Energipolitik

Betänkande 2020/21:NU21

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
19 maj 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om energipolitik (NU21)

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till inriktningen för energipolitiken, som riksdagen tidigare tagit beslut om, samt till pågående och aviserade insatser, myndighetsuppdrag och utredningar.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens mål och inriktning, kärnkraft, förnybar energiproduktion, energieffektivisering, energigaser, biodrivmedel, kraft- och fjärrvärme och energiforskning.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 41

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-04-22
Justering: 2021-04-29
Trycklov: 2021-04-29
Reservationer: 54
Betänkande 2020/21:NU21

Alla beredningar i utskottet

2021-03-25, 2021-04-22

Nej till motioner om energipolitik (NU21)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar bland annat till inriktningen för energipolitiken, som riksdagen tidigare tagit beslut om, samt till pågående och aviserade insatser, myndighetsuppdrag och utredningar.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens mål och inriktning, kärnkraft, förnybar energiproduktion, energieffektivisering, energigaser, biodrivmedel, kraft- och fjärrvärme och energiforskning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-05-04
Debatt i kammaren: 2021-05-05
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:NU21, Energipolitik

Debatt om förslag 2020/21:NU21

Webb-tv: Energipolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 79 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 om mål om en fossilfri elproduktion.

Energiområdet är brett. Det visar inte minst detta betänkande, som omfattar hela 170 motioner. Energipolitiken är central inte bara för energiproducenter och företagskonsumenter. Energipolitiken finns ända in i tvättstugan och alltmer i våra privata garage.

Vi har en lång framgångsrik historia med att ligga i framkant inom energiproduktionen i Sverige, ända från bergshanteringen i en mer industriell form via industrialiseringens start och utbyggnaden av vatten- och kärnkraft. Det är inte utan möda och kreativitet som Sverige har gått från att vara ett av Europas fattigaste länder till att i dag vara ett av EU:s mest välbeställda.

Men detta, fru talman, har aldrig varit utan uppoffringar. All energi har sitt pris. Därför är det också viktigt att vara resurseffektiv med energin och inte förslösa resurserna.

Vi vet vilka stora naturvärden man fick betala med då man byggde ut vattenkraften, och vi vet vilka stora landområden som har tagits i anspråk för enorma luftledningar från energiproduktion till konsumtion. Och vi har ännu inte börjat med skrotningen av gamla vindkraftverk. Detta kommer inte heller att ske utan att resurser tas i anspråk. Verken ska helst producera energi så fort det blåser, annars förslösar vi en resurs.

Fru talman! Det är inte en självklarhet att det alltid kommer att vara så att vi är framgångsrika som nation. Ekonomisk stabilitet och tillväxt kräver hela tiden nya innovationer och lösningar på problem.

För oss moderater vilar en stark energipolitik på några grundläggande värderingar. Vår energiproduktion ska vara miljö- och klimatvänlig. Vår el ska vara leveranssäker - man ska kunna lita på att den finns då den behövs. Den ska produceras på ett teknikneutralt sätt, och priserna på vår el ska vara konkurrensmässiga och gynna jobb och utveckling i Sverige, så som alltid varit fallet. Målet ska vara en fossilfri elproduktion som man också vill investera i.

Fru talman! Därför är det nu djupt beklagligt att sittande energiminister Ygeman har fastnat i utredningar som aldrig blir klara och beslut tagna i riksdagen som aldrig verkställs - som beslutet om att återkomma om leveranssäkerhetsmål och hur dessa ska uppnås. Dessa mål är ytterst viktiga för jobben och för utvecklingen av våra företag i Sverige.

Vidare måste forskning komma på plats så fort som möjligt. Här väntar vi fortfarande på forskningspropositionen, och tiden går.

Fru talman! Det är genom forskning och utveckling vi kommit så långt som vi har i Sverige vad avser miljö- och klimatmålen. Våra företag är på tå och tar till sig de senaste forskningsrönen; det gynnar oss alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Det är också djupt beklagligt att regeringen förhalar beslut om slutförvar för kärnavfall i Forsmark, ett beslut som behöver tas före sommaren. Om det inte tas riskerar vi driftsstopp om något år, då lagren av kärnavfall är fulla.

Fru talman! Vi är ett innovativt land, ett av de mest innovativa i världen. Om vi från staten tillhandahåller bra riktlinjer och snabba beslutsprocesser i politiken händer mycket på energisidan i våra företag. Därför är det viktigt att också forskning om och tillstånd för nya, moderna kärnkraftverk kommer på plats. Ska man våga investera i klimatsmart, leveranssäker energiproduktion som kärnkraft behöver regelverken komma på plats.

Fru talman! Vi måste bättre tillse att de olika energislagen har liknande förutsättningar ekonomiskt, för bästa ekonomi i energisystemet. Det är vår plikt mot svenska företag och privatkonsumenter.

Energipolitiken är mångfasetterad. Här finns gamla energikällor, som vatten och kraftvärme, men också nya, som solenergi och ny kärnkraft. Ska vi klara klimatutmaningen behöver vi dem alla. Det händer mycket på energiområdet, och dagens sanningar är inte med säkerhet morgondagens.

Därför gäller det också för oss från politiken att vara på tå för att inte allvarligt bromsa eller förhindra utvecklingen. Ingen energikälla som är fossilfri förtjänar att behandlas styvmoderligt - det har varken vi eller klimatet råd med.


Anf. 80 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 11 i betänkandet.

Energipolitiken handlar i allt högre grad om elförsörjning och effektfrågor, framför allt när bransch efter bransch nu ska ställa om till fossilfrihet genom elektrifiering, även exempelvis transportsektorn. Detta ger många möjligheter för Sverige, där vi historiskt har varit duktiga på energiteknik och legat väldigt långt fram.

Detta gör också att bedömningarna kring den framtida elförbrukningen nu tar fart ordentligt. Energimyndigheten kom nyligen med sin rapport om framtidens energisystem, där det estimeras att vi kommer att ha en kraftigt ökad elanvändning i samtliga scenarier fram till 2050. Dessa bedömningar ligger i linje med vad näringslivet själva har räknat med; man har sedan tidigare sagt att elförbrukningen kommer att öka med minst 60 procent fram till 2045. Detta har man på senare tid skruvat upp ytterligare.

När man nu vill ta detta nästa steg ser det tyvärr mer problematiskt ut, av flera skäl. Vi ser att elen i mindre utsträckning produceras när behovet finns, vilket har lett till att vi under hela det rödgröna regeringsinnehavet har kunnat se en försämring i kraftbalansen vintertid. Vi blir mer beroende av import från våra närliggande länder, vilket är en följd av nedläggningen av framför allt kärnkraft och kraftvärme. Detta gör oss på sikt mer beroende och ökar även indirekt vårt beroende av kolkraftverk.

Utöver detta har vi efter nedläggningen av reaktorer vid Ringhals kunnat se att vi får problem med stabiliteten i kraftsystemet även under sommarmånaderna, något som under föregående år gjorde det lönsamt att elda med tjockolja i Sverige för att klara vår elförsörjning. Samtidigt fick man upphandla drift av kärnkraftsreaktorn Ringhals l, vilket var möjligt under föregående sommar men inte kommer att vara möjligt nu till sommaren. Då får vi i stället förlita oss på eldning av tjockolja vid kraftverket i Karlshamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jämte detta slits landets norra och södra delar isär prismässigt. Det har aldrig varit så stora prisskillnader sedan Sverige delades in i fyra prisområden, något som också är en direkt följd av att planerbar kraftproduktion har lagts ned i södra Sverige och av att kapaciteten i elnäten inte räcker till.

I sommar kommer Svenska kraftnät dessutom att begränsa överföringskapaciteten till och från de mellersta och södra delarna av landet. I praktiken innebär detta att marginalerna i elsystemet minskas ytterligare och att marknaden inte får tillgång till ledningarnas fulla kapacitet. Detta kommer återigen att leda till stora prisskillnader - elpriserna kan bli uppemot dubbelt så höga i södra Sverige.

Varningssignalerna till politiken har funnits hela tiden. I den senaste kraftbalansrapporten från Svenska kraftnät konstateras följande:

"Nedläggning av kärnkraften och eventuell kraftvärme leder till en ökad risk för effektbrist. Därtill blir systemet mer svårplanerat då variationerna i tillgänglig effekt ökar med en större andel väderberoende produktion, och driftprognoser blir mer osäkra. Det är dessutom alltmer sannolikt att flera länder har ansträngd effektsituation samtidigt om vädret är kallt och vindförhållandena är dåliga över ett stort geografiskt område samtidigt. Då blir importmöjligheterna för Sverige begränsade."

Jag tycker, fru talman, att det är svårt att komma runt det faktum att utvecklingen inte går framåt på detta område utan snarare gått och fortsätter att gå bakåt.

Ska man bryta denna utveckling behöver ett flertal övergripande grepp tas på det energipolitiska området. Sverige behöver byta mål för energipolitiken från att energin ska vara förnybar till att ta sikte på fossilfrihet. Detta är nödvändigt för att få till ett fungerande kraftsystem men framför allt för att harmonisera det arbete som sker inom miljö- och klimatområdet. Då har man inte råd att utesluta en fossilfri kraftkälla, som dessutom är vår näst största.

Sverige behöver ett mål för leveranssäkerheten för att även i framtiden säkerställa att vårt kraftsystem kännetecknas av en hög elkvalitet och god driftssäkerhet. Ett sådant mål bör fastslås, som den förda politiken ska sträva efter att uppnå. Detta är också något som riksdagen redan har beslutat om, men regeringen har fortfarande inte återkommit med detta till riksdagen utan väljer att dra det i långbänk.

Ska vi ligga i framkant på det energitekniska området är det angeläget att vi bedriver relevant forskning om alla fossilfria energikällor. Riksdagen har sedan tidigare beslutat att även detta ska ske, vilket öppnar för ett tydligare mandat för kärnteknisk forskning. Det har också lett till att regeringen i regleringsbrevet för Energimyndigheten har uppdaterat instruktionen. Vi kan se att bara denna förändring och detta förtydligande har lett till ett intresse för kärnteknisk forskning, och en ansökan finns nu på myndighetens bord om att på sikt uppföra en forskningsreaktor i Oskarshamn med ett nytt reaktorkoncept.

Den utveckling som sker inom kärnkraften går främst mot det man kallar små modulära reaktorer, förkortat SMR. Här finns det regulatoriska hinder, främst i att de endast får uppföras på tre platser i Sverige. På dessa tre platser är det staten som äger och driver sju av tio möjliga ersättningsreaktorer. Från regeringens sida har man sedan tidigare motsatt sig att ersätta dessa reaktorer eller att sälja dem vidare. Detta blir ett stort hinder sett till den utveckling som håller på att ske runt om i världen när det gäller SMR-reaktorer. Dessa har en stor fördel i och med att de är små och kan placeras där behovet finns. Men då måste lagstiftningen i Sverige ändras för att möjliggöra att ta till sig den teknikutveckling som sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi har brister i överföringskapaciteten på samtliga nivåer, vilket verkligen är ett kritiskt problem. Ledtiderna är fortsatt så långa som uppemot tio till tolv år innan man kan få nya ledningar på plats. Dessa ledtider gör att elektrifieringen riskerar att inte få fart, och de hindrar den samhällsutveckling vi alla vill se.

Nu har Nätkoncessionsutredningens förslag till slut hamnat på riksdagens bord. Detta har tagit flera år och bör enbart ses som ett första steg för att kunna kapa väntetiderna ytterligare. Jämte detta har vi ett behov av att se över elnätsregleringen för att den i högre grad ska kunna premiera och öppna för innovation med tydligare incitament till investeringar kopplat till att stärka driftssäkerheten om vi långsiktigt ska kunna säkerställa tillförlitliga elleveranser till konkurrenskraftiga priser.

Under alltför lång tid har elmarknaden, som enbart baserar sig på priset på energi, satts ur spel på grund av politisk klåfingrighet där man jobbat med ensidiga subventioner till uteslutande väderberoende kraftslag. Vi ser att konkurrenskraften måste stärkas för den planerbara kraftproduktionen, som vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme. Detta är kraftslag som bidrar med fler nyttor än bara energileveranser och systemtjänster som är viktiga för att hela kraftsystemet ska kunna fungera men som man i dag inte får betalt för över huvud taget.

Här behövs en marknadsöversyn för att få till ett mer kostnadseffektivt elsystem som långsiktigt kan bidra till att säkerställa ett robust och leveranssäkert kraftsystem för både hushållen och näringslivet. Energipolitiken måste ha just ett systemperspektiv för produktion och överföring, med fokus på kostnadseffektivitet.

Fru talman! Ska Sverige lyckas med elektrifieringen kan vi inte ha en politik som inte kan eller vill säkerställa att el finns under årets alla timmar. Det är en förutsättning att så är fallet. Energipolitiken kan inte fortsatt dikteras av olika partiers ideologiska skygglappar.


Anf. 81 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det svenska elsystemet är på många sätt fantastiskt. Vi har fasat ut de fossila bränslena och står nu inför en revolution med dramatiskt ökad elanvändning. I energisystemet som helhet finns en hel del fossila bränslen kvar, inte minst i transportsektorn. För att fasa ut dessa har Centerpartiet genomdrivit exempelvis en reduktionsplikt för både väg och flyg, där vi nu också är med och höjer ambitionsnivån.

