fördröjer dessa verktyg.

Jag har sagt det många gånger tidigare, fru talman. Jag saknar inte respekt för dem som har haft varg under lång tid, men vi ser att problemen ökar när vargstammen sprider sig söderut. Det beror i mångt och mycket på att vi har fler djurhållare och fler djur söderut. Då är det otroligt viktigt att vi får ha dessa verktyg för att hantera vargstammen.

Det finns även en annan fråga i det hela – det handlar om livsmedel, som ska behandlas i den debatt som kommer efter denna. Vi hör nu gång på gång att livsmedelsproducenter väljer att sluta med sin djurhållning och med sina betesdjur just på grund av vargens förekomst. Vi kan inte tolerera detta. Vi är i ett läge, en världssituation, där vi behöver öka, inte minska, vår livsmedelsproduktion i Sverige. Då får vi inte låta en för hög rovdjursförekomst påverka livsmedelsproduktionen.

Det finns, fru talman, andra delar som den här kammaren har skickat med till sittande regering och även regeringar före den. Det handlar om säl- och skarvproblematiken, och där tar landsbygdsministern just nu stora grepp på EU-nivå, på ministerrådsmötena. Men det sker även saker lokalt, till exempel genom den havsmiljöproposition som vi fattade beslut om för en tid sedan, som tydligt markerade att vi måste hantera säl och skarv på ett annat sätt. Även detta är dock frågor som såklart hanteras på EU-nivå, och det är där vi behöver göra ett tungt arbete för att göra det möjligt för Sverige att förenkla hanteringen av säl och skarv.

Fru talman! Jag ska gå ned för landning, men vi kan inte ha jakt- och viltvårdsdebatt utan att tala om älgen också. Älgen, skogens konung, lider på många håll i Sverige ganska stort. Jag är otroligt orolig för älgen och älgstammen just nu.

Jag hoppas att organisationer tillsammans med politiken framöver hittar vägar för hur vi ska förvalta älgstammen. Det system som har funnit har inte fungerat tillfyllest. Älgen förtjänar en bättre förvaltning än den som har varit.

Vi slår i dag ett extra slag för älgen i våra skogar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

(Applåder)

Emma Nohrén (MP)
Anf. 91 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Tack, John Widegren, för inlägget! Det är flera saker som vi delar åsikt om. Det handlar om den respekt och aktning vi hyser för våra jägare och det som de gör. Det bygger också på att vi har ett gemensamt regelverk och att det finns en acceptans från allmänheten.

Det är två saker – säkert fler, men vi får se vad min tid räcker till för att ta upp – i ditt anförande som jag vill ta upp. Det blir ingen jakt- och viltvårdsdebatt utan att vi pratar varg här i kammaren. Nu var ledamoten väldigt tydlig med att man ska skicka in det nya referensvärdet 170 vargar.

Jag undrar: Hur kommer det sig att regeringen och en majoritet av partierna här bortser från vetenskapen och tycker att 170 vargar är det korrekta? Vi vet ju att det inte blir en livskraftig stam av det. Hur har man tänkt: Ska man stödutsätta eller flytta vargar? Hur har man tänkt sig att det ska göras, och vad händer om man inte får godkänt för det nya referensvärdet?

John Widegren (M)
Anf. 92 John Widegren (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! I sin inledning tog ledamoten upp en intressant sak, nämligen acceptansen för jakt i Sverige, som är otroligt hög. Det är en siffra som vi ska förvalta och vara väldigt rädda om. Jag tror att det i dag handlar om 85–90 procent av den svenska befolkningen när det gäller acceptans för jakt. Det ska man passa på att nämna.

Det finns olika forskning om vargstammen och dess storlek. Den första forskning som presenterades för ett antal år sedan, inför rovdjurspropositionen 2013, talade i ett första läge om 40 vargar, men sedan övergick man till att tala om 100 vargar på Skandinaviska halvön om det tillfördes nytt blod vart femte år, tror jag att det var. Det skrev man i sin rapport.

Med 170 vargar är marginalen till de 100 ganska god, om det tillförs nytt blod. Hur man ska tillföra det nya blodet har jag inte svaren på. Jag tänker att man på tjänstemannanivå kommer att hitta lösningar.

Men det är viktigt att vi i politiken pekar ut vart vi ska i vargfrågan. Politiken i den här kammaren har nu faktiskt ett flertal gånger pekat på att vargstammen ska minskas, för den orsakar för stora problem för Sverige – för svensk livsmedelsproduktion, för dem som lever för sin jakt och för människor på landsbygden i allmänhet, som tycker att vargen har blivit ett problem.

Emma Nohrén (MP)
Anf. 93 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Inom biologin och genetiken brukar man tala om N 500, alltså att det behövs 500 individer som reproducerar sig med varandra för att man ska komma undan inavel. Det gäller nästan alla djurarter. Det är ju inte heller alla individer i en population som förökar sig.

Ska man se det rent strikt biologiskt behöver man ha minst 500 individer som har möjlighet att para sig med varandra och föra sina gener vidare.

Har vi då 170 vargar är det mycket mindre än 500 vargar. Alla dessa kommer inte heller att träffa varandra. Om jag förstår svaret rätt är tanken då att man på tjänstemannanivå ska hitta på något slags konstgjord andning och försöka se vargarna ute i naturen lite grann som djurparksvargar, där man söker maka och kaka och försöker fixa det hela så att genetiken funkar. Annars kommer det nämligen inte att gå. Då får vi flaskhalsar. Det kan funka ett tag, men händer det något – det pågår till exempel klimatförändringar, och vi får in nya parasiter – kan hela populationen slås ut om vi inte har en bred genetisk bas i den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jag ställde samma fråga till en kollega från ett annat regeringsparti förra året. Då fick jag också svaret att man var beredd att se på andra möjligheter. Om jag förstår rätt kan man alltså tänka sig att flytta vargar från andra ställen för att få ut detta. Men de få vargar som vi får kvar blir då mer värdefulla. Det blir svårare att få skyddsjakt, och det blir svårare att jaga bort problemindivider än om vi har en större population, där varje individ inte blir lika värdefull. Hur har regeringen tänkt lösa detta?

John Widegren (M)
Anf. 94 John Widegren (M)

Fru talman! Jag uppskattar resonemanget och tycker att det är jätteviktigt att vi resonerar om hur man kan se på detta på olika sätt. Som jag framhöll i mitt förra inlägg har politiken pekat ut en tydlig riktning för vart vi ska: Vi ska minska vargstammen. Hur vi löser detta kommer det att finnas ett antal förslag på.

Ledamoten talar om konstgjord andning. Den svenska vargstammen är ju en del av den europeiska vargstammen. Det går väldigt bra för vargen i Europa. Jag tror att det är i storleksordningen 20 000 vargar i Europa. Lägger vi därtill den ryska vargstammen finns det ytterligare 20 000 individer. Det skulle innebära att det finns omkring 40 000 vargar. Det är väldigt livskraftigt.

Att det sedan finns vissa geografiska avskärmningar och så vidare får man lösa. Men politiken har pekat på att stammen ska minskas, och det gör vi nu från regeringens sida. Vi visar vägar framåt för att genomföra det som majoriteten i Sveriges riksdag har sagt. Vi ska minska vargstammen.

Jag skulle alltså inte vilja kalla det för konstgjord andning. Det är ett dåligt argument. Det har inte gått särskilt dåligt för vargen. Det går ganska bra, vilket innebär att den verkar kunna anpassa sig till de förutsättningar som finns just nu.

Det går sämre för små fårproducenter i områden med högt rovdjurstryck. Dem går det sämre för. Dem är jag mer orolig för än för vart det tar vägen med den svenska vargstammen just nu.

(Applåder)

Anders Karlsson (C)
Anf. 95 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Ledamoten John Widegren säger i sin redovisning av vargpopulationen att regeringen levererar. 170 vargar är framtidens vargstam.

