Moderna tillståndsprocesser för elnät

Betänkande 2020/21:NU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 juni 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Enklare att bygga ut elnätet (NU22)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat ellagen. Ändringarna ska bidra till att det blir enklare att bygga ut elnäten i Sverige. Förfarandet ska bli mindre krävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till arbete som pågår inom området och nuvarande regler.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 46
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-06-10
Justering: 2021-06-15
Trycklov: 2021-06-16
Reservationer: 34
Betänkande 2020/21:NU22

Alla beredningar i utskottet

2021-05-25, 2021-06-10

Enklare att bygga ut elnätet (NU22)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat ellagen. Ändringarna ska bidra till att det blir enklare att bygga ut elnäten i Sverige. Förfarandet ska bli mindre krävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 augusti 2021.

Utskottet föreslår att riksdagen samtidigt säger nej till cirka 120 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området och nuvarande regler.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-06-21
Debatt i kammaren: 2021-06-22
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:NU22, Moderna tillståndsprocesser för elnät

Debatt om förslag 2020/21:NU22

Webb-tv: Moderna tillståndsprocesser för elnät

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 129 Lotta Olsson (M)

Moderna tillstånds-processer för elnät

Fru talman! Moderaterna står bakom alla sina motioner i detta betänkande, men för att vinna tid yrkar vi bifall endast till reservation 2 om undantag för miljöprövad verksamhet.

Vi står bakom en stor del av regeringens förslag med bland annat ändring i ellagen i syfte att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige, att det ska ta mindre tid och att tillståndsprocesserna ska effektiviseras. Mer moderna tillståndsprocesser för elnät är något som vi har eftersökt.

Sverige behöver mer fossilfri energi. Vi står inför en gigantisk ökning av elenergibehovet. Detta är positivt. De senaste åren är det inte en egentlig ökning av energibehovet som tillkommit utan en gigantisk omställning från fossila bränslen till elektrifiering och tillförsel av andra klimatsmarta energiformer.

Fru talman! Det finns dock stora utmaningar som vi inte får nonchalera. För det första har vi inte en tillräcklig elproduktion. Vårt elbehov kommer att öka. Vissa kalkyler talar om en fördubbling, andra till och med om en tredubbling av dagens förbrukning.

Dessutom är den elenergiproduktion som byggs ut i Sverige inte planerbar. Sol- och vindenergi är bra men måste balanseras med vatten- och kärnkraft för att klara effekt och balans i elnäten. Därför är vi heller inte för att subventionera infrastruktur till havsbaserad vindkraft. Vi ska helst inte subventionera något energislag, men det är främst elenergi som går att planera som vi behöver. Även om vi exporterar mer billig el än någonsin de dagar som det blåser och det finns ett överskott av fossilfri el är det alltså inget som de svenska skattebetalarna ska subventionera.

Fru talman! För det andra har vi en av världens äldsta elinfrastrukturer. Sverige var tidigt ute med elektrifiering, och nu måste vi förnya infrastrukturen. Detta kommer självklart att bli dyrt, men det är nödvändigt. Det är bland annat detta vi måste satsa på, inte en gigantisk utbyggnad av elinfrastruktur till havsbaserad vindkraft. Den får använda sina egna vingar, anser vi.

För det tredje har vi inte samma behov och lokalisering av energikonsumtionen och energiproduktionen som tidigare. De nedlagda kärnkraftverken drabbar elproduktionen i område 3 och 4. Kärnkraft kan inte helt ersättas av sol och vind med dagens teknik, eftersom lagringstekniken är ytterst begränsad. Det smartaste är om energiproduktionen finns nära konsumtionen, så som kärnkraften har fungerat. Då slipper vi flera massiva elmotorvägar från produktionen, ofta i norr, till konsumenterna, ofta i söder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Fru talman! För det fjärde är det inte heller en totallösning på problemet. Elproduktionen i norr kommer att behövas till nya batterifabriker, datorhallar och fossilfritt stål. Vi har bara några år till av elöverskott i elprisområde 1 och 2. Stora industrisatsningar görs i Norrland genom elektrifiering av både gruvor och stålverk men också genom att stora batterifabriker och datalagringshallar etablerats just i norra Sverige tack vare den säkra tillgången till el samt relativt låga priser där.

För det femte exporterar Sverige i dag mycket elenergi, men det är vindenergi och inte planerbar produktion. Detta gör att för länder med kolkraftverk är det mycket klimatsmart import, men för oss är importen tvärtom: Det är elenergi från kolkraftverk som globalt är sämre för klimatet än om vi själva skulle producera den elenergin i våra kärnkraftverk.

Fru talman! Det som skiljer oss från vad som föreslås i regeringens proposition är att vi som grundanslag vill ha en fossilfri elenergiproduktion som mål, inte i första hand en förnybar. Vi vill att man under tillståndsprocesstiden ska kunna köra flera tillståndsprocesser för elinfrastruktur samtidigt. Vi anser också att tiderna måste kortas för att produktion av både elenergi och infrastruktur ska kunna komma på plats i rimlig tid.

Självklart kan det innebära ökade kostnader för elnätsföretagen om någon myndighet säger nej. Men det snabbar på processerna från i dag cirka tio år till förhoppningsvis åtta år, vilket är avgörande för oss alla om vi ska ha den elförsörjning vi förväntar oss som medborgare och företagare.

Vi vill också att man ska öka sammanlänkningsmålet för elenergi till andra EU-länder till 25 procent, detta både för att skapa en större flexibilitet i elmarknaden och för att lättare möjliggöra export av elenergi, allt för att öka den fossilfria elenergins andel av elenergin men också för att göra systemet mer robust för både Sverige och andra EU-länder.

Fru talman! Vi vill värna och önskar en utveckling av alla befintliga fossilfria energislag. Den småskaliga vattenkraften är ett av dem. Vi vill skapa politik som gör det möjligt för nya smarta elnät och nya affärsmodeller på elmarknaden. Därför har den av regeringen planerade elmarknadshubben överlevt sig själv. Vi förlorar effektivitet om vi går tillbaka till en centralistisk modell. Elmarknaden i dag är mer diversifierad än så. Vi vill inte heller att en elkund ska anvisas en elleverantör som det råder ett obligatorium att anlita, utan kunden ska få välja själv.

Fru talman! Eftersom det händer så mycket på energi- och elområdet just nu vill vi att en framtida långtidsplanering av elnätsregleringen ska tas fram. Elmarknaden ser helt annorlunda ut i dag än när landet elektrifierades. I dag är vi både konsumenter och producenter. Vi använder el till nästan alla funktioner i samhället, och vi har aldrig varit mer elberoende.

Vi vill också att energipolitiken ska vara grundad på fakta. Det kan inte finnas subventioneringssystem till vissa energiformer och inte till andra. Vi måste säkra att elenergi finns i den mängd och den styrka vi behöver när vi behöver den.


Anf. 130 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Fru talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall till reservation 3.

Under hela det rödgröna regeringsinnehavet har utvecklingen på flera områden i Sverige gått åt fel håll, inte minst på det energipolitiska området. Vi har under dessa år sett en effektbalans som kontinuerligt har försämrats och nått sådana nivåer att den är den sämsta på decennier. I högre grad har vi för varje år blivit mer beroende av import från våra grannländer, och under de mest besvärliga timmarna under vinterhalvåret klarar vi inte av att försörja oss själva på el i Sverige. Detta har starkt drivits på av det faktum att vi i förtid har stängt ned fungerande kärnkraftsreaktorer i Sverige jämte ogenomtänkta skattehöjningar och subventioner. Det har i sin tur drivit på utvecklingen av brister i överföringskapaciteten och minskat marginalerna i elsystemet ytterligare.

Nu kan vi se följderna i form av stora prisskillnader inom landet. Förra sommaren fick vi se rekordstora prisskillnader. Redan nu i början av sommaren har vi sett dubbla, tredubbla eller till och med fyrdubbla priser i södra Sverige jämfört med landet i övrigt. Att vi nu har problem sommartid med driftssäkerheten och att Svenska kraftnät tvingas göra en prognos över driftssäkerheten för sommarmånaderna är ett fullständigt misslyckande och något som aldrig har behövt göras tidigare.

I och med att riksdagen har förklarat att statsministern och hans regering inte har riksdagens förtroende kan det leda till att vi har sett slutet av utvecklingen med en förhoppning om att en ny politisk inriktning kan tas framöver även på detta område.

I betänkandet behandlas propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät. Det är ett lagförslag som syftar till att det ska bli enklare att söka tillstånd och att tillståndsförfarandet ska minska i tid vid utbyggnad av elnät i Sverige. Det är ett bra förslag, men det har tyvärr tagit alldeles för lång tid innan det har landat på riksdagens bord. Det är också glädjande att propositionen nu kan antas nästan enhälligt.

Förväntningarna på förslaget är att korta den genomsnittliga tiden för tillståndsprocessen för utbyggnad av elnät med ungefär två år. Det är givetvis bra, men det är långt ifrån tillräckligt och måste ställas i relation till den tid om 10-12 år som det i dag i genomsnitt tar att bygga ut elnäten. Det är en helt orimlig ledtid och har en helt klart negativ inverkan på konkurrenskraften för svenska företag och samhällsplaneringen för kommunerna. Kommer företag att ens vara villiga att vänta på förutsättningar för att bygga en ny fabrik, etablera en större verksamhet eller bygga nya stadsdelar? Det mest troliga är att man i bästa fall söker sig inom landet till andra platser, och i värsta fall flyttar man i stället utomlands.