Jag vill ta min utgångspunkt just i transportsektorn. För att förverkliga omställningen och fasa ut de fossila bränslena helt finns det tre saker som framför allt måste till.

För det första måste de fossila subventionerna inom EU, som uppgår till uppemot 200 miljarder euro per år, helt enkelt fasas ut. Att utsläppshandeln nu når rekordnivåer är en bra start, men mer måste till.

För det andra måste biobränsleproduktionen mångfaldigas. Ska vi klara att fylla tanken på de bilar, fartyg, bussar, tåg och flygplan som redan finns och som tämligen länge kommer att fortsätta rulla ut på fabriksgolven måste vi ersätta de flytande drivmedel som i dag är fossila med förnybara substitut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

För det tredje måste elektrifieringen påskyndas. Det är allvarligt att regeringen drar benen efter sig när det gäller utbyggnaden av laddinfrastruktur. Vi vet att det största hindret för att köpa en elbil är just laddningen. Vi vet också att en av fem som har köpt en elbil slutar att köra elbil därför att man inte får till laddning i eller nära hemmet.

När det gäller de fossila subventionerna finns det ett antal förslag på gång i Sverige för att hantera dem vi har kvar. Vi har gjort ett bra arbete under mandatperioden med en grön skatteväxling där vi fasar ut subventioner till fossilt - bland annat på gruvdiesel - och ersätter detta med sänkt skatt på arbete och företagande.

När det gäller biobränslena behöver vi seriösa satsningar både på forskning och på nya produktionsanläggningar. Vi har sett till att Energimyndigheten har fått ett uppdrag att titta på nya styrmedel. Detta är någonting som Centerpartiet självklart kommer att prioritera högt. Det är viktigt inte bara för klimatomställningen utan också för Sverige som industrination. Det handlar om jobb och företagande i Sverige och om miljarder som vi kommer att slippa investera i andra länder för att få hit fossila bränslen. På köpet får vi jobb och företagande runt om i hela landet, inte minst på landsbygden, där vi också har råvarorna.

Dessutom minskar vi sårbarheten. Precis som talmannen, som sitter i utrikesutskottet, själv vet är Ryssland vårt största säkerhetspolitiska hot. Att vi i dag är beroende av rysk olja för att tanka svenska Jasplan är ju helt orimligt. Vi vet att det svenska flygvapnet kan köra på biodrivmedel, och då borde man såklart också göra det.

När det gäller elektrifieringen finns det tre viktiga spår som jag skulle vilja lyfta fram: elektrifieringen av själva fordonsflottan, elektrifieringen av industrin och säkerställandet av tillgången på el, effekt och kapacitet.

För att börja med laddstolparna och tillgängliggörandet av elen till fordonsflottan har Centerpartiet sett till att regeringen avsätter pengar för att täcka upp vita fläckar runt om i landet. Detta är bra för att fler ska kunna få till laddningen när de är ute och reser.

Vi har också sett till att det finns ett grönt avdrag som, precis som rot eller rutavdraget, gör att man får ett avdrag direkt på fakturan när man sätter upp en laddstolpe vid hemmet.

Men tyvärr finns det också ett antal beslut där regeringen inte har levererat. Redan 2016 skickade Energimyndigheten en hemställan till regeringen om att belysningsnätet borde få användas för att sätta upp laddpunkter. Det handlade om lyktstolpar som blir laddstolpar. Detta är möjligt redan i dag, och det har genomförts försök. Lagstiftningen finns dock inte på plats. Det krävs enkla förordningsändringar. I London har man gjort detta - redan förra året fanns det 1 700 sådana laddpunkter, och fler byggs.

Det är helt enkelt oacceptabelt att man dessutom på riksdagens bord har lagt en proposition som vi snart ska hantera där utredningen föreslog just dessa förändringar men där man inte har tagit med dessa förslag.

Det handlar också om saker som behöver göras på ren myndighetsnivå. Lantmäteriet har fortfarande otydliga regler för hur laddning i samfälligheter ska ske. Detta är regelkrångel som behöver hanteras. Det är 1,1 miljon bostäder som tillhör samfälligheter. Detta är en av de frågor som människor kommer till mig med mest: Hur ska vi göra i vår samfällighet? Det är orimligt att det fortfarande inte finns tydliga regler för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Slutligen: Ett alexanderhugg kring utbyggnaden av laddstolpar skulle vara att göra så som man har föreslagit i Norge, nämligen att ingen ska kunna neka dig att sätta upp en laddstolpe om du gör det på egen bekostnad. Du får själv dra fram elen och sätta upp stolpen, men om du vill göra det och ser till att du också betalar för det ska det inte kunna nekas av en samfällighet eller en styrelse i en bostadsrättsförening.

Detta var kanske nog om transportsektorn. Vi ser också hur elektrifieringen tar över alltmer i industrin. Det kan vara i direkt form genom ökad elanvändning, men allt oftare sker det indirekt via vätgas eller andra gaser som kan framställas med hjälp av el som insatsvara. Detta är en mycket välkommen utveckling som också kan hjälpa till att balansera hela vårt elsystem, och det måste staten fortsätta att stödja.

Stora teknikskiften kräver omfattande investeringar. Det är därför Centerpartiet har drivit på för att bredda Industriklivet. Det är också bra att minska den politiska risken.

Här krävs såklart också kortare tillståndsprocesser. Det är helt orimligt att staten sitter på många av de lösningar som man själv vill ha.

Det är också viktigt att inte fastna i vissa tekniker. Det blir lätt så att vi pratar om elektrolys hela tiden när vi pratar om vätgas. Men det finns andra tekniker, till exempel plasmaförgasning som det svenska Plagazi har utvecklat och patenterat. Det är en fantastiskt spännande teknik som också skulle minska elbehovet.

Olika scenarier ger olika svar. Men en sak är säker: Det svenska elbehovet förväntas öka. Industrin i norr, med uppemot 1 000 miljarder i investeringar, är ett tydligt exempel på det. Den affärsmässiga och kostnadsmässiga anledningen till att man gör detta i norr är att där finns tillgång till mycket el, ren el och förnybar el. Hela detta affärs-case bygger på just detta.

Vi behöver också se till att regeringen levererar mer av denna vara, inte direkt genom att själv bygga men genom att se till att undersökningstillstånd kommer på plats. Det är helt orimligt att vi nu ser ut att missa ytterligare en säsong av undersökningar av botten, bland annat i Östersjön och på västkusten, därför att regeringen inte kan fatta beslut om tillstånd där myndigheterna redan sagt sitt.

Det är också orimligt att Försvarsmakten inte levererar på de regleringsbrev som regeringen har gett dem och som Centerpartiet har varit med och förhandlat fram. Där behöver regeringen och försvarsministern prata mycket tydligare och allvar med Försvarsmakten för att se till att elproduktion kan komma på plats. Också industrietableringar som Hybrit har drabbats av Försvarsmaktens stoppregler.

Vi behöver också bli mycket tydligare när det kommer till artskyddsdirektivet. Det dör betydligt fler fåglar på grund av sådant som katter, fönsterrutor och inte minst tåg än vad det gör på grund av vindkraft. Trots det är det ingen som är emot vare sig tågen eller fönsterrutorna. Om vi inte stoppar det här kommer vi att få större problem och inte klara vår klimatutmaning.

Slutligen, fru talman, är vattenkraften det som oroar mig allra mest just nu. Det svenska energisystemets kronjuvel är hotad. Riskerna med taxonomin är en vindpust vid en jämförelse. Vattenmyndigheterna har nu precis avslutat sina förhandlingar och samråd som visar att man är i en väldigt osäker sits. Vi vet att det inte kan sammanfattas på något annat sätt än katastrof. Underlagen är gamla och schablonmässigt framtagna och ligger långt över de uppskattade kostnader och förväntade energiförluster som har beräknats tidigare. Det är helt oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Lagstiftningarna och de politiska övervägandena är glasklara: Vi ska nyttja de möjligheter vi har att behålla svensk vattenkraft, storskalig som småskalig. Vattenmyndigheternas underlag går precis på tvärs med detta och kan inte klassas som något annat än ett stort fiasko.

Vi vet att vi undantar alldeles för lite vattendrag från åtgärder i Sverige jämfört med EU-genomsnittet. Det är en femtedel, hälften av vad grannländerna gör, och bara en tiondel av vad man gör i Tyskland. Att svenska myndigheter fortfarande ignorerar möjligheten att ge undantag är helt orimligt.

Nu behöver regeringen agera. Centerpartiet trycker på och kommer att agera, både i riksdagen och i samtal, för att se till att den lagstiftning som vi klubbar här i kammaren och som vi är överens om i energiöverenskommelsen också genomförs.

Jag yrkar därför bifall till vår reservation nummer 29. Men det kommer inte att sluta där. Vi kommer att agera på ytterligare sätt.

Det finns slutligen, fru talman, många möjligheter i vårt energisystem. Vi kan leda utvecklingen och ställa om i den gröna omställningen. Då krävs det att regeringen vågar ta i de målkonflikter som finns och inte bara passivt ser på, för ett icke-beslut är också ett beslut. Att låta bli att fatta beslut och dra ut på processerna är bokstavligt talat livsfarligt, och det är ett dåligt beslut.

Nu behövs handlingskraft och konkreta visioner. Det har Centerpartiet, och vi kommer att agera precis som vi tidigare har gjort.


Anf. 82 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för anförandet.

Rickard Nordin är precis som jag för det förnybara, både sol och vind. Det är bra. Det kommer mer, och vi behöver mer. Men vi får stora balansproblem i systemet. Jag skulle vilja fråga Rickard Nordin hur han tänker att den massiva satsningen på enbart de energikällorna i södra Sverige ska kunna balanseras upp.

Vi har småskalig vattenkraft. Det hörde jag nu att Rickard Nordin också främjar. Vi tycker att den är enormt viktig, och den går säkert att modernisera och få att ge mer effekt. Men vi har ingen storskalig vattenkraft i södra Sverige. Får vi då inte mer kärnkraft på plats vet inte jag hur vi ska kunna balansera upp de stora vindstyrkor som kommer. Det skulle, precis som Rickard Nordin säger, möjliggöra att släppa det som är viktigast nu: fossila bränslen i vår industri och i våra transporter.

Jag begärde att riksdagens utredningstjänst skulle titta på transporterna. Om våra bilar och lastbilar skulle köras med el i stället för med diesel och bensin skulle det gå åt ungefär två tredjedelar av den el som vi de facto förbrukar i dag i Sverige. Det är enorma mängder, och de kommer att behövas just-in-time, för det är ju inte så att jag kan vänta med att ta mig till jobbet. Eller det kanske jag kan nu när den digitala tekniken har blivit mer utvecklad. Då kanske jag kan jobba i morgon, men jag behöver ju elen när jag behöver den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Hur tänker Rickard Nordin att vi ska balansera upp satsningen på grön energi på ett bra sätt?


Anf. 83 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Först vill jag rätta Lotta Olsson, som säger att de här satsningarna sker enbart i södra Sverige. Det är ju snarare tvärtom. Det är framför allt i norra Sverige som vi ser en enorm vindkraftsutbyggnad. Vi pratar om en halv kärnkraftsreaktor om året i utbyggnad de senaste åren och de kommande. Det är ju fantastiskt! Det är helt otroligt hur mycket man faktiskt bygger, och man gör det också på marknadsmässiga villkor.

Vi har tillsammans varit med och förlängt elcertifikatssystemet, samma system som vi nu stänger. Trots det ser vi att utbyggnaden ökar.

Det är inte bara en lösning som behöver komma till. Moderaterna pratar gärna om kärnkraft. Men det finns ju faktiskt ingen sådan som är lönsam med marknadsmässiga villkor, samma villkor som vi två är överens om att det ska vara.

Det som behövs är nätutbyggnad i hela Sverige och att se till att vi nyttjar vattenkraften när den verkligen behövs. Då behöver vi kunna ha mer effekt i vattenkraften vid vissa tidpunkter. Det är därför jätteviktigt att vi nu siktar på att lösa de problem som vattenmyndigheterna skapar. Jag hoppas att Moderaterna är med oss i den frågan.

Det handlar också om att effektivisera. I hushållen kan man effektivisera 25 procent genom att bara byta ut saker regelbundet när de ändå ska bytas, som kylskåp, och att isolera väggar och annat när man ändå ska göra saker.

Det ska vara flexibilitet. Man måste inte använda exakt all el precis samtidigt. Det vore ju jättekorkat om Lotta Olsson skulle plugga in sin elbil och ladda den klockan 17 när hon kommer hem från jobbet, trots att den har 78 procent batteri kvar. Det ska ju laddas på natten. Bilen står ju still en mycket stor del av tiden, och då kan man ladda den. Undersökningar från exempelvis den norska energimyndigheten visar att då behöver man inte alls bygga ut sitt nät, och då har vi inte alls samma problem. Vi exporterar ju väldigt mycket el i dag. Den elen kan vi nyttja när vi har överskott, för det tar ju inte slut i batteriet. Det är väldigt lätt att tro att det funkar precis som med traditionella bilar. Elbilen ska man ladda en liten stund varje dag snarare än att köra slut på batteriet och åka på natten.

Min fråga till Lotta Olsson blir: Hur ska den kärnkraft som hon vill ha byggas egentligen?


