Lorentz Tovatt (MP)

Skatten ska höjas de tre första åren för nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska förstärka bonus-malus-systemet och bidra till en ökad andel fordon med lägre koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen.

Bonus-malus-systemet innebär att den som köper vissa fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus, medan den som köper fordon med höga koldioxidutsläpp får en malus genom förhöjd skatt under tre år. Det är det så kallade koldioxidbeloppet i fordonsskatten som ska höjas och höjningen beror på hur mycket koldioxid fordonen släpper ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och gäller personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga från och med det datumet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2021-02-09

Datum

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03

Interpellation 2020/21:258 Initiativ för ökad jämlikhet och hållbart resursutnyttjande av Tony Haddou (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) I december publicerade Oxfam och Stockholm Environment Institute rapporten Svensk klimatojämlikhet, där man granskat svenskarnas utsläpp i relation till inkomster.

Inlämnad

2020-12-16

Besvarare

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Interpellation 2020/21:257 Miljömålsberedningen och ojämlikt fördelade utsläpp av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Oxfam och Stockholm Environment Institute har publicerat rapporten Svensk klimatojämlikhet (presenterad på DN-debatt den 8 december). De har granskat svenskarnas utsläpp

Inlämnad

2020-12-16

Besvarare

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Interpellation 2020/21:254 Åtgäder för rättvist fördelade utsläpp av Elin Segerlind (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Oxfam och Stockholm Environment Institute har publicerat rapporten Svensk klimatojämlikhet (presenterad på DN-debatt den 8 december). Rapporten visar på en ojämlikhet i konsumtionsutsläpp

Inlämnad

2020-12-16

Besvarare

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Cirka 4,5 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning och drygt 1,4 miljarder kronor går till energiteknik.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Finansminister Magdalena Andersson (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Miljö- och klimatminister

Datum

2020-12-03

Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Den 1 januari 2021 går systemet in i den fjärde så kallade handelsperioden. Ett antal nya bestämmelser börjar då att gälla.

Regeringen föreslår dels att en ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser ersätter lagen om handel med utsläppsrätter, dels vissa ändringar i miljöbalken. De föreslagna bestämmelserna syftar till att anpassa svensk lagstiftning inför den fjärde handelsperioden som inleds inom kort. De föreslagna bestämmelserna syftar även till att skapa ett tydligare och mer lättillämpat regelverk.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 36 minuter

Justering

2020-11-19

Datum

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-12-02

Riksdagen uppmanade genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt åtgärda problemet med export av miljöbilar. Enligt riksdagen är det ett allvarligt problem att subventionerade klimatbonusbilar exporteras utomlands.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner i samband med att utskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar, alltså personbilar med vissa miljöegenskaper.

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att det i stor utsträckning saknas konsekvensanalyser både av miljöeffekter och samhällsekonomi inför beslut om nya eller förändrade styrmedel som ska öka andelen miljöbilar. Den övergripande slutsatsen är att styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp, och att de har införts utan att regeringen tagit fram samhällsekonomiska konsekvensanalyser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2020-11-19

Datum

2020-11-19

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-12-02

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) Arbetsmarknadsminister

Datum

2020-11-26

Elcertifikatssystemet avslutas efter utgången av 2035 och elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om avslutning av och nytt stoppdatum för elcertifikatssystemet.

Enligt förslaget har den snabba utvecklingen när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion gjort att elcertifikatssystemet numera fyller en begränsad funktion. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, till exempel vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen och solenergi. Systemet berör exempelvis producenter av förnybar el, elleverantörer och elintensiv industri.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Under 2019 drabbades regionerna Skåne och Stockholm av kapacitetsbrist i elnäten. Regeringen och andra aktörer vidtog olika åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Riksdagen anser att frågan om en väl fungerande elförsörjning är för viktig för att åtgärderna inte ska följas upp. Det finns också skäl att följa upp och analysera de åtgärder som gjordes eftersom det verkar finnas ett antal oklarheter och motstridiga uppgifter kring vad som hände.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att följa upp och analysera de åtgärder som vidtogs för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019. Syftet med uppföljningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om likande situationer uppstår igen i framtiden. Uppföljningens resultat bör återrapporteras till riksdagen.

Förslaget till tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut på eget initiativ.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 70 minuter

Justering

2020-11-05

Datum

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Motion till riksdagen 2020/21:3646 av Annika Hirvonen Falk och Lorentz Tovatt (båda MP) Färre och mer miljövänliga resor för riksdagsledamöter efter coronapandemin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av erfarenheter av distansmöten under coronapandemin i

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

3

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2021/22:KU35

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3641 av Rebecka Le Moine och Lorentz Tovatt (båda MP) Medborgarråd för rättvis omställning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska undersöka möjligheterna för att inrätta ett medborgarråd för rättvis omställning av samhället

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

1

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2020/21:KU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3055 av Emma Hult m.fl. (MP) En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga bort bostadsbristen för studenter och möjliggöra nya former av hyreskontrakt och tillkännager detta för

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

42

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2020/21:CU13 2020/21:CU7 2020/21:CU9 2020/21:FiU22 2020/21:KrU4 2020/21:SfU17 2020/21:SkU19 2020/21:SoU24 2020/21:SoU9 2020/21:TU16

Riksdagsbeslut

(42 yrkanden): 42 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2732 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Naturen är värd att skydda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att vara ett grönt föregångsland inom naturvänligare skogsbruk med ökade arealer med naturvårdsinriktning och tillkännager

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

12

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:CU14 2020/21:JuU23 2020/21:MJU15 2020/21:MJU16 2020/21:MJU17 2020/21:MJU8 2020/21:UbU12

Riksdagsbeslut

(12 yrkanden): 12 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2729 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) Cirkulär ekonomi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett mål för konsumtionsbaserade utsläpp och om att följa upp det med åtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

32

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:CU12 2020/21:MJU13 2020/21:MJU19 2020/21:MJU9 2020/21:NU13 2020/21:NU20 2020/21:SkU18 2020/21:SkU19 2020/21:SkU21 2020/21:UbU15 2020/21:UbU16

Riksdagsbeslut

(32 yrkanden): 32 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2725 av Lorentz Tovatt och Janine Alm Ericson (båda MP) En flexiblare elmarknad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

4

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:NU21 2020/21:NU22 2020/21:SkU20

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2724 av Lorentz Tovatt (MP) Snabba på energieffektiviseringen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa lagstadgade energieffektiviseringar, en s.k. kvotplikt, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

4

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:CU13 2020/21:NU21 2020/21:SkU20

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:2722 av Lorentz Tovatt (MP) Ett elnät för 100 procent förnybart Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att drastiskt förkorta byggtiden för elnät genom regelförändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2020-10-05

Förslag

6

Datum

2020-10-05

Utskottsberedning

2020/21:NU21 2020/21:NU22

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag