Frågestund
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenJosefin Malmqvist (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenJosefin Malmqvist (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Skellefteå (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Skellefteå (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenPeter Helander (C)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenPeter Helander (C)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenCiczie Weidby (V)
- Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
- Hoppa till i videospelarenCiczie Weidby (V)
- Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
- Hoppa till i videospelarenPia Steensland (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
- Hoppa till i videospelarenPia Steensland (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
- Hoppa till i videospelarenBengt Eliasson (L)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
- Hoppa till i videospelarenBengt Eliasson (L)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
- Hoppa till i videospelarenJoakim Sandell (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
- Hoppa till i videospelarenJoakim Sandell (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
- Hoppa till i videospelarenLorentz Tovatt (MP)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenLorentz Tovatt (MP)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenMikael Damsgaard (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
- Hoppa till i videospelarenLinda Lindberg (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
- Hoppa till i videospelarenSofia Nilsson (C)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
- Hoppa till i videospelarenIlona Szatmari Waldau (V)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
- Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
- Hoppa till i videospelarenFörste vice talman Åsa Lindestam (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
- Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
- Hoppa till i videospelarenJan Ericson (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenDennis Dioukarev (SD)
- Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
- Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
- Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
- Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
- Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
- Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
- Hoppa till i videospelarenKjell-Arne Ottosson (KD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenKatja Nyberg (SD)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenAmineh Kakabaveh (-)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
- Hoppa till i videospelarenJessica Rosencrantz (M)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
- Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Lifvenhage (M)
- Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 70
Anf. 42 Josefin Malmqvist (M)
Fru talman! Över 1,1 miljoner människor i Sverige står i de kommunala bostadsköerna i våra fyra största städer. Totalt är det ännu fler människor som står i bostadskö i Sverige. Över 80 procent av våra kommuner uppger att det råder bostadsbrist.
I det här läget väljer regeringen att låta nyanlända gå före i bostadskön, det vill säga gå före alla de människor som står och har stått i bostadskö i många, många år. Vi menar att det är orättvist. Vi menar att det inte gynnar integrationen i Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga bostadsminister Per Bolund: Varför vill regeringen låta nyanlända gå före i bostadskön?
Anf. 43 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack, Josefin Malmqvist, för en väldigt viktig fråga! Det är tyvärr så att det har underinvesterats i bostäder under en väldigt lång tid, tyvärr under många regeringar. Därför är jag glad över att vi nu har en investeringstakt som är långt mycket högre än på årtionden.
Vi kan också se att regeringens aktiva bostadspolitik har haft effekt. Det byggs hyreslägenheter på en extremt hög nivå, detta tack vare att vi samfinansierar och gör det möjligt att bygga hyreslägenheter med en rimlig hyresnivå som nu kommer ut på marknaden i större utsträckning.
Samtidigt har vi också såklart ansvaret att försörja alla våra medborgare med bostäder efter de behov som finns. Har man ett akut bostadsbehov är det många kommuner som också ger möjlighet till företräde i bostadskön, just för att till exempel barnfamiljer inte ska tvingas att leva på gatan eller flacka runt mellan olika boenden och därmed inte kunna ge barnen en trygg boendemiljö. Många kommuner tar ett stort ansvar för det sociala välmåendet i kommunen.
Anf. 44 Josefin Malmqvist (M)
Fru talman! Just av den anledningen ställer jag mig ännu mer frågande till varför Bolund den här hösten inte har lagt fram en enda proposition i riksdagen för att öka bostadsbyggandet i Sverige.
Moderaterna vill minska mottagandet av nyanlända till Sverige, och vi vill att bara de som har beviljats uppehållstillstånd ska bli aktuella för bostad i en kommun över huvud taget. Varför tycker inte regeringen att det är ett bra förslag?
Anf. 45 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Det stämmer inte att vi inte har lagt någon proposition för att öka bostadsbyggandet. Det ligger just nu en budgetproposition på riksdagens bord som innebär ökade stöd till att bygga ännu fler hyreslägenheter med rimliga hyresnivåer. Om riksdagen ställer sig bakom den kommer det att innebära ett ytterligare ökat bostadsbyggande, vilket verkligen behövs.
Vi ser nu också hur bostadsbyggandet vänder uppåt generellt. Det byggs fler bostäder under den innevarande perioden än under samma period förra året. Vi är alltså på väg mot en bättre situation.
Anf. 46 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Regeringen beslutade i måndags om att via förordningsförändringar luckra upp tolkningen av den tillfälliga lagen, eller gymnasieamnestin, för personer utan skyddsskäl. Jag citerar migrationsminister Morgan Johansson: "Man ska ha klart för sig att de här ungdomarna bedömts sakna skyddsbehov, det är därför de inte har fått asyl. De skulle egentligen ha avvisats redan för ett par år sedan."
Faktum är att det inte heller rör sig om ungdomar längre utan om fullvuxna män.
Sedan 2016 har det i alla fall krävts att utlänningar ska ha en varaktig försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd. Det har i praktiken och enligt praxis tolkats som två års tillsvidareanställning. Den tiden vill regeringen nu halvera. Man har upptäckt att den förtäckta amnestin inte fungerar tillräckligt effektivt under coronapandemin.
Min fråga till statsrådet Bolund är: När tänker regeringen erkänna att det rör sig om just en förtäckt amnesti?
Anf. 47 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Det är viktigt att påminna om bakgrunden till gymnasielagen. Vi vet alla att det under en period kom väldigt många människor till Sverige, bland dem väldigt många ensamkommande ungdomar. Vi hade en situation där våra myndigheter inte klarade av att genomföra asylprövningen under den tid som vi har föresatt oss och som lagen kräver. Detta gjorde att många unga som var under 18 år under prövningens gång hann fylla 18 år och då fick en helt annan prövning än de skulle ha haft om vi hade följt de principer som vi skulle ha arbetat efter.
Nu har de här ungdomarna varit kvar i Sverige. De har gått i gymnasiet. De har en hög utbildning. De har lärt sig svenska och är integrerade i det svenska samhället. Vi tycker därför att det är rimligt att Sverige också får tillgång till den resurs som dessa unga människor utgör. Det här är personer som Sverige kommer att ha fantastiskt stor nytta av i framtiden och som kommer att bygga ett ännu bättre och starkare Sverige.
Självklart tycker vi också att vi måste anpassa oss till att vi är mitt inne i en pandemi och att detta skapar andra förutsättningar på arbetsmarknaden, det vill säga det är svårare att få den typen av anställning som vi har krävt. Då är det rimligt att vi också anpassar regelverket.
Anf. 48 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är i alla fall skönt att väljarna får svar på hur regeringens prioriteringar i coronatider ser ut. Det är fler undantag, det är fler kryphål, det är fler anpassningar av migrationslagstiftningen för att förhålla sig till särintressen, till exempel Miljöpartiet.
Min följdfråga blir: Kommer regeringen att genomföra det här som en amnesti fullt ut, eller kommer man att nöja sig med att steg för steg öka utrymmet för alla tolkningar tills alla får stanna ändå?
Anf. 49 Statsrådet Per Bolund (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Nej, vi har genomfört den förändring som vi tycker är vällovlig. Det är också en helt felaktig beskrivning av regeringens agerande under pandemin.
Vi har genomfört enorma satsningar på hundratals miljarder kronor för att skydda svenska företag och svenska jobb under pandemin. Vi har lagt ned enorma resurser på att tillgodose sjukvårdens behov av resurser för att kunna ge vård till alla som har blivit sjuka under pandemin.
Vi har gjort insatser som ingen tidigare regering har gjort i modern tid, och det är jag enormt stolt över. Självklart måste vi också se till att anpassa regelverken till den befintliga situationen.
Anf. 50 Peter Helander (C)
Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsminister Per Bolund och handlar om EU:s taxonomiförordning.
