Grundläggande om utbildning

Betänkande 2020/21:UbU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 april 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om utbildning (UbU12)

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör grundläggande frågor om utbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att insatser redan har gjorts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero, läromedel, praktisk arbetslivsorientering samt särskilda undervisningsämnen och kunskapsområden.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 95

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-02-25
Justering: 2021-03-23
Trycklov: 2021-03-25
Reservationer: 15
Betänkande 2020/21:UbU12

Alla beredningar i utskottet

2021-02-25

Nej till motioner om utbildning (UbU12)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör grundläggande frågor om utbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att insatser redan har gjorts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero, läromedel, praktisk arbetslivsorientering samt särskilda undervisningsämnen och kunskapsområden.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-04-13
Debatt i kammaren: 2021-04-14
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:UbU12, Grundläggande om utbildning

Debatt om förslag 2020/21:UbU12

Webb-tv: Grundläggande om utbildning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 84 Noria Manouchi (M)

Fru talman! Det finns platser i vårt land där våld och kränkningar är en del av vardagen. Dit går vissa med en klump i magen och andra med knutna nävar. En del får betala tull i form av godis eller cigaretter för att komma in. Andra vågar inte gå dit alls. Tjejer klär sig i extra stora tröjor och alltid i byxor för att undvika oönskade händer på sina kroppar. Några slår, andra blir slagna. Varje gång det ena barnets rätt till trygghet inte kan garanteras säkerställs i stället det andra barnets rätt att slå. Så ser det ut på några av landets skolor i dag. Hårt, tänker några av er. Falskt, tänker andra.

Enligt Brottsförebyggande rådets senaste rapport om brott i skolan anger över hälften av eleverna i nian att de har utsatts för brott i skolan. Redan 2015 visade Pisa att var sjätte 15-åring utsätts för kränkningar och trakasserier flera gånger i månaden. Skolinspektionens statistik visar att kränkande behandlingar ökar, och det framgår dessutom att det i 62 procent av fallen kan konstateras brister i skolans hantering.

Fru talman! Så såg det ut redan när jag gick i grundskolan, och det är nu över 15 år sedan. Att mer inte har gjorts, att detta har fått fortgå, är ett fundamentalt misslyckande. Det som skiljer tiden för 15 år sedan från i dag är att fler elever drabbas i dag, alltså att fler skolor beskrivs på samma sätt, i synnerhet i socialdemokratiskt styrda kommuner. Det är inget nytt under solen i det avseendet.

Det som jag själv har bevittnat och upplevt under min skolgång upprepar sig nu för tusentals elever i vårt land. Det är därför jag står i denna talarstol, och det är därför jag tänker presentera lösningar på nämnda problem.

Varje skola ska ha ett forsknings- och evidensbaserat program mot kränkningar och trakasserier. Det får vara slut på flummet. Ett sådant program bör tas fram av Skolverket i samråd med Skolinspektionen, Brå och Folkhälsomyndigheten. Denna gruppering bör dessutom ges i uppdrag att ta fram en kompetensutvecklingsmodell i frågor om kränkande behandling, hot och våld. Skollagen behöver skärpas i flera avseenden, bland annat i syfte att underlätta för rektorer att flytta elever som brukar våld mot sina klasskamrater och lärare. I skollagen bör dessutom elevens ansvar för sin arbetsmiljö förtydligas.

Givet den stora mängden anmälningar i skolan måste ett effektivare och mer rättssäkert system tas fram för hanteringen av dem. Men trots att anmälningarna är så många är det värsta att de inte är tillräckligt många. Det sker nämligen fler brott, fler kränkningar och mer våld i skolans värld än vad vi kan läsa i siffrorna.

Alltför många i skolans värld - en alltför stor del av personalen - anger i dag att de är osäkra på hur och när anmälningar ska upprättas. Många gånger blir det faktiskt fel. Skolpersonals anmälningsskyldighet behöver förtydligas, och när en elev vid återkommande tillfällen begår kränkande och våldsamma handlingar bör detta synliggöras genom en skriftlig kommentar och bilaga i terminsbetyget. Det är dags för ordning och reda i svensk grundskola.

Skollagen behöver säkerställa lärarens rätt att ingripa och trygga elever som blir utsatta, men det behöver dessutom instiftas en helt ny lag om våld mot skolpersonal - en lag som konstaterar att en straffskala som motsvarar den som gäller vid våld mot tjänstemän även ska gälla vid våld mot lärare. Slutligen, fru talman, bör en fördjupad kartläggning av brottsligheten i skolorna genomföras. Det har gått för långt, för länge.

Jag tror att det nu är viktigare än någonsin att vi slutar att prata om tafsande och mobbning. I stället behöver vi börja prata om sexuella ofredanden, kränkningar, trakasserier, våld och misshandel. Det är nämligen detta som det faktiskt innebär. Inget mer inlindande, inget mer förminskande - nolltolerans är det enda rätta. Det gäller inte bara eleverna emellan. Det handlar också om att vi behöver skydda elever - barn - från de vuxna som har idéer och värderingar som är ojämställda och bakåtsträvande. Könsuppdelade klasser som huvudregel och censurerad sexualkunskap får aldrig någonsin mer förekomma i våra skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Skolans jämställdhetsuppdrag behöver ses över och stärkas och skollagen skärpas så att permanent könsuppdelade klasser aldrig mer får tillåtas. Det värsta i detta är inte att det finns ett behov av att göra detta, utan det är faktiskt att riksdagen för hela fem år sedan fattade beslut om exakt det. Vi har alltså kommit överens i denna kammare om att detta ska verkställas, men vi har en regering som på över fem år inte har klarat av att verkställa beslutet.

Varför? Varför gör inte Socialdemokraterna allt man faktiskt kan för att förhindra och motverka dessa orättvisor? Jag befarar, fru talman, att det är en fråga vi tyvärr aldrig kommer att få svar på.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 5. Helt ärligt är det svensk grundskolas enda chans att tryggas.


Anf. 85 Jörgen Grubb (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna ställer sig naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservation nummer 6.

Häromdagen presenterades rankningen över Sveriges bästa och sämsta skolkommuner. Jag vill ändå säga att det är mycket glädjande att det finns många skolor i vårt avlånga land som fungerar bra, men det finns dock alltför många skolor som inte fungerar bra alls. Vad är då den stora skillnaden? Jag vill hävda att den stora skillnaden är kvaliteten på studiemiljön. Att studiemiljön är god är en förutsättning för att inlärning ska fungera, att elever och lärare ska trivas samt att varje elev ges möjlighet att nå sin optimala potential. Det betyder dock inte alltid att alla elever får lika goda resultat, men det ger i alla fall alla elever möjlighet att nå sin högsta potential.

Skillnaderna i studiemiljön har tyvärr existerat under en längre tid, och de har nog aldrig varit så stora som de är just nu under denna socialdemokratiska regering. I stora drag är regeringens strategi att åtgärda dessa problem genom att ge lite mindre skolpeng till välfungerande skolor och mer skolpeng till mindre fungerande skolor. Det sker via det kommunala socioekonomiska utjämningssystemet samt genom statliga så kallade likvärdighetsbidrag.

Det kan bli så att efter det att lokalhyran är betald för en skola får en del skolor upp till 50 procent mer pengar jämfört med andra skolor. Dessa extra medel används ibland för att ha två lärare i klassrummet endast för att uppnå en god studiemiljö. Man behöver alltså dubbla lärarbesättningen för att uppnå en god studiemiljö.

Någonstans har väl samhället resignerat när det krävs dubbla uppsättningar lärare i ett klassrum för att upprätthålla studieron - om ens det räcker. Vi sverigedemokrater förstår naturligtvis, som så många andra, att en del skolor behöver en viss förstärkning, men detta får inte dränera välfungerande skolor i den grad det gör i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fenomenet att ge mer pengar till skolor med dåliga resultat har fortgått under många år utan att några större resultatförbättringar har skett. Det är uppenbart att man måste omvärdera detta och använda andra metoder. Att regeringen inte ser detta är för mig en gåta. Sverigedemokraterna har lagt en mängd förslag för en bättre studiemiljö, men tyvärr har vi ännu inte fått gehör för dessa.

Fru talman! Det fanns en tid när Sverige hade en mycket välfungerande skola med goda resultat även internationellt sett. Det präglade bland annat min egen skoltid. Och vi vill dit igen. Vi anser att en god studiemiljö med arbetsro och upprätthållen ordning är avgörande för att eleverna ska kunna utbildas. Ansvaret för att erhålla en god studiemiljö vilar dock inte enbart på skolans personal utan även på eleverna själva och deras föräldrar eller vårdnadshavare. För att lyckas krävs samarbete med tydliga konsekvenser vid överträdelser av skolans regler, att alla talar samma språk under lektionstid, att elever inte tillåts störa sina klasskamrater samt att inga elever blir trakasserade eller mobbade. Allt detta är egentligen självklart, men som ni hörde av föregående talare sker detta. Det är jättehemskt.

Fru talman! Sverigedemokraterna har många förslag som kommer att förbättra studiemiljön. Jag ska här omnämna några.

Vi önskar en överenskommelse om uppföranderegler mellan elev, vårdnadshavare och skola. Vi önskar stärkta och tydliga befogenheter för lärare och rektorer att agera. Vi vill ha en mobilfri skola. Vi vill ha skriftliga omdömen från årskurs 1. Vi vill ha särskild undervisning för elever som begår brott, till exempel de hemskheter vi hör talas om i form av sexuella trakasserier. Sedan vill vi att varje skola ska ha någon form av jourklass.

