Frågestund

Fru talman! I helgen sa migrationsminister Morgan Johansson till Sydsvenskan att han vill riva upp systemet med arbetskraftsinvandring och återinföra regler där Sverige bara tillåter arbetskraftsinvandring av kvalificerad arbetskraft, som ingenjörer och läkare, efter en prövning av om det finns behov i landet.

Samtidigt står det i januariavtalet att dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas. Det är inte alldeles lätt att veta vad regeringen vill.

Min fråga till Isabella Lövin är: Delar hon migrationsministerns uppfattning att vissa former av arbetskraftsinvandring ska förbjudas?

Fru talman! Tack för frågan, Maria Malmer Stenergard! Det är mycket riktigt så att vi i januariavtalet är överens om att arbetskraftsinvandring är någonting som är viktigt. Vi har tillsatt en utredning för att titta på de så kallade kompetensutvisningarna, som är ett problem som vi behöver åtgärda. Det är någonting som omöjliggör för människor som har den kompetens som Sverige behöver att stanna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt tittar utredningen på den typ av arbetstillstånd där man kan misstänka att det finns ett missbruk som är kopplat till uppehållstillstånd. Där finns det naturligtvis ett problem som vi kan behöva åtgärda.

Fru talman! Kristdemokraterna vill ta krafttag mot fusket kopplat till arbetskraftsinvandring. Människor ska inte utnyttjas eller utnyttja våra regelverk.

Därför vill vi förbjuda arbetskraftsinvandring till personlig assistans, där vi vet att det förekommer omfattande fusk och grov organiserad brottslighet. Det verkar som att migrationsministern ibland är inne på samma spår, men den utredning som ministern hänvisar till säger ingenting om det.

Så vad tycker regeringen egentligen?

Fru talman! Tack återigen för frågan, Maria Malmer Stenergard! Det som vi är överens med våra samarbetspartier om är det som jag redogjorde för: Vi står fast vid en arbetskraftsinvandring som behövs, och vi tittar också närmare på det eventuella missbruk som finns. Där måste vi, om det behövs, gå fram med ytterligare initiativ för att hindra detta.

Fru talman! Min fråga riktar sig finansminister Magdalena Andersson.

Regeringens hantering av pandemin går det att ställa många frågor om. Det handlar både om dess förebyggande och om dess responderande karaktär.

Regeringen har som bekant en generell ambition att få fler att åka med kollektivtrafik i stället för med bil. Detta gör man primärt genom att beskatta och avgiftsbelägga bilister. Men regeringen verkar dessvärre ha förbisett den möjlighet som bilen har att vara en dellösning för att minska smittspridningen i framför allt Kristdemokraterna.

Därför vill jag fråga om finansministern någon gång under pandemin har övervägt att pausa uttaget av trängselskatter och hur man i så fall har motiverat ett fortsatt uttag av skatten.

Fru talman! Bilen är viktig för många människor för att de ska kunna ta sig till arbetet, och den är för stora delar av Sverige helt nödvändig för att man över huvud taget ska ha möjlighet att arbetspendla. Det är någonting som vi från regeringens sida är väl medvetna om.

Därför tycker vi också att det är viktigt att man kan ställa om vår fordonsflotta så att vi kan bygga en sådan flotta som också långsiktigt gör det möjligt i hela landet att ta sig till och från arbetet.

När det gäller just pandemin och trängselskatten är det en fråga som vi har diskuterat i regeringen med Stockholmsregionen. Det är där som det tas ut trängselskatt, och den går till infrastrukturinvesteringar i Stockholmsregionen. Men Stockholmsregionen har inte varit intresserad av att pausa trängselskatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Däremot kommer vi med den särskilda skattereduktionen, coronaskattereduktionen, som innebär att om man har ökade arbetskostnader under pandemin har man också möjlighet att få denna coronareduktion.

Frau talman! Tack, finansministern, för svaret! Det är klart att ett pausat trängselskattuttag är en tillfällig åtgärd för att minska smittspridningen och kanske även rädda liv innan vi får ett vaccin tillgängligt för befolkningen.

Tycker finansministern ändå inte att det vore rimligt att man hittade andra finansieringslösningar för de infrastrukturprojekt som pågår inte bara i Stockholm utan även i Göteborgsområdet, med Västlänken?

Fru talman! Vi har inte velat köra över Stockholmsregionen vad gäller trängselskatten. Däremot ser vi att bilen är viktig, och därför har vi bland annat sett till att parkeringsförmån under krisen inte längre kommer att förmånsbeskattas på samma sätt som tidigare. Vi har också den särskilda coronaskattereduktionen.

Därutöver kommer Skatteverket att vara generös i sin tillämpning, så om man till exempel får en taxiresa betald av arbetsgivaren kommer man inte att förmånsbeskattas på det sätt som görs under normala tider.

Fru talman! Min fråga riktar sig till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Den handlar om 80- och 90-vägar.

Sedan 2014 jobbar Trafikverket med att systematiskt anpassa hastigheterna i stora delar av vårt riksvägnät. Det handlar om 545 mil på statliga vägar. Bland annat sänker man hastigheten på vissa sträckor från 90 till 80, och det väcker ofta kritik hos medborgare. Det leder även till överklaganden, som statsrådet är medveten om. Det gäller till exempel väg 23 i Kronobergs och Kalmar län.

I stället för de permanenta hastighetssänkningarna skulle jag vilja se variabla hastigheter förmedlade genom dynamisk hastighetsskyltning, som med hänvisning till väglag, trafikintensitet, väder etcetera kan innebära både högre och lägre hastigheter.

Min fråga är: Hur ser statsrådet på att jobba mer med dynamiska hastighetstavlor i stället för ensidigt permanent hastighetsreglering på enskilda vägsträckor?

Fru talman! Tack för frågan, Per Schöldberg!

Jag ser positivt på dynamisk hastighetsskyltning. Det finns sådan försöksverksamhet i dag som Trafikverket bedriver, där man kan anpassa utifrån rådande förhållanden som vilket väder det är och hur trafikrytmen är. Den typen av försöksverksamhet fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan är det ändå viktigt att vi fortsätter att förbättra trafiksäkerheten. Vi gör i den nuvarande nationella planen historiska satsningar på att hjälpa till att samfinansiera inte minst så att länsvägarna kan få mitträcken. Därmed skulle vi inte behöva sänka hastigheten utan till och med i några fall kunna öka hastigheten och korta pendlingssträckorna men ändå se till att man reser trafiksäkert.

Vi behöver alltså arbeta på olika sätt för att förbättra vägarnas standard och trafiksäkerheten men också för att kunna använda nya innovationer, till exempel variabla hastighetsskyltar.

Fru talman! Den systematiska hastighetsanpassningen kommer att pågå under tio år, från 2015 till 2025. Vi är i 2020 nu. Finns det någon halvtidsutvärdering planerad? Det är ju en ganska lång tidsutdräkt.