Kommissionen har alltså arbetat fram ett förslag till delegerade akter som kom ut i fredags och nu är ute på konsultation fram till den 18 december. Sedan ska kommissionen fatta beslut den 31 december.
Jag får en del larmsignaler kring de delegerade akterna, bland annat att biobränslesektorn inte kommer att räknas som hållbar. Inte heller förbränning av restfiber, det vill säga till kommunernas kraftvärmeverk, kommer att räknas som hållbart, och det svenska sättet att sköta skogen är, trots dubbla miljöcertifieringar, inte hållbart. Svensk energiproduktion ska till 75 procent inte räknas som hållbar. Gruvor med de metaller som vi behöver för att ställa om till elektrifiering räknas inte heller som hållbara. Resultatet blir att dessa branscher klassas ned och får svårt med innovation, investeringskapital och forskningsanslag. Vilken är finansmarknadsministerns analys av situationen?
Anf. 51 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack, Peter Helander, för en viktig fråga!
Vi ska vara glada över att det nu kommer en grön taxonomi på EU-nivå. Det är ett stort steg framåt som Sverige också har arbetat för. Tillsammans med Frankrike drev vi igenom en grön finansmarknadslagstiftning på EU-nivå, och det gör det möjligt för Sverige att få tillgång till investeringar för den omställning som vi ligger långt framme i.
Nu är det här ett omfattande förslag på 600 sidor, som kom till regeringen i fredags. Vi håller nu på att gå igenom och nagelfara förslaget i detalj. När det är så omfattande förslag som berör så många olika områden finns självklart mycket som är gynnsamt för Sverige. Det finns också delar där vi kommer att ha synpunkter.
Det finns också en bred referensgrupp med representanter för många olika delar av näringslivet och det svenska samhället som hela tiden ger oss input och kunskap som vi sedan kan använda i vårt arbete gentemot kommissionen. Sverige har varit aktivt i arbetet, och vi kommer att fortsätta att vara aktiva för att förslaget ska landa så nära svenska intressen som det över huvud taget är möjligt.
Anf. 52 Peter Helander (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! En grupp länder har redan anmält oro och skickat brev till kommissionen med en genomgång av olika länders situation och möjligheter. Sverige har, enligt uppgift, inte deltagit på grund av tidsbrist. Förslaget kommer, paradoxalt nog, att omöjliggöra att Sverige når klimatlagens mål och kommer att kosta tusentals arbetstillfällen i svenska företag.
Kommer Sveriges regering att delta i den öppna konsultationen för att rätta till det katastrofala taxonomiförslaget?
Anf. 53 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Den bilden stämmer inte. Sverige har tvärtom deltagit enormt aktivt i arbetet. Vi har fört in många synpunkter, och vi har också fått gehör för många svenska synpunkter. Till exempel har vi fått in en skrivning om koppling mellan bioenergi och förnybarhetsdirektivet, som är ett direktiv för att uppmuntra användningen av förnybara energikällor.
Men vi kommer självklart att fortsätta att arbeta aktivt under den vidare processen fram till den 18 december, och vi kommer att vara tydliga med Sveriges ingångar i diskussionen. Där har vi alla möjligheter att ta oss vidare i arbetet.
Anf. 54 Ciczie Weidby (V)
Fru talman! Tidningen Dagens ETC har avslöjat hårresande förhållanden på Apotea, Sveriges största nätapotek. Det var fråga om sent beordrad övertid i kombination med blockerad utgång och låsta toaletter som straff.
Sydsvenskan har granskat gigföretaget Foodora med slavliknande arbetsförhållanden och obefintlig anställningstrygghet. Pågatågen vill hyvla personalens arbetstidsmått. Arbetsköparen gav ett "erbjudande" om att gå ned till 80 procent. Om man tackade nej kunde det innebära uppsägning. Nu sägs tolv lokförare upp.
Fru talman! Det är rimligt att bli både överraskad och upprörd, men det räcker inte. Givet alla problem vi ser på arbetsmarknaden med otrygga anställningar, med hyvling, med gigjobb, varför vill arbetsmarknadsministern, en tidigare facklig företrädare, försämra anställningstryggheten ytterligare när vi egentligen behöver förbättra den?
Anf. 55 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågan!
Detta är en allvarlig missuppfattning från Vänsterpartiets sida. Det den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen vill åstadkomma är att se till att vi får fler, bättre och tryggare jobb i vårt land. Det kan man göra på olika sätt.
Vi har vidtagit en hel del åtgärder under våren som skapar bättre förutsättningar att behålla jobb i Sverige. Vi har också stärkt arbetslöshetsförsäkringen. Vi har bidragit med Äldreomsorgslyftet, som skapar fler och tryggare jobb bland annat inom vård och omsorg. Ambitionen är hög att se till att vi kan öka tryggheten på svensk arbetsmarknad.
Anf. 56 Ciczie Weidby (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Varför arbetar i dag var tionde arbetare på timme efter behov, och varför är mer än varannan kvinna deltidsanställd?
Under flera år har arbetsköparnas makt ökat på bekostnad av folkets trygghet. Näringslivet och högern arbetar intensivt med att försämra anställningstryggheten. Det är min uppfattning att det är den socialdemokratiska regeringen som vill utföra försämringarna.
Anf. 57 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Vi behöver förändra arbetsrätten och se till att det inte går att missbruka visstidsanställningar. Vi behöver stärka trygghetssystemen. Jag nämnde a-kassan. Men det handlar också om att se till att de trygghetssystem som finns generellt, även sjukförsäkringen, anpassas utifrån den situation som finns på svensk arbetsmarknad.
Vi behöver säkerställa att fackförbund och arbetsgivare tillsammans kan fortsätta att utveckla kollektivavtalsmodellen. Det är framgången för Sverige.
Anf. 58 Pia Steensland (KD)
Fru talman! Min fråga går till socialförsäkringsministern.
Dagens utformning och bedömning av det så kallade normala föräldraansvaret gör att många föräldrar till barn med funktionsnedsättning inte får det stöd de behöver för att klara vardagen. Det gäller bedömning av personlig assistans och även andra LSS-insatser och ersättningsformer.
Det pågår en utredning om att avsmalna föräldraansvaret, och vi kristdemokrater anser att utredningen bör utvidgas och omfatta samtliga insatser och ersättningsformer som är till stöd för dessa familjer. Jag är glad att statsrådet under ett samtal i socialförsäkringsutskottet gav beskedet att man är villig att göra detta. Dessvärre har jag nu fått ett helt annat besked på samma fråga när jag ställde den skriftligen till socialministern. Hon är inte villig att bredda utredningen.
De olika beskeden oroar. Vad vill regeringen när det gäller föräldraansvaret hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning?
Anf. 59 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Pia Steensland, för den viktiga frågan, och tack för engagemanget i frågor som rör socialförsäkringen! Det är glädjande att det sker saker i kammaren på socialförsäkringsområdet. Det skapar förutsättningar för bättre samarbete.
Vi tittar på den fråga som Pia Steensland också lyfte upp i samband med mitt besök i socialförsäkringsutskottet. Det är oerhört viktigt att vi säkerställer att de olika delarna av socialförsäkringarna samspelar med varandra och att det är människans behov som sätts i fokus.
Inte minst utifrån ett perspektiv som handlar om personer med funktionsnedsättning måste de allmänna systemen anpassas till människans behov. Därför har vi tagit med oss den fråga som Pia Steensland har väckt, och vi har tittat närmare på hur vi kan verka för att de olika delarna av socialförsäkringarna ska samspela bättre när det gäller inte minst skyddet för barn med funktionsnedsättning.