Med inrättande av jourklass kan lärare hänvisa elever som inte sköter sig i klassrummet till ett annat rum för studier. I dag har läraren en närmast hopplös uppgift att upprätthålla ordningen i klassrummet, samtidigt som läraren ska anpassa undervisningen till mycket motiverade elever parallellt med elever som för stunden saknar motivation. Jourklassen erbjuder möjligheten för en elev att lugna ned sig och fortsätta att lära sig något samtidigt som övriga i klassen får arbetsro. Jourklassen ska naturligtvis bemannas med speciellt utbildad personal, och eleven är kvar i jourklassen till dess att vederbörande kan återgå till klassrummet - ibland redan nästa lektionstimme.

Fru talman! Nu har jag talat en del om studiemiljön, och jag hoppas att alla förstår hur viktig den är. En annan sak som är av stor betydelse är elevernas läromedel. En aktuell rapport från Läromedelsförfattarna visar att 86 procent av lärarna inte kan köpa de läromedel som de anser att eleverna behöver. Läromedelsinköpen varierar mellan 0 och 1 500 kronor per elev och år. Vidare är Sverige det land i Norden som lägger minst resurser på läromedel. Till detta kommer en otrolig diskrepans vad gäller kvaliteten på läromedel. En del litteratur i dag är gratismaterial från lobbygrupper, och det finns exempel på läromedel som är väldigt politiserade.

För att säkerställa att läromedel är högkvalitativa, neutrala och faktabaserade föreslår vi att det ska inrättas ett läromedelsråd. Det ska bestå av professionen, forskare och skolmyndigheter, och det ska införas för att bedöma och kvalitetsmärka läromedel samt vid behov underkänna undermåliga läromedel. Man kan säga att det är fråga om att certifiera läromedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag vill i vanlig ordning avsluta med att ge råd till alla elever i den svenska skolan som vill ha en lyckad skolgång.

Var närvarande i skolan. Bråka inte med dina skolkamrater eller lärare. Uppträd uppfostrat. Gör alltid ditt bästa.

Om man som elev följer dessa råd, i alla fall den mesta delen av tiden i skolan, lovar jag att det avsevärt ökar möjligheten för eleven att nå sin potential. Lycka till med detta!

(forts. § 14)


Anf. 86 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Det känns trevligt att vara den tredje Malmöbon i rad här i talarstolen. De andra pratar lite finare malmöitiska än jag, men den får räcka ändå. Det kan nog finnas anledningar till att så många Malmöbor tycker att det är viktigt att vara med i utbildningsutskottet. Det gäller inte minst den icke-socialistiska sidan.

Fru talman! I dag diskuterar vi några basala grunder inom utbildningen. Tryggheten i klassrummet, studiero, psykisk hälsa och vilken värdegrund skolan vilar på är förutsättningar för att lärande kan ske på bra villkor.

Fru talman! Det finns starka samband mellan hur man mår i skolan och hur man levererar. Det finns starka samband mellan god psykisk hälsa och möjligheten att ta till sig kunskap och nå utbildningsmålen. Därför är elevhälsans förebyggande arbete en viktig del av skolan. Tyvärr är det allt fler barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Det har kommit att bli ett av skolans stora problem. Dessutom har pandemin och distansstudier för många elever inneburit ytterligare försämringar av det psykiska måendet, även om vissa elever faktiskt har mått bättre av att kunna vara hemma.

Centerpartiet vill att en screening av den psykiska ohälsan ska göras vid den vanliga hälsokontrollen hos elevhälsan. Vi vill även införa livskunskap i skolan inom ämnet idrott och hälsa, för att fler tidigt ska få verktyg att hantera sitt psykiska mående. Det kan också leda till att färre behöver söka vård. Vi vill även stärka möjligheterna för kommunerna att samarbeta med socialtjänsten, polisen och andra myndigheter som är avgörande när ungdomar kommer in på fel väg i livet.

Inom ramarna för januariavtalet utreder vi också en acceptabel lägstanivå för elevhälsan och ser även på möjligheterna för ett gemensamt huvudmannaskap för bland annat primärvården, ungdomsmottagningarna och de medicinska delarna av elevhälsan. Det är viktigt att det blir ordning på arbetet, och Centerpartiet anser att skolan ska ta ett utökat ansvar för den psykiska ohälsan.

Fru talman! Det är också viktigt att det blir enklare att få hjälp i skolan genom elevhälsan. För att det ska bli möjligt kan det, utöver kuratorer, finnas studiepedagoger och andra som exempelvis har beteendevetarutbildning och kan ge stöd till eleverna i deras studier och vara ett samtalsstöd. Vi vet att det är svårt att få rätt kompetens till elevhälsan. Då är det viktigt att säkra också andra vägar att få bra stöd.

Centerpartiet driver även förslag om att införa livskunskap inom idrott och hälsa. Syftet med det är att stärka elevernas förutsättningar att hantera de utmaningar livet bjuder på. För livet är inte alltid lätt, kanske särskilt inte i skolan, vilket även andra talare har nämnt. Att stärka elevernas egna förmågor är det bästa stödet vi kan ge. Det är fantastiskt om man kan få stöd när man behöver det, men det bästa stödet och den bästa förutsättningen för att må bra vore om man i slutändan själv kunde få förmågan att stå emot och klara av livets utmaningar.

Under pandemin har det funnits exempel på kommuner som inom ramen för elevhälsan har tagit hjälp av digitala tjänster för att nå elever. Det kan vara ett utmärkt verktyg för att nå ut till fler och stävja den psykiska ohälsan som annars riskerar att drabba många. Men i samtal med ungdomar från Sveriges skolor har vi också tydligt kunnat se att det finns mycket kvar att göra för att elevhälsan ska bli bättre på att nå ut. Många har upplevt att de inte har kunnat nå fram till elevhälsan när de har haft en speciell situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är särskilt viktigt att stärka förmågan att använda digitala verktyg inom elevhälsan för dem som i vanliga fall har stor frånvaro. Det är en viktig del av utvecklingsarbetet och lärdomarna från pandemitiden.

Fru talman! Eleverna måste kunna lita på att de är trygga i skolan. Alltför många elever går till skolan med en klump i magen, vissa av rädsla för kommentarer i korridoren, andra av trötthet eller av avbrutna och stökiga lektioner. Men det kan vara mycket värre än så, vilket vi hörde av min kollega från Malmö. Det kan gälla hot, våld och sexuella kränkningar. Så mycket som hälften av alla elever utsätts för brott, enligt dem själva. Det förekommer alltså brott i skolan där de är tvungna att vara. Det är självklart absolut oacceptabelt.

Skolan måste kunna garantera en bra och trygg studiemiljö. Hälften av alla elever upplever som sagt att andra stör ordningen i klassrummet. Många utsätts för våld. Även var tredje lärare uppger att de lägger en stor del av undervisningstiden på att bara upprätthålla ordningen. Såväl lärare som elever får utstå mycket. Särskilt flickor är utsatta. Mycket oftare än pojkar känner de sig otrygga och upplever bristande studiero. Det är oacceptabelt. Vi måste få slut på detta.

För att skapa större studiero och trygghet i skolan vill vi stärka lärarens position i klassrummet, ge bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister. Sedan lång tid tillbaka har vi sagt att vi vill skärpa möjligheten att omgående flytta elever som allvarligt stör studieron eller tryggheten för övriga elever och att skolor ska vara skyldiga att polisanmäla om de har skäl att misstänka att ett barn utsatts för sexualbrott eller brott mot liv och hälsa. Det som är en självklarhet i resten av samhället måste också gälla i skolan. Skolan får inte utgöra en frizon för brott.

Flera andra har också varit inne på läromedlen, som är en del av dagens betänkande. Vi har länge velat ha en granskning av de läromedel som finns till förfogande för att säkra att lärarna har tillgång till bra läromedel. Det ska inte vara så att man måste använda dem, utan det ska ske som rådgivning. I slutändan är det läraren i klassrummet som överlämnas förtroendet att styra upp undervisningen, också i "hur:et". Vi politiker ska inte lägga oss i för mycket hur det ska ske.

Fru talman! Slutligen vill jag ta upp den helt avgörande demokratiska värdegrunden för skolan. Här i kammaren talar vi jättemycket om hur vi vill styra skolan, vad vi vill göra, vilka små ändringar som måste göras etcetera. Men det är den demokratiska värdegrunden som är grunden för både individens och samhällets trygghet. Allt annat ligger ovanpå.

Låt mig läsa upp en del av det som står i skollagen: "Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på."

Här är det jättetydligt att tryggheten är en helt avgörande del och själva syftet med skolan. Vi måste skapa en trygg skola för att alla ska kunna vara där, men vi måste också lyssna på skollagen och komma ihåg den demokratiska grunden att lära individen att stå på egna ben och leva efter de demokratiska värderingarna. Det här är något som i vissa kretsar ibland hetsas omkring som bara en värdegrund. Men det är inte bara det, utan det är själva skolans grund. Det får vi inte glömma bort. Vi måste ge eleverna grunden för att kunna leva sina liv i ett demokratiskt och tryggt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Med det vill jag yrka bifall till reservation 2.


Anf. 87 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation 10.

Jag tänkte ta upp ett par ämnen i dag som det inte har nämnts så mycket om härifrån talarstolen.

Det är väl känt att de som går i skolan när det är valår har ett högre valdeltagande än andra förstagångsväljare. Att kunna engagera sig politiskt är en central del i att vara en demokrati. Därför tycker vi att det är viktigt att elever har möjlighet att engagera sig politiskt i skolan och att möta representanter från olika politiska hemvister.