Anf. 84 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Det var inte några sakfel alls. Norra Sverige har ju vattenkraften, och där kan man balansera upp den kraftiga utbyggnaden av vindkraften. Men min fråga till dig var hur vi ska göra i Mellansverige, eftersom kärnkraften i södra Sverige har minskat i produktion. Vi har redan nu problem i Mälardalen, i Stockholm och i Skåne. Där kommer det inte att hjälpa med vindkraft, för det är ett balanssystem som behövs.

Nätutbyggnad hjälper inte helt. Det hjälper till viss del. Men att vi ska kunna få massor av energi från norr kommer inte att hålla när man behöver den till egen industri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Tyskland har ställt om till väldigt mycket vindkraft. Där har man fått påbackning från den tyska motsvarigheten till Riksrevisionen för att deras el är 43 procent dyrare än EU-snittet. Det försämrar Tysklands ekonomi.

Jag kan inte se hur svenska jobb ska kunna utvecklas. Vi lever ju på en energitung industri och förbrukar per capita dubbelt så mycket elenergi för jobb och utveckling i Sverige jämfört med Tyskland.

Allting hänger ihop, Rickard Nordin. Det är ju inte bara att ta en liten sockerbit ur skålen, utan man måste få det att hänga ihop.

Bostäderna är vi i dag rätt bra på att energieffektivisera, och vi har ledlampor. Där finns inte den stora potentialen, ursäkta, och kanske inte heller i privatbilar, utan potentialen finns i de stora och tunga transporterna och vår stora tunga industri.

Batterierna har tyvärr inte den effekten än. Ingen skulle bli gladare än jag om Rickard Nordins vision höll, men jag ser inte det. Vi har inte en sådan batteripotential i dag att vi kan spara så mycket och köra vår industri på batteridrift.


Anf. 85 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Ursäkta, men nu är Lotta Olsson faktiskt ute och cyklar. Ja, det finns problem i södra Sverige, men det handlar framför allt om brist på kapacitet. Där kommer Lotta Olssons nya kärnkraft inte att hjälpa ett skvatt, om hon inte placerar den någonstans här inne på Helgeandsholmen eller på Gärdet i Stockholm. Problemet är att man inte får in den el som faktiskt finns till städerna, till Skåne eller till Mälardalen. Där hjälper det inte att bygga ny kärnkraft.

Ny kärnkraft är dessutom så dyr att problemet med högre elkostnader skulle bli mångdubbelt större med kärnkraft. Jag tror att det är dags att börja läsa på om vad som faktiskt byggs och vilka kostnaderna egentligen är. Nya vindkraftverk byggs för ungefär 30 öre. Tittar man på de kärnkraftverk som byggs i Västeuropa - i Finland, i Storbritannien och i Frankrike - ser man att det blir mångdubbelt dyrare, i bästa fall tre till fyra gånger så dyrt. Det om något kommer att omkullkasta svensk konkurrenskraft.

Södra Sverige har ett underskott på produktion, generellt sett och hela tiden. Då är det fantastiskt om vi i vissa delar, när det blåser mycket eller när solen lyser mycket, kan kompensera för det och ha ett lite mindre underskott än vi annars skulle ha. Då skulle vattenkraftverken behöva gå mindre än annars, inte mer.

Vattenkraften försvinner inte. Vi behöver snarare rädda den småskaliga vattenkraft som faktiskt finns i södra Sverige. Den timme då kapaciteten var störst och det användes mest, när Svenska kraftnät prognostiserade för den här vintern, stod den småskaliga vattenkraften för 17 procent av kapaciteten i elområde 4. Det är inte småpotatis. Det är jätteviktiga tillskott.

Om vi dessutom kan balansera upp med mer vind - det blåser ju mest på vintern - är det fantastiskt. Det kommer att vara mycket mer lönsamt och kostnadseffektivt, såklart tillsammans med lagring, flexibilitet och effektivitet. 25 procent av hushållens användning går att effektivisera lönsamt. Det är inte heller småpotatis.

Det är lätt att stirra sig blind på kärnkraften. Men den kommer till ett pris.


Anf. 86 Birger Lahti (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Energipolitik är ett mycket angeläget ämne som vi debatterar om i dag. Jag brukar fantisera om några områden där breda, långsiktiga överenskommelser definitivt skulle gynna medborgarna och landet som helhet. Ett av de områden som jag drömmer och fantiserar om är energipolitiken. Vilka de andra områdena är ska jag inte gå in på i dag.

I detta betänkande behandlar utskottet 168 motionsyrkanden om olika energipolitiska frågor från allmänna motionstiden. Motionerna handlar om energipolitikens mål och inriktning, kärnkraft, energieffektivisering, solenergi, vindkraft, vattenkraft, energigaser, biodrivmedel och biobränslen plus värmefrågor, energiforskning och vissa övriga energipolitiska frågor.

Som ni hör är blandningen omfattande när det gäller vad energipolitik kan handla om. En bred överenskommelse om energipolitiken kan troligen fortsätta att vara en fantasi eller dröm.

En blocköverskridande energipolitisk ramöverenskommelse slöts i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I överenskommelsen slogs det fast att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Vidare enades dessa partier om att målet till 2040 ska vara 100 procent förnybar elproduktion - kom ihåg att det var målet.

Enligt överenskommelsen är det ett mål och inte ett stoppdatum då man förbjuder kärnkraft. Överenskommelsen innebär inte heller en stängning av kärnkraften som en följd av politiska beslut. Noteras kan dock att KD och M valde att lämna överenskommelsen senhösten 2019 - så långt om breda och långsiktiga överenskommelser.

Jag lyssnade till partiledardebatten i söndags och fastnade för några kommentarer från de partiledare som driver kärnkraftslinjen. Om man ändrar ordet "förnybart" till "fossilfritt" skulle minsann investerare i nya reaktorer vallfärda till oss och lösa energiutmaningarna som vi står inför. Det låter fantastiskt, eller hur?

Jag måste medge att jag inte är högskoleutbildad eller ingenjör av något slag, men att få kärnkraften att bli lönsam genom att byta ut ett ord blir även för mig en för enkel lösning för att jag ska köpa den. Men då kom jag på en idé. Varför säljer vi inte ordet "fossilfritt" till Finland? Då skulle de kanske få ned kostnaden för Olkiluoto 3. Vi kan sälja det till fransmännen för deras Flamanville 3, som de bygger. När det gäller båda dessa byggnationer som pågår kan man inte ha anammat ordet "fossilfritt" eftersom deras kostnader kommer att landa på över 100 miljarder svenska kronor, det vill säga 10 miljarder euro. Produktionskostnaden för el från dessa kommer alla gånger att komma upp i över 1 krona per kilowattimme, om de nu blir färdiga efter tolv år. Vi får se.

Fru talman! Jag är den första att medge att det inte är problemfritt med volatila energiproduktionsslag som vind och sol. Men att försöka påtvinga privatkonsumenter eller industri dyr produktion av kärnkraftsel är inte något som förstärker vår konkurrenskraft i den omställning som just nu pågår, och den eskalerar med hiskelig fart.

Jag har haft förmånen att träffa några av de absolut tyngsta aktörerna när det gäller elanvändning i dag och diskutera framför allt vilka utmaningar de ser i framtiden för att vi ska klara av omställningen till fossilfri produktion. Det går en röd tråd genom några saker. Jag ska ge tre exempel som ofta kommer fram. Först är det konkurrenskraftiga priser för den el som man ska använda. Sedan är det att tillståndsprocesserna inte får dra ut på tiden i onödan. Och det sista är tillförlitligheten, att lagt kort ligger. Det man kommer överens om ska gälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag måste säga att det känns bra att svensk industri vill göra sitt yttersta för att bidra till klimatmål och hållbarhet. Men då krävs det att politiken möter upp deras krav när det gäller infrastruktur och energiproduktion till konkurrenskraftiga priser.

Visst finns det utmaningar med allt som på något sätt stör människor. Det kan vara elledningar som ska dras över någons åker. Det kan vara utsikten från ett kafé som vetter mot ett glänsande hav, där det planeras för att bygga massor av fula vindkraftssnurror. Det kan vara en vindkraftspark som stör Zlatans utsikt från fritidshuset. Det kan vara samebyns betesmarker som får fula betongfundament och vägar som tar mark i anspråk. Det kan vara stugägaren som får sin vy över den orörda naturen förstörd. Det kan vara turistföretagaren som är rädd att tappa norrskensturisterna.

Men en sak är jag övertygad om. Vi behöver öka den gröna elproduktionen med minst 60 terawattimmar till 2040. Industrin, som står inför gigantiska investeringar för att tillverka vätgas till deras omställning, säger att det nog är ett krav att elen kan räknas som grön för att de ska kunna sälja slutprodukten som grön och utsläppsfri.

Allt som händer i samhället när det gäller elektrifiering kommer att innebära att det kommer att behövas stora mängder el, som det inte finns kapacitet för att producera i dag. Vi ska såklart energieffektivisera varje kilowattimme. Ledningar som klarar morgondagen ska byggas, gärna redan i går. Men att tro att allt det kan göras utan uppoffringar blir inte rätt gentemot kommande generationer. Vi måste inse att ansvarstagande kan kosta en och annan vy ut mot himlen.

För att få ihop lösningar på denna komplicerade utmaning när det gäller energifrågan och komma ifrån fossila bränslen och nå klimatmål och miljömål krävs det att vi tittar på uppoffringar. Dessa uppoffringar ska förknippas med en symbol för ansvarstagande och hållbarhet när vi ser dessa inslag i naturen.

Fru talman! Biobränslet är viktigt och ytterligare en pusselbit som vi inte ska glömma när vi pratar om grönt och förnybart. Skogsdebatten når i dagarna höjder och spårar många gånger ur. Jag skulle kunna mata er med exempel på verkliga osanningar som framkommer i debatten om biobränslen och skogsbruk, men jag nöjer mig med att konstatera att biobränslen som kommer fram som biprodukt i industrin eller i skogsbruket, när skogen sköts med mesta möjliga utfall av timmer, är hållbar och utsläppsfri, eller åtminstone neutral.

Fru talman! Som brukligt är lyfter jag bara fram en reservation. I dag är det vår motivreservation under beslutspunkt 5. Givetvis står vi bakom alla våra reservationer i betänkandet men jag tar bara upp reservation 10. Jag hänvisar alla till att läsa hela reservationen, men jag ska utveckla mitt ställningstagande lite grann.

Det finns förslag om framtidens elenergisystem som enligt Vänsterpartiets syn givetvis förtjänar ett avslag. Sedan finns det motioner som jag gott och väl hade kunnat ställa mig bakom. Men eftersom Vänsterpartiet inte står bakom energiöverenskommelsen väljer jag att utveckla vår syn i reservationen. Jag påminner i reservationen om att Vänsterpartiet har sträckt ut en hjälpande hand till regeringen för att rädda de delar av överenskommelsen som har en inriktning på 100 procent förnybart till 2040. Jag utvecklar även varför vi säger nej till kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Innan jag avslutar mitt anförande, fru talman, vill jag uppmärksamma kollegorna och dem som lyssnar på en sak som förbryllar mig. Hur ser det ut i vår värld med det avfall som blir över när reaktorn drivs, det vill säga det radioaktiva avfallet? Det har inte byggts något slutavfallsrum för detta någonstans i världen. Det finns ett i New Mexico som lagrar militärt radioaktivt avfall. Finland är visst det land som i dag kommit längst med att bygga för slutförvar eller ge tillstånd till det. Är inte detta lite konstigt när alla ju är överens om att detta är farligt i minst hundra tusen år?

När ett företag i exempelvis skogsbranschen använder sig av sprejburkar, oljor, tvättmedel, you name it, måste det finnas ett dokumenterat avtal med ett företag som tar emot det avfall som uppkommer efter användning. Men för kärnkraftsavfall, som måste lagras i hundra tusen år, nöjer sig världen med mellanlagring. Är inte detta ett tecken på att mänskligheten tog för lättvindigt på frågan om hur deras "sprejburkar" skulle tas om hand?


Anf. 87 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Vi i Kristdemokraterna står bakom samtliga våra yrkanden, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 12.

Vi lever i en spännande tid. Vi står inför stora utmaningar men också stora möjligheter. Kristdemokraterna för en politik för en trygg och säker energiförsörjning, vilket är en viktig motor i Sveriges ekonomi och avgörande för välfärden. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en stabil och pålitlig elförsörjning, oavsett var i landet man bor eller bedriver sin verksamhet.

I Sverige finns ett energimål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 samtidigt som man inte stänger dörren för kärnkraften. Detta behöver förtydligas eftersom det uppenbarligen finns ett enormt tolkningsutrymme. Sverige behöver tydliggöra ambitionerna för hur svensk energipolitik ska tolkas. Därför anser vi att ett uppdaterat energimål bör prövas, i vilket vi vill se att elproduktionen ska vara 100 procent fossilfri. På så vis kan kärnkraften finnas kvar även efter 2040.

Sverige behöver även ha ett utpekat planeringsmål. Jag tror att vi alla är väldigt säkra på antagandet att Sveriges behov av el kommer att öka mycket kraftigt i framtiden. Det är en konsekvens av elektrifiering av fordonsflottan, fortsatt digitalisering och en efterlängtad klimatomställning av den tunga basindustrin. Men för att detta ska kunna ske behövs politiskt mod att planera och genomföra det hela.

Fru talman! Det som händer runt omkring oss sker i rask takt, och det gäller att politiken också drar sitt strå till stacken och levererar utifrån de utmaningar som finns. Just nu finns frågetecken om vad som egentligen händer.