Anf. 60 Pia Steensland (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Den pågående utredningen tittar specifikt bara på föräldraansvaret för den personliga assistansen. Vi bör skriva in i lagen, i föräldrabalken, att föräldraansvaret ska vara på ett sätt för assistansen men inte för det övriga. Den otydligheten råder nu.
Regeringen måste ge ett entydigt besked om att ansvaret ska gälla för samtliga insatser och ersättningsformer till föräldrarna. Föräldraansvaret är detsamma.
Anf. 61 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Mitt besked är att vi har samma utgångspunkt. Nu gäller det bara att hitta ett förhållningssätt som gör att vi kan säkerställa att det sker en koordinering av de olika lagstiftningarna. Vi avser naturligtvis att titta närmare på frågan.
Anf. 62 Bengt Eliasson (L)
Fru talman! Min fråga går också till statsrådet Shekarabi.
Den senaste tiden har många vittnat om att fler nekas sjuk- och aktivitetsersättning av Försäkringskassan, som gör allt hårdare bedömningar fast egentligen inga lagar eller regler har ändrats. Människor med redan mycket låga inkomster drabbas hårt.
Nu har vi kommit överens om mycket bra förändringar inom sjukförsäkringen, men den här delen omfattas inte av dem. Människor med intellektuella funktionsnedsättningar sitter oförtjänt fast i fattigdomsfällor och har ingen möjlighet att påverka sin situation till följd av Försäkringskassans allt hårdare beslut.
Avser regeringen att se över dessa människors mycket svåra situation?
Anf. 63 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Bengt Eliasson, för den viktiga frågan!
Låt mig först tacka de partier som har samarbetat för att lösa de problem som finns med sjukpenningen. Nästa steg är att lösa de problem som finns i sjuk- och aktivitetsersättningen.
Mot den bakgrunden har vi tillsatt en utredning som leds av regeringens särskilde utredare Samuel Engblom. Till den utredningen finns en parlamentarisk referensgrupp. Vår förhoppning är att det ska ske ett samarbete mellan riksdagspartierna så att vi löser de problem som finns inom sjuk och aktivitetsersättningen.
Låt mig understryka att vi har ett extremt restriktivt regelverk. Vi har ett extremt restriktivt regelverk sedan förändringarna 2008. Det är dags att förändra det regelverket och anpassa stödet i sjuk- och aktivitetsersättningen till de behov som våra medborgare har. Det kräver lagändringar. Jag är väldigt glad att det nu pågår en utredning som kommer att lägga fram förslagen redan nästa sommar.
Låt oss lägga undan prestige, ideologiska låsningar och blame games. Låt oss räcka ut en hand till varandra precis som vi nu har gjort med sjukpenningen och lösa också frågan om sjuk- och aktivitetsersättningen.
Anf. 64 Bengt Eliasson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Ja, faktum är ju att många i den här gruppen måste söka försörjningsstöd för att kunna överleva - eller ha föräldrar som betalar.
De som inte kan jobba på grund av funktionsnedsättning har rätt till sjukersättning men nekas det i dag. Det har till och med förekommit fall där personer skickats till Arbetsförmedlingen för att söka jobb som inte finns.
Avser regeringen att inkludera även de här människorna i den fortsatta processen, efter utredningen?
Anf. 65 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Det gläder mig att Bengt Eliasson lyfter fram det här. Det var inte så länge sedan den här kammaren gång efter gång visade en majoritet mot förbättringar av sjukförsäkringen. Jag är så otroligt glad att vi står och diskuterar frågan om sjuk- och aktivitetsersättningen.
Mitt svar till Bengt Eliasson är ja, vi avser att inkludera den gruppen. Det är en skyldighet vi har gentemot våra svenska medborgare att sjuk- och aktivitetsersättningen ska fungera för dem. Det gör den inte i dag, och det är vår skyldighet att förändra lagstiftningen.
Anf. 66 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Shekarabi.
Någons mamma, din sambo, mig - en olycka eller svår sjukdom kan drabba oss alla. Just därför slår vi socialdemokrater vakt om det starka samhället. Just därför måste våra gemensamma trygghetssystem fungera.
Just nu hör många av sig till oss ledamöter med egna berättelser och erfarenheter av sjukförsäkringen. För några fungerar det, men för tusentals slutar det med ett obegripligt avslag vid dag 180.
I dagarna har det rapporterats om hur avslagen vid 180-dagarsgränsen ökat dramatiskt. Det är flera partier som både ser och vill göra något åt det minst sagt kantiga systemet. På andra sidan har vi Moderaterna, som vill lösa problemet i sjukförsäkringen med ytterligare karensdagar och besparingar på 7 miljarder kronor.
Min fråga är vad regeringen har gjort för att lösa denna situation.
Anf. 67 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Det kom ju ett väldigt viktigt besked i morse om att sjukpenningen nu reformeras. Vi justerar reglerna för prövningen dag 180. Det sker efter ett nära samarbete mellan flera partier i denna kammare. Moderaternas ställningstagande får stå för dem. Det har ingen förankring i verkligheten.
Vi har ett allvarligt problem i sjukpenningen. Människor blir av med sjukpenningen dag 180 trots att de har gjort rätt för sig, trots att de har gjort större insatser i vårt samhälle än samhället kan förvänta sig av dem. Våra sjuksköterskor och undersköterskor som har tagit risker för oss och jobbat ute i verksamheterna mitt under pandemin blir utförsäkrade på grund av det regelverk som gäller i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Det är väldigt glädjande att flera partier här inne har tänkt om och tänkt rätt så att det nu finns majoritet för att ändra reglerna i sjukpenningen och för dag 180. Det kommer vi att göra så fort som möjligt.
Anf. 68 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Det är som sagt ett mycket glädjande besked som har lämnats i dag. Ni har beskrivit det som ett första steg. Skulle statsrådet kunna redogöra för vad som kan bli nästa steg i ytterligare en förstärkning?
Anf. 69 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Ja, det finns flera förslag på regeringens bord som vi arbetar med.
Nästa steg handlar om att lösa de problem som finns i prövningen dag 365. Där finns exakt samma behov av att se till att människor får slutföra sin rehabilitering och vårdinsats så att de kan återgå till sitt arbete.
Vi har frågan om att se till att deltidsanställda och behovsanställda omfattas av sjukpenningen, en central fråga inte minst i äldreomsorgen med anledning av pandemin.
Sedan har vi frågan om normalt förekommande arbete och de förslag som handlar om att reformera det begreppet.
Vi jobbar för fullt. Vi är öppna för att lägga undan prestigen för att samarbeta med riksdagspartier.
Anf. 70 Lorentz Tovatt (MP)
Fru talman! Min fråga går till statsrådet Bolund.
Den tunga industrin står inför en stor omställning för att bli mer klimatsmart. Redan nu ligger vi långt fram i utvecklingen. Inte minst känner vi till Hybrit, satsningen på stål utan kol, som ju är världsunik. Sverige kan bli först i världen med att producera just stål utan kol.
I söndags kom nästa stora positiva nyhet - att LKAB nu avser att investera 400 miljarder kronor i en process för att ta fram helt koldioxidfri järnsvamp.
De här nyheterna är ju väldigt positiva, men vi vet att den tunga industrin också behöver riskdelning och extern finansiering.
Min fråga till statsrådet är därför hur regeringen jobbar för att kunna bidra till riskdelning och extern finansiering i den tunga industrins omställning.
Anf. 71 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack, Lorentz Tovatt, för frågan!
Det är en enorm styrka för Sverige att vi mitt under en brinnande pandemi kan se sådana enorma industriinvesteringar planeras. Det är för att vi skapat en långsiktighet och tydlighet från regeringens sida som gör att man nu vet att de hållbara investeringarna också är de lönsamma investeringarna. Genom till exempel klimatlagen och det klimatramverk som vi har fått på plats vet hela näringslivet vilket håll man ska gå åt. Det här kommer att generera stora intäkter för Sverige och många nya arbetstillfällen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Men vi behöver också se till att det finns finansieringsmedel för att man ska kunna genomföra de här investeringarna. Vi har gjort resurser tillgängliga genom budgeten - bland annat i Industriklivet, som är en samfinansiering där staten går in med pengar till den här typen av investeringar.
