Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildningsminister Johan Pehrson, statsrådet Acko Ankarberg Johansson, arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson och statsrådet Romina Pourmokhtari.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Utbildningsminister Johan Pehrson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Polisen slog för snart ett halvår sedan larm om att gängkriminella driver HVB-hem. Barn placeras rakt i famnen på gängkriminella. Trots det får kommunerna inte ut information från vare sig Ivo eller polisen om vilka hem det handlar om, för att på så sätt kunna avbryta placeringarna.

Frågestund

Tillsynen brister, och myndigheten har under snart ett år saknat generaldirektör. Regeringen står handfallen. Man säger att hemmen ska stängas, men väldigt få av dem har stängts. Barnen är kvar, och skattepengarna fortsätter att göda gängkriminaliteten.

I går uttalade sig sjukvårdsministern för första gången, och budskapet var att Ivo måste anpassa sig. Men varför talar statsrådet inte om att verkligheten behöver förändras? Det är ett marknadsmisslyckande, och jag vill veta hur sjukvårdsministern säkerställer inte bara att Ivo anpassar sig utan också att problemet hanteras.

Fru talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! När det gäller HVB-hem är det socialtjänstministern som ansvarar för dem. Jag ansvarar för myndigheten, så jag koncentrerar min del av svaret dit.

Generaldirektören slutade i september, så det har inte gått ett år. Vi kommer i närtid att kunna meddela vem som blir ny generaldirektör, och det är jag väldigt glad över.

De frågor som ledamoten lyfte upp är synnerligen allvarliga. Det var först i höstas som Ivo fick möjlighet att bli en så kallad LUS-myndighet. Det är myndigheter som med stöd av lagen kan utbyta vissa skyddade eller sekretessbelagda uppgifter så att de kan göra något på riktigt.

Vissa myndigheter har denna möjlighet vid organiserad brottslighet av svårare art. De fick den möjligheten under hösten, vilket gör att de nu kan få direktinformation. Det kom ganska sent, men det har utvecklat sig bra sedan december.

Sedan är det inte säkert att all den information som ett fåtal myndigheter kan få med stöd av lagen kan spridas vidare, men det är en viktig del. Vi får titta vidare på om sekretessbrytande bestämmelser behövs på fler ställen.

Fru talman! Mer resurser och nya verktyg till myndigheten Ivo är viktigt. Om regeringen bara levererar detta tror jag att det kommer att finnas en bred majoritet för att backa upp förslagen.

HVB-krisen är dock bra mycket större, och det vore intressant att höra om sjukvårdsministern tror att Ivo med mer resurser och bättre verktyg kan hantera detta marknadsmisslyckande som så tydligt leder till att barn placeras hos gängkriminella.

Fru talman! Låt mig säga så här: Vi har sett exempel där kommunalt drivna hem har precis denna problematik. Om det hade varit så enkelt att den enbart fanns hos de upphandlade hemmen hade det varit en enklare fråga, men den finns brett. Oavsett om hemmen är offentligt drivna eller privat drivna ser vi dessa fruktansvärda delar.

Ivo har traditionellt sett jobbat med kvalitetsfrågor och patientsäkerhetsfrågor. Nu har de behövt lägga till kunskap om det som rör kriminella. De behöver kunna förstå företagskonstruktioner och väldigt mycket mer juridik. De gör det riktigt bra. De har fått 28 miljoner uthålligt per år. De kan anställa fler, men de behöver fler lagliga möjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Johan Pehrson.

Förra veckans tragiska skoldåd i Örebro visade hur viktigt det är med förberedelser och att man har strikta rutiner för att träna på exempelvis inrymning och annat.

I dag har skolorna brandövningar som är ganska vanliga och där man säkerställer att rutinerna upprätthålls vid en eventuell brand. I dessa övningar medverkar både lärare och elever.

När det gäller övningar för krissituationer ser det emellertid olika ut hos olika huvudmän. Inte alltför sällan sker sådana övningar utan eleverna, alltså endast med personalen, men det är viktigt att också eleverna är med och vet hur man ska agera om det uppstår en akut fara.

Min fråga är: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att alla huvudmän tar till sig det informationsmaterial som finns om till exempel inrymning och att övningar genomförs tillsammans med eleverna?

Fru talman! Det är riktigt att det finns mycket som vi måste dra lärdom av efter det vidriga massmordet i min hemstad Örebro.

Regeringen har under en längre tid, inte minst i samarbete med Sverigedemokraterna, arbetat med skolsäkerhetsfrågorna, för att jobba dels med de dynamiska säkerhetsfrågorna, dels med de fysiska säkerhetsfrågorna och hur de ska tas vidare. Alla här känner igen diskussionen om huruvida man ska ha inpasseringskontroller eller inte. Det är vanligt på många skolor, och väldigt få tycker att det är konstigt.

Vi går nu fram med ett förslag som handlar om att alla skolor ska jobba med beredskapsplaner. Vi går vidare med andra förslag också för att ytterligare stärka skolsäkerheten. Detta har inte primärt med det fruktansvärda massmordet i Örebro att göra, men det är ändå viktigt för alla skolor.

Skolan är en av Sveriges viktigaste arbetsplatser, och där ska inte obehöriga vara. Om de ändå skulle vara det och det värsta händer ska man ha övat för till exempel en inrymning.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

En annan fråga som också hanteras lite olika är hur huvudmän säkerställer att inga obehöriga kommer in på skolans område. Vissa skolor låser entréerna, och andra gör det inte.

Min fråga är: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att se till att inga obehöriga vistas på skolor eller skolområden?

Fru talman! Det som regeringen presenterade i går i samarbete med Sverigedemokraterna var de förslag som vi är överens om, nämligen att alla skolor ska se till att de arbetar aktivt med att obehöriga inte ska vara på skolor.

Skolorna får göra detta på olika sätt beroende på elevernas ålder och de fysiska förutsättningarna på skolan, men de ska aktivt ha en plan för att se till att det inte finns obehöriga på skolan. Där ska man vara behörig, och det ska vara kunskap, bildning och framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Förra måndagen meddelade hamnarbetsgivarna att en facklig företrädare från Hamnarbetarförbundet varslats om uppsägning och polisanmälts för brott mot säkerhetsskyddslagen, efter att facket hade varslat om blockad av krigsmateriel till Israel.

Facket ser det som en rätt att stå upp för folkrätten och kritisera Israels krigsbrott och misstänkta folkmord. Arbetsdomstolen gav beskedet att Hamnarbetarförbundet hade rätt att agera med svensk arbetsrätt, Justitiekanslern beslutade att inte inleda förundersökning och polisen bekräftade att alla polisanmälningar är avskrivna.

Därför blir min fråga till arbetsmarknadsministern: Vad anser ministern om att svenska arbetsgivarorganisationer varken väntar in eller respekterar våra rättsliga instanser utan helt på eget bevåg agerar så här emot fackliga företrädare?

Fru talman! Tack, Ciczie Weidby, för en utmärkt fråga!

Sverige är ett speciellt land. Vi har en egen arbetsmarknadsmodell där parterna tar väldigt stort ansvar för att se till att löntagare i Sverige får standardförbättringar och reallöneförbättringar. Man har ett ansvar för att se till att vi inte har för många strejker i Sverige. Man tar ett ansvar för att se till att arbetsmiljön fungerar bra på arbetsplatser och så vidare.