Under de senaste åren har de politiska ungdomsförbundens möjlighet att komma ut på skolor kraftigt begränsats. Oftast ges rådet från ansvariga myndigheter till skolor att de ska avgränsa den politiska informationen till en dag. Denna lösning tar sällan hänsyn till att de flesta som är politiskt aktiva arbetar ideellt. Det finns också ett problem som uppstår i valrörelser, nämligen att ett stort antal skolor väljer samma dag. Då blir det i stället ungdomsförbundens prioriteringar som styr vilka skolor och elever som får ta del av politisk information.

Vi tycker att detta är en olycklig konsekvens av de begränsningar som har gjorts. I stället för att se ungdomsförbund och politiska partier som ett problem bör skolorna se dem som en tillgång som vitaliserar vår demokrati.

Eftersom valdagen dessutom ligger i september kommer den ofta ganska nära skolstarten. Det är viktigt att i den mån det är möjligt ge alla elever likvärdig tillgång till politisk information. Den information som går ut till skolorna från ansvariga myndigheter skulle tjäna på att även utifrån ungdomsförbundens perspektiv lyfta för- och nackdelar med olika sätt att möjliggöra elevers tillgång till politisk information.

Skollagen ändrades 2017 för att förtydliga lagstiftningen rörande politisk information. Ett problem som uppmärksammats i samband med politiska organisationers besök på skolor och som inte blivit löst genom den nya lagstiftningen är närvaron av rasistiska och nazistiska organisationer. Alla elever ska kunna känna sig trygga när de går till skolan. Inga judiska, muslimska eller svarta barn, hbtq-barn eller barn som tillhör nationella minoritetsgrupper ska behöva gå till skolan och mötas av politiska organisationer som kränker deras människovärde eller som ifrågasätter deras existens.

Före valet 2014 var det många lärare, skolledare och organisationer som tydligt kritiserade att exempelvis nazistiska organisationer och partier tillåtits sprida sitt budskap på deras skolor, budskap som bryter mot skolans uppdrag och lagar. De lagändringar som gjordes 2017 har inte lett till några avgörande steg för att komma till rätta med problemet.

Skolan är ingen offentlig plats, fru talman. Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt för demokratin att politiska organisationer under ordnade former tillåts sprida information på skolor men tycker samtidigt att det är orimligt att släppa in ungdomsförbund, organisationer och partier som genom sin politik och sitt budskap diskriminerar en stor del av Sveriges elever och skolpersonal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vänsterpartiet tycker därför att regeringen i god tid före nästa val bör utvärdera och utreda den senaste lagstiftningens effekter och vid behov lägga fram förslag som stärker elevers rätt till politisk information och samtidigt skyddar elever från att utsättas för diskriminering.

Fru talman! I dag används allt oftare digitala läromedel i skolan. Samtidigt förmedlar läromedlen som används i skolan ibland något helt annat än de värden som skolan ska förmedla om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med människor i utsatthet. Fördomar och stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt samt trångsynthet bevaras och befästs ibland i skolan när dess roll borde vara att bryta desamma. Det kritiska tänkandet och granskandet måste få större tyngd i undervisningen redan tidigt i grundskolan.

Skolpolitiken måste därför ta ett större ansvar gällande läromedelsfrågan. Ansvaret för att undervisningen ska utformas i enlighet med läroplanernas värdegrund ligger på huvudmännen, rektorerna och lärarna. Där bör det också ligga. Huvudmännen har ett stort ansvar för att skapa rimliga förutsättningar att värdera de läromedel som ska användas i undervisningen. För att underlätta för skolorna vid inköp av läromedel och för att sätta press på läromedelsföretagen vill vi att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utreda ett inrättande av en kvalitetsmärkning av läromedel som är utformade i enlighet med läroplanernas värdegrund.

Det sista jag tänkte prata om, fru talman, handlar också om skolans värdegrund och demokrati. Men jag tänkte föra fram det ur ett annat perspektiv. De föregående talarna har precis som jag pratat om olika ämnen som rör demokrati, värderingar och värdegrund i skolan. Men för att vi på allvar ska kunna ha ett demokratiskt system och en demokratisk skola måste vi också prata om hur skolan styrs i dag.

En demokratiskt styrd skola ska inte ses som en marknad. I en demokratiskt styrd skola ska inte rektorer behandlas som försäljningschefer. I en demokratiskt styrd skola är inte lärare försäljare. I en demokratiskt styrd skola är inte elever kunder. Det menar vi i Vänsterpartiet är grunden om vi ska prata om att ha en demokratisk skola. Skolan ska vara demokratiskt styrd, och skolans grund ska vara demokratisk. Så kan det inte vara så länge vi som världens enda land har ett system där skolan har blivit en marknad, där utbildning har blivit en försäljningsvara och där elever bokstavligen säljs på en marknad.


Anf. 88 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag och Daniel Riazat är överens, låter det som, om att skolan ska vara demokratisk och lära ut demokratiska värderingar. Det är väldigt positivt. För mig är en del av demokratin det att det kan finnas olika perspektiv och att man ska kunna välja mer än det som staten säger att man ska ta till sig. Det handlar om att man lär sig att välja i livet och lär sig att ta ansvar för sitt lärande. Man kan även välja att göra någonting annat än det som de som i dagsläget är vid makten anser att man ska kunna göra.

I det perspektivet är fristående skolor oerhört viktiga. Enligt Vänsterpartiets ideologi bör inte andra än staten - eller kanske kommunerna - kunna avgöra vad ett barn ska ta till sig och inte ska ta till sig. Man ska inte kunna välja någonting annat än det som kommunen erbjuder. Det är i mina ögon, enligt den ideologi jag företräder, liberalismen, en utmaning att kalla det för demokrati att man bara ska kunna välja ett perspektiv och att det ska vara statens, att det enbart ska vara den existerande maktens perspektiv man ska ta till sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vi kan se att Vänsterpartiet har ett ungdomsförbund som kallar sig kommunister och att det finns trådar som inte är så demokratiska. Utifrån det perspektivet skulle jag vilja fråga Daniel Riazat, som kraftigt kritiserar det här och säger att det i stort sett inte kan vara en demokratisk skola om friskolor finns, beroende på hur det organiseras: Ser du några andra perspektiv när det gäller vikten av att säkra en skolvärld där det är fritt fram att välja och där man skapar förutsättningar för att kunna välja skola?


Anf. 89 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag tackar Niels Paarup-Petersen för frågan. Men det skulle kanske vara bra ifall fru talmannen efteråt påminde ledamöterna om att lyssna på anförandena innan de ställer frågor utifrån premisser som inte existerar. Vänsterpartiet har inte pratat om att det inte ska finnas friskolor, och jag har inte heller gjort det i det här anförandet. Det är enbart representanter för de partier som springer Friskolornas riksförbunds ärenden som möjligtvis kan tolka det på det viset.

Det som Vänsterpartiet pratar om handlar om att utbildning inte ska ses som en handelsvara. Kunskap är en mänsklig rättighet. Vi vet sedan ett antal år tillbaka att forskningen har kommit fram till att det system som Centerpartiet förespråkar inte är hållbart och att det leder till större segregation. Den så kallade valfriheten, som ni menar att det är, har inte lett till större valfrihet utan lett till större segregation.

Visst - vissa partier kan blunda för det här på grund av ideologiska skygglappar som de har därför att de rent ideologiskt menar att allting i vårt samhälle måste säljas ut till vilket pris som helst. Jag tillhör inte ett sådant parti, och jag är inte en sådan politiker. Jag menar att våra barns framtid är för viktig för att läggas ut på börsen att spekuleras i på aktiemarknaden. Jag tycker att den är betydligt viktigare än så.

Vänsterpartiet har också en politik för att vi ska kunna ha icke vinstdrivande friskolor. De myter som sprids av högern i tid och otid om att vi skulle vara emot alla friskolor stämmer inte, vilket Niels Paarup-Petersen vet. Vänsterpartiet har dessutom lagt fram förslag på hur man skulle kunna ha ett skolvalssystem där elever kan välja att gå i de icke vinstdrivande friskolorna. Jag skulle uppmana Centerpartiets representant att läsa den motionen.


Anf. 90 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag rekommenderar i min tur min ärade kollega att läsa på om Centerpartiets politik. Det är självklart inte så att vi anser att barnens framtid ska säljas på börsen. Det är säkert ett fint retoriskt grepp, men det är inte så verkligheten ser ut.

Vad vi vill har vi pratat om här tidigare. Vi är tre ledamöter här som kommer från Malmö. Vi har sett hur det fungerar när Vänsterpartiet är inne och styr tillsammans med Socialdemokraterna och det inte får komma in alternativ. Vi har sett hur kommunala skolor underpresterar och hur man inte gör någonting åt det. Vi har sett vad det gör för dem som bor i de mest utsatta områdena i Malmö och som haft svårast att ta sig fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är de skolor som har kommit utifrån - ibland vinstdrivande, ibland inte; båda delarna kan i grunden finnas - som har skapat en möjlighet för de här barnen att ta sig bort från det utanförskap som de annars, i den här ensidiga socialistiska världen, skulle ha varit bundna till om de inte hade fått flytta sig från de områdena och inte hade fått flytta bort sig från den kommunala skolan.

Grunden för mitt engagemang är att se till att barnen får en förutsättning att kunna flytta sig bort från det som kommunen vill erbjuda om det som kommunen erbjuder är oerhört dåligt. Det är det ibland, och då vill jag skapa den möjligheten. För mig är det då mindre viktigt om den som erbjuder det alternativ som ger en bättre möjlighet - som ger elever möjligheter att ta sig fram i livet, som ger dem möjligheterna att komma in på gymnasiet, som ger dem möjligheten till att skapa sig ett eget liv - också tar ut vinst. Detta är för mig mindre väsentligt än att man undviker att de blir bundna till en skola som inte ger dem en framtid - bara för att den är kommunal.