En rimlig målsättning hade varit att halvera ledtiderna. Förslaget borde enbart ses som ett första steg i ett sådant mål att genomföra en halvering. Redan i betänkandet lyfts flera förslag fram av oppositionen för hur ledtiderna ska kunna kortas ytterligare. Exempelvis berörs såväl ledningsrätt som undantag för redan miljöprövade verksamheter.

Samtidigt är det angeläget att lyfta fram att frågor om markintrång hos markägare och respekten för äganderätten är viktiga. Inskränkningarna ska inte vara onödigt stora. Det går inte att likt en gammal kolonialmakt dra raka streck på en karta för var det ska byggas och skapa osäkerhet hos många människor. De kan se att deras mark är berörd eller att deras hus ligger på sträckningen för elnätsutbyggnaden, och de blir oroliga för vad som nu ska hända och hur det ska påverka dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Här ligger en stor del av potentialen i frågor om det rent pedagogiska från respektive nätbolag och Svenska kraftnät. De måste kunna förklara varför det är viktigt att bygga ut elledningar, vad de syftar till och varför den typen av inskränkningar måste göras. Det handlar om att spara tid i överklagandeprocesser med smidiga samråd. De kräver då insatser i ett tidigare skede.

Det finns även i fortsättningen ett behov av ärlighet i fråga om luftledningar. De är beroende av vad ledningsutbyggnaden ska syfta till, vilket är viktigt att ha med sig. Den del som berör många indirekt är den ersättning som alla uppbär för marken. Även om ersättningen till markägare vid markintrång höjdes för drygt tio år sedan är det uppenbart att markägare som drabbas av flera intrång och ackumulerade intrång inte kompenseras i tillräckligt hög grad med dagens ersättningssystem. Här vore det angeläget att framdeles jobba vidare med ersättningsfrågor vid exploatering av högspänningsledningar.

Fru talman! Den andra delen av betänkandet berör elmarknadsfrågor. Det som brister på ett övergripande plan är den kraftiga obalans som håller på att växa fram mellan planerbar och väderberoende kraftproduktion. Den planerbara kraftproduktionen bidrar med systemnyttor som behövs för att kraftsystemet ska fungera, men den förda politiken har i stället varit fullt fokuserad på att i första hand styras av sina ideologiska visioner och drömmar snarare än att utgå från behoven i verkligheten för ett fungerande kraftsystem.

Här kan vi se att det finns ingenting i den nuvarande överenskommelsen om energipolitiken, som dessutom har spruckit, som verkar i en sådan riktning att man kan vända utvecklingen och se till att stärka kraftbalansen långsiktigt. Det är snarare precis tvärtom. Därför finns det ett behov av att se över en marknadsmodell inom den befintliga marknaden som kan svara mot de behov som finns för att långsiktigt kunna klara elförsörjningen och för att uppnå ett mer kostnadseffektivt kraftsystem.

Samtidigt finns förslag som man från regeringens sida tröskar vidare med år in och år ut med en högst oklar nytta. I nästan tio års tid har man hållit på med arbetet med en elhandlarcentrisk marknadsmodell och elmarknadshubb. Åtskilliga miljoner har redan spenderats på något som kanske inte kommer att genomföras över huvud taget och där analyser av den tänkta modellen visar på ett klart negativt utfall kring den samhällsekonomiska nyttan av förslaget. Framför allt har tiden sprungit ifrån behovet av en sådan modell.

Därför presenterade Sverigedemokraterna nyligen tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna ett alternativ till denna utdaterade reform. Vi anser att den kan skrotas till förmån för förslag som på riktigt ökar konkurrensen på elmarknaden och stärker kundernas ställning. Det är förslag om ett förstärkt regelverk för leverantörsbyten där kundens ställning och rätt att byta elbolag behöver stärkas liksom att sjysta affärsmetoder ska premieras. Vi kan se ett behov av att slopa anvisningsavtalen eftersom en relativt stor andel av elkunderna i dag inte gör något aktivt val av elbolag utan i de flesta fall anvisas ett avtal som är onödigt dyrt för dem. En sådan ändring skulle tydligt minska kostnaderna för elkunderna omgående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Det finns behov av förenklade fakturor. Många kunder upplever elräkningar som röriga och svåra att förstå. Det försvårar även för elkunderna att vara aktiva och välja elbolag. I stället för en kostsam påtvingad gemensam fakturahantering tror vi att en sådan frivillig branschgemensam dialog skulle kunna initieras för att lösa ut frågan, och det skulle vara betydligt mer kostnadseffektivt.

Fru talman! Om Sverige ska lyckas med elektrifieringen, hålla ihop en fungerande elmarknad och säkerställa en likvärdig prisbild inom landet och långsiktigt stark elförsörjning kommer det att behövas reformer för att utveckla elmarknaden. Men framför allt behöver Sverige en ny regering för att kunna genomföra detta.


Anf. 131 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Tillståndsprocesser låter ju otroligt osexigt på så många sätt, men det är en fundamental del av en demokrati och av vårt samhälle.

Det kan handla om väldigt många olika saker. Nu kommer vi att prata elnät, men i dag har vi också sett tillståndsprocesser som gör att vi ställer in världens största e-sportevenemang här i Sverige då tävlande inte får tillstånd att komma in i landet. Det är helt absurt, och att regeringen inte har kunnat lösa det är faktiskt inget annat än pinsamt.

Vi har otroligt många typer av tillståndsprocesser. Här pratar vi om elnäten, men vi har också processer för den förnybara energin och för energiförsörjning över huvud taget, som vi hört tidigare talare prata om.

Vi har fantastiska möjligheter här i Sverige. Vi kan göra väldigt mycket. Vi har företag som står och stampar för att få vara med och ställa om men som i dag inte får chansen därför att den statliga byråkratin och de statliga myndigheterna lägger krokben. Det är för mig helt absurt.

Vi måste nyttja de förutsättningar vi har. Det är en konkurrensfördel för AB Sverige. Det är det som lägger grunden för att våra företag ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.

Det handlar om att se till att elpriserna är stabila och låga sett över året för att få konkurrenskraft i helheten. Elpriserna kan vara höga ibland och mycket låga ibland, men det viktiga är att totalpriset är konkurrenskraftigt.

Då behöver vi också klara av överföringskapaciteten. Den är en nyckel för att få in mer förnybar energi i hela Sverige. Vi pratar ofta om att vi behöver mer elledningar från norra Sverige till södra Sverige. Men tittar vi lite längre fram ser vi att det kanske snarare är södra Sverige som behöver bygga ut och dela med sig av kraften till norra Sverige, för det är där industrisatsningarna kommer. Det är där den stora elanvändningen kommer framöver.

Då är det fantastiskt att vi har väldigt bra förutsättningar för exempelvis havsbaserad vindkraft, inte minst i södra Sverige, så att vi kan avlasta den norrländska vattenkraften när det behövs och exportera el norrut för att se till att vännerna där också får mer jobb och företagande. I stället för att bara exportera råvaran el söderut kan man förädla den på plats och skapa ett mervärde som vi kan sälja inte bara i resten av Sverige utan också internationellt. Det är något som kommer att vara värt att ta vidare. Men då krävs det att man ser till att överföringskapaciteten finns på plats.

Rapporterna duggar tätt om kapacitetsbrist. Det pratas om elkris, men i grunden handlar det inte om att vi har för lite el utan om att vi har för lite överföring - senast i min valkrets Göteborg och på västkusten, där man ser att man inom kort kommer att slå i taket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Det behöver byggas nya ledningar, och då kan vi inte ha en situation där det är staten som lägger krokben för utvecklingen. Här behöver vi en regering som agerar tydligare. Vi behöver nya direktiv till Svenska kraftnät. Vi behöver mer förenkling.

Vi behöver bygga ut med marginal på samma sätt som man gjorde med järnvägen. När man byggde den på 1850-talet räknade man ju inte med trafik som går i över 200 kilometer i timmen och kan ta tusentals personer totalt. Man byggde nästan för häst-och-vagn-trafik, fast möjligtvis lite automatiserad. Det är samma järnväg nu därför att man byggde med kapacitet. Man tog i när man gjorde det.

Det är också därför vi kan få in Northvolt i Skellefteå. Där fanns det kapacitet. Man hade inte byggt precis så mycket man behövde. Man hade tagit till lite extra.

Det måste vi göra nu också. Det skapar samhällsnytta, och det skapar affärsmöjligheter som vi annars inte får.

Vi måste också se till att utveckla ersättningsformerna för dem som berörs. Markägare måste få kontinuerlig ersättning i stället för expropriering. Man vill ju inte bli av med sin mark. Man kan tänka sig att låna ut den mot ersättning, men man vill inte få den beslagtagen av staten.

Här är det synd att regeringen inte har tagit hänsyn till hela den utredningspotential som faktiskt fanns i det som Nätkoncessionsutredningen lade fram. Det är bara delar som man nu väljer att gå med till riksdagen.

Ett exempel är mikronät, som man inte tar vidare ordentligt, och som man dessutom skulle kunna utöka ytterligare så att det går att dela på elen mellan fastigheter.

Om jag och grannen har bra tak båda två är det ju inga problem. Men om mitt tak är skuggat och grannens har bättre förutsättningar för solel, då är det väl mer rimligt att vi sätter upp dubbelt så många solceller på grannens tak och delar på elen än att jag ska behöva avverka träd för att få mindre skugga.

Det som också saknas och som vi tar upp i reservation 2 i betänkandet, som jag därför vill yrka bifall till, är de nät som är icke koncessionspliktiga men redan miljöprövade.