Fru talman! Detta är ju en satsning som Trafikverket gör och som utvärderas kontinuerligt. Just nu är det väldigt stor fokusering inte minst på hur vi kan möta önskemål och krav från regioner ute i landet om att framför allt på längre pendlingssträckor inte sänka hastigheten. Då är samfinansiering av mitträcken en variant.

Samtidigt ska vi komma ihåg att sänker man hastigheten från 90 till 80 på en sträcka är det 50 sekunders tidsförlust, samtidigt som det räddar liv och minskar dödligheten med 40 procent.

Fru talman! Min fråga går till miljöministern.

Rent och säkert dricksvatten är människors största behov. Det är någonting vi måste vara mycket försiktiga med, även i ett land som Sverige som inte har någon större brist.

Vättern är Sveriges näst största sjö, dricksvattentäkt för nästan 300 000 människor och ett Natura 2000-område. Sjön är hotad från flera olika håll. Bland annat är Vättern ett av den svenska Försvarsmaktens övningsområden. De övningar som görs vid Vättern är framför allt flygövningar ovanför sjön och övningar där ammunition skjuts ut över sjön och hamnar i vattnet och sedan på botten.

De senaste åren har Försvarsmakten fått tillstånd att skjuta ännu mer ut över Vätterns vatten. Protesterna från de boende runt omkring sjön är såklart stora.

Min fråga är: Vad anser miljöministern om att Vättern, som ju är en viktig dricksvattentäkt, också används för miljöfarliga försvarsövningar?

Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för denna fråga som naturligtvis inte är alldeles enkel att besvara!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har behov av en försvarsmakt, och Försvarsmakten har eniga beslut i Sveriges riksdag bakom sig. Man har också identifierat ökade behov, vilket förstås också innebär ökade behov av övning hos Försvarsmakten. Det ligger alltså i rikets säkerhets intresse att man kan göra det.

Samtidigt har vi förstås ett väldigt stort behov av att säkra livsmedels- och vattenförsörjning för riket. Det är också en säkerhetsfråga.

Mitt svar på Hanna Gunnarssons fråga är att vi har lagstiftning som ska skydda dricksvattentillgången och miljöprövning som också gäller Försvarsmakten.

Fru talman! Precis som miljöministern är inne på hamnar vi ibland i situationer där lagstiftningar går lite mot varandra.

Ett problem är riksintressena. Totalförsvaret har väldigt starka riksintressen som kanske står mot andra samhällsintressen som miljö eller bostadsbyggande. Skulle miljöministern kunna vara villig att se över lagstiftningen för att uppvärdera miljöfrågorna i riksintressena?

Fru talman! Miljöbalken är den lagstiftning som vi måste pröva mot. Där har riksdagen beslutat att just riksintresset för försvaret har en särställning. Det är någonting som kan gå utanför den ordinarie miljöprövningen, eftersom det handlar om rikets säkerhet. Detta är en debatt som behöver tas i Sveriges riksdag.

Fru talman! Sverige behöver en pandemilag som reglerar restriktioner och rekommendationer utifrån en risk för smitta - inte via ordningslagen, som i dag, för ordningslagen reglerar det polisiära behovet av ordning oavsett smitta.

En pandemilag bereds av regeringen. Socialutskottet har fått informa-tion från regeringen om arbetet och innehållet i den kommande lagen. Då framgick det att frågor om ekonomisk kompensation till näringsidkare, föreningar och andra inte finns med i den promemoria som bereds eftersom sådana frågor ligger hos Finansdepartementet. Jag trodde att propositioner kom från regeringen.

Kristdemokraterna menar att något slags ramverk eller principer för ekonomisk kompensation måste framgå av den kommande pandemilagen. Min fråga är, fru talman: Vilken uppfattning har finansministern i den här frågan?

Fru talman! Vi befinner oss mitt i en mycket allvarlig pandemi, som förutom att innebära fara för människors liv och hälsa också har fått stora ekonomiska effekter. Det har inte under vår vuxna tid varit pandemi på det här sättet. Jag har dock sett många ekonomiska kriser, bland annat när Kristdemokraterna satt i regeringen under finanskrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan konstatera att den här regeringen, med socialdemokrater och miljöpartister och i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna, har agerat väldigt annorlunda just vad gäller det svenska näringslivet jämfört med vad Kristdemokraterna gjorde under den tid de satt i regeringen. Vi har verkligen försökt att använda den styrka vi har, tack vare att vi betalat av på statsskulden, till att se till att stötta livskraftiga företag genom denna kris - till skillnad från när Kristdemokraterna satt i regeringsställning och vi hade en veritabel nedläggning av alltför många svenska industriföretag. Det var jobb som sedan aldrig kom tillbaka. Detta gäller naturligtvis också framåt.

Fru talman! Att ta ansvar för sin regeringstid är knappast ett kännetecken för den här regeringen. Man pekar finger och skickar ansvaret någon annanstans, så också nu.

Jag får upprepa frågan: Avser regeringen att lägga fram en pandemilag utan frågor kring ekonomisk kompensation till näringsidkare och andra som drabbas? Kommer detta inte att finnas med? Blir det återigen en lag som inte fångar hela förloppet, vilket vi behöver?

Fru talman! Detta var alltså exempel på att regeringen tar ansvar i den här krisen på ett sätt som tidigare regeringar inte alltid har gjort.

När vi har en lagstiftning går vi naturligtvis fram med lagstiftningen. Sedan kommer vi naturligtvis också att se över vad det får för ekonomiska konsekvenser och vad det finns för behov av att stötta företag - precis som vi har gjort under hela det här året, där vi sett till att komma med historiskt stora stöd för att säkerställa att livskraftiga företag ska klara sig genom pandemin.

Fru talman! Jag har en fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Den handlar om mediepolitik.

Mediepolitik är någonting som ganska sällan diskuteras i den här kammaren, samtidigt som den är väldigt central. Den är central för människor i deras liv, men den är också central för att demokratin ska fungera.

Just nu befinner sig svenska medier i en ganska besvärlig situation. Det beror på en digital omställning där affärsmodellerna måste göras om. Det beror på att Facebook och Google tar en stor del av annonsintäkterna. Just nu har man dessutom en pandemi att hantera.

Vi är i januariavtalet överens om att stärka mediestödet och gör det också, vilket är väldigt bra. Men jag skulle också vilja höra statsrådets synpunkter på hur utvecklingen ser ut framöver. En situation där allt fler är beroende av statligt stöd är problematisk - vi vill ju också ha fria medier som granskar oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Christer Nylander, för en angelägen fråga!

Fria och oberoende medier är av central betydelse för vår demokrati, både en stark public service och de starka och fria kommersiella medierna runt om i hela landet. Det är därför den här regeringen har varit synnerligen aktiv med att både reformera mediestödet och ta steg mot att också stärka press- och mediestödet för att möjliggöra journalistik i hela landet.