I Malmö har Vänsterpartiet och Socialdemokraterna styrt tillsammans länge. Man har haft skolor där i tiotals år så lite som under hälften fått behörighet, och ingenting har gjorts - det har accepterats. Men så snart någon gör det bättre men tar ut vinst blir man arg. För mig är detta inte bra ur ett demokratiskt perspektiv.


Anf. 91 Daniel Riazat (V)

Fru talman! I Centerpartiets värld är alla länder förutom Sverige kommunistiska och socialistiska. Varför säger jag då det? Jo, för att vi är världens enda land som har det här skolsystemet. Majoriteten av de borgerliga väljarna är emot det. Majoriteten av vänsterväljarna är emot det. Majoriteten av i princip alla partiers väljare är emot det här systemet.

Ändå fortsätter Niels Paarup-Petersen och Centerpartiet att springa ärenden åt Academedia, Internationella Engelska Skolan och andra skolor som ägs av koncerner vars ägare och ägarstrukturer är så märkliga att de inte ens bör förknippas med skolverksamheter. Eller tycker Niels Paarup-Petersen att det är rimligt att banker, fonder och annat från Qatar, Indien, Brasilien och USA äger svenska skolor? Tycker Niels Paarup-Petersen att det är rimligt att vi har stora koncerner som i dag gör sin vinst på att ha färre behöriga lärare, på att ha sämre skollokaler, på att se till att de elever som kommer till deras skolor kommer från mer resursstarka hem, så att man kan ge dem mindre hjälp, och på att ha sämre utrustning och sämre läromedel i skolan? Är det detta skolsystem vi vill ha? Nej, det är inte det skolsystem Vänsterpartiet vill ha.

Man kan slänga ord som "valfrihet" lite fritt här och där, men det hjälper inte, för barn är inte mjukglass och barn är inte jeans. De ska inte behandlas som en produkt. Barn är barn. Elever är elever. På en skolmarknad får de inte vara det.

Detta gör också att kommunala skolor försämras och måste arbeta utifrån en logik som utgår från marknadens principer. Så ja, kommunala skolor har också blivit sämre under den här tiden när ni har experimenterat med svensk skola. Jag menar att den kommunala skolan också behöver förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Men grundproblematiken i det här fallet är inte den offentligt ägda skolan. Grundproblematiken är att ni ser på skolan som en marknad.


Anf. 92 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 14.

Skolans uppgift ska vara att skapa förutsättningar för att varje barn ska få lära så mycket som möjligt, utvecklas som person och förverkliga sin potential. För att detta ska vara möjligt krävs att skolan förmedlar kunskap för ett liv på arbetsmarknaden men också klassisk bildning, det vill säga förståelse för vårt samhälle, vår historia, vårt kulturarv och de värdefulla dygder och den etik som har förvaltats av kristen och västerländsk idétradition.

Det är bland annat mot den bakgrunden som vi i Kristdemokraterna har föreslagit att Skolverket ska ta fram en klassikerlista - en lista över litterära verk som alla elever behöver komma i kontakt med under sin skolgång. Vi menar att detta skulle bidra till fler gemensamma referensramar och skapa en större förståelse för samhället.

Den fria läsningen skulle också behöva utökas, både i grundskolan och i gymnasiet. Att behärska språket är en nyckel till framgång i livet, och för ett barn som växer upp i ett hem utan böcker och lästradition är det särskilt viktigt att skolan uppmuntrar till läsning.

För att läsningen och kunskapen ska kunna stå i fokus är till exempel mer rörelse i skolan ett framgångsrecept. Trygghet och studiero är också helt avgörande.

Skolledarskapet är förstås nyckeln, liksom lärare som har förmåga att både inspirera eleverna och hålla ordning i klassrummet. Redan i dag ska det finnas ordningsregler på varje skola. Men de elever som bryter mot ordningsreglerna måste också mötas med tydliga konsekvenser. Det finns möjlighet till omhändertagande av föremål, utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering eller, i värsta fall, avstängning. Denna typ av åtgärder behöver kunna användas i större utsträckning.

Den som saboterar bör själv kunna vara med och laga skadan, och det är fullt rimligt att man i vissa fall skickar notan för det som saboterats till föräldrarna. Det måste helt enkelt råda nolltolerans mot klotter och skadegörelse, men framför allt mot mobbning och kränkande beteende. Den sortens agerande behöver alltid resultera i en direkt kontakt med hemmet så att föräldrarna kan ta sitt så viktiga föräldraansvar. Samhället är större än staten, och i det här fallet är vi övertygade om att familjerna själva, men också civilsamhället, kan bidra till att skapa trygghet i skolan på ett bättre sätt än i dag.

Fru talman! Dagens debatt rör bland annat skolans värdegrund. I läroplanerna står att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Kristdemokraternas uppfattning är att skolan fortsatt ska vila på denna fasta grund. Med tanke på vilken grund skolan faktiskt vilar på och på det kristna kulturarvets helt avgörande betydelse för framväxten av vårt samhälle måste jag dock säga att jag tycker att det är sorgligt att se hur regeringen har förhalat frågan om en så enkel sak som skolavslutningar i kyrkan - detta trots att riksdagen i ett tillkännagivande om detta redan den 12 maj 2016 bad om ett förtydligande som möjliggör det. Självklart ska traditionen med skolavslutningar i kyrkan vid svenska högtider få leva vidare, och självklart ska prästen då också kunna både sjunga en psalm tillsammans med eleverna och be en bön. Riksdagen har varit tydlig i denna fråga, och det är därför hög tid att regeringen agerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Sverige ska vara ett land där frihet och jämställdhet är självklara värden. Men alltför många barn lever dessvärre under hedersförtryck. Flickor misshandlas och mördas i hederns namn eller riskerar att giftas bort och kommer kanske aldrig tillbaka efter sommarlovet. Skolan har därför en viktig roll i att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.

I Stockholms stad genomförde vi en kampanj mot hedersförtryck inför sommarlovet i form av ett brev till alla högstadie- och gymnasieelever och alla rektorer - detta med syftet att minska risken för att elever skulle giftas bort under sommaren. Detta är ett exempel, men kunskapen om hederskultur behöver också förbättras bland skolpersonal. Varje förskola och skola bör ha en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck, med exempel på varningssignaler och tidiga tecken på att någon far illa och även riktlinjer vid misstanke om att en elev kan vara utsatt.

Fru talman! Kampen mot hederskulturen handlar i grunden om vilka värden och värderingar Sverige ska bygga på. Men den handlar framför allt om att stå upp för enskilda människors frihet och några av samhällets mest utsatta. Därför är kampen mot hederskultur och hedersförtryck viktig, och den bör föras även i skolan.


Anf. 93 Roger Haddad (L)

Fru talman! Den här debatten handlar om väldigt viktiga områden inom skolpolitiken: skolans värdegrund, som flera har varit inne på, men också en fråga som jag och Liberalerna har prioriterat under många år, nämligen studiero och trygghet, eller snarare bristen på studiero och trygghet, på landets skolor.

Vi har sett på samtliga skolor som granskades av Skolinspektionen för ett par år sedan - rapporten presenterades förra året - att studieron varierar kraftigt beroende på vilken lärare som leder undervisningen. Många elever säger att det blir studiero om det är tydligt vad de ska göra och när läraren tar ett tydligt ansvar för ordningen i klassrummet.

Men det räcker inte att stå här och säga att man ska öka lärarnas befogenheter eller att man måste ta tag i stöket i skolan om vi har regelverk, lagstiftning och skolmyndigheter som aktivt motverkar och underminerar - skulle jag vilja säga - de vuxnas auktoritet och lärarnas och rektorernas ställning på skolan. Därför har Liberalerna i två år krävt av den sittande regeringen att Skolinspektionens uppdrag ska renodlas och förtydligas och att lagstiftningen när det gäller lärarnas befogenheter enligt kapitel 5 ska förtydligas och förstärkas och befogenheterna öka. Vi har också när det gäller kapitlet om personalkränkningar krävt att man ser över kränkthetsbegreppet i skollagen. Där har det inte hänt någonting över huvud taget trots två års intensiv debatt om att vi har en anmälnings- och kränkthetskultur i svenskt skolväsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det går inte att bara hoppa över den frågan och kapitlet om personalkränkningar i skollagstiftningen om man på allvar vill se till att de vuxna kan upprätthålla sin auktoritet och studieron i klassrummet och på skolan. Så länge myndigheterna har detta regelverk och denna lagstiftning att utgå från kommer vi att se lärare som avstår från att ingripa mot stöket i skolan. Sex av tio lärare avstår från att ingripa mot stöket i klassrummet av rädsla för att bli anmälda till Skolinspektionen eller till Barn- och elevombudet.

Till skillnad från lejonparten av partierna i Sveriges riksdag kräver vi också att Barn- och elevombudet avvecklas omgående. Det är en funktion som har drivit skadeståndsyrkanden och, enligt oss, från starten tagit parti för eleven oberoende av vad eleven själv har bidragit till när det gäller personalkränkningar eller ärenden som har varit stökiga.

Ja, det har varit ett par uppmärksammade fall i medierna. Senast var det ett fall som var uppe i Högsta domstolen. Det var ett enskilt fall som var väldigt extraordinärt, den så kallade soffincidenten i Lidköping. Men det finns vanliga situationer där det finns stor osäkerhet. Det kommer fram i lärarenkäter att man fortfarande tycker att regelverket är otydligt.

Vi har medverkat till att denna fråga delvis har utretts, men inte när det gäller kränkthetsbegreppet och över huvud taget inte när det gäller Barn och elevombudet, för där är vi inte överens med Miljöpartiet och Socialdemokraterna. De funktionerna kommer alltså att kvarstå, trots att det till och med har kommit intern kritik från Skolinspektionens egna jurister om att myndigheterna ibland gör helt olika och motstridiga ställningstaganden när det gäller den viktiga frågan om studiero och trygghet.