Det här låter avancerat, men det är det inte alls. Det kan handla om ett nät som finns inom en vindkraftspark. Om parken är lite för stor går helt plötsligt nätmonopolet in och kräver att man ska ha en koncession för det, och det finns risk att man inte kan ha det som ett eget nät inom parken. Det här är helt orimligt, för det är ju inte någon annan som kommer att koppla på det nätet. Då är det bättre att man får möjligheten att göra det själv och bygga nätet på egen hand. Det kommer att spara pengar, tid och myndighetsresurser. Men det har regeringen valt att inte gå vidare med, och det tycker jag är synd.

Vi behöver såklart också reformera elnätslagstiftningen. Vi behöver få in lönsamhet i flexibilitet. Där man i dag inte kan få avkastning på att nyttja flexibilitet behöver det komma in.

Vi behöver få in mer forskning och utveckling så att man faktiskt kan dra nytta av den nya tekniken. Vi behöver också forskning på själva nätregleringen och på modellen och monopolet, för vi kan se tydligt internationellt att de som forskar på sin nätutveckling också har ett effektivare system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Det här är väldigt många saker som såklart är lätta att säga men svårare att genomföra. Det finns målkonflikter. Mer nät kommer exempelvis att betyda fler kollisioner med fåglar. Men då måste vi ställa oss frågan vad som händer om vi inte gör det. Hur många fåglar kommer att dö på grund av ökade utsläpp? Vad är egentligen alternativet? Här tycker jag att regeringen inte levererar. Man vågar inte ta i målkonflikterna.

Vi har såklart också målkonflikter med lokal acceptans. Svenska kraftnät upplevs gå på väldigt buffligt och otransparent. De behöver bli mer transparenta, till exempel med ersättningsmodellerna. Men de behöver också ha ett mer öppet perspektiv, samråda med folk, se till att få dem med sig och även visa från regeringens och såklart riksdagens sida att det här inte bara är en klimatfråga. Det handlar om jobb och företagande och om omställningen till att få mer konkurrenskraft internationellt. Det kan helt enkelt handla om att om vi inte bygger de här ledningarna, ja, då kommer människor att förlora sina jobb. Det är inte den argumentation som förs i dag, men den är väldigt tydlig när man pratar med stålbolag, kemibolag och andra industribolag som behöver den här kraften.

Att man inte har klarat av att kommunicera det här ger faktiskt underbetyg till regeringen, för det här är avgörande för svensk konkurrenskraft och svensk omställning men faktiskt också för svensk hälsa. Mer elektrifiering i stället för fossila bränslen skapar mindre luftföroreningar, vilket i sin tur leder till bättre hälsa. Mer elektrifiering leder också till minskat behov av import av exempelvis olja från Ryssland, vilket förbättrar vårt säkerhetspolitiska läge.

Här finns verkligen allt att vinna, och vi i Centerpartiet kommer att ta vara på de chanserna. Vi har lagt fram tydliga förslag på att förbättra och förenkla och göra det snabbare att ställa om Sverige. Det borde fler ta till sig.


Anf. 132 Birger Lahti (V)

Fru talman! Det känns lite konstigt att börja med att säga att man håller med Centerpartiet i en debatt en dag som den här, men jag kan börja så.

Det är ett mycket angeläget ärende som vi debatterar nu, nämligen moderna tillståndsprocesser för elnät.

Frågan som kanske dyker upp är varför det ärendet skulle vara angeläget eller särskilt viktigt. Jo, jag ska försöka ge er min bild och min uppfattning om varför det blir och är viktigt.

Syftet med de här ändringarna i ellagen är att göra det enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandet ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Och det är bra - syftet är att stimulera utbyggnaden av framför allt förnybar elproduktion men givetvis också att lösa problemen som vi har i elnätssystemet.

Fru talman! Jag har tillsammans med kollegor i mitt parti träffat aktörer som ska göra något av underverk i svensk industri, nämligen göra en omställning till att bli hållbara. Slutprodukterna ska vara helt utsläppsfria inom två decennier, och några har till och med aviserat att det kan gå mycket fortare än så.

Vad som kom fram vid samtliga träffar var att tillståndsprocesserna tar alltför lång tid, oavsett vilka tillstånd som avses. Elnät kommer givetvis att vara helt avgörande för att dessa tunga aktörer ska lyckas med sin omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Ytterligare något som kom fram vid våra diskussioner var att el till konkurrenskraftiga priser är viktigt, liksom tillförlitlighet, men även att förnybart kommer att vara ett försäljningsargument för slutprodukten, när den ska kallas för grön och utsläppsfri.

Det betänkande vi debatterar innehåller mycket, från smått till stort. Låt mig beröra några saker som jag tycker är viktiga att nämna.

Vindkraft är ett produktionsslag som alltmer kommer att vara avgörande om vi ska klara av omställningen i industrin och transportsektorn. Det kommer att behövas mycket mer elproduktion i Sverige. Men att få med sig lokalbefolkningen och kommunerna är inte superenkelt, kan jag tala om för er. Om vi ska klara att bygga ut produktionsslag, bland annat vindkraft, måste utbyggnaden ske i hela Sverige. Och där kommer havsbaserad vindkraft in i bilden.

Trots att det finns en stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige håller byggandet först nu på att ta fart. Den havsbaserade vindkraften finns i dag främst i södra Sverige. Förutom de uppenbara klimatvinsterna ger havsbaserad vindkraft dessutom fler jobb eftersom mycket arbete måste utföras på plats. En utbyggd havsbaserad vindkraft i södra Sverige skulle också minska belastningen på överföringskapaciteten från de norra till de södra delarna av landet. Även om bygg- och driftskostnaderna för havsbaserad vindkraft är höga är årsproduktionen betydligt högre. En stor del av kostnaderna kan härledas till nätanslutningen.

I Energikommissionen, som vi inte är delaktiga i, liksom i den energipolitiska överenskommelsen menar man att anslutningsavgifterna för stamnätet bör slopas för havsbaserad vindkraft. Jag är positiv till detta även om det givetvis krävs ytterligare åtgärder för att främja verksamheten gällande vindkraft till havs.

Anslutningsavgiften är kostnaden för att dra elen från vindkraftverken till kraftstationerna och sammankoppla dem med det gemensamma elnätet. I dag står elproducenterna för den kostnaden, men ett annat alternativ vore givetvis att Svenska kraftnät står för kostnaden. Detta skulle öka möjligheterna till investeringar och vara en tydlig satsning på mer havsbaserad vindkraft.

Nu måste regeringen gå från ord till handling när det gäller avskaffandet av anslutningsavgiften. Jag anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur man ska gå till väga för att avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft.

Fru talman! Här passar det utmärkt att jag yrkar bifall till vår reservation 21, som handlar just om avskaffande av anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft. Vi står givetvis bakom våra andra reservationer, men jag yrkar som sagt bifall bara till reservation 21.

Just utbyggnaden av vindkraft har blivit föremål för en stor diskussion på några ställen i landet, där man upplever att allt ska byggas i norra Sverige. Stora områden tas i anspråk för vindkraftsparker, och den södra delen av landet slipper utbyggnader. Därför är det extra viktigt att vi får igång havsbaserade vindkraftsparker i södra Sverige och kan peka på att vindkraft ska byggas i hela landet.

Hur ska jag kunna övertyga landsbygdsbor om att säga ja till vindkraftsparker i skogslandskapet om det inte byggs havsbaserade parker en mil ute till havs, där de bara syns som några centimeter höga snurror från land, när det samtidigt söks tillstånd för stora parker runt byar bara en kilometer från bebyggelse? Därför, fru talman, är det viktigt att få igång de stora byggplanerna ute till havs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Som jag sa berörs både stort och smått i den här propositionen.

Att solel och solpaneler bidrar med något är också något som vi lärt oss när utvecklingen gått framåt gällande förnybart. Personligen kan jag konstatera att solelsproduktion fungerar till och med hemma hos mig, jag som ändå är den nordligaste riksdagsledamoten i dag.

Den svenska kraftproduktionen utgår i dag från en i hög grad centraliserad produktion med fokus på distribution till slutkund via transmissionsnät, regionnät och lokalnät. Denna modell håller dock delvis på att ritas om, vilket drivs på av en snabb teknikutveckling, inte minst när det gäller lokalt producerad energi från till exempel solceller.

En hög koncentration av solceller kan dock skapa lokala utmaningar i nätet. Dessa utmaningar skulle, menar vi, kunna avhjälpas genom att, som Rickard Nordin också nämnde, överskottselen delas med grannen via så kallade mikronät. Sådana mikronät skulle också skapa fantastiska möjligheter då solceller i högre grad kan installeras på optimala lägen. På så vis behövs det färre solceller totalt, vilket är positivt ur ett resursperspektiv. Lokala mikronät möjliggör även för mikroproducenter att öka lönsamheten för de installerade solcellerna, vilket kan uppmuntra fler att investera i solelsproduktion.

Nätkoncessionsutredningen (SOU 2019:30) föreslår att ett internt lågspänningsnät för delning av energi får byggas eller användas utan tillstånd inom egen fastighet och mellan byggnader och anläggningar som var och en har en anslutning till en ledning eller ett ledningsnät som används med stöd av en nätkoncession. Syftet är att kunna nyttja den egenproducerade elen bättre.

Vänsterpartiet stöder förslaget men anser samtidigt att det vore synd att inte ta tillfället i akt att vidga förslaget till att även gälla flytt av el mellan fastigheter, givetvis inom ett tydligt, mindre geografiskt område, för att, som Rickard sa, möjliggöra för grannar med olika sollägen att dela elen med varandra.