Vi har i den kommande budgeten också gröna kreditgarantier, som är ett sätt att dela risk med industrin så att man kan få tillgång till banklån och bankfinansiering.
Vi har även de gröna obligationerna, där Sverige är världsledande och nyligen har gjort den största statliga gröna obligationen. Där finns det också finansiella möjligheter.
Anf. 72 Lorentz Tovatt (MP)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag har en följdfråga om behovet av el till den här industrin.
Många av tekniksprången kommer att kräva mer el. För att lösa det kan man fokusera på två delar: att effektivisera redan befintlig elproduktion eller elanvändning och samtidigt bygga ut förnybar el.
Jag vill fråga statsrådet vad regeringen har för politik för att bidra med mer el till omställningen.
Anf. 73 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Även på det området ser vi nu en enorm investeringsvilja. Också det är tack vare att vi har gett långsiktiga villkor. Vi har pekat ut riktningen mot ett hundraprocentigt förnybart elproduktionssystem i Sverige.
Nu finns det planer på att fördubbla vindkraften bara under de kommande tre åren. Det är en enorm tillgång på ny förnybar el som kommer.
Vi har energieffektiviseringsprogram där vi nu går in med pengar för att effektivisera bostadssektorn, som kommer att minska sin energianvändning.
Också havsbaserad vind kommer att möjliggöra att mycket ny el kommer in i systemet.
Anf. 74 Mikael Damsgaard (M)
Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Ernkrans.
Västmanland och Södermanland har i århundraden varit Sveriges industriella hjärta och är så än i dag. Näringslivet i regionen är världsledande inom allt från högkvalitativt stål till elektrifiering och automatisering. Etableringen av Northvolts forskningscentrum för framtidens batterier och Bombardier Transportations etablering av ett globalt utvecklingscentrum för elektrifiering inom transportsektorn stärker dessutom Västerås som energihuvudstad i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Mälardalens högskola fyller i dag en viktig funktion för företagens kompetensförsörjning och bedriver sin forskning i nära samarbete med företagens forskning och utveckling. Genom att låta Mälardalens högskola utvecklas till ett tekniskt universitet skulle man ytterligare stärka utvecklingen i Sveriges industriella hjärta.
Jag vill därför fråga statsrådet hur hon bedömer möjligheterna att utveckla Mälardalens högskola till ett tekniskt universitet.
Anf. 75 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Tack, Mikael Damsgaard, för en viktig fråga!
Det är ju ingen hemlighet att det parti som jag företräder, Socialdemokraterna, har identifierat att Mälardalens högskola kan ta vidare steg till att bli universitet. Detta utifrån just de perspektiv som ledamoten nämner. Detta är verkligen en högskola som skulle kunna bli ett universitet som bygger vidare på det starka engagemang som finns vid och omkring högskolan, inte minst från näringslivet och det lokala och regionala livet.
Det här är en fråga som vi behöver hantera klokt, för det är klart att om detta ska göras ska det ske med kvalitet så att vi kan känna oss trygga med att det blir bra. Därför är detta en fråga som vi från regeringen kommer att presentera den dag det är möjligt.
Anf. 76 Linda Lindberg (SD)
Fru talman! Jag ställer min fråga till Ardalan Shekarabi. Att vårdpersonal som hjältemodigt arbetat mitt i pandemin och på grund av det har insjuknat i covid-19 sedan utförsäkrats visar vilket bristfälligt system vi har - ett sjukförsäkringssystem som redan före pandemin utförsäkrat många människor som varit för sjuka för arbete eller inte hunnit genomgå en full rehabilitering. Att regeringen i natt efter massiv kritik skridit till handling är såklart bra, men något behöver göras här och nu för dem som faller ur systemet.
Sverigedemokraterna har i dag i socialförsäkringsutskottet väckt frågan om en tillfällig förordning som innebär att man slopar 180-dagarsregeln för alla till dess att regeringens lagförslag finns på plats. Min fråga är: Hur ser statsrådet på en sådan lösning här och nu, med tanke på alla dem som hinner utförsäkras innan en lagförändring är på plats?
Anf. 77 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för frågan och engagemanget! Jag måste säga att jag blir glad över att ett parti som fram till för några månader sedan ville återinföra den bortre gränsen i sjukförsäkringen i dag ställer frågor till socialförsäkringsministern om hur vi kan förbättra socialförsäkringen. Det är bara att välkomna detta. Jag lägger undan all prestige; det är bra att denna typ av förändringar sker.
Vi jobbar just nu med att titta på hur vi kan se till att förändringarna av regelverket för prövningen dag 180 sker så snabbt som möjligt. Vi har nu sett att andelen som blir av med sjukpenningen dag 180 ökar. Vi vet att rätt många av de människor som drabbades av covid och nu har långtidssymtom just nu befinner sig vid 180-dagarsgränsen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Vi tittar alltså på vad vi kan göra rättsligt. Det regelverk som ska ändras nu, vilket vi gav besked om i morse, ska förändras så fort som möjligt så att så många som möjligt omfattas av ett bättre skydd. Det är väldigt bra att denna frågeställning väcks av fler partier i Sveriges riksdag.
Anf. 78 Sofia Nilsson (C)
Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Matilda Ernkrans. Från olika håll i landet får jag signaler från oroliga studenter. Oron handlar om de moment som måste göras fysiskt, på plats på högskolan eller universitetet. Vissa moment i studenternas utbildning är nämligen praktiska och behöver göras på plats - det har jag stor förståelse för. Exempelvis ingår praktiska moment i sjuksköterskeutbildningen. Om studenten vid det aktuella tillfället känner minsta lilla symtom och följer Folkhälsomyndighetens råd och stannar hemma kan detta leda till att man missar högskolepoäng, vilket i sin tur kan leda till att man får sitt CSN-stöd indraget.
Min fråga till statsrådet är om regeringen följer denna fråga och om man tänker vidta några åtgärder för att minska den ekonomiska oron bland studenterna.
Anf. 79 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Tack, Sofia Nilsson, för frågan! Studenter ska kunna känna sig trygga under sin utbildning. Det är också oerhört viktigt att vi under denna pandemi kan hålla igång undervisningen och att den sker smittskyddssäkert. Inte minst gäller detta fortsatt undervisning för exempelvis sjuksköterskor. Vi behöver kunna examinera fler sjuksköterskor - de behövs ute i vården.
Studenter lever, precis som vi alla, under Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Vi ska stanna hemma vid minsta symtom; det gäller också studenter. Det är väldigt viktigt att man rapporterar in detta till CSN så att det kan klaras ut och inte behöver leda till den ekonomiska oro som en del studenter kanske upplever.
Vi behöver självklart följa denna fråga så att studenterna kan känna sig trygga och ta sig igenom sin utbildning på absolut bästa sätt.
Anf. 80 Ilona Szatmari Waldau (V)
Fru talman! I höstas antogs många studenter till våra lärosäten. Det är positivt att många vill studera, men studenterna har olika förutsättningar att klara sina studier. Nya rutiner och digital undervisning har inte gjort det lättare för dem som till exempel kommer från studieovana hem eller behöver extra stöd. Studenter behöver få stöd utifrån sina olika bakgrunder och förutsättningar för att klara en högre utbildning. Den rekordstora antagningen får inte leda till rekordstora avhopp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Det är i dag oklart vad studenterna kan förvänta sig för stöd, och det ser olika ut på våra lärosäten då det saknas nationella riktlinjer. Jag vill fråga om statsrådet Matilda Ernkrans är beredd att utreda pedagogiska stödåtgärder för att få en större likvärdighet mellan lärosätena och garantera alla studenter det pedagogiska stöd de behöver.