Ta till exempel frågan om att Sverige ska ha ett utpekat leveranssäkerhetsmål. För två år sedan gjorde kammaren just ett sådant tillkännagivande eftersom det i dag inte finns någon som är ansvarig för att det långsiktigt ska finnas el i nätet. Detta gör att alla agerar kortsiktigt. Men vad har hänt efter tillkännagivandet? Jag har bara hört att jag måste ha lite tålamod och att det kommer. Ja, det kanske det gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Stor kraft skulle också behöva läggas på att reda ut alla de hot som finns mot vår befintliga vattenkraft. Vattenkraften spelar en viktig roll i det svenska elsystemet. Den bidrar med mycket el, låga utsläpp och en flexibilitet som är helt avgörande för att Sverige ska kunna ha ett fungerande och tryggt elsystem.

Vi i Kristdemokraterna är dock bekymrade över att den småskaliga vattenkraften arbetar i motvind när det gäller hur myndigheterna tolkar lagstiftningen, och detta är en fråga som vi har tagit upp vid ett flertal tillfällen och kommer att fortsätta bevaka så länge det behövs. Regeringen bör använda alla till buds stående medel - regleringsbrev, myndighetsdialog, utredningsuppdrag - för att inskärpa vilka beslut som har fattats i denna kammare när det gäller vattenkraften.

Kristdemokraterna har även ett förslag om en förändrad struktur för vattenrelaterade myndigheter. Exempelvis tycker vi att man ska lägga ned Havs- och vattenmyndigheten och överföra vissa av uppgifterna till framför allt Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

Fru talman! En annan försenad produkt verkar vara den om energiforskningen. När kan branschen och vi övriga partier förvänta oss att få del av denna? Kristdemokraterna anser att det framgent måste finnas goda villkor för kärnteknisk forskning, vilket är centralt för att skapa goda förutsättningar för kunskap och kompetensförsörjning som behövs för livstidsförlängningar av reaktorer och satsningar på ny kärnkraft. Vi anser att det måste finnas en färdplan för framtidens kärnkraft som inkluderar satsningar på forskning och pilotanläggningar. Vi ser positivt på de framsteg som hittills har gjorts och menar att en nationell färdplan ytterligare kan stimulera utvecklingen och bidra till långsiktiga förutsättningar.

Fru talman! Svenska kraftnät har i återkommande analyser av kraftbalansen konstaterat att marginalerna i svensk elförsörjning går nedåt. Den senaste kraftbalansrapporten bekräftar återigen den negativa utvecklingen. Prognosen för åren som följer antas fortsätta i destruktiv riktning när planerbar kraft försvinner.

Så sent som förra sommaren tvingades Svenska kraftnät vidta nödåtgärder för att klara driftsäkerheten i södra Sverige. Med kort varsel snabbupphandlades avtal om att tillgängliggöra Ringhals 1, Karlhamnsverket och Rya kraftvärmeverk för att förbättra spänningsstabiliteten och tillhandahålla kortslutningseffekt. Allvarliga fel hade annars kunnat inträffa.

Vi kristdemokrater menar att det behövs ett ledarskap som tar ansvar för att det ska finnas tillräckligt med el på rätt plats vid varje given tidpunkt. Så ser det inte riktigt ut. När stora brister i elförsörjningen gång på gång påpekas och när oron har blivit en del av industrins vardag påverkar det framtidstron i så hög grad att åtgärder måste vidtas. Om inget görs i nutid, fru talman, kommer allt fler företag att tvingas ompröva huruvida Sverige ger dem de bästa förutsättningarna. Det har stor betydelse vilka signaler politiken skickar till investerare vad gäller nyetableringar av exempelvis industri, data- och serverhallar med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Kristdemokraterna tycker att det är dags att ta denna oro på allvar, för rådande kapacitetsbrist hämmar tillväxten. När näringsutskottet senast pratade med Svenska kraftnät om hur man förberett sig inför kommande sommar blev svaret att de just tittar på det. I år har man ju inte Ringhals 1 att ta till för att förbättra spänningsstabiliteten.

Tillståndsprocesserna är ett annat område som vi allt oftare hör om och där effektiva förslag saknas.

Som ni hör är frågorna är många. Men vad gör regeringen?

Fru talman! Vi har en utmaning men också en tillgång framför oss, och med det syftar jag på kraften med elektrifiering. Fler och fler rapporter visar att vi framöver behöver mer el, inte mindre el, om vi ska klara klimatutmaningen. Ska elektrifieringen lyckas är energifrågan en otroligt viktig pusselbit. Här vill vi kristdemokrater se en framtid för såväl vattenkraften och kärnkraften som sol, vind- och biokraft. Sverige har i dag en energimix som vi ska vara stolta över, och vi kommer att behöva mer av allt. Vår gemensamma fiende i detta borde vara kolet och oljan, och ambitionen måste vara att vi ska putta bort det fossila på ett ansvarsfullt sätt.


Anf. 88 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tycker att Camilla Brodin och jag har mycket gemensamt. Det gäller inte minst den småskaliga vattenkraften och det engagemang som finns för allt det spännande som händer med digitalisering och elektrifiering.

Jag har en fråga om något som jag inte riktigt blir klok på med Kristdemokraterna. Ebba Busch har skrivit följande på Twitter: "Säg nej till de stålskogar av vindkraftverk som tvingas på svenskarna och som förstör vår natur." Men Camilla Brodin har skrivit: Vi vill se en utbyggnad över de 30 terawattimmar som ryms i elcertifikatssystemet när det kommer till vindkraften. I Sydsvenskan skriver dock Camilla Brodin: "Kristdemokraterna är kritiska till den massiva utbyggnaden av vindkraft. Vårt alternativ är kärnkraft."

Jag blir nyfiken. Hur ska Kristdemokraterna ha det egentligen? Vill man ha vindkraft och bygga ut den, som Camilla Brodin ibland säger, eller vill man inte ha den utan ha kärnkraft i stället, som Camilla Brodin vid andra tillfällen säger och som partiledaren säger?

Om det är så att Kristdemokraterna vill ha kärnkraften blir jag nyfiken på hur man ska stoppa de massiva etableringar som redan sker och de tillståndsgivna projekt som motsvarar mer än en halv reaktor om året. Hur ska man göra för att stoppa dem och bygga den kärnkraft som Kristdemokraterna vill ha i stället?


Anf. 89 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag tackar Rickard Nordin för frågan och chansen att få förtydliga detta. Som jag säger - och jag har min partiledare med mig - kommer vi att behöva mer el i framtiden, inte mindre el. Det kan vi alla vara överens om. Sedan behöver vi också se till att vi livstidsförlänger den kärnkraft som finns.

Om vi ska sikta på systemet som helhet behöver vi stabilisering i nätet, vilket vindkraften inte ger i dag. När det gäller utbyggnaden av vindkraften pekar man i den nationella planen ut 100 terawattimmar i nyproduktion, vilket vi mycket riktigt anser är alldeles för mycket. Vi tror inte att det är det som kommer att hjälpa Sverige till en stabil och pålitlig elförsörjning i framtiden. Här gäller det att ha sunt förnuft och se till att vi har en leveranssäker elproduktion och ett elsystem som håller dygnets alla timmar och årets alla dagar.


Anf. 90 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Att vi ska ha mer el är vi helt överens om. Att man ska kunna livstidsförlänga kärnkraften står i energiöverenskommelsen, så det förutsätter jag att vi också är överens om, även om Kristdemokraterna hoppade av på grund av vissa ordalydelser, vilket känns oklart. Jag tycker att Birger Lahti höll ett klokt anförande på den punkten. Stabilisering i nätet är en självklarhet. Det finns många sätt att göra det. Bland annat kan till exempel vindkraften själv vara med och ge reaktiv effekt om man kräver det. Där finns det mycket man kan göra.

Jag fick inget svar på om Kristdemokraterna kommer att agera - och i så fall hur - för att stoppa de processer som redan är igång, de tillståndsgivna projekt som finns och de projekt som söker tillstånd. Det är ju faktiskt så, om vi nu ska prata elektrifiering och mer el, att de industriprojekt som finns i Norrland - Hybritprojektet, Northvolt, SSAB, LKAB, hela gänget - räknar med ny förnybar kraft i form av vindkraft. Man producerar utav bara helsike när det blåser mycket, och så har man det lagrat när det inte blåser lika mycket. De förväntar sig kostnadsbilden med vindkraft, inte kostnadsbilden med kärnkraft.

Jag vill upprepa min fråga. Kommer Kristdemokraterna att agera - och i så fall hur - för att stoppa de massiva investeringar som nu faktiskt pågår runt om i Sverige? De görs på marknadsmässiga villkor, till skillnad från vad som är fallet med kärnkraften. Det som Camilla Brodin står och säger är att man inte tycker om det här. Det är också det som Ebba Busch säger: Säg nej till vindkraften! Hur ska Kristdemokraterna göra detta?


Anf. 91 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag ska försöka vara ännu tydligare i svaret på Rickard Nordins fråga. När det gäller Norrland tror jag att Norrland självt kommer med alla de goda initiativ och den elproduktion som kommer att krävas. Man kräver en grön produktion. Vattenkraften kommer tillsammans med vindkraften att spela en avgörande roll för hur projektet ska lyckas och hur det ska kunna ros i hamn. Men då kan inte södra Sverige räkna med att få ta del av den kraft som produceras i Norrland.

Vi kommer aldrig att kunna gå in och styra över kommuner. Vi tycker att det kommunala vetot när det gäller vindkraften ska fortsätta att vara kvar. Vi ska absolut inte komma i efterhand och lägga över en våt filt. Men vi kan inte heller instämma i de planer som finns på en så massiv och egentligen förutsättningslös utbyggnad av vindkraften.

Med tanke på vad det kan komma att kosta samhället att bygga ut den vindkraftsproduktion som det planeras för - rent hypotetiskt, eftersom vi inte har alla besluten klara - är inte detta det mest kostnadseffektiva. Det mest kostnadseffektiva är att livstidsförlänga kärnkraften. Det är absolut nummer ett. Sedan måste vi se till att vi har en leveranssäker elproduktion så att södra Sverige klarar av sin egen försörjning. Därtill behöver vi utveckla vattenkraftens förutsättningar, så att man kan plocka ut mer effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Jag tror att det här kommer att vara avgörande för Sverige. Men då måste marknaden få veta att svenska politiker håller det de lovar. Här behöver vi gemensamt ta krafttag, framför allt för vattenkraftens förutsättningar. Vattenkraften och kärnkraften är basen i svensk elproduktion och ska fortsätta att vara det.

Detta är det tydliga svar jag ger Rickard Nordin i dag.


Anf. 92 Joar Forssell (L)

Fru talman! El- och energiförsörjningen är enligt Liberalernas uppfattning en av de absolut mest grundläggande politiska uppgifterna att klara av. Det handlar om grundläggande infrastruktur, på samma sätt som vägar eller något annat som verkligen behövs för att samhället ska fungera. Tillgången till el och energi, fru talman, är en katalysator och en förutsättning för människors frihet. Om man inte har tillgång till el och energi kan man inte få fabriken att rulla och jobben att komma till. Man kan inte heller göra läxorna eller få de livsuppehållande maskinerna på sjukhuset att gå.

Fru talman! Att diskutera el- och energifrågor är verkligen att diskutera människors frihet. Nu försöker vi hantera de enorma klimatförändringar som människor står inför runt hela jorden och de konsekvenser de kommer att få för oss. Klimatförändringarna är det största hotet just nu mot oss människor på den här planeten. Ur det perspektivet är det ännu mer en frihetsfråga att vi behöver energiproduktion som inte bara levererar när vi behöver det och där vi behöver det och som är kostnadseffektiv utan som också är hållbar, som slutar att skada klimatet, som inte släpper ut koldioxid och som bidrar till klimatomställningen.

Fru talman! Vi liberaler ser energi- och elförsörjningen som fullständigt grundläggande infrastruktur. Vi ser också att vi kommer att behöva mycket mer el än vad vi har i dag för att kunna ställa om, vara en positiv kraft och ge positiv effekt för klimatet i världen. Det är av de skälen som vi så hårt håller fast vid de överordnade energipolitiska målen, som handlar om kostnadseffektivitet, leveranssäkerhet och hållbarhet.

Fru talman! Vi har i den här debatten och i den här talarstolen diskuterat till exempel det enorma och ökande behov av energi som vi ser redan nu och som kommer att bli mycket större i framtiden.

Egentligen, fru talman, är det inte jättesvårt att lösa klimatfrågan. Om vi skulle ställa om all vår energi- och elanvändning till klimatsmarta energikällor, klimatsmarta bränslen och klimatsmart el skulle frågan egentligen vara löst. Men vi har inte den elproduktionen i dag, och om vi ser på de planer som redan är beslutade kommer vi inte att klara av att ställa om.

Det har diskuterats kring Norrland här. Det är uppenbart att norra Sverige kommer att behöva mer planerbar elproduktion. Detta är uppenbart när vi ställer om och investerar i industrin. Det är också uppenbart att även södra Sverige behöver detta i framtiden. Det handlar om att allt vi i dag gör med energi och el från fossila källor ska vi i morgon göra med el från fossilfria källor, och mer därtill - mycket mer.