Men vi befinner oss ju i ett nuläge. Är ledamoten nöjd med hur jakten på varg bedrivs just nu? I år avbröts jakten innan man kom till den fastställda nivån, och då är vi på ungefär dubbla nivån mot de 170 som ledamoten anser att regeringen har levererat på. Är ledamoten nöjd med den nivån?

John Widegren (M)
Anf. 96 John Widegren (M)

Fru talman! Anders Karlsson frågar: Är ledamoten nöjd? Nej, det är klart att ledamoten inte är nöjd! Men jag ser att vi gör mycket just nu som pekar på att vi går åt rätt håll.

Det är ingen hemlighet att jag redan i dag hade velat se en mycket lägre vargstam i Sverige. Det har jag i den här kammaren varit ganska tydlig med under lång tid. Men jag vet också att detta är något som tar väldigt lång tid. Och om vi tycker att det tar lång tid i Sverige ska vi veta att det tar ännu längre tid på EU-nivå. Att vi har fått de hjulen att börja rulla nu är otroligt värdefullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det har varit olika händelser runt om i Europa som har lett till att Europa nu på ett helt annat sätt tycker att detta är en viktig fråga. Man har insett att om man släpper vargen längre kommer man att få mer problem. Det är ju detta som sker just nu. Vi får ökade problem med livsmedelsproduktionen. EU börjar inse allvaret, mycket tack vare vår landsbygdsminister och även tidigare landsbygdsministrar som har markerat om detta – det sitter någon här i salen som jag vet var nere och markerade i de här frågorna på EU-nivå. Det betyder mycket att vi faktiskt visar intresse och förklarar varför det inte fungerar för Sverige.

Är jag nöjd? Nej, jag är inte nöjd. Det är jag inte förrän vi har börjat minska vargstammen. För Moderaternas del har det varit en fråga under en längre tid: att vi vill minska vargstammen.

Anders Karlsson (C)
Anf. 97 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Ledamoten talar om det som kan ske i framtiden, men i årets jakt tror jag att det var ungefär 30 vargar kvar, som inte var skjutna.

När vi hamnar i det läget kan man fundera. När vi inte klarar av att leverera på den höga nivå vi har i dag, fru talman, undrar jag: Hur ska vi få en funktion i framtiden för detta, när vi inte klarar av det enligt de fattade beslut som vi har i dag?

John Widegren (M)
Anf. 98 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar för ytterligare en fråga.

Det första, korta svaret är: Behåll den här regeringen! Nästa svar är precis som de saker som jag föredrog. Det som nu pågår på EU-nivå kommer att reflekteras. När Sverige väljer att rapportera in ett nytt referensmål ger det oss ytterligare verktyg. Vi har fram till nu inte haft de här verktygen när Naturvårdsverket har tagit hänsyn, gjort sina tilldelningar och gett länsstyrelserna möjlighet att besluta om licensjakt på varg.

Jag har goda och stora förhoppningar om att vi kommer att se någonting helt annat inför licensjakten i januari 2026. Har vi inte lyckats leverera då får ledamoten komma tillbaka en gång till och fråga: Vad pysslar ni med? Då tar vi den debatten då.

(Applåder)

Emma Nohrén (MP)
Anf. 99 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag ska börja med att säga att det inte var av oartighet som jag inte skakade hand med min kombattant i replikskiftet tidigare. Jag har ett bandage på handen. Det var därför jag inte gjorde det. God dag, god dag funkar inte så bra. Annars hade jag givetvis gjort det.

Vi är här för att prata om jakt och viltvård i dag. Detta är ett årligt återkommande betänkande. Det är ett ämne som engagerar vårt utskott mycket – och riksdagen i stort. Det är fler jägare, räknat i procent, bland riksdagsledamöterna än det är i samhället i övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Jakten i Sverige skiljer sig från jakten i många andra länder. Sverige har en hög jaktetik. Vi har en hög acceptans bland våra medborgare. Vi hörde tidigare att den ligger på mellan 85 och 90 procent. De flesta i Sverige har något slags relation till detta. Om de inte jagar själva har de någon släkting eller vän som gör det. Det är ganska unikt. I många länder är jakt något som är för de få.

I Sverige är jakten ofta naturnära. Den är lokal. Och vi har av tradition ett stort hänsynstagande till viltets förutsättningar och allmänhetens åsikter. Jag tror att det är just därför som vi har den här höga acceptansen. Man litar på att det blir rätt.

Vi har en organiserad eftersöksjakt på trafikskadat vilt. Vi har en jaktkalender för när man får jaga vad, som utgår från varje arts ekologi. Vi har också utbildning för alla nya jägare och jägarexamen.

Men om de här delarna inte funkar går det väldigt snabbt att rasera ett förtroende. Vi har flera kontrollapparater. Tidigare talare pratade om vapen. Det är en annan debatt, men det går inte att komma ifrån det fruktansvärda dådet i Örebro och att det var jaktvapen som användes. Jag vill understryka att det är otroligt sällan som legala vapen används i brott, men i det här fallet gjordes det.

Vi vet att anledningen till att det är få legala vapen i brott är att vi har en stor kontrollapparat. Det återkallas vapen. Man har en kontroll. Men det kan givetvis göras ännu mer, och det kan göras ännu säkrare. Jag tror att det kommer att komma flera förslag på det här området, också för att allmänheten ska känna att det är okej att vissa har vapen.

Men det här gäller också andra delar av jakten. Vi säger att jakt ska bedrivas med hänsyn till och respekt för djur och natur. I vår jaktlag står det i 27 § att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.

Det här föranledde en av de reservationer som vi har, fru talman. Den handlar om att vi tycker att användning av snara för att fånga rödräv och annat bör förbjudas. Detta ger nämligen ett stort lidande. Det går inte att säga vem som kommer dit och som fastnar med sitt ben. Man ser att djuren tuggar sönder sig. Detta är en jaktform som vi inte tycker hör hemma i modern jakt. Även vissa fällor tycker vi ska förbjudas. Vi ser att lodjur och andra som har fastnat i fällor har klöst sig så att de är blodiga på tassarna, och de har flisor i magen. Det är inte förenligt med god jaktetik.

Det finns andra fångstmetoder. Det finns också vissa fällor som funkar bra. När det gäller vildsvin kan det funka alldeles utmärkt och vara det enda stället. Men just de där vi ser stress och snaror, där man sitter fast, anser vi inte hör hemma i modern jaktlagstiftning.

Detta är kanske rester från hur det har varit tidigare, som har hängt med. Men det finns nya förslag som kan slå samhällskontraktet mellan jägare och allmänhet i spillror. Det handlar om utredningsbetänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd, som kom förra året. Där föreslår utredaren att det ska införas rätt att bedriva skyddsjakt utan tillstånd från länsstyrelsen för markägare och jordbruksarrendatorer med jakträtt avseende dovhjort, kronhjort och rådjur, det vill säga utöver vildsvin, som redan i dag får jagas utan tillstånd.

Detta tror jag skulle vara förödande. Det finns en anledning till att vi har jaktkalendrar, som utgår från när jakten gör minst skada. Det är fredningstider under parnings- och ungvårdssäsong. Det här förslaget hoppas jag att man inte tar vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

När det gäller vildsvin har de en annan typ av brunst, höll jag på att säga. De har ingen speciell tid under året när de har ungar. Det finns en annan typ av jakt där. Men just dessa hjortdjur har väldigt tydliga kalendrar för när saker och ting händer i deras liv. Att öppna upp för jakt på dem året runt tror jag inte skulle gynna jakten eller göra att vi skulle få en bättre förståelse.

Jag ska också säga någonting om rovdjur. Vi har redan haft ett litet replikskifte här om rovdjur. Från Miljöpartiets sida vill vi se till att motverka de stora konflikterna så mycket som möjligt – innan de sker. Vi tycker att det ska vara högre stöd och hjälp när det gäller stängsling mot rovdjur. Vi vill att det ska vara full täckning för de merkostnader som uppstår för någon som olyckligtvis har fått sina djur rivna. Det innefattar veterinärkostnader, inkomstbortfall och sådana delar som i dag inte täcks. I dag utgår man i princip från slaktvikten på det djur som har blivit rivet och inte någonting annat. Det kan ta tid att få upp sin besättning. Det kostar med veterinärvård, att bara att stå stilla och med det som händer. Vi tycker att det ska vara full täckning för de delarna. Det har vi med i vårt budgetförslag.