Varför är då detta viktigt? Jo, det är de elever som mest behöver skolan, skolans kompensatoriska uppdrag och den värdefulla tiden under ledning av lärarna i klassrummet som drabbas när stöket tar över och det brister i studiero. Skolinspektionens stora rapport som presenterades förra året bekräftar att det fortfarande är omfattande problem, inte när det gäller själva trygghetsfrågan men däremot när det gäller studiero i skolan och klassrummet. Jag yrkar bifall till vår reservation 7 om trygghet och studiero.

Den andra delen gäller värdegrunden. Jag har under eftermiddagen följt riksdagens jämställdhetsdebatt. För ungefär en halvtimme sedan avslog kammaren Liberalernas förslag om att stoppa extremismen inom förskolan, som vi debatterade för några dagar sedan. Övriga partier röstade ned Liberalernas krav på etableringsstopp för konfessionella förskolor med koppling till extremism.

I dag kommer man också, enligt betänkandets förslag, att avslå vårt förslag om en sammanhängande icke-konfessionell undervisning. För mig är det obegripligt med tanke på allt det som har sagts i dag om jämställdhet, demokratisk värdegrund och om att vi ska motverka traditionella könsmönster i den meningen att man av till exempel religiösa skäl vill tvinga in pojkar och flickor i vissa strukturer. Jag beklagar verkligen detta. Liberalerna kommer att fortsätta jobba för att bidra till att förebygga extremismen och radikaliseringen.

Det räcker inte att man, vilket man hänvisar till i betänkandet, har sett över ett antal läroplaner och justerat detta, för problemet finns kvar. Det finns fortfarande skolverksamheter med koppling till extremism och radikalisering och där könsuppdelad undervisning förekommer. Detta, om något, visar att Socialdemokraternas skolpolitik har misslyckats i det avseendet.


Anf. 94 Tomas Kronståhl (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Det är mycket klokt som har sagts här. Det har varit många spännande inlägg.

Den svenska skolan har som viktigaste uppgift att säkerställa att våra barn och elever får en trygg uppväxt och en bra utbildningsgrund som bygger på fakta och vetenskap att luta sig mot och ta med sig vidare ut i livet.

Vi har från den svenska skolan fått rapporter, inte minst i debatten här i dag, om att grundtryggheten på sina håll har varit otillräcklig och inte riktigt hållit den kvalitet som vi borde kunna kräva. Vi har på olika skolor haft situationer där man inte har lyckats att via dialog och samtal mellan föräldrar, personal och elever få till den acceptans och respekt elever emellan som är avgörande för att alla ska känna trygghet och glädje i att vistas på sin skola.

Därför, fru talman, är jag tacksam för att regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att skydda den utsatta eleven och framför allt för att stärka läraren i sin yrkesroll. Det handlar främst om att läraren ska få tid och resurser till att kunna vidta nödvändiga åtgärder men även kunna följa upp och finnas till hands. Där har satsningarna på elevhälsan, specialpedagoger och speciallärare samt fler vuxna i skolan, inte minst lärarassistenter, varit en framgång.

Det är även mycket positivt och viktigt att regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har beslutat om en utredning som ska återkomma med förslag på en nationell plan för trygghet och studiero och hur den kan implementeras i den svenska skolan.

Fru talman! Värdegrundsarbetet i skolan är och kommer att vara en mycket viktig faktor i arbetet med att forma våra ungdomar till trygga, nyfikna och demokratiska samhällsmedborgare. Att värna demokratin och vår värdegrund, som bygger på jämlikhet och jämställdhet, är en i grunden viktig uppgift som nu har tydliggjorts i läroplanen. Skolan ska alltid organisera undervisning som säkerställer att flickor och pojkar träffas och arbetar och samverkar tillsammans. Detta har historiskt alltid varit en framgångsmodell i vår svenska skola: Barn med olika bakgrund och nationalitet möts och får lära sig att jobba tillsammans. Detta är för oss socialdemokrater en viktig modell att utgå från när vi stärker den svenska skolan.

Det är även avgörande för förståelsen för vårt demokratiska samhälle och dess uppbyggnad att elever får möjlighet att träffa företrädare för politiska partier och även får möjligheten att ställa frågor och diskutera politiska frågeställningar direkt med folkvalda eller förtroendevalda politiker.

Under min egen tid som SSU:are var det arbetet på högstadier och gymnasieskolor som tveklöst gav flest tillfällen till spännande och utmanande debatter och frågeställningar. Det var även under 80- och 90-talen som vi hade de mest aktiva ungdomspolitiska förbunden och mycket aktiva ungdomspolitiker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Självklart är det viktigt att det politiska samtalet hålls på en organiserad, ordnad och respektfull nivå. Men att försöka utestänga den politiska debatten och diskussionen utanför skolans väggar är verkligen ingen lösning, i varje fall inte om man vill värna demokrati och det demokratiska samhällets uppbyggnad. Därför är det viktigt att rektorer verkligen utnyttjar möjligheten till att bjuda in och öppna upp skolan för politiska ungdomsförbund och partier. Det skapar intresse och stor förståelse och bidrar till ett aktivt samhällsengagemang bland våra ungdomar.

Våra barn och elever har självklar rätt till sin egen övertygelse och sitt eget ställningstagande när det gäller politiska ställningstaganden, och lika självklart ska det vara när det gäller konfessionella och religiösa inslag. Inget barn ska av sina föräldrar behöva påtvingas deras eller någon annans tro. Därför är det viktigt att förslaget om förbud mot etablering av skolor med konfessionell inriktning blir verklighet och att all undervisning sker på allsidig och saklig grund.

Fru talman! I en tid av ökat flöde av information och desinformation är det avgörande att skolan strävar efter att vara en frizon från våld, porr och propaganda. Med tanke på att nätet är tillgängligt i både telefoner och Ipadar har det aldrig varit viktigare att lära ut nödvändigheten av källkontroll och faktagranskning innan man tar till sig både nyheter och information.

Regeringens beslut om att göra sex och relationer till ett obligatoriskt inslag i våra lärarutbildningar och därmed även stärka sexualundervisningen i våra skolor känns verkligen både tidsenligt och angeläget. Regeringen har också beslutat att ändra i läroplanerna för att undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer bättre ska beröra de svåraste men kanske viktigaste delarna om just heder, porr och samtycke. Tyvärr är det redan alldeles för många ungdomar som hamnat helt fel i dessa oerhört viktiga frågor, med destruktiva normer och ett stort lidande som följd.

Fru talman! Lika viktigt som det är att skolan lär ut samhällskunskaper och värdegrund är det att våra elever tidigt får kunskap om den lokala och regionala arbetsmarknaden. Vi ser tyvärr alltför många elever som gör studie- och yrkesval som inte leder till vare sig jobb eller vidare studier, och de riskerar därmed att hamna utanför både vidare studier och ett aktivt arbetsliv.

Jag är därför glad att riksdagen lagstiftat om minst tio dagars prao på högstadiet. Det ger i alla fall eleverna en viss möjlighet att få insyn och kunskap om olika arbetstillfällen och yrken som faktiskt kan finnas i det lokala näringslivet eller i den lokala offentliga sektorn.

Det är mycket viktigt att tidigt låta elever få möta företrädare från olika näringar och arbetsplatser för att både skapa nyfikenhet och ta vara på deras nyfikenhet. Regional samverkan har en väldigt viktig roll att fylla för att skapa intresse för utbildning som efterfrågas på den lokala och regionala arbetsmarknaden. Jag tror att det arbete som nu är på gång med att utveckla det regionala ansvaret för vissa utbildningar, framför allt yrkesutbildningar, kommer att leda till att glappet minskar mellan efterfrågad kompetens och arbetsmarknadens behov. Därför ser jag fram emot att detta blir verklighet inom en snar framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till utbildningsutskottets förslag till beslut samt avslag på samtliga motioner.


Anf. 95 Noria Manouchi (M)

Fru talman! Jag begärde replik för att jag kände mig tvingad att ställa en fråga till Socialdemokraterna och Tomas Kronståhl.

I mitt anförande talade jag bland annat om de könsuppdelade klasserna. Det är alltså skolor som bedriver undervisning för pojkar och flickor där de är skilda från varandra, oftast motiverat med religiösa argument.

Min fråga till Socialdemokraterna är om de verkligen är för att man ska få bedriva omotiverad könsuppdelad undervisning i svenska skolor.


Anf. 96 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Tack, Noria Manouchi, för frågan! Jag skulle kunna svara väldigt kort: Nej, det är vi inte för.

Detta är också en del i den utredning som nu görs. Jag hoppas och tror att det blir verklighet, som jag nämnde i mitt anförande. När det gäller konfessionella inslag vill vi faktiskt se över det. Det är ute på remiss. Vi har fått in en hel del remissvar, men vi har också mött en del motstånd när det gäller lagrådsremissen, så att säga. Det gäller hur vi ska gå till väga för att få fram det som vi verkligen vill.

Men självklart ska vi i den svenska skolan inte ha en könsuppdelning eller en uppdelning på något annat sätt. Det är egentligen lika olyckligt som att vi har skolor där nästan ingen har svenska som modersmål.


Anf. 97 Noria Manouchi (M)

Fru talman! Det är glädjande att få höra Tomas Kronståhls svar. Nej, Socialdemokraterna är inte för könsuppdelade klasser. Men då kvarstår frågan varför vi fortfarande har det i Sverige.