Under pandemin har medierna varit under synnerligen hård press. Vi har skjutit till 700 miljoner i riktade stöd till medierna under den här tiden. Vi har också tagit flera beslut, även så sent som i dag, och höjt distribu-tionsstödet och förbättrat möjligheten att täppa igen de vita fläckarna runt om i landet.

Vi ser den digitala utvecklingen gå kanske än snabbare nu, och då är det fortsatt viktigt att vi har hög beredskap att stötta medierna. Jag är beredd att noggrant följa utvecklingen och se om vi behöver ta ytterligare fler steg för att få rätt stödsystem på plats.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, och jag tackar också för de insatser som regeringen har gjort under den här perioden. Det har varit helt nödvändigt i den situation som vi befinner oss i.

Jag tror att 2019 var ett ganska jobbigt år för svenska privata medier. Det blev något bättre 2020 tack vare de insatser som ni har gjort inom det budgetsamarbete som vi har. Vi vet inte riktigt hur det blir 2021, men mycket tyder på att det också blir ganska jobbigt på grund av den digitala omställningen.

Därför finns det kanske anledning för den här kammaren att oftare fundera på vad det innebär när allt fler medier blir beroende av statligt stöd samtidigt som det är ganska viktigt att de står fria från makten och kan granska oss.

Fru talman! Det är helt centralt att det är en armlängds avstånd, och en synnerligen lång armlängd, framför allt kanske när det gäller stödet till medierna. Vi har ju inrättat ett särskilt innovationsstöd i mediestödssystemet, och det syftar till att stötta medierna i den omvandling som de är inne i. Men vi ska inse att, precis som Christer Nylander säger, det här är en utveckling som kommer att påverka mediesektorn stort och att vi behöver ha en hög beredskap att stötta medierna även framöver och hitta effektiva modeller som träffar rätt även då.

Fru talman! Min fråga går till finansministern Magdalena Andersson. Den handlar om den rapport som OECD kom med tidigare i veckan, Economic Outlook, för december. I den lyfter OECD fram tre viktiga områden för politiker att tänka på under coronakrisen.

Det första är att OECD menar att vi måste investera i utbildning, hälsa och digitalisering. Det andra som rapporten lyfter fram är hur viktigt det är att vi nu investerar för att förhindra att ojämlikheten i världen blir ännu större i krisens spår. Det tredje är att OECD vill se ett ökat internationellt samarbete för att minska risken för nationalism och isolering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med anledning av det här vill jag förstås fråga finansministern om hennes reaktioner på rapporten.

Fru talman! Det är en spännande fråga. OECD:s rapport är väldigt intressant. Den tecknar en mörk bild av läget här och nu men också en väldig förhoppning om hur läget kan utveckla sig i världen vad gäller hälsa och inte minst ekonomi när vi får ett vaccin.

Deras rekommendationer ligger väldigt nära den politik som regeringen för. I den budget som vi har presenterat i riksdagen har vi mycket stora utbildningssatsningar med 55 000 fler utbildningsplatser nästa år. Vi har stora investeringar i sjukvård och äldreomsorg - en stor satsning på äldreomsorgen för att trygga vardagen för våra äldre. Vi har också viktiga satsningar för att minska klyftorna, bland annat ett särskilt pensionstillägg för de äldre som har jobbat ett helt, långt yrkesliv men ändå har en alltför låg pension. Det kommer att göra livet tryggare för de äldre och också öka rättvisan i samhället.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag skulle gärna vilja höra från finansministern hur den här synen på att krisen riskerar att leda till ökad ojämlikhet ser ut inom ramen för EU-samarbetet. Finns det en insikt också bland andra europeiska ledare om att vi behöver motverka den här tendensen?

Fru talman! Det finns en ökad medvetenhet i de internationella ekonomisk-politiska diskussionerna om att klyftor är dåligt för den ekonomiska utvecklingen. Det är en väldigt intressant diskussion som vi tyvärr hör alldeles för lite av i Sverige. Jag är väldigt bekymrad över högerpartierna i Sverige som fortfarande tycks tro att ökad ojämlikhet och större klyftor driver utvecklingen framåt.

I internationella diskussioner då jag möter många av mina kollegor säger man att sammanhållna samhällen är bra och att de också ökar ekonomins tillväxt.

Fru talman! Som spelare men också som tränare och domare i min sport handboll insåg jag ganska tidigt att de som tilldelades de bästa träningstiderna var killarna. Vi vet att en jämställd idrott är en förutsättning för en stark idrott i Sverige. Det är visserligen ett ganska bra tag sedan jag själv var aktiv, och jag vet att det har blivit bättre, men jag vet också att det finns mycket kvar att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi är fortfarande mitt i en allvarlig pandemi, och idrotten har drabbats oerhört hårt. Det är dock glädjande att konstatera att regeringen har gjort en rad satsningar för att idrotten ska överleva denna pandemi.

Men min fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind är: Hur säkerställer regeringen att de pengar som nu delas ut till Idrottssverige inte bara går till killarna utan också till tjejerna och att de inte sprider och fortsätter att öka den ojämlikhet och ojämställdhet som finns inom idrotten?

Fru talman! Tack, Emma Hult, för frågan!

Jag tror att alla vi som både har sysslat med idrott och också sysslar med idrottspolitik drömmer om en framtid då alla oavsett kön och bakgrund ska ha lika förutsättningar att växa och utvecklas i sin idrott. För att komma dit behöver vi jobba med väldigt många olika typer av redskap både nationellt och lokalt.

Det här är en fråga där vi inte är framme än, men vi kan inte nöja oss förrän vi verkligen är framme.

Det är viktigt precis nu när idrotten genomgår ett enormt stålbad i coronapandemin att detta hårda slag mot idrotten inte förstärker befintliga orättvisor. Därför gjorde vi så i den nya miljarden och stödet att vi förtydligade kraven från regeringens sida när det gäller att idrottsrörelsen också ska kunna ta hänsyn till just jämställda förutsättningar och att krisen inte ska fördjupa ojämställdheten.

Jag är glad över att se att det har spelat roll. Förra veckan fick vi besked om att elitfotbollen har tagit sitt ansvar och gett damfotbollen på elitsidan allt stöd de har sökt - på bekostnad av herrarnas i det fallet. Det är rätt. Precis så ska vi agera i de här frågorna.

Fru talman! Tack, statsrådet! Det var ett oerhört glädjande besked.

Efter pandemin kommer vi nog troligtvis inte att ha en helt jämställd idrott i Sverige. Vad tror idrottsministern skulle vara viktigt att vi också jobbar med framöver? Ministern nämnde att vi behöver jobba med olika verktyg. Vilka skulle det kunna vara?