Fru talman! Jag ska inte dra ut mycket längre på det här. Jag vill yrka bifall till vår reservation nummer 9, Vilt- och klövviltsförvaltning. Jag hoppas att vi kan stärka jaktetiken utifrån ny forskning och djurens ekologi och se till att stärka samhällskontraktet så att både allmänheten och jägarna kan ha fortsatt högt förtroende för jakten och regelverken.

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 100 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jakt- och viltvårdsdebatten brukar alltid vara ganska kul och spänstig. I år behandlas de flesta av motionerna förenklat, som det heter. Vi har alltså många motioner som inte är uppe för behandling. Men när man ser på de motioner som är uppe för behandling ser man att det är tydligt att det är två djurarter som verkligen engagerar. Den ena har vi redan hört ett replikskifte om: vargen. Den andra är skarven, och den kommer vi tillbaka till.

Här pekar regeringen med hela näven mot mål. Det är en tydlig målstyrning. Det gäller inte minst arterna jag nyss nämnde men även sälen, som ofta tarvar ganska mycket debatt.

Precis som min kollega John Widegren var inne på är det en hel del utredningar som pågår. Några utredningar är färdiga och hanteras nu i Regeringskansliet för att bli verklighet i form av propositioner. Jag kommer ihåg när vi var i opposition den förra mandatperioden och som regel fick det tråkiga svaret att ”ärendet bereds i Regeringskansliet” när vi ställde interpellationer och skriftliga frågor. Även om svaret blir detsamma här är det samtidigt ändå så att då är i alla fall någonting på gång, vilket gläder mig.

Jaktlagstiftningen är något som är uppe i ett antal motioner. I början av förra året togs beslut om att det ska göras en översyn för att vi ska få en ny, modern jaktlagstiftning som innebär en långsiktigt hållbar jakt och viltvård. En jätteviktig sak i den utredningen är att man ska se på de EU-rättsliga reglerna. I Sverige är vi ju väldigt duktiga på att implementera EU-regler lite längre än vad vi egentligen behöver, och utredningen ska bland annat se på hur EU-reglerna kring jakt och viltvård ska implementeras så att vi inte hamnar där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Även klövviltet och flerartsförvaltning är föremål för motioner och hanteras även det i utredningen. Vi ser alltså att flera av våra klövviltarter ökar. Som jägare kan man tycka att det är jätteroligt, men som lantbrukare och skogsägare är det inte säkert att man tycker att det är lika kul. Vi ser tyvärr också att vår nationalart älgen inte mår så bra längre, och det behöver verkligen göras ett jobb för att värna den.

Som min kollega var inne på jobbade man redan under alliansregeringen med att det skulle bildas en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Nu arbetar en ny utredning med detta och ska redovisa sitt uppdrag den 30 april i år. Vi får se vad utredningen kommer fram till, men tanken är att hantera frågor som berör jakt och viltvård. Vi har även inspel om fler frågor som på olika sätt berör jakten, till exempel vapenlicenser. Vi får se vad utredningen landar i; det ska bli intressant att ta emot den i slutet av april.

Jag inledde med skarven, och är det någon art som väcker engagemang är det skarven. Det är inte så länge sedan som vi här i kammaren debatterade och antog ett betänkande kring propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske, alltså havsmiljöpropositionen. Där var regeringens inriktning väldigt tydlig vad gäller skarv och säl, och det finns, upplever jag, en väldigt stor samsyn här i kammaren om att vi måste göra saker så snabbt det bara går när det gäller både skarv- och sälpopulationen. Här har regeringen pekat ut att man vill jobba för att vi ska kunna införa en allmän jakt på skarv. Det är dit vi måste komma, för nu är skarvpopulationerna så stora att vi måste få in en allmän jakt för att få ned populationen.

Precis detsamma, fru talman, är det när det handlar om sälen. I samma proposition pekar man på att vi måste komma dithän att vi kan införa en allmän jakt på säl. Samtidigt har vi förbudet mot handel med sälprodukter. Det finns en väldigt stor enighet i kammaren kring att vi måste få bort detta förbud. Som jägare anser vi att ett djur inte ska ha dött i onödan. Vi ska kunna ta vara på djuret och det som djuret ger, och därför är det ett väldigt stort slöseri att inte kunna ta vara på det som sälen ger.

Vi måste även jobba med att ta fram sälsäkra fiskeredskap, och vi måste få andra förvaltningsplaner för sälen. Jag tror att det var i förra veckan som regeringen gav ett nytt uppdrag till Naturvårdsverket som gäller just säl och skarv. Uppdraget handlar om att underlätta en utökad jakt på säl och skarv. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att se över vilka sälskyddsområden vi behöver ha kvar och vilka områden som faktiskt inte behövs för att sälen ändå ska ha gynnsam bevarandestatus.

Även SLU och Formas har fått i uppdrag att se vad det innebär för fiskbestånden när säl- och skarvpopulationerna minskar. Här ska man se på forskning som har gjorts både i Sverige och i andra delar av världen.

Fru talman! Som värmlänning kommer man förstås inte undan vargen, och under den förra mandatperioden hade vi tillkännagivanden i stort sett varje år gällande frågor som berörde vargpopulationen. Under föregående mandatperiod antogs även ett tillkännagivande om förändring av skyddsjakt. Nu har Viltskadecenter ändrat tumreglerna vad gäller skyddsjakt. Vi har därmed kommit ett steg vidare, och tack vare ett enormt påverkansarbete har vi lyckats ta ett beslut i Bernkonventionen om att vargen ska ändras från strikt skyddad till skyddad djurart. Den 7 mars ska detta implementeras i Bernkonventionen, och då är vi ytterligare ett steg närmare. Nästa steg är att påverka övriga EU att följa upp med ett beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Vi ser, precis som vi hörde tidigare, att vargen i Europa mår rätt bra. Vargpopulationen ökar, och därmed ser vi hur skadorna från vargangrepp ökar nere i Europa. Det är förstås jättetråkigt för den som drabbas, men det hjälper samtidigt oss här uppe som har sett dessa skador från vargen länge. Nu får vi hjälp att kunna driva det här vidare, och förhoppningsvis kan vi inom en mycket snar framtid rapportera in en annan siffra vad gäller gynnsam bevarandestatus och därmed få ned vargstammen till de 170 individer som vi har tagit beslut om.

Fru talman! Även jag vill avsluta med att komma in på det hemska som vi upplevde i Örebro för två veckor sedan. Jag vill även från vår sida peka på att det inte är någon som misstror den svenska jägarkåren. Det finns utredningar som är gjorda som pekar på hur stor del av den grova brottsligheten som begås med hjälp av illegala vapen kontra legala vapen, och det är väldigt enkelt att räkna ut hur många legala vapnen som används i grov brottslighet. Det räcker med ett finger på en hand så har vi siffran. När det gäller de illegala vapnen är det flera tusen, och det är där det verkliga jobbet måste göras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Björn Petersson (S)
Anf. 101 Björn Petersson (S)

Fru talman! I dag behandlar vi inkomna yrkanden från riksdagens allmänna motionstid som rör jakt och viltvård. Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra yrkanden i vår kommittémotion, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 14.

Jakten och viltvården i Sverige är i stora delar organiserad som en folkrörelse, och det vill vi socialdemokrater slå vakt om. De ideella insatserna och den lokala och regionala viltförvaltningen är ovärderliga för viltvården.