Anf. 133 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag står självklart bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation nummer 10 i betänkandet.

Vi lever i en spännande tid. Man behöver inte bläddra särskilt många blad bakåt i kalendern förrän man kommer till en tid då många trodde att vi steg för steg skulle kunna sänka vårt elbehov. Elnätet var då en ickefråga, och om den över huvud taget diskuterades var det i första hand på temat "Kan man inte bara ta bort de där ledningarna så vi slipper se dem?". Det var en tid sedan, men det var så det lät då.

Det ser ganska annorlunda ut i dag. Jag behöver inte gå längre tillbaka i tiden än till början av den här mandatperioden, när jag var ny ledamot och förde fram förslag om att Sverige borde sätta ett produktionsmål på 200 terawattimmar. Flera tittade väldigt skeptiskt på mig; vi får tänka på att detta var hösten 2018. De undrade om de inte hade hört fel - är hon tokig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Om jag skulle upprepa siffran 200 terawattimmar i dag skulle jag fortfarande få lite frågande blickar, men av helt andra skäl. Så fort går nämligen elektrifieringen, och så fort ökar behovet av el för att vi ska kunna göra de klimatomställningar som så väl behövs inom både industrin och fordonsflottan. Men jag väljer att se denna positionsförflyttning som något positivt, för vi står vid tröskeln till en nyelektrifiering av vårt land som på riktigt skulle kunna förverkliga visionen om att vi ska bli fossilfria och få en hållbar tillväxt.

Jag vet att det är stor samstämmighet om just det målet, men vi har en hel del olika uppfattningar om bästa vägen dit.

Fru talman! Det handlar som alla vet inte bara om att vi ska ha en stabil, väderoberoende och pålitlig produktion av el. Den ska ju också kunna transporteras på ett effektivt sätt från produktionskällan till slutanvändare, och dagens betänkande tar upp ett antal förslag som är tänkta att vässa den förmågan.

En genomgående svaghet i dagens regelverk är att ledtiderna är så förtvivlat långa. Vi är därför i grunden positiva till propositionen, och det finns ett förslag som vi i huvudsak ställer oss bakom. Men vi tror att det finns lite mer att göra.

Vi har tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna en reservation där vi anser att regeringen ska återkomma till riksdagen med än mer kraftfulla förslag för att underlätta och förkorta tillståndstiderna för elnät. Experter menar att de förslag som nu ligger på bordet förkortar dessa processer från tio år till åtta år. Här tror vi att det finns mer att göra. Vi vill göra en översyn av allt från myndighetsresurser till domstolsprocesser.

Fru talman! Detta betänkande handlar egentligen enbart om moderna tillståndsprocesser för just elnäten. Tillståndsprocesser överlag behöver dock ett rejält omtag. Jag tror inte att det finns någon som egentligen tycker något annat, speciellt inte om man tycker att det är viktigt att det skapas tillväxt och välstånd i vårt land. Det vi behöver fråga oss är varför det tar så lång tid just här i Sverige.

Fru talman! Jag vill citera Vattenfalls vd Anna Borg: "Det krävs dramatiskt förkortade tillståndsprocesser och en välfungerande energimarknad." Detta säger hon när hon talar om förutsättningarna för att Sverige ska kunna utveckla teknik för att tillverka stål utan kol.

Under de senaste decennierna har även bland andra Svenskt Näringsliv sagt att miljöbalken och dess tillämpningar skapar stora problem när företag vill starta eller utveckla verksamheter. Flera röster runt om i landet höjs när det gäller Sveriges elförsörjning, nu senast i Västsverige. Precis som kollegor här inne har nämnt i dag hotar elbrist att drabba även denna region. Det handlar om att om att säkra tillförseln av pålitlig el, och elnäten måste rustas upp och det ganska omgående. Detta är frågor som varje politiker borde ta på allvar för att hitta lösningar som åtgärdar den problematik vi står inför.

Fru talman! En annan åtgärd vi föreslår i detta betänkande är att pröva en enklare ordning för att pröva ändringar, vilket skulle leda till minskad administration för nätföretagen och prövningsmyndigheten. I många fall skulle det leda till kortare prövningstider. Förutom att de berörda projekten skulle bli lättare att genomföra skulle också resurser frigöras till mer komplicerade projekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Vi kristdemokrater instämmer i denna ambitionsförflyttning. Men på denna punkt går det att ifrågasätta om det inte vore möjligt att förenkla ytterligare något. Det bör förtydligas att det enbart är förändringens lämplighet som ska prövas, inte hela anläggningen. Dessutom är det en onödigt hög administrativ ribba att kräva en ansökan när det ibland borde kunna räcka med en anmälan.

Fru talman! Man brukar säga att ingen människa är en ö. Detsamma gäller även nationer. Sverige lever inte frikopplat från omvärlden, utan vi hänger på olika sätt nära samman med våra grannländer. Detta är precis som sig bör och något vi bör bejaka och arbeta för att utveckla. Gränsen går naturligtvis inte vid det som traditionellt kallas Norden, utan vi är sedan länge en del av den europeiska gemenskapen. Detta ska vi se som en tillgång även på energiområdet.

Sverige bör därför sträva efter en ökad sammanlänkning av ett fossilfritt energisystem på europeisk nivå. Ju mer fossilfri el vi kan producera och exportera, desto större chans att tränga undan fossilbaserad och smutsig el och desto bättre är det för klimatet och Sveriges ekonomi. Sverige bör inom EU verka för att målet om förnybar energi byts mot målet om fossilfri el, där också kärnkraften ingår.

Vi ser också ett behov av att Sverige ökar sina ansträngningar att öka den svenska exporten av svensk fossilfri el såväl som miljövänlig energiteknik. För att detta ska bli möjligt måste sammanlänkningen av EU:s medlemsländer påskyndas.

Fru talman! Jag skulle vilja passa på att ta upp en fråga till. Regeringen har för avsikt att rikta specifika subventioner till havsbaserad vindkraft för att på så vis öka etableringstakten. Energimyndigheten har haft ett regeringsuppdrag att analysera hur anslutningsavgifter för vindkraft till havs kan slopas, ett uppdrag som presenterades i en rapport 2018.

Vi ser att havsbaserad vindkraft har en roll att spela i framtidens energiförsörjning och kan konstatera att tekniken har mognat. Men subventioner till havsbaserad vindkraft skulle ge oönskade effekter som inte svarar mot systembehovet.

Energimyndighetens beräkningsmodell för åtta vindkraftsparker ger en kostnad på 10,5 miljarder kronor, vilket kommer att belasta antingen kundkollektivet eller skattekollektivet. Samtidigt vet vi att stamnätet är eftersatt och kräver betydande satsningar i hög takt för att kapacitetsproblem ska motverkas och systemet, som i dag lider av inlåsningsproblem och obalanser, ska fungera bättre. Resurser behöver allokeras dit där de kan få effektivast verkan.

Till detta ska läggas att marknaden mellan olika kraftslag snedvrids, med följd att vi får en forcerad utbyggnad av vindkraftverk till havs som riskerar att slå undan benen för befintlig och annan ny förnybar kraft samt för planerbar fossilfri kraft. Det är ett dåligt nyttjande av resurser som kommer att försena klimatomställningen snarare än att påskynda den. De obalanser som alltmer pressar systemet visar snarast på behovet av planerbarhet och stabiliserande egenskaper.

Energimyndigheten har i ett tilläggsuppdrag redovisat att det inte finns något marknadsmisslyckande som ger skäl att rikta ett specifikt stöd till vindkraft till havs. Vi motsätter oss därför dessa riktade subventioner.


Anf. 134 Monica Haider (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 22 Moderna tillståndsprocesser för elnät. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Moderna tillståndsprocesser för elnät är en efterlängtad proposition. Det är ett område vi verkligen har behov av att förändra, så att det går fortare att bygga ut elnäten. Det är vi helt överens om här i kammaren. Det är bra att den här propositionen har lagts fram.

Vi kan också se det i antalet motioner från allmänna motionstiden. Det är 41 motioner med cirka 120 yrkanden, och det är också fyra följdmotioner till propositionen.

Förslagen i propositionen är det som regeringen anser som viktigast att prioritera för att förkorta ledtiderna för att bygga elnät. I koncessionsutredningen finns ytterligare förslag som regeringen bereder. Regeringen har inte avvisat några förslag som finns i utredningen.

Detta är den största tidsbesparingen för elledningsbyggande som gjorts sedan Sverige fick elektricitet. Vi tar höjd för fördubblad elanvändning. För att klara det ska vi trefaldiga investeringarna i elnäten och halvera tillståndstiden för att bygga ledningar. Ändringarna syftar till att det ska bli enklare att bygga ut elnätet i Sverige och att tillståndsförfarandet ska bli mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och berörda myndigheter.

Vidare föreslås att det ska bli enklare för nätföretag att vidta åtgärder utan att behöva ansöka om nätkoncession. Fler ledningar ska kunna byggas och användas med stöd av en koncession av ett område. Det ska också gå att lägga samman nätkoncessioner och dela upp en nätkoncession för en linje.

Energimarknadsinspektionen ska få besluta om tillträde till mark för undersökningsarbeten. Det ska också bli lättare att inleda en ledningsförrättning och underlätta för nätföretag att få frågan om tillstånd till vattenverksamhet prövad i ett tidigt stadium.

Förslagen gäller främst de stora ledningar som i dag har de längsta ledtiderna för byggande, det vill säga region- och transmissionsnät.