Det är en viktig del i den svenska modellen att parterna tar sitt ansvar. De har också fått mycket frihet från politikerna för att göra detta. Det är en modell som har tjänat Sverige väldigt väl.

Det finns även möjlighet att överklaga till domstol, och det har man gjort i det här fallet. Det är naturligtvis viktigt att domstolsprocessen får ha sin gång så att vi har ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Det är intressant att notera att arbetsmarknadsministern tycker att en part utan problem kan bryta mot den här överenskommelsen, det vill säga ändå gå vidare med att avskeda en facklig företrädare bara för att man tycker att den är lite besvärlig. Flera rättsinstanser har sagt att det inte har begåtts något brott och att de inte går vidare med någonting. Det tänker jag att arbetsmarknadsministern skulle kunna kommentera.

Jag påminner om att frågorna ska handla om statsrådens tjänsteutövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag är naturligtvis inte förvånad över att Vänsterpartiet här i riksdagen ifrågasätter den svenska modellen. Det har ju varit idén med föreningen sedan partiet i sann kommunistisk anda bildades.

Det är klart att regeringen, och jag själv som företräder Liberalerna, står upp för den svenska modellen. Jag tycker att vi alla ska vara väldigt stolta över den.

(Applåder)

Fru talman! De svenska klimatutsläppen ökar. SCB kallar ökningen unik, och det är första gången som utsläppen ökar tre kvartal i rad. Inget tyder på att sista kvartalet 2024 skulle vara annorlunda.

Utsläppen är betydligt högre än när regeringen tillträdde. Utsläppen förväntas vara betydligt högre när regeringen avslutar sin mandatperiod än när den tillträdde.

Den här politiken skadar inte bara klimatet utan också säkerheten och konkurrenskraften. Regeringens svar var en skrotningspremie, som har blivit ett fiasko. De säger att fordonsflottan ska elektrifieras, men utsläppen från nya bilar ökar.

I stället för att införa tuffare regler och ge nya möjligheter vill regeringen se över klimatmålen. Det är inte svårt att räkna ut att baktanken är att avskaffa de mål Sverige nu ser ut att missa. Men vi skulle snarare behöva skärpa dem. Min fråga till klimatministern blir därför om regeringen kan garantera att den översyn som ska göras inte kommer att leda till att utsläppen ökar med ett enda ton jämfört med nuvarande mål.

Fru talman! Klimatfrågan är viktig och debatteras ständigt. Det handlar om hur Sverige ska leva upp till sina mål. Det intressanta är vad som krävs för att Sverige ska minska sina utsläpp. Vi ser att två tredjedelar av Sveriges utsläpp kommer från industrin och transportsektorn.

Varje dag när jag talar med just industrin och transportsektorn är deras största farhåga och det de oroas mest över när det gäller hur Sveriges utsläpp ska minska frågan om det kommer att finnas tillräckligt med effekt och om elfrågan håller ihop eller inte. Sviker man i elfrågan finns det inga sätt för Sverige att minska sina utsläpp. Det är elen som gör att vi kan minska våra utsläpp.

Regeringen arbetar hårt för mer vindkraft och kärnkraft i Sverige. Det är därför den här regeringen har sagt ja till fler projekt för att utveckla havsbaserad vindkraft än vad den förra regeringen gjorde. Vi lägger om politiken så att ny kärnkraft kan byggas. Det kommer att leda till riktiga resultat med minskade utsläpp på lång sikt. Det kommer att kunna bidra till att Sverige lever upp till sina klimatmål.

Fru talman! Det verkar som om ministern skrivit sitt svar på förhand, för det jag frågade om var inte detta utan den översyn som regeringen har gett Miljömålsberedningen i uppdrag att göra. Är man beredd att skärpa klimatmålen? Är man beredd att låta göra denna översyn utan att det innebär att Sveriges utsläpp ökar och de ambitioner vi har minskar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kan regeringen garantera att den översyn som görs inte leder till att utsläppen ökar med ett enda ton jämfört med nuvarande mål? Det var min fråga - ingenting annat.

Fru talman! Det uppdrag vi gett till Miljömålsberedningen och det de nu ska börja arbeta med är att se till att de svenska målen inte arbetar i fel riktning i relation till EU-målen, som Sverige också behöver leva upp till.

Rickard Nordin är säkert väl medveten om att det är genom EU vi ska leva upp till Parisavtalet och FN:s klimatmål. Därför ska de svenska målen inte arbeta i motsatt riktning. Det är det uppdrag Miljömålsberedningen har fått, och det är det jag förväntar mig att de ska ägna sin tid åt. Det nya uppdraget handlar helt enkelt om att Sverige inte bara ska ha högt ställda mål utan också arbeta effektivt och på rätt sätt för att uppnå dem.

Fru talman! Jag har en fråga till arbetsmarknads- och integrationsministern.

På grund av orimligt höga försörjningskrav utvisas nu människor trots att de har fasta anställningar och kollektivavtalsenliga löner. Det är människor som har gjort precis allt sedan de kom hit till Sverige. Det är människor som behövs i vården, omsorgen och näringslivet.

I norra Sverige är det akut brist på arbetskraft. Det saknas människor. Nyligen gick till exempel äldreomsorgen i Umeå ut med en vädjan till regeringen om att se över försörjningskravet. De har redan förlorat över 50 medarbetare, och inom äldreomsorgen där är det ytterligare 100 som riskerar utvisning på grund av de höga kraven. Kommer regeringen att sänka det orimligt höga försörjningskravet?

Fru talman! Tack till frågeställaren för en väldigt viktig fråga! Den handlar om att vi i Sverige måste ha ordning och reda på arbetsmarknaden. Vi vill inte ha en arbetskraftsinvandring som innebär att människor utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Det har vi dessvärre sett de senaste 10-15 åren.

Samtidigt vill vi att högkompetent arbetskraft - arbetskraft som Sverige behöver - på ett enklare sätt än i dag ska kunna komma hit. Det vi gör från regeringens sida är att strama åt reglerna så att de omöjliggör att människor från andra länder utnyttjas. Vi gör det även enklare och mer attraktivt för högkompetent arbetskraft att komma till vårt land. Det är människor som vill skapa sig en ny framtid, bidra till vår välfärd och bygga välstånd i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vad hände med den förra alliansregeringens devis att det ska löna sig att arbeta? På vilket sätt har det lönat sig att arbeta för de människor som nu ska utvisas? Vad tänker regeringen göra nu när näringslivet i norra Sverige är i skriande behov av arbetskraft? Äldre, funktionsnedsatta och patienter riskerar att stå utan personal inom LSS, äldreboenden, sjukhus och personlig assistans.

Fru talman! Jag är inte förvånad över att Miljöpartiet driver den här linjen. Mycket av ansvaret för den migrationspolitik Sverige haft vilar på Miljöpartiet, och det har bland annat bidragit till att arbetskraftsinvandrare utnyttjas. Det vill inte vi medverka till.

Vi vill se till att det blir enklare och mer attraktivt för högkompetent arbetskraft att komma till Sverige för att bidra till välfärden och industrin och därmed bidra till Sveriges välstånd.