Fru talman! Jag tillhör dem som både är realist och försöker att förhålla mig teknikneutral i energipolitiken. Det är av dessa skäl - de överordnade målen och därför att vi vill se den reella verkligheten och vara teknikneutrala - som vi gång på gång pratar om förutsättningarna för hela el- och energisystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Man kan inte ha en sådan här diskussion och prata bara om ett energislag eller om ett annat energislag och ställa dem mot varandra, utan alla fossilfria energislag har sina för- och nackdelar som måste hanteras men som också tillför saker till systemet som helhet.

Vi liberaler tycker att man ska få betalt för systemtjänster som man gör för systemet. Det är ett sätt att vara teknikneutral. Vi motsätter oss också riktade subventioner till enskilda energislag. Om det är någon som tittar på denna debatt, fru talman, och som funderar på att investera i havsbaserad vindkraft för att man hoppas på subventioner har jag ett tydligt besked: Om man försöker låta parker ansluta "gratis" ska man komma ihåg att det inte finns något som är gratis, däremot kostnadsfritt.

Vi kommer att arbeta för att höja de olika tarifferna så att parkerna får betala den vägen i stället. Jag tror att vi kommer att få en majoritet i denna kammare för det. Vi ska självfallet vara för havsbaserad vindkraft. Vi är för alla fossilfria energislag, men vi vill inte ha riktade subventioner till något energislag.

Fru talman! När jag pratar om planerbar produktion är det säkert en och annan kärnkraftsmotståndare som blir lite upprörd eller provocerad. Det är säkert någon som tycker att det är orealistiskt att tänka sig mer kärnkraft i framtiden, och så kommer man att hänvisa till olika kostnader för el- och energiproduktion och så vidare. Mitt svar till dem som är oroade för kärnkraften av dessa skäl är: Låt oss ta bort de byråkratiska hinder som finns, låt oss ta bort de politiska hinder som finns, låt oss förenkla processerna för att kunna bygga ny kärnkraft och låt oss behandla alla fossilfria energislag på ett likvärdigt sätt, utan subventioner som riktar sig bara till ett energislag och utan att behandla något energislag styvmoderligt.

I Liberalernas motion, som vi har diskuterat i utskottet och som nu ligger på bordet, finns 18 förslag som inte kostar särskilt mycket och som handlar om att förenkla för kärnkraften utan att snedvrida marknaden och utan att tillföra en massa kostnader. Det handlar helt enkelt om att förenkla rent byråkratiskt för kärnkraften. Man kan gärna läsa om förslagen i vår energipolitiska motion.

Jag kommer att yrka bifall till vår reservation nummer 42. Den handlar om att verka för att vi inom EU, till exempel när en komponent i ett kärnkraftverk godkänns, skulle kunna ha en gemensam syn på detta så att vi får bort lite byråkrati. Den som lyssnar och vill djupdyka i detta får läsa motionen. Det är ett exempel. Om något är godkänt i ett EU-land kan det också anses vara godkänt i ett annat EU-land. Det är en enkel och byråkratidödande åtgärd som inte kostar något, om man nu är orolig för kostnaderna. Det är också teknikneutralt. Jag tycker självfallet samma sak oavsett teknikslag. Det är inga konstigheter.

Fru talman! Jag vill också säga att vi i denna diskussion och debatt kan konstatera att om vi ska fortsätta att utvecklas som människor, som samhälle och som civilisation, om vi ska fortsätta att lyfta och se till att fler personer runt om i världen kan tända lampan för att göra läxor och att de har ett jobb att gå till, en fabrik som funkar och är igång, så kommer vi att behöva mer energi. Vi människor behöver mer energi. Vi liberaler tycker inte att någon människa någonstans i världen ska begränsas i sitt liv eller i sin frihet på grund av tillgången till energi och el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Till syvende och sist är det ändå så att man tvingas välja. Ska vi begränsa människor? Jag tycker inte det. Ska vi begränsa människors frihet? Jag tycker inte det. Eller ska vi ha mer och grön fossilfri energiproduktion? Jag tillhör det teamet, för jag tycker inte att någon människas frihet ska begränsas av tillgången på el.

(forts. § 19)


Anf. 93 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tänkte fatta mig kort. Har jag förstått korrekt att Joar Forssell och Liberalerna inte tycker att något kraftslag ska få statliga subventioner och stöd?


Anf. 94 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för den frågan! Jag uppskattar den verkligen. Den är ju klargörande.

Svaret är nej. Det är inte korrekt. Liberalerna tycker att det ska finnas stöd för kraftslag och för energi- och elproduktion, men stöden ska vara teknikneutrala. Det är hela vår poäng. Vi ser el och energi som en fullständigt grundläggande del av infrastrukturen. Därför ser vi också att det kan finnas behov av stöd.

Låt mig ta ett exempel som jag tror att jag och Rickard Nordin har diskuterat tidigare - i alla fall har vi varit med i debatter tillsammans där det har diskuterats: Statliga kreditgarantier är en form av stöd. För ganska många år sedan fattade Liberalerna ett beslut på sitt årsmöte, som vi kallar för landsmöte, om att det ska finnas statliga kreditgarantier för stora projekt. På Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har det ibland låtit som om vårt beslut skulle ha handlat specifikt om kärnkraft, men det vi har sagt är att om det ska finnas statliga stöd ska de vara teknikneutrala.

Oavsett vad det är för energislag man ägnar sig åt ska stöden vara tillgängliga, men det måste finnas kriterier. Det är klart att olika energislag kommer att ha olika lätt att uppfylla kriterierna, men kriterierna ska inte vara baserade på att vi gillar eller ogillar ett visst energislag, utan det ska handla om vad de tillför energisystemet som helhet och vilka behov som finns i energisystemet.

Det lite långa svaret på Rickard Nordins ganska enkla fråga är alltså att det kommer att behöva finnas stöd till el- och energiproduktion av olika slag. Det är vi öppna för, men stöden ska vara teknikneutrala och inte riktade till ett specifikt energislag.


Anf. 95 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för klargörandet! Är då Joar Forssell beredd att se över de subventioner till kärnkraft som i dag finns i form av begränsat skadeståndsansvar? Det är ju ett riktat stöd specifikt till kärnkraften. Det rimliga är att man faktiskt får stå för sina egna försäkringskostnader i sammanhanget, så att man inte i det här fallet ger kärnkraften fördelen av att få ett stöd som andra energislag inte får.


Anf. 96 Joar Forssell (L)

Fru talman! Återigen vill jag säga att jag tycker att principerna ska vara desamma för alla energislag, oavsett om det handlar om produktion eller om vilka systemtjänster man tillför. All energiproduktion har kostnader, och dessa kostnader tycker vi ska internaliseras i energiproduktionen och i leveransen. Men alla energislag tillför också något.

Det är därför man ska få betalt för vad man tillför, och man ska stå för de kostnader man har orsakat. När det till exempel gäller havsbaserad vind ska man stå för vad det kostar att föra elen från produktionen dit där den används. Detta ska alla energislag göra. Det är inga konstigheter.

Rickard Nordin frågar om försäkringskostnaderna. Märk väl att Centerpartiet inte är teknikneutralt i sin syn på olika energislag. Jag gav just ett exempel på det. Det finns många till. Men det är återigen så att det handlar om principerna. Vilka principer gäller när man försäkrar någonting, vad det än handlar om? Det kan gälla ett kärnkraftverk, en bil, ett hus eller någonting annat. Vi har principer för hur de riskerna ska fördelas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Riskerna skiljer sig såklart åt mellan olika energislag. Det är naturligt. Det är inget konstigt. De skiljer sig förmodligen åt mellan olika hus och olika bilar också. Det viktiga för oss är att principerna bakom är teknikneutrala. Principen är att alla ska stå för sina egna kostnader. Principen är att man ska få betalt för det som man gör för energisystemet som helhet. Men i det här fallet, såklart, och i alla andra fall finns också principen att vi har en stat som är en del av försäkringssystemet. Så är det i alla andra försäkringar också. Det är inget konstigt.

Det är märkligt, fru talman, att använda en retorik där man försöker få det till en riktad subvention när det är en princip som gäller för precis allting som vi försäkrar i det här landet och, vad jag vet, i de flesta andra länder.


Anf. 97 Patrik Engström (S)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU21 Energipolitik. I betänkandet behandlas 170 motionsyrkanden från allmänna motionstiden.

Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag i alla delar av betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Jag kan konstatera att energipolitiken har tagit stor plats i debatten under det senaste året. Det avspeglas också av antalet motioner. Energipolitiken berör många i allmänhet, och det verkar vara lätt att hamna i att man är för eller emot ett visst kraftslag eller en viss teknik och glömmer bort helheten och långsiktigheten.

Fru talman! Energipolitikens inriktning och mål ligger fast. Den ska syfta till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Sverige står nu på tröskeln till nästa generations elektrifiering, vilket kommer att innebära stora förändringar i samhället. Därför tar nu regeringen fram en elektrifieringsstrategi i nära samarbete med representanter från näringslivet, myndigheter, miljöorganisationer och andra aktörer som kan bidra i det fortsatta arbetet. Strategin ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering.

I det pågående arbetet har man nu identifierat ett antal frågor. Jag tänkte nämna några som ett svar utifrån motionshanteringen.

Det handlar bland annat om att ta fram en planeringsram som tar höjd för en möjlig fördubbling av elanvändningen till 2045. Roller, ansvar och samordning behöver utvecklas så att det offentliga och näringslivet drar åt samma håll.

Man ska identifiera åtgärder som kan halvera ledtiderna för elnäten till 2025, så att utbyggnaden från idé till ledning går i takt med samhällets utveckling. Man ska även identifiera åtgärder som kan möjliggöra sektorkoppling mellan el, fjärrvärme, vätgas och andra energibärare så att energin kan flöda och användas där den är bäst lämpad. Det ska vara fokus på systemnytta vid utformning av styrmedel och regelverk.

Vi behöver också öka fokus på driftssäkerhet, elkvalitet, beredskapsfrågor och totalförsvarets behov under elektrifieringen. Och elmarknaden behöver utvecklas på både kort och lång sikt på ett kostnadseffektivt och leveranssäkert sätt. Strategin ska vara klar redan i oktober i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Vi har hört om kärnkraften i dag i debatten, och vi har hört kärnkraften debatteras mycket under det senaste året. Det handlar ofta om att man är för eller emot något eller om att man vill förlänga driften eller om att man vill ge Vattenfall, i det här fallet, ägardirektiv. Det kan gälla slutförvar, och det kan gälla nya små reaktorer som ska drivas på kärnbränsleavfall.

Jag roade mig med att se hur många gånger kärnkraft nämndes i betänkandet och kom fram till att det var 278 gånger. Man kan snudda vid att tro att kärnkraft för vissa partier är en religion.

Målen för energipolitiken ligger alltså fast, och det har sagts många gånger i denna talarstol. Målen ska inte ses som ett stoppdatum då kärnkraft förbjuds, och de innebär inte en stängning av kärnkraft genom politiska beslut.

Vi har låtit riksdagens utredningstjänst titta på ett antal frågor när det gäller små modulära reaktorer, så kallade SMR, eftersom det finns flera motioner om detta. Hur många reaktorer behövs för att ersätta dagens kärnkraftverk? Hur många reaktorer kommer att behövas i framtiden utifrån Energimyndighetens senaste långtidsscenario? Och var i elsystemet ska dessa reaktorer byggas? Var passar de bäst in?

Tekniken är inte mogen än. Tekniken väntas lanseras 2030. Men det råder osäkerhet om tekniken då är färdig och om den blir konkurrenskraftig. I dag finns det sex sådana anläggningar i världen. De finns i Kina. De finns i Pakistan. De finns i Indien. Och de finns i Ryssland. Ryssland har tre stycken.

Det krävs 146 stycken små modulära reaktorer med en storlek på 55 megawatt för att ersätta dagens kärnkraft. Hur många till skulle man då behöva i Energimyndighetens långtidsscenario? Ja, vi får nog lägga till ytterligare 80 reaktorer. När det gäller frågan om var i Sverige de ska byggas och placeras kan vi konstatera att vi har stora elöverskott i norra Sverige samtidigt som vi har brister i södra Sverige. Det bör innebära att alla dessa reaktorer ska byggas i elprisområde 3 och 4, alltså söder om Gävle.

Sammanfattningsvis: Det finns många frågetecken runt dessa små modulära reaktorer. Men det är helt klart att det behövs väldigt många reaktorer för att ersätta befintlig kärnkraft eller för att ta höjd för ett ökat elbehov. Var ska de då byggas? Är det i Täby? Är det i Göteborg? Är det i Örebro? Jag vet inte, men med denna politik får nog alla kommuner i elprisområde 3 och 4 räkna med att ha kärnkraftsreaktorer. Vi vet inte mycket om priset för konsumenterna för detta, och det är en teknik som i dag utvecklas i Kina och Ryssland.

Lägger man till den säkerhetspolitiska aspekten på detta tycker i varje fall jag att detta låter som en riktigt dålig idé. Men samtidigt vill jag tacka partierna som driver frågan om mer kärnkraft, för jösses vad intressant det kommer att bli i valrörelsen när väljarna får klart för sig att en röst på den politiska högern innebär att de riskerar att bli granne med en kärnkraftsreaktor! Tack för att ni har gett oss den valfrågan!

Fru talman! En konkurrenskraftig fjärrvärmesektor är nödvändig för att vi ska klara de regionala kapacitetsutmaningarna. I arbetet med elektrifieringsstrategin finns kraft- och fjärrvärmesektorn med som en viktig del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi behöver ta till vara alla hållbara energigaser som på sikt kommer att spela en allt större roll i energimixen. Regeringen avser att återkomma med Biogasmarknadsutredningens förslag.

