Fru talman! Jag är stolt över det svenska forskarsamhället och över svensk forskning. Jag är stolt över hur den bidrar till att bygga vårt samhälles styrka. Forskning är en angelägenhet för oss alla. Forskning behövs för att förbättra samhället och våra gemensamma liv. Forskning krävs för de nya stora genombrotten.
Den pågående pandemin prövar oss alla fortfarande hårt, men den visar också med all tydlighet på vikten av ny kunskap genom forskning, innovation och samarbete. Så skapas vaccin och medicinteknik, liksom kunskap om beteendeförändringar – sådant som behövs för att vi ska kunna ta oss ur den här krisen och bygga samhället starkare för framtiden. Behovet av forskning och innovation är inte unikt för den här krisen; även andra stora samhällsutmaningar kommer att kräva ny kunskap, och det kommer att vara centralt med mer forskning och innovation.
Vår tids ödesfråga, klimathotet, är ett exempel på detta. Ny teknik, nya genombrott och nya vetenskapliga samarbeten krävs för att vi ska kunna ställa om samhället utan att någon hamnar efter. Med mer kunskap kan vi genomföra den rättvisa klimatomställningen, öka vår konkurrenskraft och stärka samhället inför kommande utmaningar. Investeringar i forskning och ny kunskap lägger grunden för ett starkt samhälle och möjliggör viktiga genombrott och innovationer. Det skapar jobb från norr till söder, och det skapar välstånd och utveckling.
Riksdagen debatterar nu och ska besluta om regeringens proposition Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Jag vill passa på att från regeringens sida tacka Centerpartiet och Liberalerna för ett mycket gott samarbete. Det här är en proposition som är viktig för Sverige som ledande kunskapsnation.
Vi ökar resurserna till forskning och innovation med över 3,7 miljarder kronor per år från 2024 och över en fyraårsperiod med 13,6 miljarder. Det här är en 10-procentig nivåhöjning av det statliga forskningsanslaget för att stärka den fria forskningen, för att möta fem breda samhällsutmaningar som ligger i linje med de samhällsutmaningar som också OECD och EU har identifierat och för att skydda den akademiska friheten.
För att möta samhällsutmaningar som rör hälsa och välfärd gör vi satsningar inom två helt avgörande områden. Dels inrättar vi ett nytt långsiktigt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Vi satsar på förstärkt labbkapacitet, primärvård och life science. Dels gör vi satsningar för en bättre folkhälsa, med bland annat ett nytt nationellt forskningsprogram som ska motverka psykisk ohälsa.
När det gäller samhällsutmaningen klimat och miljö gör vi en avsevärd förstärkning av det nationella forskningsprogrammet om klimat, som nu blir det största nationella forskningsprogrammet. Vi inrättar ett nytt långsiktigt nationellt forskningsprogram om hav och vatten. Sverige ska gå före på miljö- och klimatområdet. Arbetet ska baseras på forskning och vetenskap, och detta är en omfattande förstärkning av svensk klimat- och miljöforskning.
När det gäller kompetensförsörjning och arbetsliv, som är den tredje samhällsutmaningen, stärker vi arbetslivsforskningen. Vi föreslår en lagändring som förtydligar lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet, och vi satsar på forskarskolor inom vård och skola och på ett bildningslyft. Vi annonserar en rad åtgärder för bättre kompetensförsörjning och trygga villkor inom universitet och högskolor, som är den största statliga arbetsgivaren.
För samhällsutmaningen ett demokratiskt och starkare samhälle lanserar vi – återigen som med alla nationella långsiktiga forskningsprogram – två nya nationella forskningsprogram som är långsiktiga och tioåriga för att minska brottslighet och segregation och som innebär en särskild satsning på säkra samhällen.
För den sista samhällsutmaningen, digitaliseringen, inrättar vi avslutningsvis ett nytt nationellt forskningsprogram om hur digitaliseringen påverkar samhället. Vi gör också en satsning på cybersäkerhet. Det är särskilt viktigt nu när pandemin gör att digitaliseringen accelererar.
Vi gör också satsningar på digital teknik som artificiell intelligens. Vi ska såklart ta vara på digitaliseringens möjligheter för en bättre välfärd, nya jobb och stärkt konkurrenskraft, men utan att människor hamnar på efterkälken.
Utöver dessa områden vidtas en rad ytterligare åtgärder för stärkt forskning och innovation, bland annat ett förtydligande av samverkansuppgiften i högskolelagen och stora satsningar på forskningens infrastruktur.
Vi meddelar att Mälardalens högskola blir Mälardalens universitet. Ett nytt universitet i Mälardalen med kraftigt ökade forskningsresurser är en strategisk satsning för att stärka regionens utvecklingskraft och Sverige som ledande forskningsnation.
Mälardalens högskola har en framstående position bland landets högskolor. Det ger en stark grund att stå på. Det är den högskola som har störst antal doktorander och flest examenstillstånd på forskarnivå. Man har också en hög andel extern forskningsfinansiering. Allt detta är kvalitetsindikatorer.
Investeringar i forskning och utbildning är självklara för Sveriges framtid. Kunskap bygger Sverige starkare.