Fru talman! Den ökande elektrifieringen gör att vi behöver göra många saker samtidigt för att klara det framtida elbehovet. Vi ser att samhälls och teknikutvecklingen går fort, och det är en ständigt ökad efterfrågan på el, vilket ställer nya krav på både produktion och elnät. Kapacitetshöjande investeringar är därför nödvändiga för att möta det framtida behovet. Denna proposition är en del i det arbetet, men vi behöver göra mer, som jag inledde med.

Elektrifieringsstrategin, som regeringen arbetar med, är en viktig pusselbit. Strategin ska bidra till en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering, där man tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en ökad elektrifiering. En plan för att hantera eventuella hinder kommer också att ingå. Senast i oktober i år ska den vara på plats. Regeringen har också inrättat en elektrifieringskommission för att påskynda arbetet med elektrifieringen av de tunga vägtransporterna och transportsektorn i sin helhet. Strategin och kommissionen kompletterar varandra, framför allt när det gäller transporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Fru talman! Att minska ledtiderna för att bygga ut elnät har också konsekvenser, vilket man kan läsa om i propositionen. Förslagen bidrar till att förkorta handläggningstiderna och skapa ett mer flexibelt och modernt regelverk som ger administrativa lättnader och förenklingar för nätföretag och myndigheter. Det kommer att gå fortare att ansluta anläggningar till elnätet.

Det görs också en bedömning att förslagen inte kommer att ha några betydande konsekvenser för markägare. Lantmäteriet kommer att behöva göra en bedömning av om ändamålet med ledningen kommer att tillgodoses på annat sätt eller om olägenheterna av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som ledningsrätten kan medföra. Det skulle också kunna innebära att ersättningen till markägare ökar och att regionnätsföretagen får ökade incitament att beakta markkabel vid planering eller en alternativ ledningssträckning i syfte att undvika konflikter med markägare som kan förlänga ledningsrättsförfarandet.

I ersättningsfrågan finns det, som vi vet, diskussioner. Dem har vi säkert alla hört. Man tycker att ersättningen är för låg. Men det finns givetvis också en stor diskussion om huruvida det ska vara mark- eller luftledning. Som vi har hört här från talarstolen kommer vi att behöva båda. Vi kommer att behöva luftledning. Annars kommer vi inte att klara av det här.

Fru talman! Förslagen i propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät kommer att förkorta ledtiderna väsentligt, och i utredningen finns det ytterligare förslag som bereds. Förslagen här är de som är viktigast att prioritera för att förkorta tiderna, men det finns mer att göra. Detta innebär att det är den största tidsbesparing i elledningsbyggande som gjorts sedan Sverige fick elektricitet.

Eftersom detta är den sista debatten för oss i näringsutskottet skulle jag vilja passa på att önska alla en trevlig sommar.


Anf. 135 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Vi är inne i en spännande energiomställning som sker både globalt och här i Sverige. Det som händer är att förnybart sopar mattan med fossilt och kärnkraft. 90 procent av all ny elproduktion globalt förra året var faktiskt förnybar. Just nu i Sverige bygger vi vindkraft snabbare än man gör nästan någon annanstans i världen. Den byggs ut i en enorm takt. Även solkraften byggs ut i rekordfart men från betydligt lägre nivåer, förstås. Bara inom några år passerar vindkraften kärnkraften i storlek i Sverige.

Detta är naturligtvis i grunden väldigt positivt. Det innebär att vi får lägre koldioxidutsläpp och bättre luftkvalitet så att färre dör eller får astma. Det innebär mindre risk för kärnkraftshaverier.

Sedan skapas det naturligtvis utmaningar på vägen. Det låter ibland som att vi som förespråkar 100 procent förnybar elproduktion tror att det ska vara en dans på rosor. Så är det naturligtvis inte, utan det skapas utmaningar när man ska göra omställningar.

Först och främst är vindkraft och solkraft väderberoende. Det skapar utmaningar för systemet. Vindkraften i Sverige har hittills byggts framför allt i norra Sverige, medan kärnkraften framför allt läggs ned i södra Sverige. Detta gör att vi behöver bli mycket smartare och mer flexibla i hur vi konsumerar el. Men det ställer naturligtvis också krav på utbyggnaden av elnätet, vilket är skälet till att vi står här och diskuterar i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Det här är naturligtvis en utmaning. Det tror jag att vi alla egentligen är överens om. Det tar helt enkelt för lång tid att bygga ut nätet i Sverige. Men med den här propositionen tar vi ett stort kliv i rätt riktning. Det är faktiskt den största tidsbesparing som gjorts i Sverige sedan vårt land elektrifierades. Ambitionen är att halvera tillståndstiden. Och vi kombinerar det med en tredubbling av investeringarna i byggandet av nät.

Att korta dessa tider är ganska komplicerat. Det handlar om regelförenklingar, om att myndigheter ska snabba på sina processer, naturligtvis, och om att nätbolagen kan vidta åtgärder utan att behöva söka ny koncession. Det är några av de saker som ingår här. Det är alltså ett stort kliv fram vi tar med den här propositionen. Och det är verkligen på tiden att vi nu får detta på plats.

Med det sagt tror jag inte att vi helt ska nöja oss, utan vi ska jobba vidare. Som bland annat Vänsterpartiet har varit inne på i denna debatt behöver vi ledningar till havs i mycket större utsträckning. Vi vet som sagt att vindkraften hittills har byggts ut mest i norra Sverige och att det är kärnkraften i södra Sverige som läggs ned. Då skapas en effektobalans, och där behöver vi helt enkelt få in ny elproduktion. Då är det till havs som vi har den största potentialen.

Miljöpartiet har satt ett mål om 90 terawattimmar havsvind till 2040, vilket är ungefär i linje med vad EU säger att Sverige ska klara av när man bryter ned det gemensamma EU-målet. Men för att det ska kunna realiseras till 2040 kommer det att krävas att vi bygger ut nätet till havs. Därför är det väldigt bra att regeringen har aviserat att man har den ambitionen. Sedan får vi se vad som händer med det. Men det krävs, helt uppenbarligen.

Vi behöver också underlätta för de små lokala näten, inte minst inom samma fastighet. Historiskt sett har Sverige sett ut så här: Vi har stora kraftkällor, vi har ett nät och så har vi en kontinuerlig och jämn produktion och användning av el, helt enkelt.

Det ser inte längre ut så, utan vi kommer att ha ett mer differentierat system framöver. Då är det bra för systemet som helhet att vi kan få mer lokala gemenskaper för elproduktion och att de kan vara mer självständiga och så vidare. Och då är det jättebra om man kan underlätta den typen av utveckling av systemet.

De steg som vi tar och det som vi behöver jobba med framöver underlättar för det som är och ska vara slutmålet: 100 procent förnybar elproduktion.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.


Anf. 136 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Sverige har historiskt stora elöverskott. Rekordåret 2019 följdes upp av ännu ett år av stor export. Det är export som trycker bort fossilkraft i Europa men som också hjälper våra nordiska och baltiska grannar att minska sitt beroende av Ryssland.

Sverige har dagligen en export av 44 gigawattimmar till Finland eller cirka 18 terawattimmar årligen.

Sverige har under en tioårsperiod gått från att vara nettoimportör av el till att vara nettoexportör av el. Samtidigt har de fossila inslagen i Sveriges elmix minskat från sju terawattimmar till cirka en terawattimme. Det är en utveckling som vi ska vara stolta över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Men det finns också utmaningar. Vissa städer växer snabbare än den kapacitet som många gånger finns tillgänglig. Vi har ett effektunderskott i södra Sverige. Trots det ligger Sverige väl till i en europeisk jämförelse av effektsituationen. Tillståndsprocesserna för byggandet av nya elledningar är dock alltför långa och alltför krångliga.

En av de viktigaste åtgärderna för att komma till rätta med dessa utmaningar är att korta ledtiderna för att bygga nya elledningar. Därför sätter vi upp målet om att halvera byggtiden för nya ledningar. Den proposition som regeringen nu har lagt på riksdagens bord och som vi nu debatterar är en viktig del i det arbetet. Förslagen i propositionen kommer att leda till den största tidsbesparingen för elnätsbyggande sedan Sverige elektrifierades.

Det senaste stora greppet för att korta ledtiderna togs på 50-talet, alltså för över 70 år sedan. Ingen tidigare regering har gjort mer för att korta tiderna för byggande av nya ledningar än vad vi gör med det förslag som nu ligger på riksdagens bord.

Vi gör också historiskt stora investeringar i elnäten. De kommande tio åren investerar Svenska kraftnät 50 miljarder kronor i transmissionsnätet. Samtidigt förstärker vi Energimarknadsinspektionens budget för att anställa fler handläggare och korta handläggningstiderna, som har ökat kraftigt. Hela koncessionsförfarandet har digitaliserats för att undanröja behovet av tidsödande kompletteringar.

Men jag vill också vara tydlig här i kammaren: Vi tar nu det största steget för att korta ledtiderna på över hundra år, men vi kommer att behöva ta ytterligare steg. Sverige står inför en ny våg av elektrifiering, och de enorma industri- och klimatinvesteringar som står för dörren ska inte hindras av onödigt tidsödande tillståndsprocesser. Vi kommer att genomföra fler åtgärder, men med den här propositionen lägger vi en god grund för kraftigt kortade ledtider.

Låt mig avsluta med några ord om det vi har framför oss. Sverige står som jag nämnde inför en betydande elektrifiering av industri och transporter. Tillgången till el kommer att vara avgörande för att klara elektrifieringen och nå klimatmålen men också för att stärka Sveriges konkurrenskraft som industrination. Den tid då Sveriges statsminister stod på fina ekonomiska möten och sa att Swedish industry is basically gone är sedan länge förbi.