Energimyndigheten har nyligen fått ett antal intressanta uppdrag. Man ska ta fram en strategi för vätgas, man ska lämna förslag på ett system för driftstöd till bio-CCS och man ska utreda ytterligare behov av styrmedel för att främja ökad inhemsk produktion av biodrivmedel. Satsningarna på att främja hållbara biobränslen för flyg förlängs, och uppdraget har utvidgats och gäller alla förnybara bränslen.

Flera har i denna debatt tagit upp vattenkraften. Den står för nästan hälften av svensk elproduktion. Av bara det skälet är den oerhört viktig för det svenska kraftsystemet. Det är nu viktigt att ansvariga myndigheter vidtar de åtgärder som behövs för att prövningarna av moderna miljövillkor går så smidigt som möjligt. Regeringen avser att ge berörda myndigheter ett samlat uppdrag att genomföra en uppföljning av den nationella planen.

Vindkraftens utveckling har varit explosionsartad. Vindkraften är i dag den klart billigaste elproduktionen som kan byggas ut snabbt och i stor skala. Det är viktigt att ha med sig att produktionen från vindkraften är som störst under hösten och vintern, när behoven också är som störst.

Solelsrevolutionen fortsätter. 22 000 nya solcellsanläggningar installerades förra året. Det är en helt otrolig utveckling. Solelen har åttadubblats på fem år.

Fru talman! Avslutningsvis har vi alltså mycket goda förutsättningar att ställa om till ett förnybart energisystem jämfört med många andra länder. Vi har också gott om el. Förra året nettoexporterade vi 25 terawattimmar, vilket motsvarade konsumtionen i Estland, Lettland och Litauen tillsammans. Vi ser nu flera exempel på stora investeringar och etableringar från industrin i framför allt norra Sverige. En av anledningarna är tillgången på förnybar el till konkurrenskraftiga priser.

Men visst finns det utmaningar som vi tidvis kan uppleva, exempelvis nätbegränsningar, vilket flera har tagit upp i dag, prisskillnader inom landet, vilket också har tagits upp i dag, och långa ledtider. Därför tar regeringen nu fram en elektrifieringsstrategi. Den ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering.


Anf. 98 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Oavsett vad man tycker om kärnkraftens vara eller icke vara i framtiden måste man ta avfallsfrågan på allvar.

I dag har Vattenfall gått ut med ett UMM, urgent market message. Det måste bolag göra för att varna marknaden när man ser risker. I dag gällde meddelandet att resterande kärnkraftsreaktorer riskerar att tas ur drift i maj 2024, på grund av att regeringen inte har fattat beslut i kärnavfallsfrågan. Om regeringen inte fattar beslut i frågan i sommar kan det få förödande konsekvenser för södra Sverige.

Alla utredningar är gjorda. Underlaget finns på plats. Båda berörda kommuner, varav en är S-styrd, är redo. Vad är det som gör att beslutet inte kan fattas och att man därmed riskerar södra Sveriges produktion och stabilitet?


Anf. 99 Patrik Engström (S)

Fru talman! Jag vill tacka Camilla Brodin för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Camilla Brodin och jag sitter i näringsutskottet och var på samma möte där miljöministern och energiministern redovisade hur läget ser ut. Jag kan, precis som en annan ledamot sa i debatten i dag, konstatera att ingen hittills har löst avfallsfrågan när det gäller kärnkraften. Det innebär att det inte är enkelt. Det är ganska svårt.

På näringsutskottets möte uppfattade jag dock att regeringen tar frågan på fullaste allvar och att man avser att återkomma med beslut i god tid för att hantera frågan.

Precis som Camilla Brodin säger är det oerhört viktiga frågor. Man kan tycka vad man vill om kärnkraften, men den står för minst 30 procent av Sveriges elproduktion i dag. Det går över huvud taget inte att stänga kärnkraften med så kort varsel.

Frågan är viktig. Jag har fullt förtroende för att ansvariga ministrar tar de initiativ som krävs för att lösa problemen med kärnbränsleavfallet.


Anf. 100 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Det känns ändå lite hoppfullt att ledamoten Patrik Engström känner sådant förtroende för att de båda ministrarna tar det fulla ansvaret för att ge besked i god tid. Nu är det inte så att besked har getts i god tid. Det är ganska knappt om tid, och vi har fortfarande inte fått några besked. Nu har vi alltså en situation där marknaden poängterar att det kan få drastiska följder.

Det som håller på att hända är otroligt allvarligt för Sveriges konkurrenskraft, trovärdighet och tillväxt. Att dröja med detta beslut är inte bara dumt; det är oerhört allvarligt för Sverige AB.

Hur länge kommer Socialdemokraterna låta Miljöpartiet styra i en sådan viktig fråga utan att sätta ned foten?


Anf. 101 Patrik Engström (S)

Fru talman! Den frågan ska inte ställas till mig utan till ansvariga statsråd.

Camilla Brodin och jag var på samma möte. Jag hörde att man har för avsikt att lösa frågan. Och när jag hör det tror jag på det. När detta kommer att ske vet inte jag. Det vet inte Camilla Brodin heller. Men frågan är ju akut, som Camilla Brodin också anför, och kommer absolut att behandlas i rätt ordning.

Samtidigt måste Camilla Brodin ha med sig att kärnbränsle och kärnbränsleavfall inte är vilken fråga som helst. Det handlar om beslut om oerhört farligt avfall som förhoppningsvis ska fattas i närtid och gälla i hundra tusen år.

Återigen - inget annat land har fattat beslut i kärnbränsleavfallsfrågan. Men jag har fullt förtroende för att regeringen kommer att fatta det beslut som behövs när det är dags.


Anf. 102 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Patrik Engström sa i sitt anförande att de energipolitiska målen står fast. Ja, den energiöverenskommelse som vi slöt 2016 och som jag var en del av står också fast. Patrik Engström var kanske inte med i förhandlingsrummet, men han stöttar den regering som fortfarande står bakom den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Trots att energiöverenskommelsen står fast ser vi att vattenkraften inte alls får den behandling som vi var överens om i energiöverenskommelsen och i den uppföljande propositionen. Vi var överens om att vattenkraften skulle värnas och att effekten skulle kunna höjas i befintliga verk. Trots det har bara 3 procent av de svenska vattendragen KMV-klassats, med mindre stränga krav än de strängaste kraven i EU-rätten.

Vattenmyndigheterna har nu haft ett samråd, och de säger att kostnaderna väntas skena. Det talas om 8 miljarder, trots att det bara handlar om ett fåtal av de vattendrag som ska bedömas. Totalt sett hade vi ju räknat med 10 miljarder.

Stora mängder el och effekt från vattenkraften förväntas gå till spillo, och det i mycket större mängd än de HARO-värden som Centerpartiet redan var kritiska till. Man har gjort schablonmässiga bedömningar, trots att man skulle göra individuella bedömningar enligt den proposition som vi var överens om. Man har heller inte tagit med den lokala och regionala nyttan, trots att det tydligt anges i propositionen att man ska bedöma den. Allt detta står i strid med energiöverenskommelsens förslag.

Min fråga till Patrik Engström, Socialdemokraterna och därmed regeringen är: Delar ni denna bild, och vad är ni i så fall beredda att göra?


Anf. 103 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

Jag delar Rickard Nordins oro. Jag har fått exakt samma signaler från framför allt små vattenkraftsägare om att de upplever processen som bekymmersam. Resan som har startat är stor, det vill säga att skapa moderna miljökrav för vattenkraften. Men samtidigt är den helt nödvändig. Jag kommer att följa frågan väldigt noga, för vi har genom energiöverenskommelsen tecknat firma. Jag upplever den som sund och relevant vad gäller vattenkraften.

Frågan kommer att följas upp av regeringen, och relevanta myndigheter kommer att få i uppdrag att beskriva hur processen har gått. Vi kan inte hamna i en situation där vi i systemet går miste om vattenkraft och därtill i sådana nivåer som både Rickard Nordin och jag har fått signaler om.

Vi får naturligtvis hoppas att detta rättar till sig, men om det inte gör det är jag beredd att ta ett initiativ så att vi kommer på rätt väg igen. Det var inte meningen i vare sig lagstiftningen eller energiöverenskommelsen att massor med vattenkraftsenergi skulle spillas bort i onödan.


Anf. 104 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Patrik Engström delar oron. Men det räcker inte att dela oron eller följa frågan. Det här sker här och nu. Samrådet avslutades den 30 april. I november kommer de nya processerna att påbörjas. Det räcker alltså inte bara att följa frågan.

Patrik Engström sa att myndigheterna kommer att få uppdrag. Det var intressant. Det är inga uppdrag som jag har hört talas om, så jag hade gärna velat höra vilka uppdrag han syftar på som ska ges till myndigheterna och när det ska ske. Det vore trevligt att få lite mer detaljerade svar på det som Patrik Engström tog upp.


Anf. 105 Patrik Engström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! När dessa uppdrag om uppföljning av moderna miljökrav kommer kan jag tyvärr inte svara på här och nu. Men jag har läst mig till att uppdragen kommer att ges. Samtidigt delar jag Rickard Nordins frustration och oro över att vi ska hamna i en situation där vi inte landar i det som lagstiftningen säger. Då måste vi agera. Jag har en skyldighet att agera, och jag är helt övertygad om att Rickard Nordin kommer att agera. Jag är även helt övertygad om att också regeringen kommer att agera.

Det här borde åtminstone föranleda en uppföljning så att vi vet var det hela ligger. Jag får nämligen samtidigt signaler om att exempelvis vid Dalälven, där jag lever och verkar, har processen hittills gått riktigt bra.


Anf. 106 Joar Forssell (L)

Fru talman! I sitt anförande beskrev ledamoten Engström en oro för att det skulle poppa upp små kärnkraftverk lite här och var. Det lät till och med som att det skulle ske i alla kommuner i södra Sverige, om jag och mina riksdagskollegor till höger om Socialdemokraterna skulle få som vi ville.

Fru talman! Det där är lite lustigt. Jag uppfattar det som att Socialdemokraterna inte förstår vidden av det problem vi har och kommer att ha i Sverige i framtiden med vår el- och energiförsörjning. Jag tror heller inte att Socialdemokraterna har begripit vår politik. Ja, Liberalerna har förslag om att ändra lagen så att man kan bygga kärnkraftverk på fler ställen än i dag. Men vi är teknikneutrala och gynnar inte något särskilt energislag. Vi har inte några förslag om att bygga kärnkraftverk i varje kommun, som ledamoten Engström angav, utan vi förhåller oss neutrala.

I dag måste kommunerna först tillstyrka en ansökan om någon vill etablera en kärnteknisk anläggning. Och, fru talman, många medborgare i landet är oroade över regeringens politik vad gäller det kommunala vetot mot vindkraften. Många kommunmedborgare runt om i landet upplever att de riskerar att bli överkörda av en regering bestående av Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Vi i Liberalerna värnar om vetot mot vindkraften, och vi tycker också att det är rimligt att kommuner ska vara med på banan om kärnkraft skulle etableras. Vi förhåller oss neutrala till dessa två energislag.

Fru talman! Jag undrar om även Socialdemokraterna är teknikneutrala i denna fråga.


Anf. 107 Patrik Engström (S)

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågan! Låt mig börja med kärnkraften. Den produceras på ett antal platser i Sverige i dag. Lagstiftningen på området är inte särskilt ny. Det är miljöbalken som styr det här. Vi ser i dag inget behov av att ändra lagstiftningen för att kärnkraftsetableringar ska kunna ske i exempelvis Täby, Örebro eller Göteborg. Ingen har ännu gjort några påstötningar om att man är på väg att bygga kärnkraftverk. Det här får man ta när den tiden i så fall kommer.

Joar Forssell tog upp teknikneutralitet. Jag delar uppfattningen att vi politiskt ska försöka förhålla oss teknikneutrala och låta marknaden bygga det marknaden tycker är lämpligt utifrån dels kostnadsperspektiv, dels leveranssäkerhetsperspektiv och dels det politiskt möjliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Denna hållning har Socialdemokraterna hela tiden haft. Vi vill inte hamna i en diskussion eller situation där vi inte inser att energisystemet behöver stå på flera ben. Just i dag såg det ut på följande sätt: Kärnkraften levererade 30 procent, vattenkraften levererade 30 procent och vindkraften levererade 30 procent. Kraftvärmen och det övriga levererade resterande procentenheter. Det här innebär att energisystemet är robust, och det finns redundans i systemet om man står på flera ben. Det kan man göra om man förhåller sig teknikneutral, vilket är en styrka. Det har vi gjort hittills, och vi kommer att fortsätta göra det.


Anf. 108 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag vet inte vad jag ska säga. Det är uppenbart att Socialdemokraterna inte förstår vidden och omfattningen av de problem som Sverige står inför med leveranssäkerhet och att få hela systemet att fungera. Socialdemokraterna står här och pratar om hur energiproduktionen ser ut i dag. Det var inte det frågan handlade om. Den handlade om hur vi ska klara klimatet och elektrifieringen och ha leveranssäkerhet, kostnadseffektivitet och hållbarhet också i framtiden. Vårt energibehov ökar otroligt mycket och kommer att öka ännu mer än vad Patrik Engström tog upp i sitt huvudanförande.