Sverige ska stå i framkant när det kommer till etiskt och hållbart omhändertagande av vår unika natur och våra viltstammar. För oss är det centralt att stärka de många ideella insatser som görs för att bevara och utveckla vårt naturarv. Jakt och viltvård är inte bara traditionella aktiviteter i Sverige utan även tätt kopplade till vår kultur och ekonomi.

När det gäller jakten på rovdjur behöver vi skapa en gemensam grund för samhällsdiskussionen och sträva efter lösningar som gagnar både djurliv och människor.

Jakten på älg har historiskt sett varit en stor del av vår identitet, och detta kombinerat med vår växande fritids- och turistnäring visar den ekonomiska potentialen i en välförvaltad älgpopulation. Dessutom bidrar en hälsosam älgstam till ekologisk balans och erbjuder klimatsmarta köttalternativ.

För att vi verkligen ska kunna dra nytta av denna resurs måste dock förvaltningsplanerna vara robusta och anpassade efter lokala behov. Det är tydligt att den nuvarande älgstammen är pressad. Trots dess styrka och förmåga att anpassa sig har den påverkats av en mängd faktorer såsom hård avskjutning, konkurrens om bete med andra klövdjur och även klimatförändringar som förskjuter älgens naturliga habitat. Det är därför avgörande att vi anlägger en helhetssyn på problemet och övergår till en samlad klövviltsförvaltning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

För att uppnå en balanserad och effektiv hantering av älgstammen vill vi att sammansättningen i älgförvaltningsområdena och älgförvaltningsgrupperna ändras. Vi föreslår att jägare och markägare ska representeras i lika antal under ledning av en oberoende ordförande. Vi tror att man genom att arbeta tillsammans kan säkerställa att nationalsymbolen älgen fortsätter att frodas i skogarna samtidigt som man bevarar skogens hälsa och produktivitet.

Fru talman! Medveten överskjutning utgör ett hot mot viltbestånden. Inte minst älg, kronhjort och rovdjur är utsatta. I dagsläget är straffen inte tillräckligt avskräckande för att säkerställa att jakten sker enligt lag, och därför vill vi socialdemokrater se skarpare straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt.

Fru talman! Få frågor väcker så starka känslor som vargfrågan. Låt mig därför redogöra för vårt partis uppfattning.

I dag finns cirka 375 vargar i Sverige. Den utredning som vi tidigare uppdrog åt Naturvårdsverket att genomföra visar att vargstammen kan minskas till mellan 170 och 270 individer. Vi står bakom en sådan minskning och anser att den är avgörande för att uppnå en långsiktig, hållbar och förutsägbar vargstam. Samtidigt behöver vi säkerställa att stammens bevarandestatus inte försämras.

Vi anser också att reglerna för skyddsjakt på varg måste effektiviseras, exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade. För att öka förutsägbarheten i den svenska vargförvaltningen och bättre utforma jakten efter svenska behov är det nödvändigt att flytta vargen från kategorin strikt skyddad i bilaga 4 till kategorin förvaltningsbar i bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Sverige bör fortsatt driva på för en sådan regelförändring inom EU.

Fru talman! Vi ser ett behov av att minska vildsvinsstammen. Viltet orsakar allvarliga skador på lantbruket, vilket drabbar lönsamheten för lantbrukare och Sveriges försörjningsförmåga. Dessutom är det en viktig åtgärd för att minska smittoriskerna vid ett eventuellt nytt utbrott av den afrikanska svinpesten. För att upptäcka och åtgärda utbrott av den afrikanska svinpesten anser vi att regeringen behöver främja ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, civilsamhället och jägarorganisationerna. Regeringen behöver ta fram en tydlig krishanteringsplan för hur smittspridning ska begränsas vid ett eventuellt utbrott av svinpesten.

Fru talman! Jag ska säga något kortfattat om en av mina hjärtefrågor, nämligen skarven.

Skarvens snabba tillväxt i Sverige och Europa utgör en utmaning. För att minimera den allvarliga skada som orsakas av den växande skarvpopulationen behöver antalet skarvar kraftigt begränsas. Den förra, socialdemokratiska regeringen gav därför Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Vi kommer att fortsätta att driva denna inriktning både i Sverige och i EU. Till exempel vill vi införa licensjakt på skarv i hela landet. Ett annat exempel är att vi vill överväga oljering av skarvägg för att minska skarvbeståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

En ekosystembaserad förvaltning som innefattar fisket är nödvändig även för säl. Vi anser att licensjakt på gråsäl och knubbsäl är viktiga verktyg för att möjliggöra återhämtning av fiskbestånden. Vi vill också att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs. Sedan 2022 tillåts licensjakt på säl, vilket är positivt. Men som vi har hört här tidigare i dag förbjuder EU:s regelverk handel med sälprodukter, vilket leder till att sälkropparna inte tas om hand. Att skjuta djur men inte ta vara på kroppen är inte etiskt försvarbart.

Fru talman! Slutligen vill jag säga något med anledning av de senaste veckornas diskussioner om tillstånd att inneha vapen. Jag hör den oro som har väckts i jägarkåren, och jag tar den på allvar.

Låt mig vara tydlig: Vi socialdemokrater gör skillnad på legala och illegala vapen. Vi gör också skillnad på vapen för jakt och vapen för sportskytte. Detta är en debatt om jakt.

Jag är en av de skyttar som tycker att AR-15 är ett fantastiskt vapen. Jag förstår och sympatiserar med många argument i den allmänna debatten, fru talman, men likväl står jag helt och fullt bakom mitt partis uppfattning att innehav av AR-15 och liknande halvautomatiska kulvapen med militärt utseende inte bör tillåtas för jakt. Liksom jag förstår argumenten för förstår jag nämligen argumenten mot. Jag ser målkonflikten mellan jägarkårens tillgång till moderna vapen och tryggheten i samhället. Det är min uppfattning att vi för att värna ett rimligt regelverk för jägarkåren inte kan tillåta vapen som eftertraktas av kriminella. Vi kan inte tillåta vapen som riskerar allmänhetens tillit till jägarna.

(Applåder)

Vi socialdemokrater hjälper gärna regeringen att hitta lösningar för en skärpning av regelverket som ökar tryggheten utan att onödigt försvåra för jägarkåren.

Jag yrkar bifall till reservation 14, fru talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson, Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Elin Nilsson (L)
Anf. 102 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Den debatt vi har här i dag handlar i mångt och mycket om att hitta politik som skapar balans.

Jag har vuxit upp med jakt och vet att det i mångt och mycket handlar om ansvar, naturvård och just balans. Jakten är inte bara en fritidssysselsättning, utan den är en viktig del av vår svenska viltförvaltning och spelar en avgörande roll för möjligheten att hålla viltstammarna på en balanserad nivå. Jakten är dessutom nödvändig för att skydda både tamdjur och skog, vilket är en realitet som faktiskt inte är självklar för alla. Det är inte alla som förstår vikten av jakt.

Vi lever i ett land fullt av naturälskande människor. Vi är många som söker lugnet i naturen, för skogen ger ett lugn som det är svårt att hitta någon annanstans – med eller utan bössa över axeln. Vi är också många som gör vad vi kan för att vårda och värna vår natur, och för många är detta starkt kopplat till just jakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

För många är jakt en viktig del av livet och mycket mer än bara ett fritidsintresse. Den är en del av en livsstil och ett förvaltande av ett livsverk. Jakten bygger broar mellan generationer, skapar samhörighet och är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Den är en viktig del av en levande landsbygd. För mig är jakten också starkt förknippad med välfyllda frysar och en fin samvaro över goda måltider.

Fru talman! Jakten är en avgörande del av förvaltningen av sunda viltstammar, vilket är en viktig del av naturvården. Den insats som den svenska jägarkåren gör förtjänar att lyftas fram, inte minst i den tid vi lever i nu då jägare ibland ifrågasätts bara för att de äger vapen.