Jag välkomnar att energipolitiken nu debatteras och att det tycks finnas ett stort intresse bland riksdagens partier av att diskutera energipolitik. Jag menar att det vore en styrka för Sverige om vi återigen kunde komma överens över blockgränserna och skapa långsiktiga spelregler för svensk industri. Men då krävs det att alla parter förmår att sätta landets intressen framför de egna.


Anf. 137 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Halverade tillståndstider vore fantastiskt, tycker jag. Det har Centerpartiet tyckt länge, så det är trevligt att regeringen nu ansluter sig.

Man kommer också att genomföra fler åtgärder. Jag blir då nyfiken på vilka åtgärder statsrådet tänker sig. I utredningen finns ju flera förslag som regeringen valt att inte ta vidare. Vad har hänt med dem egentligen? De interna näten i vindkraftsparker är ett exempel; vi kan också prata mikronät för lokala företagare. Det finns ett antal andra saker som inte finns med i propositionen. När kommer de?


Anf. 138 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågorna!

Just den här tiden kanske man ska vara lite försiktig med att ställa ut löften om när produkter från regeringen kommer, men jag ska ändå säga det så att det är tydligt: Vi gick vidare med de delar av utredningens förslag som kapade ledtiderna mest. Vi ansåg att det var mest bråttom med de förslagen. Vi har inte avskrivit några av de andra förslagen. Vi arbetar vidare med dem på departementet, och målsättningen är att föra de relevanta förslagen vidare under hösten.

Jag välkomnar naturligtvis om så många som möjligt av partierna i riksdagen ansluter sig till målet om att halvera ledtiderna.


Anf. 139 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Nu var det ju inte så att de åtgärder som finns i utredningen kommer att halvera tiden för tillståndsprocesserna. Statsrådet sa: Vi kommer att genomföra fler åtgärder. Hur har regeringen då tänkt? Jag förstår att det är osäkerheter och annat, men vad har regeringen för ytterligare förslag för att få ned tiderna? Vi pratar i dag om att det tar tio till tolv år, och det som finns på bordet nu kanske kan kapa det med ett till två år. Då är det ganska lång tid kvar. Vilka alexanderhugg ser statsrådet framför sig?

Vi ska också komma ihåg att det finns andra saker som pekar i andra riktningen. Vi fick just en artskyddsutredning som ser ut att lägga en död hand över i princip allting. Vindkraftsparker ska vi inte tala om. Det kommer i princip att bli olagligt att göra saker oavsiktligt som påverkar fågellivet. Det blir helt orimligt. Vi har alltså i andra vågskålen saker och ting som riskerar att förlänga tillståndsprocesserna och göra det ännu svårare.

Jag är fortfarande nyfiken. Statsrådet svarade ju inte på frågan: Vilka ytterligare åtgärder utöver utredningens förslag ser statsrådet framför sig för att vi ska kunna halvera tillståndsprocesserna generellt?


Anf. 140 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag svarar gärna på den frågan också, men jag vill ändå bara för protokollets skull understryka att den förra frågan Rickard Nordin ställde var vad vi skulle göra med de förslag i utredningen som inte fanns med i propositionen. Den frågan besvarade jag.

Sedan vill jag bara understryka att de här förslagen halverar ledtiderna för vissa ledningsbyggen. För regionnäten kommer detta att halvera ledtiderna. Det är viktigt att vi minskar tiderna för lokalnät, för regionnät och för stamnät.

Det stämmer också att vi inte når ända fram på stamnätssidan med de här förslagen. Två år räknade utredaren Elisabet Falemo med att vi skulle kunna kapa med dem. Sedan är det av snittiden, inte av maxtiden. Det är väldigt olika förslag.

Jag nämnde i mitt anförande några förslag som vi har aviserat eller gått vidare med. Några av dem har vi varit överens om, exempelvis att anställa väldigt många fler handläggare på Energimarknadsinspektionen för att korta handläggningstiderna. Jag tror också att vi är överens om digitaliseringen av tillståndsprocesserna, som kommer att kapa rejält med tid. Svenska kraftnät har aviserat att de gör om sitt samrådsförfarande för att minska tiderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Jag tror dock att det kommer att behövas ytterligare insatser. Jag har noterat i debatten här i dag att några av partierna har kommit med konstruktiva förslag. Jag välkomnar det. Jag är beredd att arbeta med alla konstruktiva parter i riksdagen för att nå det här målet.

Jag kan också försäkra Rickard Nordin att om den här regeringen sitter kvar med stöd av Centerpartiet kommer vi att kunna lägga fram många bra förslag för att kapa ledtiderna för elnät.


Anf. 141 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag ska börja med att ställa en fråga till Anders Ygeman, som är energiminister. Jag upprepar lite grann av det jag inledde mitt anförande med. Jag vet inte om du hann lyssna på det eftersom du kom in då, men det är mycket möjligt. Jag citerade Vattenfalls vd Anna Borg, som har sagt att det krävs dramatiskt förkortade tillståndsprocesser och en välfungerande energimarknad. Hon talade då om förutsättningarna för att Sverige ska kunna utveckla teknik för att tillverka stål utan kol. Det är en fråga som är väldigt angelägen. Jag tror att alla partier vill vara med och bidra till att vi kan göra detta på bästa sätt. Men då är tillståndsprocesserna och elmarknaden en ganska väsentlig fråga för hur vi ska lyckas ta oss dit.

Vi välkomnar den här propositionen, men vi hymlar inte med att vi tycker att man borde ha kunnat göra lite mer. Det är precis som den fråga som Rickard Nordin var inne på: Experter säger att man kan korta från tio till åtta år. Det är två års kortare ledtider som vi kan förvänta oss. Samtidigt hör jag ministern säga att med den här propositionen blir det kraftfulla förslag som underlättar att förkorta tillståndsprocesserna.

Det förslag som ligger nu är inte så kraftfullt som jag hade hoppats på. Det finns en del förslag här också som man kan titta vidare på, men jag undrar om det finns en tidsplan och om det här bereds just nu hos er på Regeringskansliet. Jag undrar om du kan säga någonting om det.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna ledamoten om att vi pratar genom talmannen och inte använder "du" och "ni".)


Anf. 142 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag ska passa på att tacka alla riksdagens partier för att vi har haft möjligheten att arbeta så snabbt i riksdagen med den här produkten. Det är ett av skälen till att vi klarar att lägga fram alla de här förslagen innan sommaruppehållet. Vi har jobbat jättehårt i Regeringskansliet, men riksdagen och näringsutskottet har verkligen också ansträngt sig. Det ska ni ha all heder för.

Ja, vi jobbar med en lång lista med olika förslag av olika dignitet. Jag tror att Camilla Brodin också känner till att vi har fått in en del förslag från myndigheterna. Som jag gav uttryck för i debatten med Rickard Nordin har vi också ytterligare förslag från utredningen att ta vidare. När det gäller dem bedömer vi dock inte kunna kapa ledtiderna speciellt mycket mer än marginellt, men det finns andra förslag som har potential att kunna göra betydligt större inverkan på ledtiderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Med det sagt, att jag tror att vi måste göra ytterligare lagändringar, vill jag också säga att vi måste se till att jobba i hela kedjan - i kommuner, i länsstyrelser och med dem som ansöker om koncession och om ledningar - för där finns det en hel del brister som gör att tiderna dras ut. Det gör det också på Regeringskansliet när vi hanterar överklaganden. Det måste gå snabbare än vad det har gjort hittills.

Vi har förslag från länsstyrelserna om hur det ska göras vidare. Vi har gått fram med förslag om hur man jobbar tillsammans mellan länsstyrelse och kommun med elektrifieringsplaner. Det kommer att komma ett antal ytterligare sådana förslag som kommer att hamna på riksdagens bord men också i regleringsbrev - och naturligtvis i den mjuka dialogen så att man förstår att det här är viktigt och prioriterat.

Där det har varit viktigt, exempelvis med Hybrit, som Camilla Brodin själv nämnde, har det gått fenomenalt mycket snabbare även med den gamla lagstiftningen.


Anf. 143 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att be om ursäkt för att jag inte följde kammarens regler i min förra replik.

Fru talman! Ministern ger här svar på en del av de frågeställningar som jag tog upp. Jag är också nyfiken på hur ministern ser på den havsbaserade vindkraften och de subventioner som man nu avser att rikta till just den havsbaserade vindkraften.

Jag vet att ministern ibland har uttryckt att det inte handlar om subventioner utan om någonting helt annat, men jag håller inte med. Här har vi olika energislag som ställs mot varandra, och Energiinspektionen har återkommit till att det inte är ett marknadsmisslyckande så att man måste rädda den havsbaserade vindkraften.

Därför vill jag gärna ställa frågan till ministern i det här avseendet om ministern anser att man ser det som en subvention och om det finns några problem med det man avser att göra framöver när man ändå går in med ganska stora medel för att se till att den havsbaserade vindkraften byggs ut med ganska snabb fart. Jag undrar hur det ska kunna inkorporeras i det svenska elsystemet som helhet med systemtjänster och så vidare som det energislaget kanske inte bidrar med.


Anf. 144 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag vill börja med den enkla avdelningen. De energislag som bidrar med stödtjänster kommer att få betalt för den nytta de gör. De energislag som inte bidrar med stödtjänster kommer inte att kunna få betalt, för då utför man ingen nytta som bidrar till systemet. Det är en bra grundprincip.