Fru talman! Dels handlar det om att vi behöver fortsätta att jobba med jämställda förutsättningar. Det handlar om allt från träningstider till möjligheten att ha tillgång till olika hallar och vilka hallar man utvecklar. Regeringen har gett ett uppdrag till Boverket att se över hur man kan stötta kommunerna i detta. Det vilar ett stort ansvar på den kommunala nivån när det gäller att sponsringen blir jämställd. Idrottsrörelsen har tagit ett viktigt steg i och med ett initiativ som heter Sätt bollen i rullning. Här behöver vi svara upp både nationellt och lokalt.

Fru talman! Den här regeringen säger upprepade gånger att man ska undvika partipolitiskt käbbel. Det håller jag med om, och jag tycker att det är en klok inställning. Sedan ägnar sig statsministern åt att skylla skulden för regeringens misslyckade coronahantering på andra. Näringsministern låter påskina att regeringen lägger fram ekonomiska krispaket, krispaket som Moderaterna har tagit initiativ till. Min uppfattning är inte att det är att sätta sig över partipolitiskt käbbel utan att tvärtom bidra till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min konkreta fråga till finansministern blir därför: Delar finansministern bilden att det var Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som lade fram ett utskottsinitiativ i finansutskottet med ett nytt krisstöd till handelsbolag och kommanditbolag den 17 november och att regeringen och samarbetspartierna gick med på det den 26 november?

Fru talman! Vi har under hela krisen haft väldigt bra diskussioner med finansutskottet vad gäller den ekonomiska politiken. I en del frågor har vi inte tyckt lika, men vi har kunnat samarbeta på ett bra sätt.

Regeringen har jobbat oerhört aktivt med att komma fram med de här historiska krispaketen. Den politik som regeringen har fört den här mandatperioden har det inte setts tillstymmelse till i modern tid. En del av det arbete vi har gjort har också kunnat påskyndas tack vare att det har gått snabbare i riksdagen, bland annat på initiativ från Kristdemokraterna.

Vad gäller handelsbolag låg ett sådant utskottsinitiativ på bordet. Regeringen jobbade snabbt för att hitta en lösning och har tittat på frågan sedan tidigare. Jag är glad att det finns en enighet i riksdagen om att lösa den frågan.

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Tomas Eneroth.

Sverige riskerar att stå utan chaufförer på grund av att det under coronapandemin inte har gått att genomföra utbildningar och fortbildningar för så kallat YKB, yrkesförarkompetensbevis, vilket är ett krav för att få vara verksam inom yrket. Detta bevis ska förnyas vart femte år genom repetitionsutbildningar.

Enligt Transportstyrelsens prognos riskerar nu drygt 100 000 förare att drabbas av yrkesförbud. För samhället blir konsekvenserna långt större då viktiga leveranser riskerar att utebli. Det kan vara medicinskteknisk utrustning, coronavaccin eller viktiga leveranser till vår industri.

Situationen är känd sedan i våras. Men regeringen har valt att inte agera, vilket har gjort att det nu har kommit ett utskottsinitiativ i frågan.

Min fråga blir således: Kommer ministern att agera skyndsamt för att det införs en ny dispens för hela 2021 vad gäller kravet på fortbildning inom YKB, så att Sverige inte riskerar att stå utan chaufförer för samhällsviktiga leveranser?

Fru talman! Patrik Jönssons historiebeskrivning stämmer inte. Sverige var ett av de länder som tidigt tog initiativ till en egen lagstiftning och en möjlighet att få dispens för YKB. Sedan förhandlade vi genom EU, och kommissionen tog initiativ till gemensamma regler för att inte varje land ska hitta egna separata regler för vad som ska gälla för transport genom EU. Vi har påtalat för EU att man behöver se till att de förlängs. Kommissionen har ännu inte gett besked om det. Det är ytterst allvarligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det innebär att 2 600 chaufförer sannolikt inte kommer att kunna fullfölja YKB nu i december. Men vi ska komma ihåg att det är 1,5 procent av det samlade antalet chaufförer i Sverige. Det är alltså inte på det sättet att Transportsverige kommer att stå stilla. Under 2020 utbildades faktiskt fler chaufförer än under 2019. Men naturligtvis är det ytterst allvarligt för enskilda chaufförer.

Vi gör vad vi kan för att se till att EU snabbt får fram en ny förlängning av omnibuspaketet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Pandemin går just nu åt helt fel håll. Det enda ljuset i tunneln är att det inom kort kommer att finnas vaccin och att vi därmed kan börja med vaccinationer. Med tanke på de svårigheter Sverige hade under mass-vaccinationen vid svininfluensan och de stora svårigheter regeringen hade i våras med att komma igång ordentligt med testningen i hela landet uppmanade jag och Centerpartiet regeringen redan i april att snabbt dra igång vaccinationsplaneringen.

Min fråga till statsrådet är: Har ni nu en planering klar, så att ni kan garantera att den svenska befolkningen ska skyddas minst lika fort, gärna fortare, som regeringarna i våra grannländer har sett till att deras respektive befolkningar ska få ett bra skydd mot covid-19?

Fru talman! Tack för frågan, Anders W Jonsson!

Regeringen har varit mycket aktiv när det gäller att tillförsäkra att vi när vaccinen blir godkända ska ha tillgång till doser för den svenska befolkningen. Vi har redan tillförsäkrat oss fler doser än Sveriges befolkning. Dessa är visserligen inte godkända ännu, och de är av olika slag.

När det gäller planeringen för hur det ska gå till utgår vi från Folkhälsomyndighetens nationella vaccinationsplan. Den togs fram på regeringens uppdrag, och den första versionen presenterades den 31 augusti. När vi vet mer om vaccinerna och hur de ska hanteras - en del kräver till exempel extrem kyla - kommer vi att kunna lägga fram fler detaljer för hur de ska distribueras.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Sedan fordonsbesiktningen avreglerades har antalet besiktningsstationer ökat i tätbefolkade delar av landet. Men det finns områden i Sverige där tillgängligheten har blivit väldigt liten. Till exempel har Bilprovningen stängt sin station i Tärnaby, och där finns inga andra alternativ. De hänvisar till Storuman. Däremellan är det 13 mil enkel väg, och resan tar cirka tre och en halv timme tur och retur. Andra får en ännu längre resa. Det går åt minst en halv arbetsdag och mycket drivmedel för att genomföra den lagstadgade bilbesiktningen, som ska finnas tillgänglig för alla inom rimligt avstånd och inte minst i en del av landet där bilen är ett nödvändigt transportmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur avser regeringen att se till att alla Sveriges bilägare har rimligt avstånd till en bilbesiktningsstation?

Fru talman! Tack för frågan, Jessica Thunander! Den är ytterst intressant. Den visar också på faran och svagheten i att snabbt privatisera verksamheter i tron att det ska innebära ett bra utbud av tjänster i hela landet. Vi ser att det i stället innebär en koncentration till storstäder, medan ingen tar helhetsansvaret. Det har vi sett när det gäller apoteken och en del andra verksamheter. Dessvärre märks det nu också när det gäller bilbesiktningen.