Ledamoten berättar om en utredning som är på väg. Men faktum är att vi redan har fattat beslut i denna kammare om att det inte får gå till på det här viset. Det var för fem år sedan. Man kan ju tycka att regeringen på de fem åren borde ha kunnat verkställa riksdagens beslut. Det är aningen olyckligt att regeringen behöver mer än fem år på sig för att komma till rätta med ett så pass lätthanterat - det kan man väl ändå få påstå? - problem som detta med könsuppdelade klasser.

Se till att det förbjuds! Se till att skolor granskas så att man säkerställer att eleverna får gå i klasser med varandra och inte skilda från varandra! Se till att Skolinspektionen får i uppdrag att granska de skolor som har bedrivit denna typ av verksamhet så att det inte upprepas! Utdela vite till de skolor som fortsätter att bedriva verksamheten eller stäng dem!

Jag och Moderaterna menar att om Socialdemokraterna hade varit seriösa i sitt engagemang för att jämställdhet ska råda på våra skolor och att könsuppdelade klasser inte ska existera hade de på här fem åren lyckats verkställa detta.


Anf. 98 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Uppenbarligen kan vi konstatera att frågan är svår. Innan dessa fem år hade vi en alliansregering under åtta år. Och detta var inte okänt under den tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Men det är väl skönt att både moderater och socialdemokrater och en hel del andra verkar vara helt överens när det gäller denna fråga. När vi väl får ett godkännande av lagrådsremissen kanske vi kan vara samstämmiga i kammaren och se till att vi får detta genomfört ganska snabbt. Men vi kan inte gå före. Vi måste utreda och göra saker på rätt sätt. Det är viktigt.

Vi socialdemokrater tycker verkligen, precis som jag inledde mitt anförande med, att styrkan i den svenska skolan är just att vi har haft elever från alla samhällsklasser och från alla nationaliteter. Vi har alltid lyckats få dem att samverka och arbeta tillsammans. Det har varit lyckosamt för det här landet. Det har också gett oss en väldigt bra stabilitet. Jag tror att de flesta av oss kan enas kring att det har varit lyckosamt.


Anf. 99 Roger Haddad (L)

Fru talman! Tomas Kronståhl svepte snabbt förbi frågan om trygghet och studiero och berörde till exempel inte problemet med mobbning i skolan, som är en viktig del av detta betänkande. Studiero och trygghet omfattar ju också möjligheten för alla elever att känna sig trygga när de går till skolan på morgonen.

Fortfarande kan vi läsa att den elev som blir mobbad tvingas byta skola eller byta kommun. Det är helt oacceptabelt. Trots alla politiska utfästelser och trots alla fina artiklar från regering och andra har inte detta problem angripits. Det är fortfarande den som blir trakasserad, den som bli mobbad, den som blir utsatt som är den första att få lämna skolan, klassen eller till och med kommunen, i värsta fall.

Jag vill fråga Tomas Kronståhl hur han vill angripa detta problem. Jag menar att de aviserade förslagen inte är tillräckliga. Jag hade hoppats på stöd från Socialdemokraterna. Vi har lagt fram ett antal förslag kring tillträdesregler, omplacering och avstängning men även om likabehandlingsplaner och så vidare. Allt detta avstyrker Socialdemokraterna.

Det andra gäller frågan om just könsuppdelad undervisning. Etableringsstopp för nya konfessionella skolor har tillkommit på Liberalernas initiativ. Det löser dock inte problemen på befintliga skolor, Tomas Kronståhl, utan där krävs det insatser oberoende av kommande proposition.

Min fråga är därför: Hur tänker Socialdemokraterna agera för att få stopp på den könsuppdelade undervisningen i befintliga skolor?


Anf. 100 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för frågorna! Först och främst vill jag påstå att när det gäller mobbning i skolan har vi gjort en hel del. Vi har till exempel stärkt lärarnas yrkesroll på olika sätt. Man har under den här perioden fått större befogenheter att både visa ut, stänga av och faktiskt åtgärda förövarna. Detta har varit ett problem tidigare; det känner vi alla till.

Vi har stärkt den befogenheten. Vi har satsat oerhörda resurser på fler vuxna i skolan. Vi har satsat på lärarassistenter, klassassistenter och elevassistenter. Lärarnas kompetens är det bästa för att komma åt dessa problem, och vi har försökt att på olika sätt skapa tid och utrymme för lärarna att faktiskt åtgärda problemen.

Sedan vill jag nog hävda att både Roger Haddad och Liberalerna har varit med oss i mycket av arbetet under den här perioden. Det ska också bli spännande att se vad utredningen har att säga om studieron i skolan och på vilket sätt man kanske kan införa nationella riktlinjer för att komma till rätta med problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

När det gäller frågan om könsuppdelning tror jag att den löses på exakt samma sätt. Här måste vi ge verktyg till både Skolverket och Skolinspektionen att se till att man efterlever och följer de riktlinjer som faktiskt finns i den svenska läroplanen. Det tror jag inte att det kommer att vara några problem att få majoritet för.


Anf. 101 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag anser att åtgärderna mot mobbning och att ge de verktyg som behövs till rektorer och lärare inte är tillräckligt. Även om delar av de här verktygen finns används de inte. Det är uppenbart att det finns någonting som håller tillbaka lärare och inte minst rektorer från att använda sig av hela den disciplinära åtgärdslådan för att se till att alla elever kan känna trygghet och studiero.

Jag har under alla mina år som skolpolitiker tyvärr alltid fått höra att det är den som blir mobbad som tvingas byta skola. Jag har aldrig någonsin hört att det är förövaren som får flytta. Det är en besvikelse och ett misslyckande för svensk skolpolitik.

I frågan om könsuppdelad undervisning hänvisar Tomas Kronståhl till Skolverket och till läroplaner. I augusti 2016 godkände Skolinspektionen en skola i Stockholmsområdet som hade könsuppdelad undervisning. Läroplanen skärptes 2018, men förra året godkändes fortsatt verksamhet på en skola i Göteborg som har haft könsuppdelad undervisning i 22 år.

Det är alltså någonting som inte stämmer överens mellan verkligheten och den vision som Tomas Kronståhl möjligen har och som jag delar. Elever - pojkar och flickor - befinner sig fortfarande i miljöer med radikalister och extremister där man bejakar traditionella könsmönster och fortfarande försöker, menar jag, påtvinga eleverna dessa. Det kan komma från skolledningen eller tyvärr, som vi också har sett exempel på, från föräldrarna. Det är helt oacceptabelt.


Anf. 102 Tomas Kronståhl (S)

Fru talman! Christian Carlsson, Kristdemokraternas företrädare, räknade upp alla möjligheter som finns i lärarkompetensen i dag och som vi kan tillgå för att stävja mobbning. Detta delar jag. Om lärare och rektorer sedan inte utnyttjar dessa verktyg är det naturligtvis ett problem. Då måste man stärka dem i deras yrkesroll, precis som jag var inne på tidigare.

Att till exempel avskaffa Barn- och elevombudet, som Haddad och Liberalerna säger, tycker jag är att gå väldigt hårt fram. Man brukar ju inte avskaffa en advokat för att de lyckas i sitt värv. Det gäller att se till att man har ett utrymme för båda sidor att göra sina åsikter hörda, och då tror jag att det är väldigt viktigt att vi har kvar Barn- och elevombudet. Men självklart ska vi ha en skola där lärarna i sitt yrke har en trygghet i att faktiskt kunna utöva den makt och befogenhet som finns i läroplanen. Annars har vi naturligtvis ett stort problem.

När det gäller Skolinspektionens roll i övrigt att se över att läroplaner och annat efterlevs när det gäller till exempel könsuppdelning kan man väl bara hoppas, oavsett vilket parti man tillhör, att myndigheterna har möjlighet att utöva sitt jobb. Vi kommer nog alltid att hamna i situationer där vi ser att någon inte följer riktlinjer som det var tänkt, och då måste vi naturligtvis ingripa och stänga ned de skolorna och se till att det inte fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag har därför inget problem med den frågeställningen, fru talman. Jag kan inte mer än dela Haddads åsikt i den frågan.


Anf. 103 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Grundläggande om utbildning. Det är en samling motioner som bland annat handlar om naturen, läromedel, sex och barns rätt att slippa bli kränkta i skolan. Mitt anförande kommer därför att handla om många av dessa frågor, om än inte alla.

Till att börja med, fru talman, vill jag anknyta till det replikskifte som vi precis hörde. Jag tror att det kan vara viktigt för alla som lyssnar på debatten att också ta till sig av det som en särskild utredare nyligen presenterade för regeringen. Regeringen bad ju utredaren Tommy Lagergren att titta just på frågan om könsuppdelad undervisning i skolan och hur vi kan se till att få bukt med detta.

På sidan 762 i sitt betänkande konstaterar Tommy Lagergren att dagens lagstiftning redan förbjuder detta. Det betyder att i den mån som skolor regelmässigt och över tid har könsuppdelad undervisning strider det mot skollagen och diskrimineringslagen.

Fru talman! Jag går över till de frågor som jag själv har fört in i det här betänkandet. Det är som sagt en samling av många olika frågor, och jag ska börja med att prata om naturen.

Vi i Miljöpartiet vill att alla barn ska få tillgång till Sveriges fantastiska natur. Skolan har till uppgift att se till att alla barn får med sig de kunskaper som behövs för att förstå och respektera allemansrätten och ägna sig åt det friluftsliv som ju har blivit en del av allt fler svenskars covidvardag.

Vi vet att vistelse i naturen enligt forskning har effekter som är positiva på barns hälsa, lärande och skolprestationer. Vi tycker därför att det är otroligt viktigt att alla barn får möjlighet till lärande om och i naturen inom ramen för skolan.