Sedan kanske vindkraftsindustrin har en annan syn på de systemnyttor man skulle kunna erbjuda än vad Camilla Brodin har, men det kan vi diskutera en annan gång. Systemtjänsterna är så utformade att bidrar de med systemnytta får man betalt för dem, annars inte. I grunden är det så med anslutningsavgifterna för den havsbaserade vindkraften också. Bidrar man med systemnytta där vi har problem med effekt och redan har starka anslutningsnoder kan man också få en nedsättning av anslutningsavgiften. Så är systemet tänkt att fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Det här är någonting som Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har varit överens om. Sedan lämnade ni energiöverenskommelsen, och nu kritiserar ni detta, men ni var ju beredda att till och med göra ett större hopp än vad det här innebär. Men även här är det faktiskt i formell mening teknikneutralt. Andra energislag skulle kunna få samma nedsättning om de gör motsvarande nytta.

Det siktar på den havsbaserade vindkraften, och det gör att det är svårt att se att det kommer att vara andra energislag, men i formell mening är det inte begränsat till det.

Tanken är att det ska göra nytta i systemet. Vi har en stark etablering av landbaserad vindkraft i norr, och vi behöver en större mängd förbrukare i söder. Den obalansen vill vi försöka råda bot på, och då är det här en del av det.


Anf. 145 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att jag är väldigt glad för Anders Ygemans uppvaknande vad gäller behovet av balans i energisystemet, att det inte räcker med bara vind och att vi behöver så gigantiskt mycket mer elenergi. Det gläder mig.

Vi har debatterat många gånger om det finns eller inte finns en brist. Vissa tider finns det ett klart överskott - där har Anders Ygeman rätt - men i perioder är det tvärtom.

Jag skulle vilja säga att ingen energiform är utan konflikter. Man kan titta på gamla filmer, och det finns en svensk serie av Lars Molin om när man byggde ut vattenkraften i norr som visar vilka gigantiska problem det var när man lade under sig stora byar för att hela Sverige skulle få en säker energiproduktion.

Naturligtvis är det så att när man nu förändrar systemet och gör vindkraftsparker eller ändrar detta på annat sätt kommer det också att leda till intressekonflikter. Då skulle jag vilja fråga Anders Ygeman hur han ska tillse att äganderätten kan beaktas i så stor omfattning som möjligt. Jag får uppgifter från personer som säger att när staten äger mark som är ett naturreservat går man förbi den marken och går över annan mark. Jag vet inte om detta är sant eller inte. Men jag undrar om detta med att så långt som det är möjligt försöka undvika konflikter.

Sedan undrar jag hur Anders Ygeman ser på det här med den kommunala vetorätten. Vill ministern också att man ska köra över vetorätten hos kommunerna? Vissa partier önskar så, och därför ställer jag en rak fråga till minister Ygeman om hur han ser på den frågan.


Anf. 146 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! För protokollet vill jag först säga att den period som vi har överskott på el i Sverige kallas "år". Vi har överskott. Det fanns en tid för tio år sedan när Moderaterna styrde Sverige då vi hade underskott på el under år och importerade mycket el. Som tur är har vi lämnat den perioden bakom oss och har nu stora överskott på el.

Om du kallar den här regeringens proposition för ett uppvaknande skulle det vara kul att höra vad du kallar den period på åtta år med en moderatledd regering då tillståndstiderna för ledningar blev längre och längre och längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Sedan ställde du en fråga om det kommunala vetot. Det sorterar inte under mig, ska sägas. Men på ett övergripande plan tycker jag att det är intressanta idéer i det utredningsförslag som Lise Nordin förde fram där man behåller det kommunala vetot men preciserar det i tid, preciserar att man ska ha motiv och öppnar upp för möjligheten att låta en del av de pengar som investeringen genererar stanna i lokalsamhället.

På ett övergripande plan tycker jag att det är intressanta idéer, men frågan om det kommunala vetot sorterar under en annan minister. Jag vill säga det så att jag inte klampar in alltför mycket på det området.

Sedan var det frågan om intrångsersättning vid ledningsrätt, som jag förstod det. Där har vi gjort så - det är väl tolv år sedan nu - att den som får ledningsrätt på sin mark kompenseras till 125 procent av marknadspriset. Det är alltså bättre att sälja till den som drar fram en ledning än att sälja till marknadspriset.

Det var en förändring som jag var med och drev igenom tillsammans med Centerpartiet och Kristdemokraterna, vill jag minnas, när jag satt i bostadsutskottet som då hade frågan. Även Moderaterna kanske var med. Jag tror att Liberalerna drog sig ur till slut. Eller det kanske var Centern som drog sig ur - jag ska inte svära på det, fru talman. Men det var i alla fall en stor del av den dåvarande Alliansen som drev igenom det.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag vill även påminna statsrådet om att vi inte använder "du" och "ni" utan talar genom talmannen.)


Anf. 147 Lotta Olsson (M)

Fru talman! Jag är intresserad av hur Socialdemokraterna ser på det kommunala vetot, även om jag vet att Lise Nordin har skrivit en lång utredning om detta.

Det finns en finess med att kommuner kan få ersättning och att det kan komma pengar till det lokala samhället. Men det kan vara så att enskilda bönder i fjällvärlden eller norra Sverige äger mark där deras kommunalråd kommer att tycka att det är jättebra att ställa en vindkraftspark och att man, precis som i Lars Molins filmatisering av när vattenkraften kom till Sverige, kör över byns befolkning. Samtidigt får man lokala pengar till en kommun som många flyttat ifrån och som har en dålig kommunal ekonomi.

Det finns vinnare och förlorare i alla system. Men jag skulle vilja att ministern bemöter lite hur man ska se på det.

Det kommer nu att komma gigantiska satsningar på infrastruktur. Det här är nästan en allmän fråga, som Anders Ygeman kanske inte kan svara på själv. Men, hur tillser vi att den här infrastrukturen kommer till på bästa sätt och där den behövs? Samhället förändras jättemycket. Det räcker att det kommer en stor datahall eller batterifabrik, och sedan har vi ett jätteproblem med hur vi ska bemästra och bygga på med elinfrastruktur.

Hur tillser vi att infrastrukturen, som energiförbrukarna ändå kommer att få betala för, kommer där den bäst behövs?


Anf. 148 Statsrådet Anders Ygeman (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Fru talman! Jag får börja med att krypa till korset och be om ursäkt för att jag inte talade genom talmannen. Man kan tycka att jag efter 20 år i riksdagen borde ha lärt mig den principen - men icke!

Jag redogjorde i en tidigare replik för min syn på det kommunala vetot. Jag tycker att det fanns kloka inslag i Lise Nordins resonemang. Och jag tycker att det kommunala vetot ska behållas. Men det kan också vara klokt att precisera det i fråga om tid och motivation.

Den andra frågan som Lotta Olsson tog upp handlar om hur vi ska se till att den elinfrastruktur som ska tillkomma byggs på rätt ställe och att de nya stora förbrukare vi har kan ansluta sig där vi vill ha dem i nätet.

Det finns två perspektiv som jag vill framhålla. Det första är att nätägarna måste göra det tydligare var det finns ledig kapacitet, så att den som står i begrepp att göra en investering snabbt och enkelt kan se var det finns ledig kapacitet, både i form av elledningar och i form av effekt. Då vet man att det kan gå väldigt fort om man investerar där.

Vi måste också ha en mer framåtlutad planering när vi bygger elnät. Vi måste helt enkelt våga titta lite framåt och se var behoven kan öka. Det betyder kanske inte att vi ska bygga bara på spekulation. Men vi måste bygga elnät tidigare än vi gjort hittills och vara mer agila gentemot marknaden.

Jag tror att vi behöver förtydliga uppdraget till Svenska kraftnät vad det lider. Det är också något som man tittar på inom ramen för den elektrifieringsstrategi som regeringen har tagit fram. En av frågorna är hur det ska göras på ett bra sätt. Där kommer också planeringsmål och andra sådana resonemang som man för in.


Anf. 149 Birger Lahti (V)

Fru talman! Statsrådet Ygeman! Det är lätt att komma sist. Jag hade tänkt ställa tre frågor, men dem har jag redan fått svar på. Men det är ändå intressant, och jag tackar statsrådet för att vi får det här tillfället.

Jag kan först konstatera att det känns som att regeringspartierna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är överens om nästan allt vad gäller energifrågor. Det är väl i alla fall en bra start, med tanke på läget vi befinner oss i i dag.

Jag vet inte om statsrådet lyssnade på vad jag sa om problemet vad gäller utbyggnad av mycket viktig elproduktion, som vindkraft är i dag. Den är absolut billigast och är i ropet. Den kommer att vara avgörande för många etableringar i Sverige, framför allt dem i norra Sverige, som har berörts här.

Fru talman! Jag vill via statsrådet ge regeringen en bild. Vänsterpartiet har en av de absolut högsta svansföringarna när det gäller vindkraften. När man i södra Sverige säger nej till havsbaserad vindkraft, där vindkraftverken syns som några centimeter en mil ut till havs, och när det finns tillståndsansökningar i norra Sverige för landbaserad vindkraft som omringar en by med en kilometers avstånd till gårdar där det bor människor blir det svårt att argumentera, när vi inte bygger i hela landet.