Anf. 81 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Tack, Ilona Szatmari Waldau, för frågan! Vi ska som sagt vara rädda om våra studenter på den högre utbildningen. De gör en fantastisk insats och nu också stora uppoffringar för att vi ska kunna begränsa smittspridningen och ta oss igenom denna pandemi.
Den absoluta merparten av undervisningen på våra högskolor och universitet sker nu på distans. Det passar en del studenter väldigt bra, men det finns också andra som har det tufft med distansstudierna. Detta gör att regeringen har förstärkt i budgeten för att kunna utveckla och stödja lärosätena när det gäller hur man tar sig an distansundervisningen och hur man kan stärka kvaliteten och pedagogiken.
Det är naturligtvis viktigt att vi följer denna fråga. UKÄ har också ett särskilt uppdrag att följa universitet och högskolor genom pandemin för att komma fram till vad vi kan lära och vad vi behöver ta med oss in i framtiden. Detta är absolut en sak som vi behöver fortsätta att hålla ögonen på och utveckla.
Anf. 82 Larry Söder (KD)
Fru talman! Under den nuvarande regeringens sex år vid makten har småhusbyggandet visat en nedåtgående trend under fyra år. Jämfört med för tio år sedan har byggandet av flerbostadshus ökat med 137 procent, enligt SCB:s statistik. För villaproduktionen är motsvarande siffra 2 procent. Underproduktionen av villor visar sig också i villapriserna, som rusar, och i att allt fler vittnar om svårigheterna att över huvud taget få tag på en egen villa, eller ens en bit mark att bygga på.
Sju av tio uppger att de vill bo i villa eller radhus. Samtidigt framstår regeringens politik som att det omvända skulle gälla. Allt fokus från regeringen ligger på hyresrätter och förtätning och på att bo högt och centralt. Jag vill fråga bostadsministern: När tänker regeringen börja föra en politik för att underlätta för familjer att få tag på en villa på en gräsplätt?
Anf. 83 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack, Larry Söder, för frågan! Regeringens politik handlar om att det ska finnas ett brett utbud av bostäder på marknaden och förutsättningar för varje familj och hushåll att få ett boende som passar deras villkor och behov.
Nu ser vi också hur bostadsbyggandet vänder uppåt. Det har varit på höga nivåer under lång tid. Vi har fattat beslut om ytterligare tillskott till bostadsbyggande, vilket gör att det kommer igång ännu mer.
Däremot bestämmer inte vi vilken sorts fastigheter som kommer att byggas, utan det är mycket upp till marknaden och även till kommunernas planering, där det kan planläggas för antingen flerbostadshus eller enbostadshus, villor. Jag vet att kommunerna anstränger sig att planera för så många bostäder som möjligt vid varje plantillfälle. Detta kan göra att flerbostadshus prioriteras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Vi ska komma ihåg att vi har en ganska akut bostadssituation, där det finns ett stort behov av nya bostäder på grund av att vi har byggt för lite under lång tid. Det är alltså prioriterat att få fram många nya bostäder på kort tid.
Anf. 84 Roger Haddad (L)
Fru talman! "Det var synd att det inte upptäcktes tidigare, för jag har mått dåligt." Så skrev Matilda häromdagen i Dagens Nyheter om att hon först i årskurs 7 fick reda på att hon har både adhd och diagnosen dyslexi, läs- och skrivsvårigheter. Det smärtar en skolpolitiker extra att runt om i landet se besparingar och neddragningar av kringresurser, olikvärdighet i skolan och brister i det pedagogiska stödet och i lärarnas kompetens. Förutom att förstatliga skolan är det oerhört viktigt att man från nationen, staten, går in och höjer lärarnas kompetens.
Min fråga till statsrådet Ernkrans är om hon är beredd att se över lärarutbildningen när det gäller dyslexi och läs- och skrivsvårigheter eller genom andra åtgärder se till att fler elever får tidigare och bättre stöd.
Anf. 85 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Tack, Roger Haddad, för frågan! Vi ingår ju i ett samarbete i mitten av svensk politik, där vi - Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet - i form av ett januariavtal har kommit överens om att vi ska reformera lärarutbildningen.
Vi har ju levererat på några av delarna. Vi har beslutat om ett nytt examensmål för alla lärarutbildningar när det gäller kunskap om NPF, alltså neuropsykiatriska diagnoser. Vi har också levererat ett nytt examensmål när det gäller sex och relationer. Vi har förstärkt övningsskolorna. Vi har sett till att vi utbildar fler lärare.
Förhoppningsvis kan vi också fortsätta med den reformering av lärarutbildningen som vi gav i uppdrag åt två utredare att titta på. Den utredningen handlar om kvaliteten på lärarutbildningen. Gemensamt ska vi nog kunna ta oss an fler viktiga frågor.
Anf. 86 Förste vice talman Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Jag vill också ställa min fråga till statsrådet Ernkrans.
Utbildningsnivån är olika i landet, och avståndet mellan högskolor och universitet är av största vikt för att våra ungdomar ska se utbildning som framtiden. Om jag jämför utbildningsnivån i Gävleborg med vårt grannlän Uppsala märks skillnaden tydligt.
Jobb och jämlikhet är viktiga för varje stad och för varje kommun, men tillgången till högre utbildning skiljer sig markant. Här finns massor att utveckla och förändra, särskilt nu när pandemin har tagit ett grepp om oss.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Forskningspropositionen är under framtagande, och det finns ett skriande behov av satsningar för att både säkra svensk konkurrenskraft och förbättra möjligheterna till omställning. Här behöver alla våra ungdomar se kopplingen mellan utbildning och forskning.
Min fråga är därför: Vad gör ministern för att skapa forskning i världsklass och bättre möjligheter att både växa och växla i hela landet?
Anf. 87 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Tack, Åsa Lindestam, för frågan!
Som ledamoten själv pekar på är vi verkligen i ett intensivt slutskede när det gäller att förhandla fram en ny forsknings- och innovationspolitisk proposition, som också förhandlas i mitten av svensk politik. Det är oerhört viktigt att vi tar vara på att Sverige faktiskt är en ledande forskningsnation, och vi behöver fortsätta att vara det. Mer kunskap är ju det sätt som vi har valt att konkurrera på, och det har varit framgångsrikt, skulle jag vilja hävda.
Detta bygger på att vi har högre utbildning i hela landet och också forskning. Ska vi kunna fortsätta utbilda till exempel lärare eller sjuksköterskor i hela landet måste man också ha en stark forskningsanknytning runt om i hela landet.
Detta är viktiga frågor som vi kan känna att vi har drivit på väl. Det finns en helt annan möjlighet för detta nu än för ett antal år sedan, men vi får fortsätta med jobbet, och jag lovar att återkomma när allt är klart.
Anf. 88 Mats Berglund (MP)
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Shekarabi. Det handlar om sjukförsäkringen.
Vi har nu under ganska lång tid sett att revor rispas upp i våra socialförsäkringssystem. Människor som är för sjuka för att arbeta får inte alltid det stöd och den ersättning de behöver för att komma tillbaka till friskhet, livskvalitet och arbete.
Ny statistik visar att andelen utförsäkrade från dag 180 nu ökar i snabb takt, men det finns också färdiga utredningar med förslag, och i morse fick vi från regeringen nyheten att åtgärder nu vidtas. Det handlar om permanenta åtgärder som gäller alla - inga gräddfiler eller sådant.
Men vad betyder då detta? Vad kan vi och de många oroliga och stressade långtidssjuka vänta oss av regeringen nu och framöver?