Jag är oroad för om vi ska få en utveckling där möjligheten att få sin bil besiktigad i hela landet försämras och där det blir större klyftor och skillnader. Besiktningsbranschen har ett stort ansvar för utbudet man faktiskt erbjuder. Det finns också ett statligt bolag, som jag förutsätter tar ett särskilt ansvar för att säkerställa att man ger medborgarna bra service.

Vi följer naturligtvis utvecklingen och är beredda att agera.

Fru talman! Jag har en fråga till kulturministern.

Kultursamverkansmodellen infördes av alliansregeringen 2011 och har beskrivits som en av de största kulturpolitiska reformerna. Regeringen har i samråd med samverkanspartierna beslutat om 1 miljard i omställningsstöd till kulturen under 2021. Pengarna har ännu inte fördelats.

Tidigare har myndigheterna fått i uppdrag att fördela sådana medel. Det är nu dags att regeringen visar tillit till och tro på regionernas förmåga och låter dem genom kultursamverkansmodellen ta ansvar för den miljard som ska fördelas.

Har ministern tilltro till regionernas förmåga att fördela pengarna? Och tror ministern även i fortsättningen på kultursamverkansmodellen?

Fru talman! Ja, jag har stor tilltro till regionernas förmåga. Regeringen har i budgeten för nästa år förstärkt kultursamverkansmodellen med 150 permanenta miljoner och ytterligare 150 miljoner i tillfälligt stöd. Det kan tolkas som krisstöd att fördela utöver de stöd vi har skjutit till i år till kultursamverkansmodellen. Vi får återkomma med hur fördelningen av den nya återstartsmiljarden kommer att se ut.

Jag tycker dock att det är anmärkningsvärt att Roland Utbult ställer den frågan, eftersom Kristdemokraterna i sin budget för nästa år skär ned drastiskt på kultursamverkansmodellen. Det skadar regionernas möjlighet att upprätthålla den viktiga infrastruktur som den regionala kulturverksamheten står för, som arbetsgivare till många frilansare, som stöd till det ideella kulturlivet men också som regionala noder och viktiga kulturcentrum i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Hemma i Skåne skar Moderaterna redan före pandemin ned på kollektivtrafiken. Nu under pandemin fortsätter de att skära ned. De lägger pengar från regeringen på hög och förbättrar resultatet i stället för att ge skåningarna en god kollektivtrafik. Samtidigt väljer de att införa hyvling, det vill säga skära ned på arbetstiden, för lokförare och liknande. Det innebär trängsel på bussar och tåg, försämrade arbetsvillkor och att pengar samlas på hög för att få ett fint resultat.

Det här är förvirrande för medborgarna. Kan infrastrukturministern vara vänlig och förklara vad regeringen har gjort för att satsa på kollektivtrafiken i krisen, så att medborgarna kan se vad som är det moderata styret i Skånes ansvar och vad som är regeringens ansvar?

Fru talman! Tack, Ola Möller, för frågan! Den är synnerligen intressant. Kollektivtrafiken är väldigt viktig för människor för att de ska kunna ta sig till jobbet. Det gäller inte minst alla dem som inte har möjlighet att jobba hemma, inte har bil, inte kan cykla eller på annat sätt ta sig till jobbet. Då behövs kollektivtrafiken. Men i en pandemi måste vi också se till att man kan färdas säkert. Därför har vi skjutit till historiskt stora summor till kollektivtrafiken: 3 miljarder i statsbidrag i år och 2 miljarder som redan är beslutade för nästa år.

Jag blir naturligtvis ytterst oroad när man, som i Skåne, fortsätter att skära ned på kollektivtrafiken. Då finns en risk att det blir trängsel på bussar och att människor smittas. Jag avser därför att se till att nästa fördelning av statsbidragen kommer att prövas utifrån förutsättningar att upprätthålla volymen. Klarar man inte det ska man heller inte få del av de statsbidrag som vi delar ut.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Kostnaderna för den nya tunnelbanan i Stockholm har ökat. Regionen och kommunerna är beredda att stå för sin andel av de ökade kostnaderna. Men man kan fråga sig vad regeringen håller på med. Efter lång väntan har man valt att tillsätta en förhandlare som ska förhandla bort statens ansvar för de ökade kostnaderna. Dessutom har man valt att klumpa ihop flera stora projekt som har kommit olika långt i denna förhandling. Det finns stora risker med detta. Det kan bli förseningar för de projekt som har kommit långt och sämre kvalitet för de projekt som tvingas hasta fram.

Är regeringen beredd att åtminstone dela upp projekten i den kommande förhandlingen?

Fru talman! Jag blir lite förvånad över frågan. Det var ju ett starkt önskemål från inte minst regionala företrädare och moderata företrädare i regionen att vi skulle tillsätta en förhandlingsperson för att inleda en diskussion mot bakgrund av de kraftiga fördyringar som finns inom infrastrukturbyggandet i Stockholmsregionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är inte statens projekt, utan detta gäller bland annat det tunnelbaneprojekt som Stockholmsregionen ansvarar för och som har blivit fördyrat med 9 miljarder kronor. Det innebär ungefär en 50-procentig fördyring av kostnaderna.

Samtidigt är det naturligtvis också i regeringens och statens intresse att se till att det finns väl fungerande kommunikationer i hela Stockholms-regionen. Vi har därför tillsatt en förhandlare för att se hur vi kan hitta bra lösningar i den svåra prioriteringsordning som det kan innebära när man ska hitta eventuella besparingsobjekt eller när man från regionens sida måste vara beredd att skjuta till resurser för att man inte ska behöva ställa in viktiga infrastruktursatsningar som behövs i regionen.

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

I dessa tider är det mycket som slår hårt mot samhället och inte minst småföretagen. Det är hederliga arbetare som jobbar från tidig morgon till sen kväll för att ro sin dröm i hamn och lyckas med det livsprojekt som man har startat. Med några av världens högsta skatter förväntar man sig en vänlig hand från staten i kristid. Bra stöd hjälper dock inte om man inte kan ta del av dem.

Jag blev till exempel i går kontaktad av en kvinna som sedan 90-talet har drivit en klinik där hon arbetar med kronisk smärta hos äldre. Under våren blev hon tvungen att låta sin verksamhet vila för att kunna gå på akassa. På grund av att hon hade a-kassa kan hon nu inte ta del av omsättningsstödet. Detta var ett exempel.

Jag undrar hur regeringen planerar att hjälpa de småföretagare som sliter.

Fru talman! Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder för att stötta både stora och små företag och därmed rädda svenska företag och svenska jobb. Vi har bland annat infört utökade möjligheter att gå på a-kassa om man är egenföretagare. Därutöver finns ett särskilt stöd som går till egenföretagare som tappar mycket i omsättning. Här finns också en särskild möjlighet att avsätta pengar i periodiseringsfond och att få tidigare skatt återbetald. Sedan har man upp till sex år på sig för att kunna kvitta det mot framtida förluster, men man kan även avvakta med skatteinbetalningar under många år. Det finns alltså stöd för de allra minsta företagen.