Det är inte särskilt relevant för diskussionen hur produktionen såg ut just i dag. Det här handlar om att vi behöver ha en överproduktion för att klara olika situationer som kan uppstå och för att klara kriser och elektrifiering.

Fru talman! Socialdemokraterna pratar om teknikneutralitet. Ändra då lagen så att vi kan bygga kärnkraftverk på fler ställen! Men behåll lagstiftningen som gör att kommunerna måste vara med på både kärnkraft och vindkraft! Det hade varit teknikneutralt. Och det är ju inte så att Socialdemokraterna föreslår ny lagstiftning som innebär att man bara får bygga vindkraft på ett par ställen i Sverige, som det är med kärnkraften. Det hade också varit teknikneutralt.

Men, fru talman, Socialdemokraterna väljer inte något av de teknikneutrala spåren. Socialdemokraterna väljer att ha en särreglering av kärnkraften som skiljer sig från regleringen av vindkraften och gör att det är svårare och dyrare att etablera kärnkraft än vad det hade kunnat vara, eftersom det i praktiken uppstår en situation där vi inte har konkurrens. Varför vill inte Socialdemokraterna vara teknikneutrala och behandla olika energislag på ett likvärdigt sätt?


Anf. 109 Patrik Engström (S)

Fru talman! Jag kan konstatera att vi står ganska långt från varandra i synen på energipolitik. De framgångsfaktorer vi har sett hittills är förnybar el och konkurrenskraftiga priser. Det är det marknaden efterfrågar. Hade marknaden efterfrågat annat hade marknaden byggt annan elproduktion, exempelvis kärnkraft. Men man gör inte det - tyvärr för dig, Joar Forssell. Jag tycker att det är bra att man inte bygger ny kärnkraft, eftersom den tenderar att bli extremt dyr. Som jag diskuterat här i kammaren har vi inte heller löst avfallsfrågorna än.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Joar Forssell måste inse att framgångssagan i Sverige handlar om förnybar energi till konkurrenskraftiga priser. Ska vi gå bort från detta? Vem ska betala för den teknik som Joar Forssell indirekt efterfrågar när han säger "teknikneutralt"? Det är ju kärnkraft det är fråga om - dyr kärnkraft. Vill vi ha sådan i Sverige? I så fall kommer den väl att byggas i Sverige. Men jag vill inte betala mer på min elräkning. Det kanske Joar Forssell vill - bara för att det är kärnkraft. Men jag tror inte att de stora industrier som etableras i norr vill ha högre elpriser än nödvändigt. Vi tycker att det är fullt rimligt utifrån den energipolitik vi har i dag. Vi levererar ju på det området.


Anf. 110 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Ledamoten Patrik Engström lyfter i sitt anförande fram det som kallas små modulära reaktorer och vad man känner inför dem. Det handlar om en högst tveksam ingång när det gäller vilken roll de kommer att kunna spela, kanske främst i den svenska energipolitiken framöver. Man gör felaktiga antaganden om storlek och vilken roll de ska spela. Det är uppenbart att man inte förstår att produktion måste finnas när det finns efterfrågan om vi ska kunna ha ett fungerande elsystem.

Ur ett systemperspektiv kan vi i rapport efter rapport se att det blir dyrare med 100 procent förnybart jämfört med att inrikta sig på fossilfrihet. Man säger att det inte räcker att bara byta ord från "förnybart" till "fossilfritt". Vi kan ju se när det handlar om energiforskningen att det rätt så omgående visade sig finnas intresse för kärnteknisk forskning. Det finns en ansökan om att på sikt uppföra en forskningsreaktor i Oskarshamn.

Fortsatt finns det också regulatoriska hinder som försvårar. Socialdemokraterna framhärdar i att kärnkraft är olönsamt, men ändå vågar man inte ta bort de regulatoriska hinder som finns, exempelvis vad gäller hur många reaktorer det får finnas i Sverige, var de ska vara placerade och så vidare. Det som jag då undrar, fru talman, är: Om nu Socialdemokraterna är så säkra på att det är så olönsamt och att ingen vill göra det, varför känner man sig då tvungen att i praktiken förbjuda etablering av nya reaktorer i Sverige?


Anf. 111 Patrik Engström (S)

Fru talman! Jag tackar Mattias Bäckström Johansson för frågan.

Först och främst: Kärnkraften tenderar för Sverigedemokraterna att bli snudd på en religion. Kärnkraft ska lösa alla energiproblem som finns i Sverige, vad jag förstår. Men man glömmer på något vis att ha med sig frågan om konkurrenskraftiga priser.

Det är sant att kärnkraften har sina förtjänster. Den har tjänat Sverige väl under många år och kommer att göra det i många år till. Men om nu kärnkraften är två, tre eller fyra gånger så dyr tror jag inte att det är så många som är intresserade av att bygga ny kärnkraft och köpa kärnkraftsel.

Jag kan naturligtvis ha fel. Jag säger ingenting om det. Det kanske finns företag eller privatpersoner som vill ha högre elpriser. Men jag känner inte till att det skulle finnas så många, Mattias Bäckström Johansson. Varför fortsätter ni att driva just kärnkraftsspåret när marknaden prioriterar annat och den förnybara energin är betydligt billigare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Och vem är det som i slutändan ska betala? Ska vi betala via skattsedeln eller via elräkningen? Jag tycker att det är en relevant fråga, som Mattias Bäckström Johansson nu får möjlighet att svara på.


Anf. 112 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Det som jag kan upplysa ledamoten Engström om är att kärnkraften växer globalt. Under den rödgröna regeringens maktinnehav har kärnkraften växt globalt varje enskilt år. I Sverige gör den inte det, men globalt gör den det. Man kan undra hur det kan komma sig.

I anförandet välkomnade även Socialdemokraterna att bland annat Sverigedemokraterna ska driva kärnkraftsfrågan i valet. Jag kan välkomna det på motsvarande sätt, då en majoritet av Socialdemokraternas väljare har en helt annan inställning till kärnkraften än vad Socialdemokraterna har här i Sveriges riksdag.

När det kommer till viljan att begränsa och försvåra för att bygga nya reaktorer eller överta reaktorer handlar det om en del i miljöbalken. En annan del är den som rör tillståndsfrågor gällande vindkraften. Där finns det ett kommunalt veto. Här är det intressant att Socialdemokraterna intar en helt annan inställning - man vill i stället försvåra för de kommuner som kanske vill nyttja vetot och inte vill ha någon vindkraftsetablering i kommunen. Där vill man i stället öppna för att kunna köra över kommuner och göra det lättare för etableringarna.

Det här kan väl ses som ett löfte. Jag kan i så fall välkomna att Socialdemokraterna skickar en så pass tydlig signal till dem som bor på landsbygden om att deras röst kanske inte spelar så roll i den enskilda kommunen, eftersom det blir nationella intressen som kommer att driva på för det här. I så fall undrar jag, fru talman, varför Socialdemokraterna just vill kunna köra över landsbygdskommuner som inte vill ha vindkraft i sin kommun och inte ha det omvända scenariot som råder för kärnkraften.


Anf. 113 Patrik Engström (S)

Fru talman! När det gäller det kommunala vetot och den utredning som jag misstänker att Mattias Bäckström Johansson hänvisar till vet han att det inte finns någon majoritet för att ta bort vetot i Sveriges riksdag. Jag ser det inte framför mig. Däremot kanske man gör om processen. Det är ju inte rimligt att det i ett skede när ett företag kanske har investerat 10, 20 eller 30 miljoner i att undersöka om det är en bra plats och kanske har börjat med infrastruktur utlöses ett kommunalt veto. Kommunerna måste naturligtvis säga sitt. De har planmonopol. När i processen detta ska ske är vi beredda att diskutera. Men att ta bort vetot är över huvud taget inte aktuellt.

När det gäller kärnkraften och valet ser jag verkligen fram emot en valrörelse där vi kan åka - kanske Mattias Bäckström Johansson och jag - tillsammans till Örebro och diskutera om vi ska ha kärnkraftsreaktorer.

Vi kanske kan kalla det kvartersreaktorer. Det är små, ganska söta saker man har lanserat i Örebro. Vi kanske också kan diskutera med medborgarna och väljarna om de tycker att det är en bra idé om vi ställer ett vindkraftverk här eller en kärnkraftsreaktor här.

Jag är helt övertygad om - men jag kan naturligtvis ha fel - att vi kommer att vinna den diskussionen. Jag tror inte att någon vill bo granne med en kärnkraftsreaktor.


Anf. 114 Karolina Skog (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Det är en spännande tid som vi lever i. Energiomställningen går nu snabbare än någonsin. Ändå är vi bara i början och har en lång väg att gå. Fortfarande är en stor majoritet av världens energiproduktion fossil. Fortfarande pumpas olja ur marken, kol bryts i gruvor och fossilgas eldas för värme och el.

Detta är det största hotet mot mänsklig välfärd som vi står inför. Det innebär att världen är i skriande behov av grön politik. Men låt oss också titta på den omställning som faktiskt sker här och nu. Även om det inte går tillräckligt snabbt är det svårt att inte bli inspirerad av att se det som har hänt de senaste åren.

Förra året var 90 procent av all ny elproduktion i hela världen förnybar. Internationella organ talar om att det kommer att gå upp. På de flesta marknader är nu solenergi den billigaste energikällan. Det har skett efter en helt spektakulär prisutveckling, där priset har fallit med 90 procent. Även vindkraft har minskat drastiskt i pris och är nu tillsammans med solenergi den billigaste energikällan på många marknader.

I EU har vi en fantastisk utveckling av priset på koldioxid. Efter att Miljöpartiet i regering tog initiativ till att reformera den gemensamma utsläppshandeln har priset tiodubblats. Detta leder nu till att vi har en snabb utfasning av kol i Europa.

Faktum är att prisbilden nu gör att det är billigare att bygga förnybar el än att driva vidare befintliga fossila anläggningar. Det är en grön jordskredsseger som ger en global effekt på utsläppen. Utvecklingen vad gäller det förnybara står i skarp kontrast till utvecklingen för kärnkraft.

Medan det förnybara blir billigare och billigare blir kärnkraften dyrare och dyrare. Vi kan också se att projekt runt om i världen tar mycket lång tid. Kärnkraften har spelat ut sin roll. Den är för dyr, och det tar för lång tid att bygga. Den har inte en chans att finnas med i den omställning som redan är på gång.

Ett helt förnybart energisystem kommer med en rad fördelar. Det är ren luft, minimal klimatskada, en demokratisering av elmarknaden, ett bidrag till ett starkare totalförsvar och ett minskat beroende av import av fossilt uran som väldigt ofta kommer från instabila och odemokratiska länder.

Men det är inte utan utmaning vi gör den omställningen. Med mer sol och vind i systemet kommer vi att behöva stödjande tekniker för att reglera marknaden. Här är energilager en central del. Med batterier, vätgas och andra lagringsfunktioner kan toppar och dalar i energisystemet kompenseras.

Glädjande nog ser vi nu samma prisutveckling vad gäller energilager som vi kan se för sol och vind. Batterier minskar drastiskt i pris. Förnybar vätgas bedöms vara billigare än fossil vätgas inom bara några år.

Jag är otroligt glad att regeringen är på bollen i de här frågorna med strategier för elektrifiering och utbyggnad av förnybar vätgasproduktion. Vi gröna vill höja ambitionerna i de här frågorna ytterligare. Vi behöver vidare fokusera på att utbyggnad av det förnybara sker där det verkligen behövs.

Här är jag väldigt stolt över det utspel som mitt parti gjorde häromdagen. Vi tycker att det ska sättas ett planeringsmål om 90 terawattimmar havsvind. Havsvindkraftverk kan byggas längs kusten i södra Sverige och därmed bidra där den behövs som bäst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Fru talman! Låt mig runda av med att säga några ord om vinterns eldebatt. Det var länge sedan vi hade en sådan oseriös och okunnig debatt om ett så viktigt ämne. Olyckskorpar har försökt att sätta en bild av att Sverige skulle lida brist på el och vara beroende av smutsig import. Ingenting kunde vara mer felaktigt.

De senaste åren har Sverige tvärtemot vad som hävdas i debatten gjort en enorm resa för förnybart. De stora mängder vindkraft som har förts in i systemet har gjort att Sveriges elöverskott har ökat kraftigt. Det innebär att vi till exempel kan exportera el till Polen. Varje dag bidrar svensk el till att trycka ut fulel i våra grannländer och minska utsläppen.

Här vill jag vara tydlig. Att bryta ut några timmars produktion av nettoimport är oseriöst och historielöst. Det är viktigt att komma ihåg att under tidigare regeringars maktinnehav har vi varit beroende av import vad gäller både enskilda timmar och om man tittar på helårsbasis. Vi har vänt ett nettounderskott till ett gigantiskt nettoöverskott.

Fru talman! Med vind, sol, batterier och vätgas tar vi nu Sverige in i framtiden. Med de teknikerna har vi möjligheten till 100 procent förnybar elproduktion. Det är självklart en chans vi inte kan missa. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 115 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag tänker upprepa lite grann av den frågeställning jag riktade till ledamoten från Socialdemokraterna. Oavsett vad man tycker om kärnkraft måste man ändå ta avfallsfrågan på allvar.