Jag har hört svaren från statsrådet att man försöker få till det här med havsbaserad vindkraft, anslutning och saker som stimulerar. Men vi har fortfarande försvaret och sådana saker som gör att vi inte når fram i den hastighet som vi skulle önska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Moderna tillstånds-processer för elnät

Hur kan vi tillsammans göra så att vi får den bilden, framför allt när det gäller människorna i de här byarna? Man har pratat om bygdemedel, att det kanske behöver lagregleras och sådana grejer som fanns i Lise Nordins utredning.


Anf. 150 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag tror att ett redskap kan vara att på ett tidigt stadium göra karteringar och planer, så att man säger: I de här områdena har vi väldigt bra vindresurser, och här är inte miljö, försvars- eller kulturintressena lika stora. Här finns det goda förutsättningar att gå framåt.

Men i vissa områden har vi väldigt starka försvarsintressen eller väldigt starka miljöintressen. Där är det mindre klokt att gå framåt.

Talar man med försvaret pekar de på hur många vindkraftverk miljöintressena har stoppat. Och talar man med miljörörelsen talar de om hur många vindkraftverk försvarsintressen har stoppat. Men om vi ska få en rejäl vindkraftsutbyggnad måste vi ibland låta både försvarsintressen och miljöintressen stå tillbaka när de inte är så starka. Och ibland måste även vindintressena stå tillbaka, när vi har väldigt starka miljö- eller försvarsintressen. Det gäller att få den avvägningen på plats.

Vi är ändå ett ganska stort land med ganska stora vattenresurser. Det borde alltså gå att hitta ganska stora områden där miljö- och försvarsintressena inte behöver väga lika starkt som energiintressena. Men jag tror att det är en avvägning som alltid kommer att vara levande.

Förhoppningsvis kommer också anslutningsavgifterna att bidra till att vi snabbare får på plats havsbaserad vindkraft i södra Sverige.


Anf. 151 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag håller fullständigt med.

När jag nu har chansen vill jag önska kansliet, fru talmannen och statsrådet en fin sommar och ställa en sista fråga.

Det pratas mycket om näten, att de är avreglerade och att systemet med prissättningen inte har fungerat. Ni vet vilken diskussion det har varit.

Jag och Vänsterpartiet tycker att det vore rimligt när det gäller nätdistribution att vårt eget bolag, Vattenfall, skulle få i uppdrag att se till att de är mest aktiva på att bygga ut där det behöver byggas ut, framför allt regionala nät. Det borde i långa loppet tjäna landet väl.


Anf. 152 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Låt mig säga så här: Det är inte en helt orimlig tanke, men Vattenfall AB och Vattenfall Eldistribution sorterar under näringsminister Ibrahim Baylan. Ta gärna en debatt med honom vid tillfälle!

Med dessa ord vill jag passa på och önska talmannen, Birger Lahti och näringsutskottet en glad midsommar och en riktigt bra sommar. Risken finns att vi får träffas här igen före sommaren, men jag tar ändå chansen att önska er en riktigt god sommar och tacka för ett konstruktivt arbete hittills.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-06-23
Förslagspunkter: 24, Acklamationer: 20, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Spänningsnivåer för ett koncessionsområde

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 2 kap. 10 § regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:188 punkt 1 i denna del och avslår motion

    2020/21:4071 av Rickard Nordin (C) yrkande 7.
    • Reservation 1 (C)
  2. Lagförslaget i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i ellagen (1997:857),
    2. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),
    3. lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser för vattenverksamhet
    i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:188 punkterna 1 i denna del, 2 och 3.
  3. Undantag för miljöprövad verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:4068 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1 och

    2020/21:4071 av Rickard Nordin (C) yrkande 8.
    • Reservation 2 (M, SD, C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, SD, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD010052
    C05026
    V40023
    KD30019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt30260293
    Ledamöternas röster
  4. Ledningsrätt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:4067 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 4,

    2020/21:4068 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2 och

    2020/21:4074 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 5.
    • Reservation 3 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L30016
    MP30013
    -1001
    Totalt32240293
    Ledamöternas röster
  5. Uppföljning och utvärdering av lagändringarna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:4067 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2020/21:4068 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4.
    • Reservation 4 (M, SD)
  6. Delning av el inom och mellan fastigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:2722 av Lorentz Tovatt (MP) yrkande 4 och

    2020/21:4071 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 5 (C, V)
  7. Övrigt om moderna tillståndsprocesser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:4067 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3,

    2020/21:4071 av Rickard Nordin (C) yrkandena 3-6 och

    2020/21:4074 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2-4.
    • Reservation 6 (SD)
    • Reservation 7 (C)
    • Reservation 8 (KD)
  8. Stamnätet och tillståndsprocesser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13.
    • Reservation 9 (V)
  9. Övrigt om tillstånd och handläggningstider

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:794 av Ola Johansson och Mikael Larsson (båda C),

    2020/21:2227 av Maria Malmer Stenergard (M),

    2020/21:2255 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 3,

    2020/21:2722 av Lorentz Tovatt (MP) yrkande 1,

    2020/21:3246 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 23,

    2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 25,

    2020/21:4040 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

    2020/21:4067 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2020/21:4068 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

    2020/21:4074 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 1.
    • Reservation 10 (M, SD, KD)
    • Reservation 11 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M011059
    SD010052
    C50026
    V40023
    KD03019
    L00316
    MP30013
    -1001
    Totalt29243293
    Ledamöternas röster
  10. Ökad sammanlänkning av ett fossilfritt energisystem

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 34.
    • Reservation 12 (M, KD)
    • Reservation 13 (SD)
  11. Sammanlänkningsmål för EU

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 33 och

    2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12.
    • Reservation 14 (M)
  12. Export av fossilfri el

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:3349 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 33 och

    2020/21:3368 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 34.
    • Reservation 15 (M, KD)
  13. Framtida elnätsreglering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 8.
    • Reservation 16 (M, SD)
  14. Ny modell för elmarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 13 och

    2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 6.
    • Reservation 17 (M, SD, KD)
  15. Den elhandlarcentriska modellen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 21.
    • Reservation 18 (M, SD)
  16. Anvisningsavtal

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 38.
    • Reservation 19 (M, SD, KD)
  17. Stöd till havsbaserad vindkraft

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 4 och

    2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 16.
    • Reservation 20 (SD, KD)
    • Reservation 21 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S160084
    M110059
    SD001052
    C50026
    V04023
    KD00319
    L30016
    MP30013
    -0101
    Totalt38513293
    Ledamöternas röster
  18. Kostnader för anslutning till elnäten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:3246 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 13.
    • Reservation 22 (SD, L)
  19. Övrigt om elmarknadens utformning och funktion

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:277 av Magnus Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,

    2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 8 och 11,

    2020/21:454 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkandena 3 och 5,

    2020/21:470 av Mikael Larsson (C),

    2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 30 och 36,

    2020/21:756 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S),

    2020/21:984 av Sten Bergheden (M),

    2020/21:1156 av Ann-Sofie Lifvenhage och Lotta Finstorp (båda M),

    2020/21:1176 av Fredrik Olovsson m.fl. (S),

    2020/21:2058 av Emilia Töyrä m.fl. (S) yrkande 4,

    2020/21:2112 av Isak From m.fl. (S) yrkande 3,

    2020/21:2167 av Katarina Brännström (M),

    2020/21:2178 av Cecilie Tenfjord Toftby (M),

    2020/21:2255 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkande 4,

    2020/21:2393 av Teres Lindberg (S),

    2020/21:2394 av Teres Lindberg (S),

    2020/21:2584 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 4,

    2020/21:2722 av Lorentz Tovatt (MP) yrkandena 5 och 6,

    2020/21:2725 av Lorentz Tovatt och Janine Alm Ericson (båda MP) yrkandena 1 och 4,

    2020/21:2922 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 21,

    2020/21:3159 av Linda Modig och Helena Lindahl (båda C),

    2020/21:3242 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 9 och 11,

    2020/21:3245 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkande 6,

    2020/21:3246 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkandena 1-9, 11, 12, 14-22, 24-29 och 31-34,

    2020/21:3440 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M),

    2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 18,

    2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 2 och 24 samt

    2020/21:3679 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkandena 7, 29 och 32-37.
    • Reservation 23 (M)
    • Reservation 24 (SD)
    • Reservation 25 (C)
    • Reservation 26 (V)
    • Reservation 27 (KD)
    • Reservation 28 (L)
  20. Indelning i elområden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 31,

    2020/21:2584 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 2, 5 och 6 samt

    2020/21:3246 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 30.
    • Reservation 29 (SD, L)
  21. Åtgärder mot lokala kapacitetsbrister

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9.
    • Reservation 30 (M, SD)
  22. Övrigt om kapaciteten i elnäten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:37 av Mikael Larsson (C),

    2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 12,

    2020/21:958 av Sten Bergheden (M),

    2020/21:971 av Sten Bergheden (M),

    2020/21:2157 av Hillevi Larsson (S),

    2020/21:2255 av Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) yrkandena 1 och 2,

    2020/21:2384 av Hans Hoff m.fl. (S),

    2020/21:2584 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkandena 1 och 3 samt

    2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 31 (V)
    • Reservation 32 (KD)
  23. Utredning om samhällsekonomisk lönsamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2020/21:662 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 32.
    • Reservation 33 (SD)
  24. Övrigt om Gotlands elförsörjning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2020/21:388 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 5,

    2020/21:1164 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2020/21:1606 av Lars Thomsson (C),

    2020/21:1609 av Lars Thomsson (C),

    2020/21:2051 av Hanna Westerén (S),

    2020/21:2922 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 29,

    2020/21:3246 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 10,

    2020/21:3484 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 10 och

    2020/21:3501 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 26.
    • Reservation 34 (M, C, V, KD, L)