Fru talman! Allt fler söker läkarvård för besvär som stress, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter. I Bris barnrapport från 2024 konstateras att antalet barn och unga som kontaktat organisationen ökat med 41 procent sedan 2020. Den främsta anledningen är ökad psykisk ohälsa.

Ett annat växande problem i samhället är den ofrivilliga ensamheten. Var fjärde person är ofrivilligt ensam, och det innebär ökad risk för att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och demens. Detta trots att mycket hade kunnat förebyggas.

Fysisk aktivitet har positiv påverkan på såväl psykisk som fysisk hälsa och har på vissa håll i vårt land redan börjat användas i vården. Regioner och länsstyrelser har tillsammans utvecklat koncept som Fysisk aktivitet på recept och Naturaktivitet på recept. Ett annat exempel är konceptet Häng med oss ut - friluftsliv för psykisk hälsa. Satsningarna har gett mycket goda resultat och studeras nu vid Uppsala universitet. Därför undrar jag om sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson vill verka för att samtliga regioner och kommuner ska få möjlighet att satsa på liknande koncept.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Samtliga av ledamotens frågor ligger under socialminister Jakob Forssmeds område, men jag svarar gärna på dem.

Regeringen arbetar med alla dessa delar. Däremot har vi inte möjlighet att tvinga regioner, för vi har ju självstyre i dag. Det gör att man kan välja om man gör det här. Men låt mig särskilt säga några ord om projektet Häng med oss ut.

Jag har fått göra den resan tillsammans med några i Skåne. De visade tydligt hur man kan gå från en ganska svår situation i sin sjukdom, men med hjälp med friluftsliv och aktiviteter kan man komma tillbaka till ett bättre liv där man kan känna livskvalitet och ta steg vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En utomstående kanske tänker: "Vadå, kan det hjälpa att gå ut i skogen?" Ja, faktiskt. Men det måste ske med rätt stöd. Här hade man en kombination av kunnig personal inom rehabilitering och friluftslivet genom civilsamhället. Jag tror att den kombinationen är alldeles utmärkt. Den stöder vi.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är glädjande och fantastiskt positivt att ministern är väl insatt i just detta projekt.

Jag vill bara kort fylla på där ministern avslutade. Det här konceptet bidrar verkligen till ökad psykisk hälsa på ett ganska enkelt sätt. Det började som ett projekt mellan socialpsykiatriska verksamheter i Skåne och Friluftsfrämjandet, som kan sådan verksamhet allra bäst.

Jag tackar ministern för den goda insatsen hittills, och jag hoppas att hon fortsätter verka för just det här.

Fru talman! Det har verkligen varit nödvändigt att vi lyft upp frågorna om psykisk hälsa, civilsamhällets roll men också ensamhet. Frågor om ensamhet har aldrig lyfts fram av tidigare regeringar. I Storbritannien har man gjort det under ganska lång tid.

I dag vet vi att det påverkar hälsan när jag inte har en självvald utan en påtvingad ensamhet. Forskning visar att det dessutom kan ge sjukdomar rakt av. Det är alltså nödvändigt att vi satsar mer på området. Kombinationen det offentligas hälso- och sjukvård och civilsamhället är riktigt bra.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

I tisdags förra veckan skedde det fruktansvärda dådet i Örebro med många skadade och döda. Civilsamhället, polisen och blåljuspersonalen gjorde ett fantastiskt jobb i en mycket tuff situation med mycket sorg och förtvivlan. Sjukvården ställde snabbt om till stabsläge när larmet kom om en masskadehändelse. Man löste uppdraget mycket bra. Många viktiga åtgärder vidtogs på kort tid, till exempel utökade möjligheter för fler akutplatser. De patienter som kom in till sjukhuset var skottskadade och befann sig i ett allvarligt tillstånd.

Sjukhusets krisberedskap ställdes på stort prov, och personalen gjorde ett mycket professionellt arbete. Jag vet att sjukvårdsministern själv var på plats och besökte personal.

Bedömer regeringen att regionerna och sjukvården är rustade för sådana händelser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Låt mig börja så här: I någon mening ska vi aldrig vara rustade för masskadehändelser som denna, eller hur? Vi vill inte att det händer igen.

Risken är dock att det gör det. Det är skälet till att vi gör många slags förberedelser och har gjort det under lång tid. Det kanske var något som stärkte den personal som jag mötte i måndags och som berättade om vad de hade gjort förra tisdagen. De kände en stolthet i att de hade klarat ut det här så bra. Det var en professionalitet samtidigt som många av dem var direkt berörda, eftersom de hade barn på skolan eller hade släktingar som var berörda. De gjorde en imponerande insats.

Det här visar dock att man behöver jobba med beredskap från två håll. Det behövs mer nationell samordning i stora delar av beredskapen, och man måste jobba väldigt lokalt också med hur man ska göra. Vad jag har sett fungerade båda dessa delar väl vid den här händelsen. Men vi måste fortsätta förbereda oss för det som vi inte vill ska hända.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Många viktiga åtgärder vidtogs av sjukvården i Örebro på väldigt kort tid när den tog emot många svårt skadade patienter efter det fruktansvärda dådet. Personalen ska ha en stor eloge för sin fantastiska insats.

Ser ministern att vi behöver komma med fler och andra åtgärder? Vad bedömer regeringen att man behöver göra ytterligare för att öka krisberedskapen vid masskadehändelser?

Fru talman! Att vi måste förbereda oss på en masskadehändelse var en av de frågor som jag tidigt lyfte upp som minister. Vi måste på olika sätt träna. De olika resurserna måste träna sig i att jobba ihop, hitta aktuella lägesbilder så att man kan se var sjuktransporter befinner sig och var vårdkapacitet finns. Men det finns också ett behov av nationella säkerhetslager, som vi har byggt upp för stora summor för att vi ska kunna bistå vid en väldigt svår situation.

Just nu sker ett bra arbete på alla nivåer, och vi ska försöka bli ännu bättre på olika slags kriser.

Fru talman! Statsrådet Ankarberg Johansson! Sjukvården är regionernas ansvar i Sverige, och därmed har regionerna med all rimlighet också ansvaret för att arbetsvillkoren är goda så att yrkespersoner trivs och vill stanna kvar i yrket. Samtidigt finns det på många håll minst sagt mycket kvar att göra på detta område. Vakanserna är många. Alldeles för få riktigt erfarna och kunniga människor vill stanna kvar i yrket och stötta sina kollegor, de som är mindre erfarna, nyutexaminerade yrkespersoner.

För vårdens skull och av strategiska skäl behöver arbetsvillkoren få ett statligt fokus. Bristyrken måste helt enkelt bli drömjobb, och staten kan behöva hjälpa till med det som regionerna inte mäktar med.

Vad vill sjukvårdsministern och regeringen göra på området?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Glädjande nog söker många fler till exempelvis sjuksköterskeprogrammet. Det är jättegott att se att fler vill arbeta inom hälso- och sjukvården. Men de måste också vilja stanna kvar. Det får inte bli ett yrke där man kommer in och märker att arbetsmiljön är för dålig och därför lämnar yrket. Vi har tyvärr sett sådana tendenser under ganska lång tid, och för lite har gjorts.