Fru talman! Till skillnad från i de tidigare forskningspolitiska propositionerna gör vi nu nästan hela nivåhöjningen redan det första året i fyraårsperioden. Det är viktigt för att stärka upp det som redan görs och för att få fram nya innovationer men också för att möta pandemins effekter.
Redan i år ökar vi resurserna med 3,4 miljarder kronor, en ökning som är nio gånger större det första året jämfört med i den föregående propositionen. Denna snabba ökning är viktig, inte minst när privat investering i forskning och innovation riskerar att minska till följd av pandemin. Staten tar ansvar för att upprätthålla satsningarna på svensk forskning och innovation vid en tidpunkt när såväl samhället som ekonomin och forsknings och innovationssystemet utsätts för särskilda påfrestningar.
Fru talman! Vi värnar den fria forskningen både med resurser och genom lagändring. Akademisk frihet är en viktig grund för ett demokratiskt och starkt samhälle. Den säkrar rätten att ta fram och sprida kunskap i ett samhälle. Den friheten behöver skyddas och försvaras. Vi ser flera exempel i världen där universitets och högskolors roll som en självständig och kritisk kraft i samhället och forskarens rätt att fritt sprida och söka kunskap hotas.
Vi ser hur högerauktoritära krafter attackerar forskning om vissa ämnen som ett sätt att påverka utvecklingen i landet. Det är extrema krafter som förnekar fakta om vår historia och om hur vi ska hantera stora utmaningar, till exempel klimathotet eller pandemin. Detta hotar samhällsutvecklingen och i längden hela demokratin. Det ska inte vara Sveriges väg.
Den fria forskningen och den fria akademin ska stärkas. Regeringen föreslår därför att vi i högskolelagen slår fast att den akademiska friheten ska främjas och värnas inom samtlig verksamhet som högskolorna bedriver – detta för att markera vikten av det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen. Det är en stark signal om att utbildning och forskning ska fredas. Att det finns möjligheter att fritt söka och sprida kunskap och för forskare att granska det som sker i samhället är av absolut största vikt för samhället och för hela demokratin.
Mot en ökande faktaresistens och desinformation i samhället och omvärlden finns en tydlig motkraft: forskning och vetenskap.
I propositionen beskrivs den redan gällande värdegrunden för statsanställda precis som andra redan gällande lagar beskrivs, till exempel lagen om etikprövning av forskning och lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet, fusk, i forskning. Det här är av stor vikt.
Forskningens och akademins frihet är en frihet med ansvar. Ingen ska kunna gömma sig bakom fri forskning eller en fri akademi för att hota, hata eller bete sig illa. Värdegrunden bottnar i regeringsformens grundläggande krav: demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt, effektivitet och service. Det är den redan gällande värdegrunden, och jag hoppas verkligen att inget parti i riksdagen vill se ett avskaffande av principer som fri åsiktsbildning eller demokrati.
Fru talman! Jag är mycket stolt över den ordning som vi har i Sverige, där all forskning kvalitetsgranskas. Jag är stolt över den vetenskapliga granskning som vi har i Sverige på våra lärosäten och i våra forskningsråd. Det är det här vi ska värna.
Det är inte politiken som ska styra forskning eller bedöma vetenskaplighet. Det är vetenskapssamhället som ska göra det med den vetenskapliga metoden som grund. Det är forskarna som formulerar sina forskningsfrågor. Det är den här friheten som ska värnas och förstärkas med principen om den akademiska friheten i högskolelagen.
Detta är vad vi gör, och det är viktigt i en tid när vi ser runt om i världen att de här friheterna hotas. Det är också rimligt när vi har ett parti i Sveriges riksdag som Sverigedemokraterna, som gång på gång ifrågasätter hela vetenskapliga forskningsfält.
Regeringen stärker även den fria forskningen genom ökade forskningsresurser till universitet och högskolor i hela landet samt en förstärkning av medlen till Vetenskapsrådet. Kraftigt ökade strategiska forskningsanslag till universitet och högskolor gör det möjligt för dem att planera långsiktigt, anställa forskare med rätt kompetens, finansiera viktig utrustning som laboratorier och bedriva forskarutbildning och andra viktiga faktorer som krävs för en forskning av hög kvalitet.
Vi gör därtill en satsning på den konstnärliga forskningen, som liksom konsten står för en del av det demokratiska samtalet genom att debattera, ifrågasätta och gestalta komplexa frågor. Och som av en händelse är det just den konstnärliga forskningen som Sverigedemokraterna inte vill finansiera.
Fru talman! Vi gör avslutningsvis en mycket stor satsning på svensk forskning och innovation med sammanlagt 13,6 miljarder över fyra år. Det här lägger inriktningen för de kommande åren, det stärker den akademiska friheten och det möter stora samhällsutmaningar.
Det är en politik som läggs fram i mitten av svensk politik. Det gör att Sverige kan byggas starkare. Vi kan möta kommande kriser, vi kan stärka grundforskningen och vi kan genomföra en klimatomställning där ingen lämnas efter. Det skapar nya jobb, och det stärker vår välfärd.
(Applåder)