Anf. 89 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Tack, Mats Berglund, för frågan och engagemanget! Förändringen innebär att de som riskerar att bli utförsäkrade dag 180 trots att de antingen väntar på vårdinsats eller rehabilitering eller är inne i en vård eller rehabiliteringsinsats men inte har hunnit slutföra den får behålla sin sjukpenning och därmed rehabiliteras och vårdas färdigt och sedan återgå till sitt arbete. Det är en bra och nödvändig förändring. Det är väldigt märkligt att det inte har funnits majoritet för det tidigare, men nu sker det. Det är det viktiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Nästa steg gäller dag 365. Det handlar om att de som behöver fortsatt rehabilitering och vård och är inne i en sådan process inte blir av med sjukpenningen dag 365 utan att vi också anpassar de beviskraven till de ändringar som vi aviserade i morse.
Sedan måste vi se till att människor inte faller mellan stolarna. Det är ju detta som har hänt. Försäkringskassan anser att de har arbetsförmåga, men det gör inte Arbetsförmedlingen. Där måste regelverket ändras, så att vi har ett samspel.
Anf. 90 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag återkommer till EU-förslaget om taxonomi. Begreppet är nog ganska okänt för de flesta, men i korthet innebär det alltså att man vill införa en EU-norm för hållbara investeringar på finansmarknaden. Denna norm får stor betydelse när det gäller tillgången till riskkapital, riktlinjer för företagens miljöcertifiering, regler för offentlig upphandling och en massa annat. Det är därför extremt viktigt för svenskt näringsliv och svenska jobb att denna nya EU-norm inte missgynnar Sverige.
Tyvärr ser vi nu hur både svensk vattenkraft och svenska biobränslen i det liggande förslaget kraftigt skulle missgynnas. Stora delar av svenskt skogsbruk riskerar också att betraktas som icke hållbart, liksom exempelvis vår kärnkraft, gruvindustri, stålproduktion och fordonsindustri. Ju mer man sätter sig in i frågan, desto allvarligare inser man att den är.
Jag vill ge ett tydligt exempel till statsrådet Bolund, nämligen det absurda förslaget att naturgasanvändning ska betraktas som miljömässigt hållbar samtidigt som svensk vattenkraft betraktas som icke hållbar. Anser statsrådet att detta är rimligt, och om inte, vad avser statsrådet att göra åt saken?
Anf. 91 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack, Jan Ericson, för en viktig fråga! Sverige kommer ju samtidigt på många sätt att gynnas av att vi får ett tydligare regelverk på EU-nivå när det gäller vad som är gröna investeringar och av att vi också uppmuntrar finansmarknaden att i ännu högre grad rikta sina investeringar mot sådant som är hållbart.
Vi vet att Sverige ligger långt framme i omställningen. Vi hörde exempel från en moderat ledamot om Bombardier, Northvolt och många andra företag som nu investerar i det gröna. De kommer med det här förslaget att få lättare att få finansiering.
Självklart finns det delar av förslaget som vi kommer att behöva ha synpunkter på. Den svenska regeringen har varit aktiv i arbetet och gjort det bättre på många sätt. Samtidigt är detta såklart en kompromiss, som alla förslag på EU-nivå är, mellan många länders vilja. Men vi kommer att fortsätta att arbeta aktivt för att se till att det här förslaget landar så nära alla svenska intressen som över huvud taget är möjligt. I grunden är det dock ett förslag som möjliggör stora investeringar i ny, grön och hållbar industri i Sverige och i en grön, förnybar energiproduktion.
Vi kommer att fortsätta att se till att få alla detaljer att landa där vi vill att de ska landa.
Anf. 92 Dennis Dioukarev (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Väntetiderna för utbetalningar från a-kassorna har skjutit i höjden under pandemin. Vissa får gå arbetslösa i upp till fem månader i väntan på sin utbetalning. I september månad hade exempelvis Alfakassan den längsta väntetiden, hela 22 veckor. Dessa följder som pandemin har fått för a-kassesystemet var bortom allt rimligt tvivel väntade, men trots detta uppenbara uppsving i antalet sökande till a-kassorna har regeringen inte vidtagit de nödvändiga åtgärder som krävs. Hade man centraliserat och förstatligat a-kassan, som Sverigedemokraterna vill, hade också mycket av dessa konsekvenser och problem kunnat stävjas.
Min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark är: Är regeringen beredd att ompröva sin dogmatiska hållning när det gäller fackets ansvar för a-kassorna för att säkra och trygga arbetstagares väl på riktigt?
Anf. 93 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Tack, Dennis Dioukarev, för frågan! Arbetslöshetsförsäkringen är ju helt central för att skapa god omställningsförmåga och trygghet på svensk arbetsmarknad.
Det råder inget tvivel om att vi mitt under den värsta krisen på arbetsmarknaden i modern tid också har väldigt högt tryck på våra a-kassor liksom på till exempel Arbetsförmedlingen.
Det regeringen har gjort är att vi har tillfört 100 miljoner kronor för att säkerställa att arbetslöshetskassorna har möjlighet att anställa personer för att möta upp det stora behov som finns hos så många människor. Det jag ser framför mig är vikten av att pressa ned genomströmningstiderna.
Sverigedemokraterna tror att det skulle bli bättre genom att förstatliga a-kassan. Det tycker jag är en slutsats som man inte kan dra. Det är bara att titta på de a-kassor som har kortast och längst handläggningstider eller, för den delen, att titta på den forskning som finns om den modell som vi har i Sverige, som är väldigt flexibel och där olika arbetslöshetskassor har koll på branschens villkor.
Anf. 94 Désirée Pethrus (KD)
Fru talman! Min fråga går till statsrådet Eva Nordmark, med ansvar för arbetsmiljöfrågor. Jag tänker mer på det förebyggande för att man inte ska bli sjukskriven.
Sveriges Television rapporterade häromdagen att 7 000 coronarelaterade arbetsskador har anmälts till Försäkringskassan hittills i år. Det är personer som har smittats i sin yrkesutövning. Personal inom vård och omsorg står för över 80 procent av anmälningarna, och det är övervägande kvinnor, nämligen 83 procent. Det är sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som utgör den största andelen smittade inom vården.
Detta måste vi nu ta på stort allvar. Vi måste se till att människor i dessa yrkesgrupper inte lämnar arbetsmarknaden och inte lämnar sina arbeten och går till något annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Min fråga är: Vad gör statsrådet för att minska riskerna för att smittas på jobbet, och väger regeringen in arbetsmiljöaspekter i sina coronastrategier?
Anf. 95 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Tack, Désirée Pethrus, för en oerhört viktig fråga! Ingen ska behöva smittas, bli sjuk, skada sig eller dö på våra arbetsplatser. Alla ska kunna känna sig trygga med att vara på sin arbetsplats.
Jag tycker att det har varit väldigt tydligt under pandemin hur otroligt centralt det är att det sker riskbedömningar. Det är ytterst arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Där ska man göra riskbedömningar. Där ska man tillsammans med skyddsorganisationen, de fackliga organisationerna och skyddsombuden identifiera vad som kan göras.
Det är ingen tvekan om att vi behöver höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken ytterligare och se till att människor ska kunna känna sig trygga med att gå till sitt arbete. Jag fortsätter väldigt gärna denna mycket viktiga dialog. Jag har också inlett en sådan dialog med parterna på arbetsmarknaden. Jag återkommer gärna till riksdagen, inte minst när vi ska anta en ny arbetsmiljöstrategi, som jag hoppas kunna presentera i början av nästa år.