När vi nu övergår från överenskommelser med SKR till förordningar väljer vi att vara väldigt tydliga med vad man ska uppnå. Ett exempel är de ungefär 6 miljarder som nu delas ut för att öka vårdkapaciteten. Man ska öka vårdkapaciteten, korta köerna och öka tillgängligheten, och man gör det genom åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Arbetsmiljön är del tre i förordningen om vad regionerna ska arbeta med.

Pengarna kan alltså med fördel användas till att förbättra arbetsmiljön. Då tror jag att man får fler medarbetare som orkar arbeta sitt heltidsmått, som trivs och som stannar kvar.

Vi gör på liknande sätt med förordningen om god och nära vård. Vi använder de styrmedel vi har. De är få, men vi använder dem.

Fru talman! Varmt tack, statsrådet, för svaret!

Jag har ytterligare en fråga i anslutning till detta. Det är lite av ett sorgebarn eller kanske en tistelboll, hur man nu vill se på saken.

Vi märker i rapporter och den statistik som finns att tillgå att när vården lyckas nyanställa anställer man alldeles för ofta inte vårdutbildad personal utan byråkrater, ekonomer och administratörer. Administrationen växer, men vården växer däremot inte. Patienterna får inte mer hjälp.

Håller statsrådet med mig om att detta måste motverkas?

Fru talman! Ja, det måste motverkas men inte för att de inom administrationen gör ett dåligt jobb. De gör ofta ett fantastiskt jobb. Tidningen Vårdfokus från Vårdförbundet - det finns även andra källor nu - har visat att utvecklingen har varit den att man anställer fler i antal som arbetar långt ifrån vården än de som arbeta nära. De som arbetar i den nära vården är undersköterskor, medicinska sekreterare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter - ja, ni förstår. Det är dem vi ska anställa.

Att behålla vårdpersonalen var därför regeringens inriktning när vi förra året lade 9 miljarder i extra stöd på grund av inflationen. Denna inriktning ska vi ha.

Fru talman! Sverige är i en jobbkris. Samtidigt som arbetslösheten stiger kämpar företag och offentlig sektor med att hitta utbildad personal. Under tiden tillåts vinstdrivande företag att härja fritt inom vuxenutbildningen. Så kan vi inte ha det.

Skolinspektionen har visat på brister i uppföljningen, och den 30 januari publicerade man en rapport om betygsättningen. I den står det klart att ekonomiska incitament att sätta glädjebetyg finns även inom vuxenutbildningen - betygsfifflet finns även där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson om han har någon ambition att stoppa detta marknadsmisslyckande.

Fru talman! Jag kan försäkra frågeställaren om att det för regeringen är centralt att vi har en effektiv och stark vuxenutbildning i Sverige. På en del håll bedrivs den av aktörer som uppenbart, enligt den här granskningen, har problem med att bedriva den effektivt och korrekt. Så det är klart att vi när vi har dialog med dem som köper upp dessa tjänster kommer att följa upp och se till att vi kan komma till rätta med detta.

Skolan ska, oavsett om det handlar om den kommunala vuxenutbildningen eller någon annan utbildning, vara en plats där man får nya chanser och goda kunskaper. Om det ska ges betyg ska de vara korrekta, oavsett om de betraktas som goda eller mindre goda.

Fru talman! Det finns två biologiska kön: man och kvinna. Endast kvinnor kan bli gravida och föda barn. Det är en biologisk verklighet som inte kan förändras genom språkliga omskrivningar.

Trots detta ser vi en ökning av könsneutrala termer i dokument, riktlinjer och offentliga handlingar, där ord som "födande förälder" och "den som har en livmoder" ersätter "kvinna". Ett tydligt exempel finns nu i utredningen om ny abortlagstiftning, där det föreslås att "kvinna" ersätts med "den som är gravid". Detta innebär att vetenskapligt korrekta begrepp byts ut genom ideologiskt drivna omskrivningar, något vi i Sverigedemokraterna starkt motsätter oss.

Min fråga till sjukvårdsministern är därför: Anser ministern att det är rimligt att ersätta vetenskapligt korrekta begrepp med ideologiska omskrivningar utan biologisk grund? Vilka konsekvenser ser ministern att detta kan få för kvinnors rättigheter och roll i svensk lagstiftning?

Fru talman! Kvinnors rättighet och inte minst kvinnors hälsa, som ligger inom mitt område, är synnerligen angelägna frågor. Det är därför vi gör stora satsningar. Vi säkerställer också att vi har en tillsyn över besluten så att det faktiskt sker förbättringar. Det finns områden där kvinnor är åsidosatta och där det inte går att komma ifrån att det beror på kön.

Jag tror att det ledamoten refererar till är den senast lämnade utredningen om hemaborter. Det rådde, tror jag, fullständig enighet i riksdagen om att vi ville ha denna utredning, och den har nu kommit med sitt förslag. Vi kommer att titta på alla remisser. Snart går remisstiden ut, och därefter kommer vi att återkomma med besked om hur vi gör en avvägning mellan utredningen och alla synpunkter från remissinstanserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till sjukvårdsministern.

Men jag måste börja med att påtala det respektlösa sätt som Mats Persson tilltalat riksdagen på. Det är oacceptabelt och inte värdigt. Regeringen bör ha mer respekt för riksdagen när man svarar på frågor.

Men nu till min fråga. I Västernorrland och framför allt i Sollefteå känner många medborgare nu en kraftig oro för vad som ska hända om någon blir sjuk då väsentliga delar av sjukhuset där föreslås läggas ned. Närmaste sjukhus ligger två timmar bort. Ministern är nog väl bekant med frågan då hon i TV4-nyheterna uppmanat regionen att tänka om. Det är, anser jag, ytterst anmärkningsvärt att en minister i en regering som, för att använda ett KD-uttryck, med berått mod skurit ned på sjukvården säger åt regionpolitiker att tänka om.

Ministerns ord ekar därför tomt. Västernorrland behöver tre sjukhus. Vad gör ministern för att säkerställa en god vård i hela landet?

Jag får påminna om att frågor och kommentarer ska gälla statsrådens tjänsteutövning. Svar gällande annat är inte heller att vänta.

Fru talman! Med tanke på hur ledamoten inledde hade det varit bra att komma med sanning. Den här regeringen har inte skurit ned med en enda krona på hälso- och sjukvården. Vi gav förra året ett extra stöd till regionerna på 9 miljarder, som var kopplat till inflationen och det pensionsavtal man hade ingått. Vi behåller 2 miljarder i år. Till och med Sveriges Kommuner och Regioner konstaterade att det var rimligt med ett engångsbidrag eftersom det var kopplat till pensionsavtalet. När inflationen nu är nere och regionerna har 25 miljarder mer eftersom de har lägre kostnader för pensioner i år behövs inte detta.

Vi har inte skurit ned på sjukvården. Däremot ger vi ett särskilt stöd till sjukvårdsområden i glesbygd. Det handlar om 300 miljoner extra, vilket vi presenterade ganska nyligen, för god och nära vård, det vill säga primärvård. Västernorrland tillhör dem som får del av pengarna.