Tyvärr ser vi hur debatten om jakt ofta förenklas och polariseras. Vissa vill begränsa jakten utan att förstå dess betydelse för både naturen och de näringar som är beroende av jakt. Andra går ned i det andra diket och föreslår alltför långtgående jakt utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna för vårt ekosystem och vårt samhälle. Vi måste ha en politik som bygger på fakta, inte på känslor eller symbolpolitik. Det handlar om att skapa en modern och balanserad jaktpolitik som fungerar för alla, såväl jägare, markägare och djurägare som naturen.

Jakten är en del av lösningen på våra viltförvaltningsproblem, inte ett problem i sig. Med en god förvaltning skapar vi ett ekosystem i balans.

Jaktlagstiftningen måste vara tydlig och anpassad till dagens behov. Vi behöver en lagstiftning som gör det möjligt för alla aktörer att arbeta tillsammans för att säkerställa en långsiktig hållbarhet i våra viltstammar.

Fru talman! Med jakten och viltvården följer viktiga insatser för den biologiska mångfalden. Det handlar om att hålla vildsvinsstammen i schack och om att förvalta älgstammen så att betesskadorna begränsas samtidigt som stammen inte blir så liten att det inte finns något vilt att skjuta. Det handlar om att hålla viltstammarna på en bra nivå, så att trafikolyckorna inte blir fler. Det handlar även om att bistå med eftersök när olyckan är framme.

Fru talman! Jakten ska förbli en naturlig och viktig del av Sveriges landsbygd och kultur. Detta är inte bara ett arv, utan vi har också ett ansvar att förvalta den natur vi har. Det behövs en politik som gynnar både natur och människor och som får jakten och viltförvaltningen att fungera för alla.

Regeringen gör allt detta. Vi för en balanserad politik som inte styrs av ytliga argument utan av vetenskap, ansvar och respekt för de gemensamma resurserna.

Fru talman! Detta för mig osökt in på vargen. Många före mig har tagit upp denna fråga här i talarstolen i dag. Vargfrågan handlar om att hitta en bättre balans. Lika viktigt som det är att bevara en livskraftig vargstam är det att ge dem som lever på landsbygden och drabbas av de skador som vargen orsakar möjlighet att bruka sin jord, föda upp sin boskap och jaga i sin skog.

Vargen är en del av den svenska faunan. Vi ska ha en livskraftig vargstam, och vi ska förvalta den klokt, hållbart och långsiktigt – alltså balanserat. Detta innebär att det är befogat med licensjakt i vargtäta områden och att skyddsjakten behöver vara effektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Här tar vi viktiga steg i rätt riktning. Vi skapar bättre förutsättningar för att förvalta vargstammen på ett mer förutsägbart och handlingskraftigt sätt. Det ger oss förutsättningar att föra en rovdjurspolitik som är både ekologiskt och socialt hållbar – alltså en mer balanserad politik. Detta är bra.

Vi ska ha varg i Sverige, men antalet vargar ska bli mindre. Förvaltningen måste vara både ekologiskt och socialt hållbar och samtidigt ge utrymme för skyddsjakt, särskilt nu när vi ser att vargen breder ut sig söderut. Det är en politik som skapar acceptans och en långsiktigt hållbar förvaltning – alltså balans.

Fru talman! Det här är ingen enkel fråga. Det finns de som vill minska stammen till 170 individer, eller ännu färre, så snabbt det bara går – helst redan i går. Andra vill se långt fler vargar än vad vi har i dag.

Här krävs eftertanke, sans och balans. Om vi driver en politik som gör att vargarna blir fler får vi till exempel se fler tamdjursangrepp och större påverkan på klövviltet, och det vill vi ju inte. Vi vill inte skapa obalans. Om vi i stället tillåter att vargstammen skjuts ned till en alltför låg nivå kanske vi får problem när det inte längre går att bevilja skyddsjakt. Den situationen vill vi verkligen inte hamna i.

Ett annat område där regeringen jobbar intensivt för att hitta en bättre balans är säl- och skarvförvaltningen. Säl- och skarvpopulationerna är bekymmersamma; det är vi rörande överens om i denna kammare. Regeringen tar nu viktiga steg för att komma till rätta med detta. För någon vecka sedan gav regeringen flera myndigheter uppdrag som syftar till att förbättra förutsättningarna för jakt på säl och skarv. Detta är en viktig del av det havsmiljöarbete som regeringen driver framåt i full hastighet. Det är viktigt för själva fiskbestånden, men det är också viktigt för kustfisket och för människor som bor där säl- och skarvpopulationer är alltför stora. Dessa populationer orsakar stor skada på vår havsmiljö, särskilt på fiskbestånden.

Detta var ett axplock av det vi gör från regeringens håll. Det är viktiga steg mot en mer balanserad viltförvaltning. Kontentan av det jag vill säga i dag är att allt vilt behöver förvaltas med balans.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Mattias Eriksson Falk (SD)
Anf. 103 Mattias Eriksson Falk (SD)

Fru talman! Svensk jakt är fantastisk. Jag skulle faktiskt kunna stanna där. Att svensk jakt är fantastisk sammanfattar väl det många i Sverige känner i dag. Jag är helt övertygad om att det är därför närmare 90 procent av svenskarna ser jakten som något bra eller vet med sig att den är bra och därför accepterar den i de former vi har i dag.

Det är faktiskt inte så märkvärdigt. I Sverige bedriver vi jakt sedan länge; det är en djupt rotad tradition. Visst har sättet som vi bedriver jakt på förändrats genom år och århundraden, men genom alla tider har de jägare som älskat möjligheten och friheten att jaga i Sverige funnits med oss.

Vi är bra på att jaga i Sverige, och vi är bra på att göra det på rätt sätt. Vi har en väl utbildad och väl motiverad jägarkår. Vi har också en jägarkår som bedriver jakten etiskt och korrekt. Det är inte så konstigt. Vi vill ha möjligheter, vi får möjligheter och vi sköter oss bra i detta land. Det är jag stolt över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Att jaga är inte bara en del av livet. För många är det möjligheten att komma ut i naturen, att umgås eller att träna upp sin jakthund som utgör det speciella i livet. Och visst är Sverige ett fantastiskt land att bedriva jakt i. I få länder har medborgarna så mycket frihet som våra medborgare, vilket sannolikt till stor del beror på att jägarkåren i vårt land sköter sig och inte har några kopplingar till brott.

Det betänkande vi har framför oss i dag, som behandlar just jakt och viltvård, är ett väldigt speciellt betänkande. Många förväntar sig att även vapenfrågor till stor del ska behandlas här, vilket inte är fallet. Dock är vapenfrågorna av naturliga skäl en del av jakt- och viltvården.

Fru talman! Sverigedemokraterna tror på att saker går att göra enkla. Där så är möjligt ska vi också arbeta för att göra saker enkla. Det finns inget självändamål med att ha regleringar, men samtidigt behövs regler som tydliggör vad som gäller samt när och hur något ska göras.

Regleringar justeras ibland, och det tillkommer även nya. Detta är i sig inget konstigt, eftersom samhället utvecklas och saker förändras. Vi ska ha en lagstiftning som är tydlig utan att gå för långt. Där befinner vi oss faktiskt till stor del i Sverige i dag. I Sveriges riksdag behöver, som i dessa frågor, tusentals avvägningar göras varje år när det gäller vad som är rätt väg framåt och för att hantera olika viktiga samhällsfrågor.

För lite drygt två veckor sedan utfördes ett fasansfullt dåd i Örebro. Tio människor miste livet som en följd av ett vansinnesdåd. Det är ärligt talat svårt att förstå hur det känns för dem som förlorat ett barn, en mamma, en pappa eller ett syskon. Alla är vi någons familj. Vi har olika drömmar och mål i livet. Jag delar den sorg som Sverige befinner sig i. Fasansfulla brott – eller brott över huvud taget – hör inte hemma i vårt land, men det är samtidigt något som aldrig kommer att gå att förhindra helt.