Det här är också väldigt viktigt för naturens skull. Vi vet ju att människor som älskar naturen är det starkaste skyddet för just naturen. I en tid när vi ser hur naturen är hotad av klimatförändringar och exploatering på olika sätt är det viktigt att vi ser till att nästa generation lär sig om naturen och kan sätta ord på det som de möter där.

Fru talman! Vi har nyligen gjort en revidering av kursplanerna i skolan. Miljöpartiet tycker att det är väldigt angeläget att vi ser till att de förtydliganden och den strukturering som nu har gjorts av kursplanerna inte innebär att undervisning i friluftsliv, allemansrätten och viktiga förmågor som orientering drabbas. Det vill vi ska följas upp.

Betänkandet Grundläggande om utbildning lyfter fram även andra viktiga ämnesområden. Jag är så otroligt glad över att jag kan yrka avslag på min egen motion i betänkandet om sexualitet, samtycke och relationer med motiveringen att regeringen redan har fixat detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Fru talman! Det är få gånger som man i sitt politiska liv har förmånen att följa sin idé till genomförande. Men det här är en sådan gång. Att vi nu gör om ämnet sex och samlevnad till undervisning i sexualitet, samtycke och relationer kommer att få betydelse för barns utsatthet för kränkningar. Det kommer att få betydelse på det sättet att fler pojkar kommer att förstå skillnaden mellan samtycke och övergrepp. Och färre flickor kommer att bli utsatta för sexuella trakasserier och kränkningar, både i skolan och senare i livet.

En undersökning från Brottsoffermyndigheten visar nämligen att så många som 17 procent av alla unga killar i undersökningen trodde att om man ligger naken i samma säng har man samtyckt till att ha sex. Nästan var tredje trodde att man har samtyckt till sex om man har en relation. Det är en ganska stor risk för att det kommer att begås många allvarliga övergrepp när siffrorna ser ut på det sättet. Skolan har en central roll att förmedla kunskap om dessa grundläggande frågor till eleverna.

Jag är så glad över att vi nu har moderniserat den här undervisningen och även fört in frågor om hedersrelaterat våld och förtryck samt pornografi.

Fru talman! Kristdemokraternas ledamöter både i denna debatt och i den tidigare debatten om jämställdhet har lyft fram sitt engagemang mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det låter väldigt bra, för det är så viktigt. Arbetet för att alla unga och vuxna i vårt land ska ha tillgång till sina rättigheter och friheter - frihet från våld och förtryck, rätten att välja vem man ska älska och leva med - är så viktigt. Dessa rättigheter kränks i dag i hederns namn.

Men jag undrar varför Kristdemokraterna, som säger att de bryr sig så mycket om detta arbete, ändå ville skära bort 100 miljoner kronor från regeringens satsning på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Om dessa 100 miljoner kronor hade plockats bort hade vi inte haft lika många människor i dag som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. De pengar som lades på den satsning som gjordes för att flera myndigheter skulle arbeta för att förhindra att barn och unga förs ut ur Sverige för barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning hade inte funnits. Det hade inte heller funnits pengar för att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor skulle kunna jobba i samarbete med Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck för informationsinsatser riktade till de yrkesverksamma vuxna som möter unga nyanlända och unga asylsökande i sitt arbete och kopplat till ideellt engagemang.

Fru talman! Politik handlar inte bara om att vilja. Politik handlar också om att prioritera när det gäller. Här förstår jag inte Kristdemokraternas prioritering.

Fru talman! Jag kommer att överskrida min talartid. Det blir så när man är sista talare i ett ärende och man hör många påhopp. Jag behöver kunna bemöta bland annat det som Liberalernas Roger Haddad pratade om.

Liberalerna pratar om en anmälningskultur i svensk skola. Jag kan hålla med. Vi har en osund kultur där föräldrar har blivit kunder, där de i stället för att ta ansvar tillsammans med lärarna för elevernas utveckling har blivit kravställare som anmäler skolan när de inte är nöjda, till exempel med det betyg som deras barn har fått av läraren. Lärare har i den marknadsskola som vi har börjat behandlas som servicepersonal. Föräldrarna har, som sagt, blivit kunder. Och barnen har blivit en påse elevpeng som föräldrarna kan hota med att flytta om de inte är nöjda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är otroligt allvarligt att lärare av rädsla för att bli anmälda inte vidtar åtgärder mot ordningsstörningar och kränkningar. Men att som Liberalerna föreslå att den instans som ska stå upp för barn som utsätts för mobbning ska avskaffas hänger faktiskt inte ihop. Det löser inte problemet. Att barn får färre vuxna som slåss för deras rätt att inte bli mobbade, trakasserade och kränkta i skolan är inte ett svar på att vi i dag har missriktade anmälningar. Det är inte heller lösningen på att ett enskilt fall inte har blivit rätt bedömt. Vi vet nämligen att det finns otydligheter i lagstiftningen. Och vi jobbar faktiskt tillsammans med Liberalerna för att reda ut flera av dem inom ramen för arbetet för nationell plan för trygghet och studiero. Men det kommer även framdeles att finnas gråzoner där det är upp till domstolarna att avgöra var gränsen går. Så kommer det att behöva vara även framåt.

Men vi i Miljöpartiet vill värna Barn- och elevombudet, som vi var med och inrättade för att vi såg att kränkningar i skolan inte togs på tillräckligt stort allvar och att barns rättigheter till en skolgång fri från mobbning inte alltid förverkligades.


Anf. 104 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Jag tackar för frågan om Kristdemokraternas politik för att motverka hederskultur.

Till att börja med vill jag säga att jag är glad över att vi är många partier som vill satsa mer för att motverka hedersvåld och hederskultur. Vi har länge haft ett problem i Sverige med att man inte har vågat talat klarspråk om just hedersproblematik, och man har jämställt hedersvåld med annat våld i samhället. Vi har också i en hel del kommunala handlingsplaner sett att man inte har velat göra åtskillnad mellan just hedersvåld och annat våld. Det har gjort att det har blivit svårare att komma till rätta med problematiken.

När det gäller den senaste budgeten är sanningen att regeringen och Kristdemokraterna satsade lika mycket på arbetet mot hedersvåld både för 2022 och för 2023, det vill säga 80 miljoner kronor. Men den engångssatsning på 100 miljoner kronor som regeringen dessutom gjorde för bara ett år - 2021 - saknar tyvärr motivtext. Inte heller kunde det klargöras vad som motiverade denna tillfälliga ökning när man sedan tänkte återgå till 80 miljoner kronor.

Därför valde Kristdemokraterna att inte stödja detta förslag. I stället satsar vi mer pengar än regeringen på rättsväsendet för att polisen och det övriga rättsväsendet ska kunna bekämpa hedersbrott.

Kristdemokraterna har också varit pådrivande för att vi ska få till stånd en forced marriage unit i Sverige för att kunna stoppa just tvångsgifte. Vi är därför en aktiv part i den kampen.


Anf. 105 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag håller med Christian Carlsson om att det var angeläget och bra att vi var flera partier som ville satsa mer på arbetet mot hedersrelaterat förtryck så att vi inte gick på Kristdemokraternas linje om nedskärningar med 100 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

I Kristdemokraternas motion står det inte vad dessa 100 miljoner kronor i stället ska användas till, utan det står bara att de läggs på "egna prioriterade satsningar". I den motionen nämns inte rättsväsendet. Däremot nämns en satsning på att fler nyanlända kvinnor ska kunna vara hemmafruar längre med sina små barn i stället för att barnen ska gå i förskolan och mammorna ska komma i arbete. Det är en politik som motverkar det arbete som vi vill bedriva för att få bukt med det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Forskning kring hedersrelaterat våld och förtryck visar ett tydligt samband när det gäller om mammor arbetar eller inte. Arbetar mammorna minskar det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Kristdemokraternas politik är att fler mammor ska vara hemmafruar. Tidigare hette det vårdnadsbidrag, nu kallar man det barnomsorgspeng. Men vad det leder till är att det framför allt är kvinnor med låg utbildning och en överrepresentation av utrikes födda och nyanlända kvinnor som i stället för att gå till arbetsmarknaden och få hjälp att få egen försörjning stannar kvar som hemmafruar.

Jag menar att även om Kristdemokraterna säger sig bry sig om hedersfrågor har de en politik som går i fel riktning.


Anf. 106 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Man vet knappt var man ska börja.

Jag måste säga att jag tycker att det är beklämmande att höra Miljöpartiet använda invandrarkvinnor som slagträ i debatten för att begränsa barnfamiljers rätt att välja barnomsorg. Det tycker jag är osmakligt.

För att återgå till debatten om hedersvåld och vikten av att motverka hedersvåld i skolan är det ett inte helt sammanhängande resonemang vi hör här. Tesen är att det blir mindre hederskultur om fler jobbar. Jag tror att det kan vara så att i familjer där det inte finns hedersproblematik är det också fritt fram för kvinnorna att arbeta. Jag tror att frågan framför allt handlar om värderingar. Det är de skadliga värderingarna vi måste motverka, bland annat i skolan.

I stället för att låtsas som om det finns en skarp skiljelinje i fråga om att motverka hederskultur och hedersvåld tycker jag att vi ska ta fasta på att flera partier är beredda att skjuta till mer pengar, absolut, men att det handlar om mer än pengar.

Jag presenterade flera konkreta förslag i mitt anförande i dag. Jag pratade om vikten av att genomföra informationskampanjer inför sommarlov för att småflickor inte ska giftas bort. Jag pratade om vikten av att varje skola tar ansvar och har en handlingsplan mot hedersvåld. Det är betydligt mer konstruktivt än att försöka blanda bort korten genom att prata om valfrihet för familjen, när Miljöpartiet är stark motståndare till att föräldrar ska få välja barnomsorgsform.