Men man undrar hur Sverigedemokraterna tänker när de ställer denna fråga. De vill ju öka pålagorna på småföretag genom att fördubbla restaurangmomsen. För just den näring som har det allra tuffast nu vill Sverigedemokraterna fördubbla momsen. Sedan pratar de om att livsverk riskerar att gå i kras!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag instämmer i det som infrastrukturministern sa om utbetalning av statlig ersättning för kollektivtrafiken i Sverige. Det är mycket välkommet att de 3 miljarderna äntligen har betalats ut. Dessvärre är detta en statlig ersättning för förlorade biljettintäkter som bara gäller för perioden mars till midsommar.

Vi ser att kollektivtrafiken fortsätter att gå på knäna. Regeringen har visserligen aviserat 2 miljarder i nästa budget, alltså för nästa år, precis som ministern anförde. Men det finns ju fortfarande ett förlorat biljettapp från midsommar ända till nyår. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna tappar nästan 1 miljard kronor i månaden.

Anser ministern att de 3 miljarder som nu har betalats ut räcker som kompensation för i år? Vad avser ministern annars att göra? Avser han att anslå extra medel för förlorade biljettintäkter i år, inte för nästa år?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan! Det här ger mig ett utrymme att tala om att utöver de 3 miljarder i öronmärkta statsbidrag som går till kollektivtrafiken och de 2 miljarder som kommer nästa år har vi gett historiska tillskott i generella statsbidrag till kommuner och regioner.

Det är ju kommuner och regioner som har huvudansvaret för kollektivtrafiken. Egentligen är det en unik händelse att staten går in och hjälper kommuner och regioner för att de ska kunna upprätthålla kollektivtrafiken. Det är så här vi tycker att man ska agera under krisen. Vi måste hjälpas åt. Även om det är ett kommunalt och regionalt ansvar att säkerställa att man även under en pandemi har en bra kollektivtrafik ser staten till att skjuta till generella statsbidrag som ger bättre förutsättningar för kommuner och regioner att hantera utmaningarna. Vi skjuter också till öronmärkta statsbidrag. Men då gäller det att dessa används till att upprätthålla volymen och inte göra besparingar i kollektivtrafiken.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Eneroth, som nu får ytterligare en chans.

Här i kammaren har vi den spännande situationen att vi har fattat beslut om ett sektorsmål om att minska koldioxidutsläppen inom infrastruktursektorn med 70 procent fram till 2030. Det är tio år dit.

Trafikverket har nu släppt en inledande rapport inför den stora infrastrukturpropositionen. Man pekar på tre vägar att nå målet. Det handlar om biobränsle, elektrifiering och en prishöjning vid pump. Haken är bara man i alla dessa tre exempel pekar på en problematik. Biobränslet räcker inte. Jag har noterat att det också finns partier som inte riktigt vill att vi ska kunna importera detta. Vad gäller elsidan konstateras att vi varken får fram ledningar på plats och att vi antagligen har för lite el med tanke på att vi stänger kärnkraft. Och man konstaterar att det sista alternativet - att höja priset till 50 kronor - nog inte är socialt acceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad ämnar ministern göra för att klara målet?

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, för frågan! Jag håller med om att 50 kronor inte är realistiskt. Även Trafikverket säger i sina prognoser att detta är ett räkneexempel.

Men det är sant att det är genom biodrivmedel och inte minst reduk-tionsplikten som vi har möjlighet att minska utsläppen från i första skedet kanske vägtrafiken. Framöver blir det sannolikt från flyget.

Det är genom elektrifiering som vi de kommande åren har möjlighet att radikalt minska utsläppen från framför allt vägtrafiken. Vi har till och med tillsatt en särskild elektrifieringskommission och gett Trafikverket i uppdrag att planera för 3 000 kilometer elväg. Vi bygger även ut laddinfrastrukturen och det svenska elsystemet för att klara denna utmaning.

Vi måste också jobba med transporteffektivitet. Det tror jag är en utmaning som kan ge än större besparingar genom att man hittar smarta transporter. Ett tydligt exempel på detta är hur vi bättre skulle kunna samordna transporter när nu e-handeln ökar. Annars riskerar antalet godstransporter att öka dramatiskt.

Jag är hoppfull med de insatser som både regeringen och näringslivet självt tar.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

I spåren av corona ökar arbetslösheten snabbt. Hårdast drabbas unga, utlandsfödda och arbetare, inte minst inom service- och handelssektorn. Växande arbetslöshet innebär också ökad risk för fattigdom och ojämlikhet, något som vi socialdemokrater vill motverka. För oss hör jobben och tryggheten till de viktigaste verktygen för att minska klyftor och bygga ett starkare Sverige.

Därför undrar jag: Genom vilka satsningar i budgeten och ytterligare åtgärder vill finansministern möta den ökande arbetslösheten?

Fru talman! Arbetslösheten drabbar många människor, men framför allt dem som har lite svagare anknytning till arbetsmarknaden. Det gäller inte minst våra unga men också nyanlända. Det är viktigt att man själv är beredd att ställa om. Till exempel är restaurangbranschen en viktig sektor för både unga och nyanlända. Där finns färre arbetstillfällen nu. Då måste man fundera på var jobben kan finnas, exempelvis inom äldreomsorgen. Man måste själv se till att ställa om, och det ska finnas goda möjligheter att göra det. Därför utökar vi utbildningsplatserna med 55 000 till nästa år. Vi ser också till att det blir mer arbetsmarknadspolitik.

Vi ser även till att det finns en ekonomisk trygghet. Vi har höjt både taket och golvet i a-kassan och sett till att fler ungdomar kan komma in. Där skiljer vi oss från Moderaterna, som nu vill sänka a-kassan både för dem som har yrkesarbetat länge och för ungdomar som nu kan få ut 11 000. Moderaterna tycker att det är för mycket och vill sänka det med 3 000. Där är det en skillnad beroende på hur regeringen ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

I Sverige har vi ett ekonomiskt stöd för personer som behöver bilen till exempel på grund av funktionsvariationer. För dessa personer får dagens system med bonus-malus mycket stora negativa ekonomiska konsekvenser.

För stora grupper blir möjligheten att investera i en egen bil mycket begränsad. En barnfamilj som efter den 1 maj behöver en stor minibuss kan få 40 000 kronor i ekonomiskt stöd för att köpa in bilen. Men under de tre år som kommer efter det kommer man att behöva betala upp till 100 000 kronor i extra fordonsskatt.

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att säkerställa att människor med bilstöd kompenseras för ökade kostnader med anledning av höjd fordonsskatt?