I dag har Vattenfall gått ut med ett UMM, urgent market message, till marknaden. Det är något man som bolag måste göra för att varna marknaden när man ser att risker finns. I dag gällde detta meddelande att varna marknaden om att resterande kärnkraftsreaktorer riskerar att tas ur drift med start från maj 2024 på grund av att regeringen inte fattat beslut om kärnavfallsfrågan.

Om regeringen inte fattar beslut under sommaren kommer det att få konsekvenser som skulle vara förödande för södra Sverige. Alla utredningar är gjorda. Underlaget finns på plats. Båda de berörda kommunerna är redo. Inser inte Miljöpartiet vilka konsekvenser ett sent beslut innebär för Sverige som helhet?


Anf. 116 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Vi måste ta frågan om slutförvar på allvar. Jag kan verkligen inte hålla med mer - självfallet är det så. Jag tycker att de som förespråkar kärnkraft borde ta den på otroligt mycket större allvar än vad de ofta gör.

Det är självklart viktigt att vi kommer vidare med en lösning på frågan om slutförvaring, men det är ett beslut som får konsekvenser hundra tusen år framåt. Det bör och kan inte stressas igenom. Det vore ansvarslöst och riskerar att bli farligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Än så länge har mark- och miljödomstolen inte gett slutgiltigt grönt ljus. Det finns fortfarande oklarheter som måste lösas. Det viktigaste är att vi får till en lösning så att mellanlagret kan användas även framöver. Därför har ansvarigt statsråd gett besked om att man överväger lösningen med separata tillståndsprocesser för att lösa detta på ett bra sätt. Det har statsrådet redogjort för här i kammaren, och därför kan vi räkna med att det är den beredningen som sker på Regeringskansliet.


Anf. 117 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Med de besked som Karolina Skog ger mig här i dag håller det på att hända något otroligt allvarligt.

När det gäller Sveriges konkurrenskraft, trovärdighet och tillväxt är det inte bara dumt att dröja med ett sådant beslut, utan det är allvarligt. Ledamoten menar att vi inte tar kärnavfallsfrågan på allvar, men jag tror att det finns ganska många partier som håller med mig om att vi har varit fler partier som har tagit frågan på mycket större allvar än vad regeringen har gjort hittills.

I Finland har slutförvar börjat byggas. Man använder sanna teknik där som det planeras för i Sverige. Forskning har bedrivits i över 50 år. Vad är det som gör att Miljöpartiet tror sig vara mer experter i denna fråga än de som har jobbat med den under lång tid? När alla besked och beslut finns förberedda är ett beslut från regeringen det sista som krävs. Vad är det som gör att Miljöpartiet är mer experter än experterna själva?


Anf. 118 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Att sitta i riksdagen och försöka fjärrstyra ett oerhört viktigt beslut och pressa fram det snabbare än vad som behövs är inte att ta kärnavfallsfrågan på allvar.

Nu råkar det vara jag som, när jag var minister, startade den organisation som nu sitter och som har samlat ihop de experter som behövs för att lösa frågan. Det är en samling mycket kunniga personer som har förutsättningar och tid att gå igenom frågan ordentligt, på det sätt som den förtjänar.

I Sverige har vi också en samling organisationer som kan granska från olika håll. När man tittar på det som kommer från de olika organen blir det tydligt att det finns frågor som behöver belysas ytterligare. Detta måste vi ta på allvar. Vi måste låta processen ta den tid den tar och göra det som ledamoten påstår sig vilja, nämligen låta experterna göra sitt jobb.


Anf. 119 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Karolina Skog debatterar mycket engagerat för frågor där vi har ett stort gemensamt intresse och där vi står enade på många sätt.

I den elektrifiering som vi ser, inte minst inom transportsektorn, och som kommer att minska utsläppen radikalt finns vissa utmaningar. En av fem som har en elbil säger att man inte kommer att skaffa en elbil igen därför att man saknar laddning hemmavid. Det är såklart ett jättestort problem om den typen av saker inte kan åtgärdas.

År 2016, när Karolina Skog var med i regeringen, kom Energimyndigheten med en hemställan om att ändra belysningsförordningen, som gör att belysningsnätet bara får användas till just belysning, för att också kunna sätta upp laddstolpar, efter ett försök som gjorts i Askersund med mycket lyckat resultat. Det var som sagt snart fem år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energipolitik

Vi vet att man har kunnat göra precis på det sättet i London, där man helt enkelt har gjort om lyktstolpar till laddstolpar. År 2019 kom detta med i den klimatpolitiska handlingsplanen, tack vare Centerpartiet, eftersom regeringen inte hade agerat. År 2020 fanns det dessutom med i en utredning om nätkoncession, som Elisabet Falemo lade fram. Och nu 2021 lämnar regeringen en proposition utifrån just denna utredning men väljer att utesluta detta förslag.

Vi har alltså ett förslag som gör att man i ett steg skulle kunna få fram tusentals laddstolpar i städerna, där vi vet att det är allra svårast att få fram dem. Ändå väljer regeringen att inte gå fram med den typen av förslag, trots att vi dessutom är överens. Min fråga till Karolina Skog är: Varför?


Anf. 120 Karolina Skog (MP)

Fru talman! I coronatider är det ofta så att ledamöter behöver företräda varandra i debatter, och jag gör ett gästspel här i energidebatten. Jag fick en fråga om något som jag har inte har tittat på på flera år, så jag måste säga pass och hänvisa till ansvarigt statsråd. Jag är ekonomisk-politisk talesperson, och vår ansvariga ledamot följer restriktionerna om att stanna hemma vid minsta symtom. Jag måste erkänna att jag inte kan svara på frågan.


Anf. 121 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det var ett ärligt svar, Karolina Skog. Jag tror faktiskt det svaret stämmer ungefär för regeringen i övrigt också. Jag tror inte att det finns något vettigt svar på varför man inte har gjort detta, annat än möjligtvis att man springer elnätsbolagens ärenden.

Vi får helt enkelt hoppas att Karolina Skog tar med sig frågan och ser till att det genomförs. Detta kommer Centerpartiet att se till, om inte annat.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-05-19
Förslagspunkter: 25, Acklamationer: 20, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Mål om en fossilfri elproduktion

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,

      2020/21:2626 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 1,

      2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 32,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 28,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1,

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 4 och

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 27.
      • Reservation 1 (M, SD, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, SD, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L03016
      MP30013
      -0002
      Totalt28270294
      Ledamöternas röster
    2. En ny energikommission

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 33,

      2020/21:3025 av Lars Püss m.fl. (M) och

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5.
      • Reservation 2 (SD, KD)
    3. EU:s mål för förnybar energi 2030

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 29.
      • Reservation 3 (M, SD)
    4. Energisystemet och näringslivets konkurrenskraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 27.
      • Reservation 4 (M, SD)
    5. Vissa övriga frågor om energipolitikens inriktning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:660 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 1,

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3,

      2020/21:663 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2020/21:701 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 3,

      2020/21:720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

      2020/21:727 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 18,

      2020/21:996 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 1,

      2020/21:2098 av Pia Nilsson och Olle Thorell (båda S),

      2020/21:2176 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

      2020/21:2725 av Lorentz Tovatt och Janine Alm Ericson (båda MP) yrkande 3,

      2020/21:2922 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 19 och 22,

      2020/21:2948 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 15,

      2020/21:3301 av Mats Nordberg (SD) yrkandena 1-3,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 19,

      2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 23 och

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 28.
      • Reservation 5 (M)
      • Reservation 6 (SD)
      • Reservation 7 (C)
      • Reservation 8 (KD)
      • Reservation 9 (L)
      • Reservation 10 (V)
      Omröstning i motivfrågan
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S150184
      M001159
      SD001052
      C00526
      V04023
      KD00319
      L10216
      MP30013
      -0002
      Totalt19432294
      Ledamöternas röster
    6. Fortsatt drift av Ringhals 1

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2,

      2020/21:3301 av Mats Nordberg (SD) yrkande 4,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 31,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 11.
      • Reservation 11 (M, SD, KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (M, SD, KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L30016
      MP30013
      -0002
      Totalt31240294
      Ledamöternas röster
    7. Bestämmelser om nya kärnreaktorers tillåtlighet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 12,

      2020/21:976 av Betty Malmberg (M),

      2020/21:2626 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 2,

      2020/21:3242 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 3,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 och

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 14.
      • Reservation 12 (M, SD, KD, L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (M, SD, KD, L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M011059
      SD010052
      C50026
      V40023
      KD03019
      L03016
      MP30013
      -0002
      Totalt28270294
      Ledamöternas röster
    8. Kärnkraftens ekonomiska förutsättningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 30 och

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.
      • Reservation 13 (M, SD)
    9. Kärnkraft och standardisering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 12.
      • Reservation 14 (SD, KD)
    10. Översyner, myndighetsuppdrag och internationellt arbete om kärnkraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3242 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1, 2, 4-8 och 12-18.
      • Reservation 15 (SD, L)
      • Reservation 16 (M, KD)
    11. Vissa övriga frågor om kärnkraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 11 i denna del,

      2020/21:720 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

      2020/21:946 av Betty Malmberg (M),

      2020/21:972 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

      2020/21:996 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 2,

      2020/21:1602 av Jörgen Grubb m.fl. (SD),

      2020/21:3242 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 10 och

      2020/21:3301 av Mats Nordberg (SD) yrkandena 5 och 6.
      • Reservation 17 (SD)
      • Reservation 18 (L)
      • Reservation 19 (M, KD)
    12. Energieffektivisering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 14,

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 28,

      2020/21:2724 av Lorentz Tovatt (MP) yrkandena 1 och 2 samt

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 40.
      • Reservation 20 (SD)
      • Reservation 21 (V)
      • Reservation 22 (L)
    13. Solenergi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10,

      2020/21:570 av Martina Johansson och Annika Qarlsson (båda C) yrkandena 1-3 och

      2020/21:2922 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 25.
      • Reservation 23 (C)
      • Reservation 24 (V)
    14. Vindkraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,

      2020/21:941 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 samt

      2020/21:2722 av Lorentz Tovatt (MP) yrkande 3.
      • Reservation 25 (V)
    15. Regeringens myndighetsstyrning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 16.
      • Reservation 26 (M, SD, KD)
    16. Vissa övriga frågor om vattenkraft

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4-6,

      2020/21:2922 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 28,

      2020/21:2948 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 16,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 35,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 15 och

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 30 och 31.
      • Reservation 27 (M, KD)
      • Reservation 28 (SD)
      • Reservation 29 (C)
      • Reservation 30 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 29 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD001052
      C05026
      V40023
      KD00319
      L00316
      MP30013
      -0002
      Totalt23527294
      Ledamöternas röster
    17. En nationell vätgasstrategi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 15,

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 29,

      2020/21:2079 av Magnus Manhammar och Mattias Vepsä (båda S) yrkande 1,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 36,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 20 och

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 22.
    18. Vissa övriga frågor om energigaser

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 19, 23 och 24,

      2020/21:732 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 6,

      2020/21:982 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

      2020/21:2922 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 20,

      2020/21:3351 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 34 och

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 16, 17 och 20.
      • Reservation 31 (M)
      • Reservation 32 (SD)
      • Reservation 33 (C)
      • Reservation 34 (L)
    19. Biodrivmedel och biobränslen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 14, 66 och 70,

      2020/21:2922 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 10, 12 och 16,

      2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 38, 39 och 41,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 10 och 12,

      2020/21:3467 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkande 11 och

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 25.
      • Reservation 35 (M)
      • Reservation 36 (C)
      • Reservation 37 (KD)
      • Reservation 38 (L)
    20. En strategi för kraft- och fjärrvärme

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 13,

      2020/21:2722 av Lorentz Tovatt (MP) yrkande 2,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 37,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 17 och

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 19.
      • Reservation 39 (M, SD, KD)
    21. Vissa övriga värmefrågor

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:3351 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 35,

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 23 och

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 15, 38 och 39.
      • Reservation 40 (M)
      • Reservation 41 (KD)
      • Reservation 42 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 42 (L)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S160084
      M001159
      SD100052
      C50026
      V40023
      KD00319
      L02116
      MP30013
      -0002
      Totalt38215294
      Ledamöternas röster
    22. En färdplan för nästa generations kärnkraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11 i denna del,

      2020/21:2626 av Mikael Damsgaard och Åsa Coenraads (båda M) yrkande 3,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 32,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 13.
      • Reservation 43 (M, SD, KD)
    23. Test- och demoanläggningar för nästa generations kärnkraft

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:2254 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) och

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.
      • Reservation 44 (M, SD)
    24. Vissa övriga frågor om energiforskning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 18 och 39,

      2020/21:727 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 14 och 26,

      2020/21:2809 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 69 och 71,

      2020/21:2943 av Magnus Ek m.fl. (C) yrkande 6,

      2020/21:3237 av Maria Nilsson m.fl. (L) yrkande 2,

      2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 42 och 43,

      2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 13,

      2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 29 och

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 26.
      • Reservation 45 (M)
      • Reservation 46 (SD)
      • Reservation 47 (C)
      • Reservation 48 (KD)
      • Reservation 49 (L)
    25. Vissa övriga frågor om energipolitik

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 16 och 17,

      2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 25 och 26,

      2020/21:700 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 42,

      2020/21:2922 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 8, 9, 14 och 26,

      2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 11 och 14 samt

      2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 1.
      • Reservation 50 (M)
      • Reservation 51 (SD)
      • Reservation 52 (C)
      • Reservation 53 (V)
      • Reservation 54 (L)