Jag tror att det är klokt att i Västernorrland göra ett omtag i frågan. Alla måste ha tillgång till en god hälso- och sjukvård, och snart finns det väldigt många fler inom Försvarsmakten i Sollefteå - fler kommer att behöva sjukvård.

(Applåder)

Fru talman! Klimatutsläppen ökar i Sverige - de är högre nu än när regeringen tillträdde. Januari i år var den varmaste januarimånaden någonsin. Det är mycket oroande. Samtidigt har vi en regering som inte tar detta på allvar utan inför åtgärder som direkt ökar utsläppen. Så kan vi inte ha det.

Allt prat om klimatsatsningar är slag i luften. Kolsänkan i skog och mark kan inte heller kompensera för utsläppen. Skogen ska brukas - ansvaret kan inte skjutas över på skogsägarna. Fokus läggs helt enkelt på fel saker. Nu fokuserar regeringen på att anpassa klimatmålen till EU i stället för att se till att vi uppnår våra mål. Ministern nämnde tidigare att man ska satsa på kärnkraft. Den hinner vi inte få färdig på fem år, till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför ställer jag min fråga till miljö- och klimatministern: Vilka åtgärder ska regeringen vidta för att vi ska nå klimatmålen och sänka utsläppen till 2030?

Fru talman! Centerpartiet tycks ha svårt att förstå kopplingen mellan behovet av effekt och el och klimatfrågan. Det är väl ett av de främsta skälen till att man inte ska rösta på Centerpartiet, även om färgen är grön, om man bryr sig om klimatet. Uppenbarligen har Centerpartiet fortfarande inte förstått att det värsta som skulle kunna hända klimatomställningen i Sverige, den omställning som industri- och transportsektor just nu genomgår, är att ren, fossilfri elproduktion läggs ned. Den nedläggning av kärnkraft som har skett är otroligt olycklig, och jag är väldigt oroad över hur vi ska lyckas bygga ut både havsbaserad vindkraft, vilket tar tio år från start till slut, och kärnkraften, för att leverera all den el som behövs för att klimatomställningen återigen ska kunna öka takten.

Men om Centerpartiet hellre höjer bränslepriserna och lutar sig tillbaka får vi helt enkelt se om det är det väljarna vill ha efter valet 2026.

(Applåder)

Fru talman! Medan hela Sverige samlades i sorg över massmordet i Örebro uppmärksammade Expo i veckan hur kommentarsfält på en högerextrem nyhetssajt tillåtit grovt rasistiska uttalanden och önskemål om fler massmord på invandrare. I kommentarsfälten återupprepar man ett narrativ om att invandrare är roten till Sveriges problem och hyllar massmördaren, vars flesta offer var just invandrare.

Fastän vi kanske aldrig får reda på vad gärningsmannen själv tänkte vid valet av mordoffer är rädslan för rasistiskt våld på riktigt - för att hatet är på riktigt. Kommer regeringen att vidta åtgärder mot våldsbejakande högerextremism? Och kommer man också att utvärdera sitt eget narrativ om invandringen?

Fru talman! Hat är grunden för väldigt många vidriga brott - mord, terror, förtryck av flickor, pojkar och kvinnor. En del är ideologiskt drivet, och en del kan vara politiskt drivet.

Detta arbetar regeringen med, inte minst genom att vi har förstärkt de insatser som sker via Center mot våldsbejakande extremism och att Säkerhetspolisen har fått ökade resurser för detta. Det är solklart att vi delar intresset av att den här typen av extremism ska bekämpas. Men jag vill varna för att för tidigt och i nuläget dra slutsatser om exakt hur det vidriga massmordet i Örebro gick till och huruvida det skulle finnas något ideologiskt motiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen bedriver en offensiv bostadspolitik som syftar till en minskad regelbörda för byggande, kortare ledtider och mer byggbar mark. Det sistnämnda - att det i Sverige finns brist på byggbar mark - är närmast ironiskt med tanke på att vi är ett av Europas mest glesbefolkade länder.

En av de viktigaste reformerna för att öka den byggbara marken är att reformera strandskyddet. Sverige är ett land med 424 000 kilometer strand, och det råder stor efterfrågan bland befolkningen när det gäller att kunna bo nära hav och sjöar.

Regeringen har nu presenterat en efterlängtad proposition för att i ett första steg genomföra lättnader i strandskyddet kring bland annat mindre vattendrag och att i ett andra steg tillsätta en mer omfattande strandskyddsutredning. Min fråga till miljö- och klimatministern är hur hon ser på tidsplanen för utredningen och på fortsatta reformer för att öka möjligheterna att bygga och bo strandnära i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Låt oss börja med frågan "Vad är en strand?". Om man tittar på hur strandskyddslagstiftningen tillämpas blir man förvånad över vad som omfattas av strandskyddet. Det är precis detta som den här regeringen vill titta på. Hur kan vi exempelvis se till att man ska kunna bygga mer i områden och kommuner där det tidigare inte har exploaterats i särskilt stor utsträckning men där det nu kanske har tillkommit fler människor, mer verksamhet och starkare ekonomi? Detta ska självklart göras i balans med de miljökvaliteter som vi också arbetar för. Detta tittar regeringen på.

Vi har nu tagit ett första steg i rätt riktning, men vi kommer också att titta på hur kommunerna kan få mer att säga till om när det gäller tillämpningen av strandskyddet. Detta arbete pågår. Vi arbetar så snabbt som vi bara kan för att genomföra denna liberalisering och göra Sverige lite friare.

Fru talman! Vi befinner oss i ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Jag tror att de flesta här i kammaren har sett att Danmarks underrättelsetjänst i går meddelade att om Rysslands anfallskrig i Ukraina slutar med en frozen conflict måste vi vara beredda på att Ryssland är redo för ett storkrig i vårt närområde inom fem år. Det ställer krav på oss att ha en militär förmåga. Nato har ställt förmågekrav på oss, och vi kommer att få nya sådana. Det kommer att vara utmanande för oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det finns också civila krav. Jag vet att Nato har ställt krav på detta område också. Men jag vill nu ställa denna fråga till Acko Ankarberg Johansson, som är sjukvårdsminister: Vad gör regeringen för att implementera de krav som gäller masskadeutfall? Militär förmåga är viktig, men civil förmåga är väl så viktig i ett svårt säkerhetspolitiskt läge.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Vi har vidtagit många åtgärder på beredskapssidan. Vi gjorde det före Natointrädet, och vi har fortsatt därefter. Vi säkerställer att vi själva vidtar åtgärder och att vi också ger förutsättningar för regioner och i någon mån kommuner, som har hand om en del sjukvård, att göra de förberedelser som krävs.

Jag besökte själv Natohögkvarteret i Bryssel förra våren och kunde ha ett direkt samtal och diskutera det hela. Jag tänkte att jag skulle få lära mig jättemycket där, men de sa: Vi är så glada att Sverige och Finland har kommit med i Nato, för ni kan civil beredskap. Ni vet hur man ska koppla ihop sjukvården med allt det som militären gör. Jag tänkte ju att det var vi som skulle lära av dem.

De är förstås riktigt bra på den militära förmågan. Vi är glada över att kunna samverka. Men de vill också ha samverkan med oss, för vi har något att bidra med.