Efter vansinnesdådet i Örebro väcks givetvis många frågor. Vissa har valt att spekulera, vissa har valt att sprida ljudklipp som det inte går att verifiera innehållet i och andra har valt att redan på förhand konstatera motivet bakom denna händelse. Som riksdagsledamot tänker jag inte bidra till spekulationerna. Vi har polis och åklagare som arbetar med att utreda brott, och det viktiga nu är att de får fortsätta sitt viktiga arbete så att vi som samhälle kan få de svar som är möjliga.

Jag känner en enorm tacksamhet till alla som denna dag försökte rädda och skydda liv. Oavsett om det var elever, personal på skolan, blåljusverksamhet eller medmänniskor känner hela landet denna tacksamhet.

Varför nämner jag då vansinnesdådet i Örebro i en debatt om jakt och viltvård? Jo, för att jag är en av dem som tror att vi behöver en sansad debatt i denna fråga, och utifrån tragiska händelser hamnar ibland vissa frågor i fokus. Jag förstår och respekterar att händelsen väcker känslor som oro och till och med ilska. Men vi behöver en sansad debatt.

Som jag nämnde tidigare sker ofta förändringar i lagstiftningen; det är inget nytt. Och precis som annars tittar man även nu på en förändring. Den vapenutredning som ligger på bordet är en produkt från den tidigare regeringen och påbörjades innan valet 2022 och slutfördes våren 2024. Det finns ännu inget färdigt lagförslag om vilka justeringar som skulle kunna vara aktuella. Det har talats om en återgång till Naturvårdsverkets riktlinjer från 2023. Ett gediget arbete behöver i så fall göras. Min förhoppning är att vi får en så optimalt utformad lagstiftning som möjligt, med väl avvägda regleringar, som inte får till följd att den andel av befolkningen som bedriver viltvård i Sverige minskar. Det vill vi inte uppnå, och det ska vi inte uppnå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det är också viktigt att påpeka det att den vapenutredning som omnämns i den offentliga debatten gör skillnad på jakt och sportskytte. Det är alltså viktigt att inte blanda ihop saker i debatten, för det blir lätt missförstånd om vad utredningen föreslagit och vad som eventuellt blir lag eller inte.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill att inflytandet från lantbrukare och jägare ska öka, bland annat över de regionala förvaltningsplanerna. Vi vill också underlätta förvaltningen så att skötselområdena för älg och kronvilt är lika varandra. Inte minst behövs detta då vi har sett en kraftigt minskad älgstam samtidigt som beståndet av exempelvis kronhjort växt och spridit sig till nya delar av Sverige.

Vi vill också se en maximinivå för björnstammen så att den inte växer sig alltför stor. Dessutom behöver avskjutningen öka i de län där koncentrationen av björn är som störst.

För att minska den höga koncentrationen av varg och möjliggöra en mer aktiv förvaltning behöver vargstammen så småningom nå den nedre gränsen för minsta livskraftiga population, vilket är cirka 170 individer. Att vargens skyddsstatus nu är på väg att ändras ska förhoppningsvis möjliggöra för Sverige att nå detta mål.

Sverigedemokraterna vill också att licensjakt på skarv införs i Sverige. I dag finns redan möjlighet till skyddsjakt, men det är oftast inte tillräckligt. Licensjakt är något EU tidigare satt stopp för, men tack vare ett gemensamt initiativ från länder runt Östersjön är nu frågan om att förändra bland annat fågeldirektivet åter uppe på EU:s bord. Även om det tar tid skulle det vara ett stort steg i rätt riktning för att kunna motverka all den problematik som skarven skapar. Det vet inte minst jag som är från Gävleborgs län, där skarven skapar stor skada i Gävle men framför allt i Söderhamns kommun och skärgård.

Samtidigt som vi har en aktiv förvaltning i Sverige och olika former av skyddsjakt ser vi att myndighetsbeslut om detta gång på gång överklagas, att jaktsabotage sker i form av förföljelse och hot, att jakttorn förstörs och att aktivister agerar för att störa jakten. Det är därför Sverigedemokraternas bestämda uppfattning att talerätten, det vill säga vilka som har rätt att överklaga myndighetsbeslut, ska ändras och att en ny brottsrubricering om jaktsabotage ska införas. Det behövs för att jägare ska kunna jaga utan risk för hot men också för att processerna kring myndighetsbeslut ska bli bättre.

Därtill bör viltförvaltningsdelegationernas sammansättning ändras. Man bör återgå till den tidigare utformningen så att balansen mellan politik, olika intressen, myndigheter med flera återspeglas bättre än i den nuvarande sammansättningen. Därför yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation 7 i betänkandet.

Fru talman! Slutligen några ord om den tacksamhet vi som samhälle bör känna mot våra jägare, inte minst för att de bidrar till god och etisk jakt, aktiv förvaltning och samhällsnyttig skyddsjakt. Dessutom eftersöker de vid exempelvis trafikolyckor och agerar snabbt för att skadade djur inte ska behöva lida mer än nödvändigt. Våra jägare sitter beredda att rycka ut dag som natt, sommar som vinter, för att hjälpa samhället när det behövs som mest. Därför har Sverige behov av en skicklig och geografiskt spridd jägarkår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Vi ska värna en ansvarsfull jaktpolitik i Sverige som bidrar till att upprätthålla det stora förtroende som svensk jakt och våra jägare åtnjuter från allmänheten samtidigt som jägarnas viktiga roll i vårt samhälle respekteras.

(Applåder)

Anders Karlsson (C)
Anf. 104 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Vi debatterar nu jakt och viltvård, och jag yrkar bifall till reservation 19 under punkt 14 om jakt på säl.

Vi har i dag fått höra att en ny jaktlagstiftning är på gång. Detta är något som Centerpartiet driver och helt ställer sig bakom. Vi ser ett behov av en ny jaktlagstiftning, inte minst på grund av det som har hänt med EU-lagstiftningen och implementeringen av den. Detta måste ske på ett sätt som Sverige anser är rätt. En del är bra medan annat inte alls är bra. När det gäller exempelvis godkännande av fällor för vildsvin borde ett godkännande för hela EU räcka, men där är vi inte i dag.

Det är viktigt att jaktlagstiftningen håller fast vid detta med lokala beslut. Lokala beslut är en svensk tradition som måste ge tydliga avtryck även i fortsättningen både på svensk nivå och i EU.

Dagens förvaltning och förvaltningsplan via Naturvårdsverket fungerar bra i många fall men lite mindre bra i en del fall. Vi har en lång tradition av älgförvaltning. Det har dykt upp en diskussion om bland annat skador på skog. Samtidigt ser vi en minskad population. Det ser dock inte likadant ut över hela landet. I vissa områden är antalet älgar ungefär detsamma som tidigare. Det är alltså viktigt med en lokal förankring när det gäller älgskötseln för att förstå hur populationen ändrar sig. Där det finns färre älgar har skogsägarna och jägarna kanske en samsyn och vill ha tall för att älgarna ska få mat. Så är det inte mellan stora skogsbolag och jägare. Där är målkonflikten ganska tydlig.

Den del som har blivit bättre och där jag ser en stor förändring i besluten är vildsvinsjakten. Lite längre tillbaka i tiden fanns inga vildsvin ute i markerna. Egentligen är det fråga om brist på tillsyn av inhägnader av länsstyrelsen som gjorde att vildsvin kom ut i all mark.

Det var en stor ökning av vildsvinsbeståndet i Sverige, men nu har beståndet sänkts till en betydligt bättre nivå. Vi har diskuterat varför vi har lyckats, och det beror på att verktygen har blivit fler. Inte minst har det blivit bättre med vapen med mörkersikte så att man kan jaga på den tid på dygnet när vildsvinen är aktiva. Det är något som har stor betydelse. Vidare har man varit mer restriktiv med utfodringen. Just i fråga om utfodring finns mer att göra, till exempel genom att vara mer restriktiv med åtling. Då är det lättare att hålla dem i schack.

Något nytt som har dykt upp är att dovhjort betar och tär på samma foder som ska gå till tamboskapen. Det går inte att jämföra med vildsvinen. De förstör fodret, och det kan skapa problem i nästa led med till exempel mastit hos korna, stenar som förstör maskiner och så vidare.

