För att kunna bli riksdagsledamot måste man vara nominerad av ett politiskt parti. Ledamöter som tillhör samma riksdagsparti formar tillsammans en partigrupp. Ansvarig för det löpande arbetet i partigruppen är gruppledaren.
Partigrupperna i riksdagen har en stark ställning och stor betydelse för riksdagsarbetet och för det politiska livet i Sverige. Partigrupperna har egna kanslier som har ett nära samarbete med partiets organisation i övrigt. I partigrupperna diskuteras alla viktiga frågor innan ledamöterna slutgiltigt tar ställning i utskotten och kammaren.
Arbetet i partigruppen påverkas i hög grad av om partiet befinner sig i opposition eller sitter i regeringen. För ett parti i regeringsställning handlar riksdagsarbetet om att delta i utformningen av regeringens politik och försöka få stöd för den i riksdagen. För partierna i opposition är huvuduppgiften att visa på politiska alternativ till regeringens politik och försöka få majoritet för sådana förslag.
Eftersom riksdagsarbetet rör samhällets alla områden krävs det att ledamöterna har djupa kunskaper och kan specialisera sig. Arbetet i partigrupperna är därför organiserat i utskottsgrupper och kommittéer, där ledamöterna har sina specialområden.
Lojaliteten med partiet är traditionellt hög vid omröstningar i riksdagen. Den bygger på idén att ledamöterna ska genomföra det program som partiet gick till val på. Samtidigt har varje riksdagsledamot fått ett personligt mandat av väljarna och har ingen formell skyldighet att följa partiet.
Kvittning är en överenskommelse mellan partierna i riksdagen om att en eller flera ledamöter frivilligt ska avstå från en viss omröstning för att kompensera för att ledamöter från andra partier inte kan vara med. En frånvarande ledamot "kvittas" då mot en ledamot i ett annat parti som avstår från att rösta.