Fru talman! Bonus-malus är ett viktigt sätt för oss att ha en bättre fordonsflotta framöver. Vi ska ha en fordonsflotta som släpper ut betydligt mindre än i dag. Det är viktigt att vi inte köper stadsjeepar som släpper ut mycket utan i stället köper fordon som släpper ut mindre, gärna elfordon men också annat. Det är även viktigt för att människor med normala inkomster i framtiden ska ha möjlighet att köpa en bil, en begagnad bil som inte har för stora utsläpp, och därmed kunna fortsätta åka till jobbet när oljepriset riskerar att stiga.

Men självklart måste vi se över vad bonus-malus-systemet kan ha för effekter. Vi måste naturligtvis också hålla koll på hur det kan samvariera med andra former av stöd om det är så att man har särskilda behov och det inte finns andra möjligheter.

Fru talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Lind.

Den ideella sektorn utgör en betydelsefull sfär i vårt samhälle vid sidan av det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Samhället stöttar otaliga verksamheter som anses ha ett stort värde.

De senaste åren har det återkommande uppmärksammats att offentligt stöd gått till antidemokratiska och våldsbejakande organisationer. Samtliga partier här inne tycks vara överens om att det är oacceptabelt. Samtidigt dröjer regeringen med att lägga fram förslag för att åtgärda problemet, vilket betyder att organisationer som vi redan vet inte borde få stöd fortsätter att få det år efter år. Priset för senfärdigheten betalas i tider av kris, särskilt i dessa tider under pandemin, när medlen behövs på annat håll. Det är ett misslyckande. Regeringens förslag om demokratikriterier dröjer.

Min fråga är: Vad avser ministern att göra för att det offentliga ska kunna frysa stödet till samhällsfientliga organisationer fram till dess att ett utrett förslag finns på bordet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är helt centralt med ett fritt, självständigt och levande civilsamhälle, både för demokratin och för alla de viktiga samhällsinsatser som görs. Jag har otaliga gånger varit tydlig med att offentliga medel enbart ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar. De ska naturligtvis inte felutnyttjas.

Vi har jobbat vidare med de skärpta, förtydligade, enhetliga och långsiktiga demokrativillkoren. Eftersom det framkommit att vi behöver titta vidare på frågan om sekretess för personuppgifter för att den här lagstiftningen ska vara användbar är det självklart att vi behöver utreda det, så att vi inte får på plats nya demokrativillkor som sedan inte går att tillämpa. Det är felaktigt att det skulle handla om medveten förhalning eller ointresse, som somliga i oppositionen lögnaktigt vill påskina.

Vi ska jobba på. Vi har ambitionen att lägga fram förtydligade demokrativillkor under den här mandatperioden. Vi har också genomfört ytterligare insatser och initiativ för att skärpa tillsynen.

Fru talman! Min fråga går till vice statsminister Isabella Lövin.

Förra året stals det vapen från Regeringskansliet - inte en gång och inte två gånger utan tre gånger. Det rörde sig om kraftfulla pistoler som man införskaffat för att kunna skydda Regeringskansliet vid terrorattacker. Nu visar det sig att vapnen hamnat hos kriminella, och i veckan rapporterades det att ett av dessa vapen hamnat hos en 15-åring som var på rymmen från ett HVB-hem.

Detta är ett bekymmersamt läge med tanke på att vi redan har flest skjutningar i Europa per capita. Det är bekymmersamt att regeringen inte kan ha kontroll på de vapen som finns för att skydda Regeringskansliet.

Vad kommer regeringen att göra för att det inte ska ske en fjärde och en femte stöld? Varför använder man inte skyddslagstiftningen för att kolla vakterna, vilket man kunde ha gjort?

Fru talman! Jag tackar Mikael Oscarsson för frågan. Det är viktigt att poängtera att ansvaret för de nämnda vapnen, som har stulits, använts till brottslig verksamhet och återfunnits, vilar på det säkerhetsbolag som i enlighet med upphandling ska skydda Regeringskansliet. Det sker förstås en fortsatt utredning av detta. Regeringskansliet har också aviserat att man ser över sitt avtal med säkerhetsbolaget.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin. Jag fick reda på att det var sista frågestunden för Lövin, så jag skyndade snabbt hit för att få möjlighet att ställa en fråga om de fyra och ett halvt år då Lövin varit statsråd med ansvar för klimat. Det har hänt väldigt mycket de här åren. Bara för att ta några exempel: Näringslivet har gått från att vara ganska motsträvigt till omställningen till att nu lansera storskaliga omställningsprojekt för fossilfrihet. Priset på utsläpp inom Europeiska unionen har mer än fyrdubblats. Elbilsförsäljningen slår nu rekord varje månad. Det har varit några otroligt spännande år. Jag skulle vilja be statsrådet att själv beskriva de här åren och regeringens arbete under den här tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Lorentz Tovatt för att han uppmärksammar detta. Det har verkligen varit en fantastisk resa att få vara med om. Sedan den här riksdagen lade fast klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket har en fantastisk aktivitet satt igång i Sverige, inte minst i näringslivet. Nu har vi gått från stor skepsis hos näringslivet till att näringslivet nu står i fronten för omställningen.

I går var jag och näringsminister Ibrahim Baylan med på en lansering av en varukedjestrategi för batterier där stora företag, gruvnäringen, Northvolt, som etablerats i norra Sverige, skalar upp och visar i konkreta projekt hur den gröna omställningen ser ut. Det är en fantastisk resa att få ha varit med om.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Den nya regeln för moms i handel med bland annat mobiltelefoner, som innebär att köparen i stället för säljaren blir redovisnings- och betalningsskyldig för utgående moms, kommer att börja gälla från den 1 april 2021. Vi fattade beslut i riksdagen om detta i går.

Syftet är att förhindra omfattande momsbedrägerier. Denna handel är fråga om kvalificerad och organiserad ekonomisk brottslighet av mycket allvarlig karaktär. Skattebortfallet till följd av momsfusk uppgår till stora belopp.

Hur effektiv bedömer finansministern att denna förändring kommer att vara för att stoppa dessa systematiska bedrägerier?

Fru talman! Omvänd momsskyldighet är ett effektivt sätt att stoppa den typen av momsfusk på de varorna. Min bedömning är att detta kommer att vara effektivt, men vi kommer naturligtvis att följa utvecklingen noggrant. Det här är en lång rad åtgärder som regeringen har vidtagit för att stoppa och minska möjligheterna till skatteundandragande och skattefusk. Det är viktigt för att det ska vara en sjyst konkurrens mellan alla dem som gör rätt för sig visavi dem som fuskar, och det är också viktigt att stoppa penningflödet till den organiserade brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta handlar om att stoppa gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Här jobbar regeringen hårt genom att vara stenhård mot brotten med höjda straff, genom att anställa fler poliser och genom att polisen kan arbeta mer förebyggande. Här får kommunerna ytterligare stöd.