Anf. 96 Serkan Köse (S)
Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Arbetslösheten ökar i Sverige. Därför behöver Arbetsförmedlingen vara tillgänglig i hela landet. Regeringens uppdrag till myndigheten har varit tydligt från dag ett: Arbetsförmedlingens lokala närvaro ska säkerställas för att skapa goda möjligheter för arbetslösa. Vid behov ska det gå att boka fysiska möten, och de arbetslösa som behöver stöd ska få det. Arbetsförmedlingen har även fått uppdraget att tillgodose behov av samverkan med kommuner och andra aktörer.
Jag vill därför fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vad regeringen gör för att Arbetsförmedlingen ska vara närvarande i hela landet för att möta den ökande arbetslösheten.
Anf. 97 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Tack, Serkan Köse, för frågan! Vi befinner oss just nu i den mest allvarliga krisen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Då är det extra viktigt att vi har en myndighet som finns tillgänglig och som funkar och att arbetsmarknadspolitiken funkar i hela landet. Jag brukar säga att det måste funka på orten.
Det regeringen gjorde inför regleringsbrevet för i år för myndigheten var att peka just på att vi förväntar oss att myndigheten återställer och säkerställer den lokala närvaron. Det arbetet är påbörjat, och jag ser att det finns mer att göra. Därför har vi också aviserat att vi i budgeten för nästa år tillför 1 miljard kronor. En del av det handlar om att möta den ökande arbetslösheten. En annan del handlar om att fortsätta arbetet med att säkerställa och vid behov återställa den lokala närvaron. Det måste funka i hela landet, och det måste funka på orten.
Anf. 98 Kristina Axén Olin (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Jag har en fråga till Matilda Ernkrans. I dag sker mycket av undervisningen vid våra universitet och högskolor online eller digitalt. Lärosätenas egna undersökningar visar att många studenter upplever ökade problem med oro och ensamhet, och studiemotivationen faller.
Redan före pandemin såg vi oroande tendenser till ökad psykisk ohälsa. Just nu är det ovanligt många som söker hjälp hos studenthälsan. Här i Stockholm, till exempel, där 100 000 studenter vid tio högskolor och universitet delar på en studenthälsomottagning, är man just nu så överhopad att det inte finns en enda tid att boka.
I höstbudgetpropositionen förstärkte regeringen studenthälsan för att öka möjligheten för studenthälsan att nå många studenter. Det är naturligtvis välkommet, för studenthälsan är ovärderlig. Vad tänker statsrådet göra för att skyndsamt öka tillgängligheten för studenterna?
Anf. 99 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Fru talman! Tack, Kristina Axén Olin, för frågan! Det är helt sant att det redan före pandemin var uppmärksammat att vi behöver hitta sätt att öka den psykiska hälsan bland våra studenter. Det var en ökad psykisk ohälsa bland våra studenter jämfört med de yrkesarbetande i samma ålder. Av den anledningen satte jag och regeringen igång ett sådant arbete redan före pandemin.
Pandemin och de uppoffringar och påfrestningar som det innebär för studenterna när merparten av undervisningen är på distans gör att vi behöver ha ytterligare fokus på detta. Det är också anledningen till att det finns pengar till studenthälsan redan nu i höstens budget.
UKÄ, Universitetskanslersämbetet, har också ett uppdrag att kartlägga landets studenthälsa och återkomma till regeringen med förslag på hur vi kan stärka likvärdigheten. Den återrapporteringen kommer att komma inom kort, och det får bli ett underlag för vidare arbete.
Anf. 100 Kjell-Arne Ottosson (KD)
Fru talman! Vi har tidigare varit inne på grön taxonomi. Finansmarknadsministern var tacksam över detta. Jag kan meddela att den tacksamheten inte delas av alla branscher och privatpersoner i Sverige.
Svenska familjeskogsbruk vill fortsätta att bidra till en hållbar, fossilfri samhällsutveckling och substituera fossilberoende material och energi och genom sitt brukande hålla den svenska skogen i en hög tillväxt - med sitt årliga nettoupptag tar den nu upp ca 82 procent av Sveriges årliga utsläpp.
Hur kommer detta att påverkas av de föreslagna delegerade akterna för improved forest management, där man talar om att skogsbruksplaner ska godkännas av myndighet och följas upp vart femte år och att kolbalansstudier ska utföras före varje skogsbruksåtgärd? Detta är oerhört ingripande.
Min fråga är: Anser statsrådet att en sådan inskränkning av äganderätten är acceptabel?
Anf. 101 Statsrådet Per Bolund (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för frågan! Vi ska komma ihåg att detta är ett förslag från kommissionen - det finns fortfarande möjligheter att påverka. Och som det ofta är i EU-sammanhang är förslagen självklart inte utformade exakt som varje enskilt medlemsland vill att de ska vara. Man får göra en avvägning.
Men vi har under resans gång gjort stora insatser från Sveriges sida för att påverka förslagen i en svensk positiv riktning. Det har också gett positiv effekt. Många förslag har rört sig i rätt riktning. Vi kommer att fortsätta att verka för detta under den vidare processens gång.
Men det är också viktigt att komma ihåg att den gröna taxonomin inte på något sätt utesluter aktiviteter. Det handlar om att klassificera vilka investeringar som betraktas som gröna ur finansmarknadens synvinkel. Men det är ingenting som förbjuder investeringar eller åtgärder till exempel inom skogsbruket.
Men, som sagt, regeringen har varit aktiv. Vi kommer att fortsätta att vara aktiva för att göra taxonomin så bra som möjligt ur svensk synvinkel och för att vi ska nå svenska miljömål.
Anf. 102 Katja Nyberg (SD)
Fru talman! Vi hör återkommande hur regeringen talar sig varm för sina satsningar på polisen och att det utbildas ett rekordstort antal poliser. Men vad är detta egentligen värt när verkligheten är en annan?
Polistätheten i yttre tjänst har aldrig varit lägre än i dag, och på Polishögskolan står fyra av tio utbildningsplatser tomma några veckor in på utbildningen. Vi ser också hur poliser fortsätter att lämna yrket i förtid på grund av dåliga lönevillkor och en allt sämrse arbetsmiljö.
Polismyndigheten har inte gjort någon medarbetarundersökning sedan 2013. Ledningen lovade att en sådan skulle genomföras hösten 2019, och nu är det 2020. I stället har Polisförbundet genomfört en liknande undersökning där det framkommit att 42 procent av poliserna funderar på att lämna yrket och att 54 procent svarade att högre lön är den enskilt viktigaste åtgärden för att få dem att stanna kvar.
Min fråga går till Per Bolund: Är regeringen beredd att i närtid skjuta till ytterligare resurser för att kraftigt förbättra lönevillkoren för våra poliser?
Anf. 103 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack, Katja Nyberg, för en viktig fråga!
Vi gör alla bedömningen att det behövs mer polisiära resurser i Sverige och fler som arbetar inom Polismyndigheten. Därför har regeringen satt upp målet att vi ska ha 10 000 fler polisanställda 2024, och glädjande nog rör vi oss i riktning mot det målet, i rätt takt. Polismyndigheten säger att målet kommer att nås.
Detta gör vi bland annat genom att utöka polisutbildningen, däribland med två nya polisutbildningsorter. Det gör att antalet platser har ökat kraftigt. Vi har också skjutit till mycket resurser till Polismyndigheten under årens gång, och även för nästa år kommer det ytterligare miljarder som tillförs polisen och som de sedan kan använda där de tycker att pengarna gör mest nytta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
När det gäller lönebildningen är det inte vi i Sveriges riksdag som bestämmer löner, utan det gör arbetsmarknadens parter. Detta tycker vi är en rimlig princip som bör gälla även fortsättningsvis.
Anf. 104 Amineh Kakabaveh (-)
Fru talman! Vi har nåtts av den fruktansvärda nyheten att Iran inom kort kommer att avrätta den svensk-iranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali. Hans fru Vida finns på läktaren. Hej, vi är många som står bakom dig och dina barn!