Vi hjälps åt och lär av varandra. De har ett bra medical manifesto som har antagits, och vi arbetar enligt det. Jag tror att vi ligger väl i fas när det gäller de åtgärder som finns, men utmaningen finns, utifrån det geopolitiska läget.

Fru talman! Arbetsförmedlingen kom i går med nya siffror, som visar att arbetslösheten är den högsta på tre år. Långtidsarbetslösheten ökar också, vilket är särskilt oroande. Det är nu 381 000 personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Samtidigt har vi siffror från SCB som visar att arbetslösheten, alltså antalet människor som vill arbeta, är den högsta på tio år och uppgår till nästan 9 procent. Antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser är knappt 6 000 och ligger konstant kring den siffran trots den stigande arbetslösheten.

Samtidigt har vi en situation i Sverige med stora matchningsproblem. Det är många sektorer där man söker människor som kan arbeta men inte kan få någon att anställa.

Det är onekligen en dyster tid på svensk arbetsmarknad. Min fråga till ministern är: Vad är ministerns dom över regeringens så kallade arbetslinje?

Fru talman! Tack, Adrian Magnusson, för frågan, och tack för ditt engagemang i de här frågorna! Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, där vi har sett chockhöjd inflation och väldigt höga räntor, vilket naturligtvis har lagt en våt filt över den svenska ekonomin och också märks på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Låt mig komplettera frågeställarens bild något med att säga att det i dag finns 120 000 utbildningsplatser. Det är 120 000 svenskar som kommer att kunna gå en yrkesutbildning som leder till ett jobb i vården, i industrin eller i något av alla de bristyrken där man just nu skriker efter folk. Just nu ger vi fler människor möjlighet att utbilda sig till ett arbete.

Det är naturligtvis väldigt viktigt att alla gör sitt yttersta för att söka jobb och gå de utbildningar som nu erbjuds. Men vi ser också att konjunkturen vänder långt borta vid horisonten.

Jag påminner om att samtliga talar via talmannen. Det innebär att man inte använder "du" och "dig" och så vidare.

Fru talman! De senaste rapporterna från Arbetsförmedlingen visar på betydande regionala skillnader i arbetslösheten mellan olika delar av Sverige. Kiruna kommun har landets lägsta arbetslöshetsnivå medan Perstorp i Skåne har den högsta. Samtidigt har Skåne den högsta arbetslösheten på länsnivå, medan Västerbotten ligger lägst.

Enligt Arbetsförmedlingens analys har arbetslösheten stigit i hela landet, men ökningen är större i regioner som redan tidigare har haft hög arbetslöshet, vilket förvärrar regionala skillnader.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska de regionala skillnaderna i arbetslöshet och säkerställa att arbetsmarknadspolitiken är effektiv när det gäller de regioner som är hårdast drabbade av arbetslösheten?

Fru talman! Tack, frågeställaren, för frågan! Det är naturligtvis ett problem att vi har så stor variation i arbetslösheten i Sverige. Det är uppenbart att vissa delar inte har hängt med i den industriella omvandling som vi har sett ske inte minst i norra Sverige, där det nu finns väldigt mycket lediga jobb och industrin går starkt. Det finns delar av landet som inte har hängt med i detta.

Det viktigaste vi kan göra i det här läget är naturligtvis att se till att ekonomin börjar blomstra och att de ekonomiska hjulen snurrar fortare. Det kommer också att innebära att arbetslösheten kommer att minska och att vi får minskade regionala skillnader i vårt land.

Fru talman! De cancerframkallande evighetskemikalierna PFAS finns i dag överallt i miljön. Människor exponeras genom dricksvatten, mat och de saker vi omger oss med i vardagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är glad över att klimat- och miljöministern lovat att verka för ett förbud mot dessa ämnen på EU-nivå, och jag hoppas att vi kan lita på att regeringen står fast vid detta trots kemikalieindustrins påtryckningar.

Däremot lämnar arbetet mot PFAS i Sverige en hel del övrigt att önska. Det är ett politiskt ansvar att hejda spridningen, både genom förbud och genom sanering av förorenade områden. Runt om i Sverige kommer larm från medborgare och kommuner som drabbas av PFAS-utsläpp - Kallinge, Kumla, Uppsala och Vättern. Ofta är det statliga myndigheter och bolag som bär ansvaret för föroreningarna, men i stället för att sanera låter de utsläppen fortgå och sprida sig till dricksvattnet. Drabbade människor känner sig övergivna, och kommuner lämnas att hantera kostnaderna för statens utsläpp av PFAS.

Min fråga till klimat- och miljöministern är: Vad kommer regeringen att göra för att åtgärda statens PFAS-skuld?

Fru talman! Tack till ledamoten för en fråga som jag vet väcker ett starkt engagemang hos Vänsterpartiet såväl som hos många andra partier i riksdagen och självklart hos partierna i regeringen, där vi är helt överens om att arbeta för ett omfattande förbud i EU som ska täcka in, allra främst, de kemikalier som vi kommer väldigt nära inpå.

Vi får helt enkelt se hur förhandlingen fortlöper. Vi måste också tänka på att inte låta perfekt stå i vägen för framstegen, som verkligen behövs på det här området.

Sverige och regeringen kommer att trycka på hårt för ett omfattande förbud så att vi kan sätta stopp för tillförseln av PFAS-gifter i vårt samhälle, i vår miljö och för människor.

Gällande sanering är det en väldigt omfattande sanering som behöver ske. Alla kan väl tänka sig hur det är att rensa PFAS-gifter ur ett stort område. Det är tidskrävande. Det kostar väldigt mycket. Det kommer att vara ett arbete som, trots att det finns stora medel hos myndigheterna, behöver ske över en lång tid.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till utbildningsministern. Jag vill börja med att tacka för hur man hanterade den förfärliga skolskjutningen i Örebro. Man samlade riksdagen på ett väldigt bra sätt. Tack för det!

Men det finns också annat i skolan. Som vi har varit inne på tidigare ser vi att det är en enormt stigande arbetslöshet under regeringen. Vi ser, som arbetsmarknadsministern var inne på, att komvux är helt avgörande. Men vi ser också att det när det gäller komvux har varit beskrivningar från Skolinspektionen om risk för brottslighet, betalning för betyg, glädjebetyg etcetera.

Det är inte bra att man kan få betalt för att ge godkända betyg. Utan fungerande kontroller och när man betalar för saker riskerar detta att bli ett ställe där kriminella är välkomna att ta del av välfärdens pengar. Så kan vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle vilja fråga ministern: Är regeringen redo att införa till exempel ägar- och ledningsprövning även för komvux och att sätta stopp för att man får betalt för godkända betyg?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

När det gäller att komma till rätta med det här problemet kan jag först säga: Regeringen utesluter absolut ingenting. Regeringen har dock observerat problemen sedan tidigare, och här har vi valt att i budgetpropositionen även för i år förstärka stödet till Skolinspektionen för att man bättre ska kunna granska också komvux. Komvux ska ju vara en plats för kunskap, bildning och framtid. Men det bygger på att det är bra kvalitet och att de betyg som delas ut är korrekta.

Här har vi också fattat beslut om förordningsändringar för att kunna stoppa statsbidrag till utbildning om Skolinspektionen har konstaterat att det finns brister.