Men vi ska också gå på pengarna. Där är de åtgärder som regeringen vidtagit systematiskt för att stoppa skattefusk en viktig del av att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Fru talman! När arbetstillfällen samlas i och omkring städerna blir en väl fungerande kollektivtrafik viktig för att människors vardag ska fungera. Med dagens prioriteringsregler som styr vilket slag av trafik som får spårlägen väger tyvärr dagligt arbets- och studiependlande fjäderlätt mot långväga tåg. Det innebär att i blodomloppet med kommuner runt omkring våra storstäder finns orter, till exempel sörmländska Gnesta, där människor nu tar bilen trots att rälsen och stationen finns mitt i samhället. Det är dåligt för individen eftersom tåget hade sparat tid, det är dåligt för möjligheten att utvidga bostadsmarknaden i kommuner med pendlingsavstånd som fortfarande har gott om plats för fler och det är dåligt för miljön.

Är infrastrukturministern villig att arbeta aktivt för en förändring av prioriteringsreglerna så att även tåg för studie- och arbetspendling kan väga tungt i kommande tåglägesfördelningar?

Fru talman! Jag tackar Ann-Sofie Lifvenhage för frågan. Den är i allra högsta grad aktuell. Nyligen mötte jag företrädare för Sörmland som lyfte upp precis den frågan. Den är intressant.

Det är otroligt viktigt att de som dagligdags pendlar till jobbet känner tilltro och trygghet. Ja, vi kommer att arbeta vidare med diskussionen om prioritering. Jag vill ändå passa på att säga att kanske helt avgörande är inte tilldelningen eller prioriteringen utan kapaciteten. Sverige behöver mer järnväg. Det är trångt på spåren. Det behövs nya stambanor, och det behövs fler järnvägssatsningar för att se till att det finns utrymme för fjärrtåg, godståg och pendeltåg.

Efter år av underinvesteringar gör vi nu den största järnvägssatsningen i modern tid. Nu satsar vi på både järnvägsunderhåll och att bygga ny järnväg. Då ökar också möjligheten att förbättra pendlingen. Prioritering är naturligtvis viktigt, men Sverige behöver mer järnväg. Det är klimatsmart, och det är enkelt.

Fru talman! Det ser ut att bli rekordmånga dödsskjutningar i år. Det är att jämföra med redan höga nivåer från föregående år. Vad som är än värre är att det är rekordfå dödskjutningar som leder till åtal och fällande dom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Programmet Kalla fakta redovisade i veckan att inte ett enda gängrelaterat mord i Malmö har klarats upp sedan 2015. Det beror på att regeringen har tillåtit utvecklingen gå så långt att gängen lyckas skrämma hela samhällen till tystnad.

Senare i inslaget i Kalla fakta fick vi höra av inrikesministern att regeringen avser att gå fram med ett förslag som nu är under utredning, nämligen kronvittnessystem. I samma utredning tas frågan om att vittna anonymt i domstol med.

Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin: Kan regeringen ge samma klara besked att regeringen tänker gå fram med och införa möjligheten att vittna anonymt i domstol så att allmänheten kan ställa upp som vittnen mot gängen utan att behöva göra det med sina egna och näras liv som insats?

Fru talman! Jag tackar Adam Marttinen för frågan.

Att det finns ett stort problem med gängkriminalitet, dödsskjutningar och sprängningar råder det absolut inget tvivel om. Regeringen tar den frågan på allra högsta allvar.

Vi har antagit ett 34-punktsprogram med en lång rad punkter för att skärpa straffen, för att ge större möjligheter till polis- och åklagarväsendet och för att förebygga gängkriminalitet.

När det sedan handlar om hur dessa brottslingar ska fällas är det oerhört viktigt med rättssäkerhet. Därför har vi tillsatt utredningen. När det gäller anonyma vittnen är det också viktigt att man inte kan bli utpekad av ett anonymt vittne på ett sätt som gör att det hotar rättssäkerheten. Det här behöver regeringen ta ställning till.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Vid socialförsäkringsutskottets senaste möte meddelade statsrådet Shekarabi att personer som är sjukskrivna och som tidigare skulle prövas mot hela arbetsmarknaden vid dag 180 nu ska prövas mot arbetsmarknaden vid dag 365. Går inte detta ska de prövas mot arbetsmarknaden dag 550.

Har man sett över kostnaderna för arbetsgivare och för stat när man föreslår sådana regelförändringar?

Fru talman! Det är ett förslag som är utrett, remitterat och färdigt för beslut. Precis som vid en ordinarie beredningsprocess har det här förslaget tagits fram, och det är naturligtvis också kostnadsberäknat. Det är oerhört viktigt att vi kan göra dessa förändringar. I dag hamnar man i en orimlig situation när en person som har goda möjligheter att komma tillbaka till sin ordinarie arbetsgivare, och genomgår rehabilitering, i stället ska bli utförsäkrad. Det är inte en rimlig situation.

Här behöver vi öka möjligheterna för människor att komma tillbaka till sina ordinarie arbeten. Det gäller inte minst nu, när vi ser hur sjukvårdspersonal som blev sjuka i corona är på väg till rehabilitering och kan komma tillbaka i stället ska bli utförsäkrade. Det är bara ett exempel på hur man i blixtbelysning har visat hur sjukförsäkringen som skapades av Moderaterna inte fungerar i praktiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Förra veckan meddelade regeringen att man avser att ändra i en förordning till Migrationsverket rörande den tillfälliga gymnasielagen. Regeringen vill köra över Migrationsverkets praxis för vad som ska räknas som varaktigt arbete och ändra den från två år till ett år.

Fru talman! Det här betyder att det bara krävs ett års anställning för att personer utan skyddsskäl ska få förtur till permanent uppehållstillstånd.

Vi i Sverigedemokraterna har varit med och samlat en majoritet i socialförsäkringsutskottet för att tillkännage för regeringen att den här ändringen måste stoppas. Allt talar för att det blir en majoritet för utskottets förslag även i kammaren senare i dag.

Min fråga till statsrådet Lövin är ganska enkel. Tänker regeringen respektera riksdagens tillkännagivande, eller avser man att gå vidare med den ändrade förordningen ändå?

Fru talman! Jag kan bara beklaga att Sverigedemokraterna tillsammans med borgerliga partier har samlat en majoritet för detta. Det gör det omöjligt för de ungdomar som kom hit 2015, som har gått i gymnasiet i Sverige och lärt sig svenska och som inte vill annat än att få ett jobb här, bidra till välfärden och bygga upp Sverige. De drabbas dessutom av pandemin, då de som alla förstår får det minst dubbelt så svårt att få ett jobb under den här tiden.

Jag beklagar också att Centerpartiet lade ned sina röster i den här frågan.

Regeringen inväntar riksdagens hantering av frågan. Det är det besked som jag kan ge i dag. Jag beklagar verkligen riksdagens ställningstagande, men vi inväntar riksdagens hantering.

Frågestunden var härmed avslutad.