Ett större bekymmer är vargfrågan, och den har diskuterats flera gånger i dag. Vargen är och kommer att vara ett problem även i fortsättningen, oavsett antalet. Problemet med vargen är att även en liten population har ett mönster med att stöta ifrån sig handjuren, och de rör sig över stora områden. Ett enskilt djur kan skapa stor oreda där det finns tamboskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det har varit ett stort fokus på antalet vargar. Jag tror att det skulle bli lite mindre fokus på antalet om vi kunde flytta vargar till andra vargbestånd i landet. Där det finns tamboskap är det inte lämpligt med varg, och då måste vi tillåta ett helt annat sätt att hantera vargen. Därför blir jag frustrerad över att vi, som i år, inte uppnår antalet vargar som skulle avlivas. Här är det vargar kvar trots att vi vet vilken skada en enskild individ kan göra.

Jag tror att vi kan hitta en lösning. Men skrivningarna är nu sådana att vargar ska vara jämnt fördelade över landet, och det innebär den största begränsningen för att få en hållbar vargförvaltning. Om vi kunde lyckas få igenom att närvaro av tamboskap innebär att varg inte tillåts i någon större utsträckning skulle det vara enklare att komma fram. Centerpartiet vill se en licensjakt på varg eller att vargar som inte skjuts flyttas till områden där det finns varg så att antalet områden minskar.

Frågan om säl och skarv är också viktig. Det är inte samma typ av brukare som drabbas, utan här är det fiskare som drabbas. Vi har lyssnat på vad problemet med säl och skarv är för fiskarna, och vi har tidigare varit inne på att det går att använda andra metoder för att fiska när det finns säl och skarv. Men den metod som fiskarna har gått över till, inte minst fiskare på östra sidan, är småskalig tråljakt. Anledningen är att det inte fungerar när säl- och skarvtrycket ökar.

Det finns vägar framåt för att få ordning på problemet, och det är otroligt viktigt att få fram något som fungerar. En av de enskilt viktigaste frågorna att hantera är att komma till rätta med säl och skarv. Vi har inte lång tid på oss. Speciellt när det kommer andra beslut som går emot fiskarna kan denna fråga bli spiken i kistan, och då får vi inte tillbaka dem och kan därmed inte lyckas med en självförsörjningsgrad på den nivå som behövs för Sverige.

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 105 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag tackar Anders Karlsson för anförandet. Det var mycket i anförandet som jag absolut kan ställa mig bakom, men jag vill ändå ställa en fråga om en sak.

Ledamoten tog upp vargfrågan och påpekade att vi bör begränsa var vargen får befinna sig. Jag noterar att det sker renskötsel på halva Sveriges yta, och där finns ingen vargstam. Vargen trivs inte där.

Sedan ska det inte finnas varg där det finns tamboskap. Då finns det inte så många områden kvar där det kan finnas varg. De kan finnas hemma hos mig, Elin Nilsson och Sofia Skönnbrink och några till i den här lokalen. Är det Centerpartiets åsikt att vargstammen ska koncentreras till den del av Svealand där vi befinner oss, med småbrutet landskap, skog och sjöar men inte så mycket tamboskap? Ska vargen koncentreras till de bönder och lantbrukare som finns där? Då kan de bara stänga och lägga ned.

Anders Karlsson (C)
Anf. 106 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Mig veterligen finns tamboskap även i de områden som ledamoten och de övriga nämnda ledamöterna här i kammaren kommer från. En väg är att begränsa varg i de områden där det finns tamboskap.

På kartorna är det uppenbart vilka områdena är. Jag delar ledamotens uppfattning att det inte finns många ytor kvar där varg passar in i det svenska landskapet. Det är en problembild.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

170 vargar är inte många individer. Att i kvarvarande landskap hantera 170 individer är absolut möjligt. Jag tycker absolut att man bör utreda möjligheten att hantera dem.

Kjell-Arne Ottosson (KD)
Anf. 107 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Jag tackar Anders Karlsson för svaret.

Jag blir ändå bekymrad av svaret. 170 vargar är inte så mycket, säger Anders Karlsson. Tack vare vargjakten i min del av världen de senaste åren har koncentrationen av vargar minskat, men Värmland har ändå varit berört av en fjärdedel av Skandinaviens samlade vargstam. Det har verkligen varit ett tryck i mitt län, och vi har sett hur vargarna har spritt sig vidare österut mot Örebro. Det gäller även vidare upp mot Gävleborg. Det är där, i Mellansverige, vi har koncentrationer – enorma koncentrationer med tanke på hur många vargar vi har av Skandinaviens samlade vargstam.

Om vi koncentrerar de här 170 vargarna, eller hur många vi nu klarar att komma ned till, i det här området kommer det att innebära kroken på dörren för våra lantbrukare. Det kommer att innebära att vi kan lägga ned allt vad jakt heter. Det kommer att påverka dem som bor och lever på landsbygden. Man kan inte fortsätta med sitt liv och sin hobby som tidigare.

Jag ställer mig väldigt frågande till just detta att vargstammen ska koncentreras till de här tre områdena. Jag är rädd, fru talman, att vi då kommer att få enorma problem inom de områdena i stället. Vi kommer alltså inte åt kärnan. Det viktiga är ju att få ned antalet individer och inte minst att få bort de skadegörande.

Anders Karlsson (C)
Anf. 108 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Jag hör vad ledamoten Kjell-Arne lyfter fram här och vad han är rädd för.

Jag tror i och för sig inte att detta behöver bli ett bekymmer. Jag ser samtidigt den problematik som ledamoten talar om.

Låt oss titta på detta och utreda den här delen! Hur skulle detta kunna se ut? Det finns en problematik, som vi varit inne på, om vi drar ned antalet väldigt lågt. Men har vi inte jakt på vargen får den ett annat beteende, som inte fungerar.

I Baltikum, som har betydligt fler vargar, har man licensjakt. Där har man också betydligt färre problem än vi i dag har i Sverige.

Elin Nilsson (L)
Anf. 109 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Även jag reagerade på det som ledamoten Karlsson sa här i sitt anförande.

Även jag bor i ett väldigt vargtätt län, Örebro län. Jag och Kjell-Arne och även Sofia Skönnbrink bor där det kanske är som tätast och har varit det över tid. Menar ledamoten att Örebro och Värmland ska bära hela vargpopulationen ensamma?

Är det inte bättre, om vi nu minskar stammen något, jagar mer frekvent och förändrar beteendet hos vargen så att den blir mer skygg, att vargen får sprida sig över Sverige och att vi har bättre verktyg för skyddsjakt? Eller ska vi som bor i Örebro län och i Värmlands län bära hela det här ansvaret, som faktiskt är nationellt?

Anders Karlsson (C)
Anf. 110 Anders Karlsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Fru talman! Tack, ledamoten Elin, för din fråga!

Nej, det är inte min avsikt alls. Jag ser framför mig att när vi minskar vargantalet på totalen kommer trycket totalt sett att bli mindre. Det är inte säkert att vi får den här vandringen söderut som ledamoten beskriver kan ske.

Däremot kanske man skulle titta lite mer på vargbeståndet och inte bara titta landsmässigt. Vi har ju i dag vargar i Norge, i Finland och i Sverige. Vargen är ju inte alltid säker på vilket land den befinner sig i, så man kanske skulle titta lite mer på helheten. Det gör man i Europa när man ser att antalet har blivit för stort i vissa områden.

Elin Nilsson (L)
Anf. 111 Elin Nilsson (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Karlsson för svaret, även om jag inte är nöjd med detsamma.

Det jag hör är att vi ska minska vargstammen så att de vargar som finns kan stanna i Örebro och Värmland. Är det inte bättre att stammen sprider ut sig, också söderut, så att vi får en minskad påverkan över Sverige? Det är ju faktiskt ett delat ansvar.