Anf. 107 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag menar inte att vi inte båda tycker att det är viktigt att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, men jag menar att Kristdemokraternas politik inte uppnår det på ett bra sätt. Man motverkar inte hedersrelaterat våld och förtryck genom att plocka bort 100 miljoner kronor från arbetet mot hedersvåld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

De pengarna, de 100 miljonerna som Kristdemokraterna ville plocka bort, har använts till bland annat vägledning för att förhindra att barn och unga förs ut ur landet, till insatser riktade till nyanlända och asylsökande kring frågor om hedersrelaterat våld och förtryck och dessutom till hur man kan se att sådant här våld påverkar i vårdnadstvister. Dessa tre exempel hade inte kommit till med Kristdemokraternas politik.

Jag tror att man måste förstå att den politik man har för de små barnen, om de små barnen ska gå i förskolan eller om de ska vara hemma med hemmafruar, hänger ihop med vilket resultat man får i jämställdhetspolitiken. Er politik för fler hemmafruar leder i förlängningen till att framför allt lågutbildade och nyanlända kvinnor inte kommer in på arbetsmarknaden. Enligt forskning ökar det också risken för att deras barn kommer att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Vi måste se strukturerna. Skolan är en del, och vilken politik vi har för att barnen ska börja i skolan redan i förskoleåldern är en annan del. Där skiljer vi oss från Kristdemokraterna.


Anf. 108 Roger Haddad (L)

Fru talman! Miljöpartiet har ju inte varit känt för att motverka extremism och radikalisering i skolan.

Referensen Annika Hirvonen gör till utredningen om könsuppdelad undervisning är direkt felaktig. Det är beklämmande att ledamoten för Miljöpartiet säger att det finns ett absolut förbud mot könsuppdelad undervisning i svensk skola. Det är inte korrekt. Jag har själv refererat till fallet där Skolinspektionen gav godkännande 2016. Och förra året, 2020, upptäcktes en skola som haft könsuppdelad undervisning i 22 år.

Nej, Annika Hirvonen, det finns inget absolut förbud mot att bedriva könsuppdelad undervisning i svensk skola. Men vi vill ha det.

Vi har lagt fram förslag på etableringsstopp för konfessionella förskolor, som ni avslog för några timmar sedan.

Vi har i det här betänkandet försökt skärpa det här med konfessionella inslag i skoldagen eftersom många elever tvingas in i de momenten och inte får göra ett fritt val. Det har ni också yrkat avslag på.

Nu har vi försökt lyfta upp frågan om att regelverket kring könsuppdelad undervisning uppenbarligen måste skärpas.

Min fråga till Miljöpartiet är om ni är beredda att skärpa regelverket trots utredarens förslag. Är ni beredda att införa antingen mycket skarpare förslag eller ett på riktigt absolut förbud mot könsuppdelad undervisning i Sverige?


Anf. 109 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Jag citerar nu ur SOU 2021:11. "Utredningens förslag: Det bör inte införas några bestämmelser i skollagen som uttryckligen förbjuder könsuppdelad undervisning och utbildning. Detta eftersom det befintliga regelverket i form av bestämmelser i läroplaner och diskrimineringslagen är tillräckligt."

Vi i Miljöpartiet ville ju se till att det inte råder något som helst tvivel om att man inte får ha en systematiskt och regelbaserat könsuppdelad undervisning. Därför gav vi utredaren det uppdraget. Nu har utredaren, som har fördjupat sig i frågan, sagt att dagens bestämmelse redan säger det. Det är inte för att vi på något sätt har varit otydliga i den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Roger Haddad antyder att Miljöpartiet tycker att det är bra att man har brutit mot skollagens regler i 20 års tid. Jag tycker att det är förkastligt. Vi har kämpat för att jämställdhet ska skrivas in i läroplanen, och vi har också sett till att det har skett.

Det står i läroplanen att skolan har till uppgift att motverka könsstereotyper. Det kan man inte göra om man delar in pojkar och flickor i separata klasser. Det går helt emot det som skolan har till uppgift att göra, och det är beklämmande om myndigheterna inte agerar mot detta.

Med det sagt är jag varje dag beredd att vidta åtgärder för att se till att skolan är en plats där man inte bara undervisar om utan leder jämställdhet.


Anf. 110 Roger Haddad (L)

Fru talman! Ni i Miljöpartiet har inte varit de som har påskyndat reformer för att stoppa extremister och radikalisering i svensk skola och förskola, Annika Hirvonen. Tvärtom har ni bidragit till att förhala och stoppa reformer.

Fru talman! Förra året godkände Skolinspektionen en huvudman som har haft könsuppdelad undervisning. De kritiserades, men efter kritiken fick de godkännande att fortsätta - och inte bara att fortsätta utan även att utöka sin verksamhet. Det är direkt provocerande, fru talman.

Jag har inte efterfrågat vad utredaren anser i den här frågan. Jag delar inte utredarens åsikt, slutsats och förslag till regeringen. Miljöpartiet sitter i regeringen och har möjlighet att göra en egen bedömning av sakfrågan. Jag har inte fått svar, fru talman. Vi har inget absolut förbud mot könsuppdelad undervisning i svensk skola. Jag vet vad utredaren föreslår. Jag delar inte hans förslag om att det är tillräckligt med dagens regelverk.

Frågan är: Är Miljöpartiet berett att skärpa reglerna ytterligare eller till och med gå så långt att man inför ett absolut förbud mot könsuppdelad undervisning så att vi kommer åt och får stopp på dessa verksamheter som fortfarande av religiösa skäl delar upp pojkar och flickor?


Anf. 111 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Som jag svarade i den tidigare repliken är jag varje dag beredd att agera om skolor inte lever upp till lagens krav på att arbeta för jämställdhet och mot den här typen av könsstereotypa uppdelningar av flickor och pojkar, självklart.

Fru talman! Jag måste ändå ifrågasätta de svepande anklagelser som Roger Haddad kommer med om att vi har förhalat. Vad har vi förhalat? Jag vet att Roger Haddad inte har möjlighet att i det här replikskiftet få ett slutord. Men han får gärna begära ordet igen och förklara de svepande anklagelserna.

Grundläggande om utbildning

Det är vi i Miljöpartiet som under förra mandatperioden har sett till att förtydliga läroplanerna just på punkten som handlar om jämställdhet. Det gjorde vi just på grund av de upprörande exemplen där man hade könssegregerad undervisning systematiskt i skolorna.

Vi sitter nu tillsammans i januarisamarbetet och tittar på bättre regler så att skolor som upprepade gånger får kritik ska kunna stängas. Men någonstans i grunden har vi ett problem i ett system där det över huvud taget är möjligt för inte vem som helst men ärligt talat alldeles för många att bedriva skolverksamhet.

Vi måste strama upp den marknadsskola vi har i Sverige i dag. Jag vill fråga Liberalerna om ni är beredda att göra det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 april.)

Kemikaliepolitik

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-04-21
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 3, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Skolans värdegrund m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:332 av Solveig Zander (C),

      2020/21:396 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

      2020/21:656 av Ebba Hermansson m.fl. (SD) yrkande 3,

      2020/21:858 av Anna Wallentheim (S) yrkande 1,

      2020/21:1632 av Sanne Lennström m.fl. (S),

      2020/21:2210 av Anders Österberg (S),

      2020/21:2696 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkandena 9 och 10,

      2020/21:2958 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 14 och

      2020/21:3234 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 24.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (V)
      • Reservation 4 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M110059
      SD001052
      C05026
      V00423
      KD30019
      L00316
      MP30013
      -0011
      Totalt33518293
      Ledamöternas röster
    2. Trygghet och studiero m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:282 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 2,

      2020/21:1750 av Louise Meijer (M) yrkande 2,

      2020/21:1931 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 6,

      2020/21:2401 av Anna Johansson och Mattias Jonsson (båda S),

      2020/21:2432 av Abraham Halef (S),

      2020/21:3226 av Roger Haddad m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

      2020/21:3271 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 3 och

      2020/21:3298 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9.
      • Reservation 5 (M)
      • Reservation 6 (SD)
      • Reservation 7 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD001052
      C50026
      V40023
      KD30019
      L00316
      MP30013
      -0011
      Totalt311114293
      Ledamöternas röster
    3. Läromedel, nationella prov m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:177 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkande 3,

      2020/21:1936 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 4,

      2020/21:3050 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 8,

      2020/21:3092 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

      2020/21:3319 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 16.
      • Reservation 8 (SD, KD)
      • Reservation 9 (M)
      • Reservation 10 (V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD001052
      C50026
      V04023
      KD00319
      L30016
      MP30013
      -0011
      Totalt27425293
      Ledamöternas röster
    4. Granskning av läromedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3286 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 2.
      • Reservation 11 (C, KD)
    5. Särskilda undervisningsämnen och kunskapsområden

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:185 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 4,

      2020/21:852 av Ola Möller (S),

      2020/21:1789 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S),

      2020/21:1902 av Johan Büser och Anna Johansson (båda S),

      2020/21:1989 av Ulrika Jörgensen (M),

      2020/21:2734 av Annika Hirvonen Falk m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3,

      2020/21:2958 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 16,

      2020/21:3052 av Annika Hirvonen Falk och Janine Alm Ericson (båda MP) yrkandena 1 och 2,

      2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 9,

      2020/21:3361 av David Lång och Eric Westroth (båda SD),

      2020/21:3626 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkandena 10 och 33 samt

      2020/21:3652 av Leila Ali-Elmi (MP).
      • Reservation 12 (M)
      • Reservation 13 (C)
      • Reservation 14 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD100052
      C00526
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -1001
      Totalt37316293
      Ledamöternas röster
    6. Praktisk arbetslivsorientering m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3330 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkandena 4 och 6.
      • Reservation 15 (M)
    7. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.