De skärpningar som vi har gjort följer vi nu upp. Men vi kommer inte att utesluta någonting, för vuxenutbildning får inte heller vara en tummelplats för kriminella.

Fru talman! I Sverige sjunker takten i elektrifieringen. Andelen elbilar i nybilsförsäljningen minskar, och LKAB och Volvo skjuter fram sina elektrifieringsmål. Skogens funktion som kolsänka minskar dramatiskt. Samtidigt ökar utsläppen från transportsektorn, vilket innebär att Sveriges nettoutsläpp är de högsta på 30 år. När det kommer till arbetet med biologisk mångfald har regeringen minskat anslagen med 600 miljoner kronor jämfört med när Miljöpartiet satt i regering. Listan kan göras lång.

Statsrådet Pourmokhtari undviker intervjuer i granskande medier. Varje gång dessa och andra exempel lyfts duckar miljöministern för frågorna och skyller på tidigare regering eller väljer att i stället prata om kärnkraft.

Min fråga till klimat- och miljöministern är: Har statsrådet någon form av självkritik gällande miljö- och klimatarbetet i Sverige, eller tänker miljöministern fortsätta att Bagdad-Bob:a genom resten av mandatperioden?

Fru talman! Miljöpartiet verkar uppenbart förvånat över att en högerregering inte bedriver Miljöpartiets klimatpolitik. Varför pratar jag om kärnkraft? Kanske för att vi menar att det är en helt avgörande fråga för Sveriges framtida klimatomställning.

Du talar om Volvo. Du talar kanske inte i dag om SSAB eller om någon av de andra fossila verksamheterna i Sverige, som står för mer än en tredjedel av våra utsläpp och som vill ställa om men som saknar effekten. Därför är kärnkraft relevant. Därför är detta klimatpolitik. Därför kommer en högerregering att fortsätta prata om att Sverige ska ha mer havsbaserad vindkraft än man hade med den tidigare regeringen och att Sverige ska ha mer kärnkraft i stället för att lägga ned kärnkraft, som den tidigare regeringen gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nej, vi kommer inte att börja prata om insatser för biologisk mångfald när vi pratar om klimatpolitik och kärnkraft. Vi menar att det är så här Sverige lyckas med sin klimatomställning.

(Applåder)

Talmannen påminner i all ödmjukhet om tilltalet i kammaren, som gäller alla.

Fru talman! Sverige är ett av de länder som e-handlar allra mest. Bara under oktober månad handlade 600 000 svenskar från kinesiska e-handelsplattformar som Temu och Shein. Många uppfattar det som att de kanske gör ett riktigt bra klipp, men priset betalas genom att farliga och olagliga kemikalier kommer in i EU och att europeiska företag slås ut.

Det är helt oacceptabelt att e-handelsplattformar i länder utanför EU får konkurrensfördelar genom att inte följa de regler vi har kommit överens om inom EU, vilket enligt Svensk Handel i sin tur leder till att svenska handelsföretag slås ut till förmån för sänkta miljökrav, dumpade sociala förhållanden och mer slit-och-släng-kultur.

Jag vet att regeringen arbetar hårt för att få bukt med problemen. Min fråga är därför om klimat- och miljöministern ser att det finns åtgärder som bör vidtas för att förhindra importen av skadliga kemikalier till Europa.

Fru talman! Tack till ledamoten för frågan!

Detta är ett oerhört växande problem. Det går väldigt snabbt. Vi ser hur konsumtionsmönstren bland svenskar skiftas. Man importerar helt enkelt många produkter från företag som inte följer några krav eller regler och där det inte är någon typ av svensk eller europeisk kontroll av produkterna.

Något som är viktigt för alla konsumenter att veta är att man personligen bär ansvar för produkter som man importerar på det viset.

Vi behöver självklart från regeringens sida också göra mycket. Vi har hittills meddelat att vi vill ta bort tullfriheten för försändelser av ringa värde på EU-nivå - det är ett sätt. Vi har också dragit igång ett bredare arbete med flera berörda departement för att helt enkelt täcka in konsumentskydd, konkurrenskraft och hållbarhet och komma åt just denna problematik.

På EU-nivå handlar det också om precis det som ledamoten nämner: att komma åt mellanhänderna, e-handelsplattformarna. Där trycker vi på också på EU-fronten. Men detta är verkligen en prioriterad fråga, som vi kommer att behöva arbeta mer med framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till utbildningsministern med anledning av det fruktansvärda våldsdåd vi såg på Campus Risbergska i Örebro förra veckan.

Många bedömare varnar nu för att det kan finnas risk för ytterligare våldsdåd, så kallade copycats som använder liknande tillvägagångssätt. Det är därför extra viktigt att vi stärker säkerheten kring alla Sveriges skolor just nu.

Det kan exempelvis handla om att barn ska öva på inrymning. Man gör ofta brandövningar, men vi ser exempel på att det i flera skolor bara är personalen som får utbildning i inrymning. Det borde naturligtvis också gälla alla barn.

Det kan handla om olika åtgärder för att se till att obehöriga inte tar sig in i skolan. Låsta dörrar, skalskydd, stängsel och staket är olika exempel.

Hur ser regeringen på detta? Vilka ytterligare åtgärder ser regeringen som tänkbara för att helt enkelt säkra Sveriges skolor framöver?

Fru talman! Detta väcker ju mängder av frågor. Den enskilda händelsen, alltså det fruktansvärda massmordet i min egen hemstad Örebro, kommer naturligtvis att leda till att vi behöver ompröva mängder av saker.

En sak regeringen redan börjat med är att vi har meddelat åtgärder mot en viss typ av vapen. Vi har också satt igång ett arbete för att kontrollera så att människor som är farliga för sig själva eller andra inte har vapen.

Ett arbete som har pågått men som vi meddelade i veckan är arbetet med att stärka skyddet på skolor. Man ska ha en beredskapsplan, och man ska arbeta för att se till att obehöriga inte ska kunna vara på plats. I arbetet ingår också att se till att man har möjlighet att genomsöka väskor efter ordningsstörande föremål.

Jag är helt säker på att vi kommer att behöva prata mer om psykiatrin. Det kommer att behövas mängder av insatser för att se till att detta aldrig ska hända i Sverige igen.

Fru talman! Sverige är i en jobbkris. Sedan regeringen tillträdde har omkring 70 000 personer blivit av med sitt arbete, och varslen fortsätter att komma titt som tätt.

Om mardrömmen slår in och man blir av med sitt arbete är akassan en räddare i nöden. Regeringen har även här lagt in en nådastöt som i synnerhet drabbar kvinnor i arbetaryrken. Städare, undersköterskor och barnskötare är några yrkesgrupper som får en rejäl ekonomisk smäll av Mats Perssons nya akassa. Det kan handla om flera tusen kronor mindre i månaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En spade är en spade, fru talman, och regeringens nya akassa är inget annat än ett jämställdhetspolitiskt haveri.

Min fråga till Mats Persson är: På vilket sätt blir Sverige ett bättre land av att kvinnor som redan har det tufft får en sämre akassa?

Fru talman! Det är precis tvärtom - precis exakt tvärtom. Taket i akassan höjs den 1 oktober 2025 genom det beslut riksdagen har tagit. Det är den politik som regeringen nu går fram med.