Jag, hans barn och miljontals andra svenskar och iranier förväntar oss att den svenska regeringen agerar kraftfullt för att stoppa avrättningen av Djalali. Min fråga är därför: Kommer regeringen att framföra ett ultimativt krav till Islamiska republiken Iran om frigivningen av Ahmadreza Djalali?
Jag menar att regeringen måste klargöra för regimen i Teheran att det kommer att få mycket negativa konsekvenser för de mellanstatliga och kommersiella förbindelserna mellan Iran och Sverige om Ahmadreza Djalali avrättas.
Anf. 105 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack, Amineh Kakabaveh, för en otroligt viktig och upprörande fråga!
Tyvärr är situationen för mänskliga rättigheter i Iran fortfarande enormt allvarlig. Mänskliga rättigheter är för Sveriges regering en tydlig utrikespolitisk prioritering, och detta gäller självfallet också i det här enskilda fallet.
Vår utrikesminister Ann Linde har tagit direktkontakt med sin motsvarighet i Iran och tydligt framfört att den svenska regeringen anser att dödsstraffet självfallet inte ska verkställas och att mänskliga rättigheter måste respekteras. Detta är en fråga där vi har haft en nära dialog med till exempel de anhöriga, och vi har tydligt framfört, via de kanaler som finns, att den nuvarande behandlingen är helt oacceptabel.
Vi tycker självfallet att Iran måste lyssna till dessa röster och se till att dödsdomen inte verkställs.
Anf. 106 Isak From (S)
Fru talman! Sverige och särskilt norra Sverige bärs till stor del upp av traditionell tung industri. Den är utan tvekan viktig för tillväxten, jobben och välfärden. Nu sker mycket inom industrin i norra Sverige. Mycket handlar om en övergång till ny, grön och elektrifierad industri och en industriproduktion utan kol.
För att klara detta krävs kompetensförsörjningsinsatser och forskning. Vilken forskning och vilka insatser anser Matilda Ernkrans, minister för forskning och högre utbildning, behövs, och vilken beredskap har regeringen för att klara den stora omställningen i städer som Skellefteå, Luleå och Kiruna?
Anf. 107 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Fru talman! Tack, Isak From, för frågan!
Det är verkligen en alldeles häpnadsväckande bra utveckling som vi ser i norra Sverige nu, och självfallet behöver det vara många som ser denna utveckling och kan understödja och se till att den blir bra. En del i detta är, utifrån mitt perspektiv, att se till att vi har högre utbildning i hela landet. Detta gäller inte minst i norra Sverige. Regeringen bygger ut möjligheten att utbilda sig genom 19 000 nya utbildningsplatser redan nästa år. Det är en historiskt stor utbyggnad av högre utbildning. Det gäller att vi kan understödja detta med forskning.
Som jag svarade på en tidigare fråga är det verkligen ett intensivt skede nu när det gäller en ny forskningspolitik. Vi har redan lämnat besked att vi lägger 3,4 miljarder på svensk forskning redan nästa år, och under de kommande fyra åren lägger vi 13,6 miljarder. Detta är viktiga satsningar för svensk konkurrenskraft.
Anf. 108 Jessica Rosencrantz (M)
Fru talman! Jag tänkte återkomma till en fråga som jag upplever att kammaren inte riktigt har fått svar på i dag, nämligen den om EU:s taxonomi och definitionen av vad som är hållbara investeringar framöver. Den kommer att få en enorm påverkan på vad banker lånar ut pengar till och var finansmarknader väljer att investera.
Statsrådet Bolund sa i ett svar på en tidigare fråga att han välkomnar regelverket, men det kan knappast vara välkommet att fossilfri energiproduktion eller svenskt skogsbruk klassificeras som ohållbara.
Regeringen har fått kritik för att inte ha varit involverad i förhandlingarna. Statsrådet Bolund pekade på att det skulle vara precis tvärtom. I så fall undrar jag vad statsrådet tycker om förslagen. Framför allt undrar jag: Är regeringen villig att rösta nej till förslagen om de fortsatt innebär att fossilfri energiproduktion och svenskt skogsbruk kommer att klassificeras som ohållbara framöver? Vi vet att de behövs för klimatomställningen.
Anf. 109 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för en fråga som har varit flitigt återkommande i debatten!
Jag välkomnar verkligen engagemanget och tycker att det är alldeles utmärkt. Det är ett engagemang som avspeglar sig i den svenska regeringen, där vi har varit aktiva under hela processens gång. Det har gjort att förslaget har blivit mycket bättre.
Nu finns det stora möjligheter för oss och för alla som är engagerade i frågan att påverka kommissionens förslag. Det låter i kammaren som att det redan är avgjort. Det är det självfallet inte, utan det finns stora möjligheter att påverka förslaget ytterligare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Däremot tycker jag att vi alla ska välkomna att det nu kommer ett gemensamt ramverk på EU-nivå som gör att vi får en gemensam syn på vad som är en grön investering. Detta möjliggör till exempel utländska investeringar i Sverige i den omställning som vi nu gör i snabb takt.
Regeringen har redan röstat nej till den gröna taxonomin en gång därför att vi inte tyckte att den tillräckligt väl avspeglade den svenska ståndpunkten. Detta visar tydligt vad svaret på Jessica Rosencrantz fråga är. Vår ambition är självfallet att vi ska få ett bra ramverk som vi kommer att rösta ja till.
Anf. 110 Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Fru talman! För ganska precis ett år sedan, den 28 november 2019, kunde vi höra arbetsmarknadsministern hålla presskonferens och lova: "Arbetsmarknadspolitiken ska funka i hela landet" och "Vi kommer att se Arbetsförmedlingens skyltar på fler orter runt om i landet. Det är en prioriteringsfråga." Skyltar i all ära, men de tar sällan upp verkligheten utan att det är prioriterade frågor. Och det bör vara just prioriterade frågor.
Löfven lovade att Sverige skulle ha den lägsta arbetslösheten i hela EU. I stället ligger Sverige nu på plats 24. Visst, vi har drabbats av en pandemi som vi inte kunde förutspå, men det har faktiskt resten av världen också.
Mitt riksdagsmandat har jag från Sörmland, där kommunen nu tvingas ta ett extra stort ansvar i en situation där regeringen har angett att Arbetsförmedlingen har en prioriterad fråga att arbeta med. Min fråga med anledning av detta är: När kommer skyltarna upp? Eller snarare: När kan vi räkna med en aktiv jobbcoachning i landets alla kommuner?
Anf. 111 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Fru talman! Jag tackar Ann-Sofie Lifvenhage för hennes viktiga fråga.
Vi hamnade i en väldigt allvarlig situation när det gäller arbetsmarknadspolitiken i samband med att Moderaternas och Kristdemokraternas budget röstades igenom i denna riksdag.
Det som vi har gjort sedan dess är att i regleringsbrev tydliggöra att myndigheten ska återställa och säkerställa den lokala närvaron i hela landet. Men vi har också tillfört mer resurser. Detta är ett arbete som har påbörjats.
Jag delar verkligen bilden från ledamoten här om att det inte räcker att skylten kommer upp. Det handlar också om vad som finns bakom skylten, det vill säga att det funkar med samverkan med kommunen och att det finns ett stöd för alla som behöver det, oavsett var i landet man bor. Detta är ett oerhört viktigt arbete där vi mitt i pandemin och med en tuff kris på arbetsmarknaden måste fortsätta att säkerställa att det funkar på olika orter i hela landet.
Frågestund
Mycket bra arbete är gjort så här långt. Men jag är ännu inte nöjd. Myndigheten jobbar på och kommer under nästa år att få stärkta resurser för detta ändamål.
Frågestunden var härmed avslutad.
Dokument
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.
Följande ministrar deltar:
- Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP)
- Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
- Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S)
- Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.