Vi måste hitta balans i vargförvaltningen, och det är inte balans att de flesta av vargindividerna finns på en så begränsad yta i Sverige. Vi behöver faktiskt dela på det ansvaret.

Regeringen behöver också ta ansvar – vilket den gör – för förbättrade möjligheter till licensjakt och skyddsjakt och samtidigt se till att man kan få sätta upp rovdjursavvisande stängsel och sådant. Men är inte ansvaret delat?

Anders Karlsson (C)
Anf. 112 Anders Karlsson (C)

Fru talman! Vi har egentligen inte olika åsikter om detta. Jag säger inte att området som ledamoten Elin kommer från ska bära en större börda. Vad jag säger är att vi ska ha ett minimum av varg där vi har väldigt tätt med tamboskap, för de fungerar helt enkelt dåligt ihop.

Rovdjursavvisande stängsel kan fungera lite i början. Men klarade inte länsstyrelsen av att hålla vildsvinen på rätt sida är jag inte säker på att vi kommer att klara av det här med rovdjursavvisande stängsel på de här stora ytorna när underhållet ska hanteras över tid.

Låt oss titta på detta och hitta områden där vi skulle kunna ha vargarna! Men jag ser det faktiskt inte som en bra åtgärd att ha dem jämnt utspridda över landet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Jakt och viltvård

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-02-19
Förslagspunkter: 19, Acklamationer: 15, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2024/25:MJU7, Beslut: Jakt och viltvård

Beslut 2024/25:MJU7

Webb-tv: Beslut: Jakt och viltvård

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Översyn av jaktlagstiftningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:499 av Martina Johansson (C) yrkande 1,

    2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35 och

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 61.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (C)
  2. Översyn av jakttider

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:380 av Magnus Persson (SD),

    2024/25:381 av Magnus Persson (SD),

    2024/25:732 av Helén Pettersson (S),

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkandena 13 i denna del och 14 samt

    2024/25:1611 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C).
    • Reservation 3 (SD)
  3. Viltmyndighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1014 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 3 i denna del,

    2024/25:1300 av Runar Filper (SD),

    2024/25:1995 av Erik Ottoson (M) yrkande 1 och

    2024/25:2828 av Sten Bergheden (M).
  4. Jaktmedel och jaktformer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:67 av Johnny Svedin (SD) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:812 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) yrkandena 1-3,

    2024/25:1997 av Erik Ottoson (M) yrkande 2,

    2024/25:2916 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1-3 och

    2024/25:3045 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 3.
    • Reservation 4 (MP)
  5. Blyammunition

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkandena 31 och 32,

    2024/25:2816 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:2930 av Sten Bergheden och Johanna Rantsi (båda M).
    • Reservation 5 (SD)
  6. Jakt- och viltvårdsuppdraget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 19 och

    2024/25:2809 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 6 (SD)
  7. Viltförvaltningsdelegationerna

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1014 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 3 i denna del,

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt

    2024/25:2027 av Mats Green (M).
    • Reservation 7 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900016
    SD06309
    M570011
    C21003
    V19005
    KD14005
    MP13005
    L12004
    -1100
    Totalt22764058
    Ledamöternas röster
  8. Vilt- och klövviltsförvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11,

    2024/25:3045 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 59.
    • Reservation 8 (S)
    • Reservation 9 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009016
    SD63009
    M570011
    C21003
    V19005
    KD14005
    MP01305
    L12004
    -1010
    Totalt187139158
    Ledamöternas röster
  9. Älgförvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:461 av Isak From (S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:495 av Mikael Larsson (C),

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 9,

    2024/25:1565 av Daniel Bäckström (C),

    2024/25:2610 av Crister Carlsson och Malin Höglund (båda M) och

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 60.
    • Reservation 10 (S)
    • Reservation 11 (SD)
  10. Vildsvinsförvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1900 av Anders Ådahl (C),

    2024/25:2231 av Johanna Rantsi (M) och

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 65.
    • Reservation 12 (S)
  11. Regler för utfodring av vilt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:499 av Martina Johansson (C) yrkande 2 och

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 24.
    • Reservation 13 (SD)
  12. Skarvförvaltning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:191 av Jonas Andersson (SD),

    2024/25:499 av Martina Johansson (C) yrkande 3,

    2024/25:704 av Daniel Persson (SD),

    2024/25:1305 av Runar Filper (SD),

    2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 15, 16, 19 och 20,

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 16,

    2024/25:2043 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M),

    2024/25:2252 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

    2024/25:2267 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

    2024/25:2333 av Mattias Ottosson m.fl. (S) yrkande 1,

    2024/25:2398 av Viktor Wärnick (M),

    2024/25:2469 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C),

    2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 15 i denna del,

    2024/25:2912 av Ann-Sofie Lifvenhage och Anna af Sillén (båda M),

    2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 67 och

    2024/25:3154 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 14 (S)
    • Reservation 15 (SD)
    • Reservation 16 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S090016
    SD00639
    M570011
    C00213
    V19005
    KD14005
    MP13005
    L12004
    -0110
    Totalt115918558
    Ledamöternas röster
  13. Jakt på gås, trana, korp och svan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:511 av Josef Fransson (SD),

    2024/25:681 av Eric Palmqvist (SD) yrkandena 1 och 2 samt

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkandena 12 och 13 i denna del.
    • Reservation 17 (SD)
  14. Jakt på säl

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1040 av Roland Utbult (KD),

    2024/25:1304 av Runar Filper (SD),

    2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 21 och 23,

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkandena 17 och 18,

    2024/25:2333 av Mattias Ottosson m.fl. (S) yrkande 2,

    2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 15 i denna del,

    2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 95.
    • Reservation 18 (SD)
    • Reservation 19 (C)
    • Reservation 20 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890116
    SD00639
    M570011
    C02103
    V19005
    KD14005
    MP01125
    L12004
    -1010
    Totalt192227758
    Ledamöternas röster
  15. Förebyggande arbete och ersättning för rovdjursskador

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:198 av Dan Hovskär (KD),

    2024/25:216 av Joar Forssell och Lina Nordquist (båda L) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:465 av Isak From (S) yrkandena 1 och 3,

    2024/25:1014 av Kerstin Lundgren (C) yrkande 1,

    2024/25:1591 av Ewa Pihl Krabbe och Per-Arne Håkansson (båda S) yrkandena 1-4,

    2024/25:1808 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) och

    2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 44 och 45.
    • Reservation 21 (MP)
  16. Jakt på rovdjur

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:218 av Joar Forssell och Lina Nordquist (båda L),

    2024/25:384 av Magnus Persson (SD),

    2024/25:1036 av Mathias Bengtsson (KD),

    2024/25:1037 av Mathias Bengtsson (KD),

    2024/25:1038 av Mathias Bengtsson (KD),

    2024/25:1087 av Alexandra Anstrell (M),

    2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 64,

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 6,

    2024/25:1566 av Daniel Bäckström (C) yrkande 1,

    2024/25:1615 av Anders Karlsson (C) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1979 av Ann-Sofie Alm (M),

    2024/25:1994 av Erik Ottoson (M) yrkandena 1-3,

    2024/25:2018 av Lars Johnsson m.fl. (M),

    2024/25:2082 av Lars Beckman (M),

    2024/25:2544 av Marie Nicholson (M),

    2024/25:2659 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2715 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2758 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2801 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 63.
    • Reservation 22 (S)
    • Reservation 23 (SD)
  17. Jakt och renskötsel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:465 av Isak From (S) yrkande 2,

    2024/25:724 av Helén Pettersson (S),

    2024/25:733 av Helén Pettersson (S),

    2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkandena 25 och 26,

    2024/25:1454 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 13 och

    2024/25:2117 av Lars Beckman och Crister Carlsson (båda M).
    • Reservation 24 (SD)
  18. Viltvårdsfonden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:2655 av Sten Bergheden (M).
  19. Ersättning för eftersöksjägare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:2672 av Ann-Sofie Lifvenhage och Alexandra Anstrell (båda M).

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.