Taket i akassan höjs. Tryggheten ökar för människor med det förslag riksdagen har beslutat om. Tryggheten ökar, och drivkraften att söka ett nytt arbete ökar. Vi ökar alltså tryggheten, och vi ser till att människor snabbare hittar ett nytt arbete att gå till. Det är att ta ansvar för Sverige i en tuff tid. Det är att se till att fler människor får ett arbete att gå till och att fler människor kan känna trygghet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari.

I somras tillsatte regeringens tre partier en ny artskyddsutredning på Regeringskansliet. Den syftar till mer rimliga regelverk på området, som också tar hänsyn till äganderätten.

Vi har i dag en situation där markägare kan drabbas av avverkningsförbud utan ersättning på grund av arter som i grunden är ganska vanligt förekommande. Vi har också fridlysningsbestämmelser på nationell nivå som är utdaterade och inte fyller sitt syfte.

Denna utredning skulle ha varit klar vid årsskiftet, men ännu har inget kommunicerats. Min fråga är huruvida statsrådet kan redogöra lite för hur arbetet går och vad man har att vänta framöver.

Fru talman! Tack, ledamoten Martin Kinnunen, för frågan!

Det raka svaret på frågan är att bokstavsutredningen om artskyddet inte är klar än och helt enkelt inte har kommunicerats av det skälet. Det är också så att det är en bokstavsutredning, det vill säga att den är internt utförd på departementet och att utredningsförslag inte kommer att skickas ut på remiss utan bereds inom Regeringskansliet enligt gängse rutiner.

Alla partier i den här regeringen menar att det finns en problematik med det nuvarande systemet. Det finns ett problem i att markägare får avverkningsförbud utan att få ersättning för detta. Det är också en extensiv implementering av artskyddslagstiftningen som vi helt enkelt behöver se över. Det arbetet pågår för fullt på Regeringskansliet av den här regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

En god och nära vård känns väldigt långt borta. De knappa resurserna innebär en ansträngd arbetsmiljö för dem som arbetar i primärvården. Utan personal som har bra arbetsvillkor och god arbetsmiljö kommer det inte att vara möjligt att förverkliga satsningens intentioner.

Reformen om god och nära vård riskerar att bli ett luftslott, precis som mycket annat i regeringens politik. I Vård- och omsorgsanalys analysplan står det tydligt att det saknas förutsättningar för förflyttningen mot en utbyggd primärvård. Ett exempel som lyfts är resurser.

Kan det vara så att regeringen, och därmed också KD, är på väg att köra i helt fel riktning och säkert som vanligt också lägga ansvaret på regionerna?

Hur ser sjukvårdsministern på förutsättningarna att primärvården genom större nationella initiativ ska lyfta långsiktiga satsningar?

Fru talman! Som kristdemokrat hade jag gärna tagit ansvar för det. Jag hade gärna sett en statlig sjukvård med statlig finansiering och statligt ansvar.

Den lag som riksdagen beslutat om, hälso- och sjukvårdslagen, anger dock att det är regionerna och kommunerna som har ansvar. Regeringen ser däremot till att stötta. Vi gav för några veckor sedan besked om 3,7 miljarder till just god, nära vård. Där förtydligade vi också att kompetensförsörjningen är en viktig del för att få del av pengarna. Ofta är detta vägen in för att lyckas med både ökad vårdkapacitet och en god, nära vård.

Om man inte får goda villkor för medarbetarna kommer det inte att funka. Socialstyrelsen har på vårt uppdrag sett till att man talat om hur många fler vårdplatser man behöver, men också att riktmärket för att vi ska kunna bygga en bra primärvård är ungefär 1 100 patienter per läkare.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Nu är propositionen om det första steget i reformeringen av strandskyddet klar för behandling i riksdagen. Jag vill höra när det andra steget kommer. Det berör nämligen kust och skärgård och därmed väldigt mycket i Stockholms län, vars bänk jag sitter på. Ur äganderättssynpunkt är det högst angeläget att få fram den här utredningen och förslagen till reformering. Produktivitetskommissionen, som har letts av Hans Lindblad, tidigare statssekreterare hos Anders Borg, har lagt fram många friska förslag som är väl genomtänkta.

Min fråga är: Kommer man att beakta förslagen från Produktivitetskommissionen?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Kjell Jansson för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Strandskyddet är en fråga som verkligen engagerar regeringen, och vi gör allt vi kan för att så snabbt som möjligt lägga fram olika förslag. Det är därför vi inte tog endast den ena färdigutredda delen av det första steg som vi tidigare har informerat om i beaktning utan även tittade igenom alla möjliga och tänkbara utredda frågor som skulle kunna leda till en förbättring av strandskyddet och lade fram dessa. Det är också skälet till att det tog lite längre tid än vad som hade kunnat vara fallet, och detsamma gäller för vår stora strandskyddsutredning.

Vi kommer att lägga fram en stark reformering som på riktigt kommer att kunna ta tag i den här problematiken. Jag, som tidigare också satt som ledamot för Stockholms län, känner mycket väl till hur det här påverkar inte minst vår skärgård. Vi ser fram emot att liberalisera strandskyddet, och vi arbetar så snabbt vi bara kan för att komma upp i den kvalitet vi vill ha. Det handlar om att faktiskt få resultat som är tydliga och som ger den effekt vi vill ha, med mer frihet längs den svenska kusten.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till Johan Pehrson.

Musikhögskolan i Piteå är en del av Luleå tekniska universitet. Den senaste femårsperioden har den fört en tynande tillvaro, och åtta utbildningar har lagts ned. Det handlar bland annat om utbildningar till musiklärare, danslärare och journalist samt utbildningar inom visuell gestaltning och scenproduktion. Nu föreslås även ljudteknikutbildningen avvecklas.

Frågan har gett upphov till omfattande protester. De som protesterar är givetvis studenter och lärare, men det är också kommunalråden i Piteå kommun. Det är regionen - även det moderata oppositionsrådet i regionen - och kommunförbundet i Norrbotten. Det är branschen, det är näringslivet i Norrbotten och det är kända artister som höjer rösten. Häromdagen sa rektorn för LTU i SVT Nyheter att det hela hänger ihop med att pengarna för de konstnärliga utbildningarna inte räcker till.

Är den långsamma nedläggningen av Musikhögskolan i Piteå så att säga en önskvärd utveckling för den här regeringen, eller tänker Johan Pehrson agera?

Fru talman! För regeringen är satsningen på högre utbildning central. Stora förstärkningar har gjorts av STEM-utbildningarna, det vill säga ingenjörsutbildningar och tekniska utbildningar. Vi har också följt upp detta med satsningar för att förstärka kvaliteten inom hum-sam-området.

Vi vet att prislapparna i dag ofta är högre på den typen av utbildning som Linus Sköld här lyfter fram. Får man säga så, fru talman - Linus Sköld? Jag vill att det ska bli korrekt; man vill ju inte få skäll av talmannen! Prislapparna är alltså högre, och jag följer det här väldigt noga. Det kan finnas skäl att återkomma till detta. Jag har varit tydlig med att det för satsningar på teknik och vetenskap inom STEM krävs ett fokus även på konsten, och dit hör den utbildning som nu nämns. Låt oss alltså återkomma!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.