Sök

Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar.

Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.

Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Regeringen borde regelbundet lämna en skrivelse till riksdagen som handlar om Internationella valutafondens (IMF) arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet. Skrivelsen bör också beröra andra internationella finansiella institutioners arbete med dessa frågor. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Redan i dag lämnar regeringen en skrivelse om IMF, Världsbanksgruppen och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna till riksdagen. Innehållet i den skrivelsen är dock under omgörning och därför anser riksdagen att en ny skrivelse behövs som specifikt behandlar finansiell och monetär stabilitet.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

21, 82 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksdagen vill att regeringen ger samtliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Offentliga handlingar som med liten eller ingen kostnad kan bli öppna data ska också tillgängliggöras. Då kan medborgarna få effektivare och bättre service. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Öppna data kan definieras som digital information som är fri att använda, återanvända och distribuera utan någon annan motprestation än att användaren anger källa eller delar informationen på samma sätt.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om den offentliga förvaltningens digitalisering.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.

Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.

Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att

• polygama äktenskap bör utredas,
• barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
• systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

34

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

25, 109 minuter

Justering

2017-03-16

Datum

2017-03-17

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. I Utrikesförvaltningen ingår Utrikesdepartementet, UD samt ambassader och generalkonsulat.

Lagen om konsulära katastrofinsatser som började gälla 2010 innebär att staten ska ha en organisation och beredskap för att kunna hjälpa svenskar som råkar ut för kris eller katastrof utomlands. I första hand ska den enskilda människan ansvara för sin säkerhet vid utlandsvistelse, till exempel genom att teckna reseförsäkring och följa UD:s avrådan från resa. Men om en kris eller katastrof inträffar kan staten bli ansvarig för att hjälpa svenskar utomlands.

Riksrevisionen bedömer att den beredskapsorganisation som har byggts upp överlag anses ha förutsättningar att klara av att hantera sin uppgift. Men samtidigt rekommenderar riksrevisionen att Utrikesförvaltningen ser över sin hantering av beredskapsplanering, utvärdering och utbildning. Bland annat anser Riksrevisionen att utlandsmyndigheterna varje år ska genomföra krisövningar som sedan följs upp.

Utrikesutskottet välkomnar det arbete som gjorts inom Utrikesförvaltningen. Utskottet tycker att det är bra att regeringen tänker följa Riksrevisionens rekommendationer och instämmer i Riksrevisionens påpekanden om att systematisk utvärdering är viktigt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2017-03-14

Datum

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2017-03-14

Datum

2017-03-15

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-29

Den 26 januari presenterade regeringen " En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem". Men riksdagen tycker inte regeringens flygstrategi är tillräcklig. Bland annat har regeringen inte lagt fokus på åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft, enligt riksdagen. Därför bör de former och riktlinjer som omger arbetet med flygstrategin ändras och ges en ny inriktning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft.

Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare. I den nationella flygstrategin pekar regeringen på att reglerna kring drönare behöver ses över. Riksdagen anser dock att det behövs en tydligare precisering när en sådan översyn ska göras. Regeringen borde ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning som både tar till vara på möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

39, 144 minuter

Justering

2017-02-28

Datum

2017-03-09

Bordläggning

2017-03-15

Debatt

2017-03-16

Beslut

2017-03-22

Riksdagen beslutade att återförvisa konstitutionsutskottets betänkande om allmänna helgdagar. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Betänkandet behandlar motionsförslag om bland annat veterandagen som allmän flaggdag, flaggning, nationella symboler, allmänna helgdagar och en minnesdag tillägnad kommunismens offer.

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 40 minuter

Justering

2017-02-28

Datum

2017-03-09

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag om biologisk mångfald. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånd, rovdjurspolitik, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2017-02-21

Datum

2017-03-07

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 120 minuter

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-06

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

36, 120 minuter

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-06

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-03

Bordläggning

2017-03-15

Debatt

2017-03-16

Beslut

2017-03-22

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-03

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej motioner inom området arbetsrätt. Motionerna handlar bland annat om facklig vetorätt, rätten att vidta stridsåtgärder, anställningsformer, anställningsskydd, turordning, rätt till heltid och nya regler i anställningsskyddslagen om rätt att kvarstå i anställning. Andra frågor som togs upp i motionerna är begränsning för arbetsgivare att begära ut registerutdrag inför anställning samt förslag om en ny arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet.

Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom vissa frågor samt att de nuvarande reglerna inom arbetsrätt är balanserade. Riksdagen hänvisar också till partsarbetet inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 96 minuter

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-03

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport "Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader". I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, med undantag för affärsverken, slopar kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. Behöver viss information redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma enklare regler för hur myndigheterna ska redovisa denna.

Regeringen konstaterar att både Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket, ESV, har viss användning av delårsrapporterna. Därför har ESV fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av att ta bort kravet på delårsrapporterna eller ändra kraven på redovisning. Uppdraget redovisades den 31 januari 2017 och bereds just nu av regeringen. Riksdagen vill inte föregripa detta beredningsarbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Att hjälpa arbetssökande hitta jobb bör inte längre vara Arbetsförmedlingens uppgift. Det anser riksdagen.

Den 22 juni 2016 tillsatte regeringen en utredning som nu går under namnet Arbetsmarknadsutredningen. Utredningens uppdrag är att se över hur statens agerande och Arbetsförmedlingens uppdrag ska se ut för att bidra till att arbetsmarknaden fungerar väl. Arbetsmarknadsutredningen ska presentera sina resultat senast den 31 januari 2019.

Riksdagen vill nu att regeringen senast den 31 mars ger den pågående Arbetsmarknadsutredningen ett utökat uppdrag. Riksdagen uppmanar regeringen till detta i ett tillkännagivande. Enligt riksdagen bör utredningen ge förslag till hur delar av Arbetsförmedlingens uppgifter kan läggas ut på andra aktörer på arbetsmarknaden. Riksdagen tycker att jobbmatchningen i framtiden bör skötas av andra aktörer och att Arbetsförmedlingen i huvudsak ska ansvara för myndighetsutövning, till exempel anvisa till ett program eller bevilja en insats.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2017-03-02

Datum

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-15

Debatt

2017-03-16

Beslut

2017-03-16

Regeringen har föreslagit att regler om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska ändras för att anpassas till EU-regler. Reglerna gäller bland annat förfaranden för att kontrollera att kvalitets- och säkerhetsnormerna vid import av vävnader och celler är likvärdiga med normerna som gäller för vävnader och celler som hanteras inom EU.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 29 april 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-23

Datum

2017-03-01

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2017-02-23

Datum

2017-03-01

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskningsrapport om Statens servicecenter, SSC. Statens servicecenter är en statlig myndighet under Finansdepartementet som ska bidra till en effektivare administration inom statsförvaltningen genom att sköta exempelvis löneadministration åt andra myndigheter. Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att undersöka om SSC har bidragit till att effektivisera den administrativa stödverksamhet som övertagits från de myndigheter som anslutit sig till SSC:s tjänster.

Regeringen konstaterar i sin skrivelse att granskningen tyder på att kvaliteten i SSC:s tjänster generellt är god och bedömer att staten totalt sett har minskat sina kostnader genom att man inrättat SSC. Samtidigt instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att SSC:s förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet till viss del har varit bristfälliga och att förtroendet för SSC:s tjänster behöver förbättras.

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet välkomnar att regeringen har infört ett mål om ökad kundnöjdhet för SSC. Utskottet välkomnar också att regeringen under perioden 2017-2021 avser att stegvis utvidga bestämmelserna om SSC:s tjänster för löneadministration. Det förväntas leda till att fler myndigheter successivt kommer att ansluta sig.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-28

Datum

2017-02-28

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Socialutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel.

Riksrevisionen tycker att Läkemedelsverket har prioriterat ner sitt arbete med läkemedelssäkerhet. Det innebär att de testresultat som läkemedelsindustrin lyfter fram och publicerar får stort inflytande. Riksrevisionen tycker också att det är problematiskt att myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet i hög grad förlitar sig på läkemedelsindustrins publicerade studier när de tar fram riktlinjer för hälso- och sjukvården. Enligt revisionen bör myndigheterna hitta information som balanserar upp läkemedelsindustrins studier eftersom positiva resultat publiceras oftare än negativa.

Riksrevisionen tycker att regeringen ska ge Läkemedelsverket i uppdrag att prioritera upp sitt säkerhetsarbete. Men regeringen anser att det är Läkemedelsverket självt som ska prioritera bland sina uppgifter. Regeringen delar inte heller uppfattningen att det nuvarande samarbetet mellan myndigheterna är otillräckligt för att motverka läkemedelsindustrins informationsövertag. Regeringen menar att myndigheterna är väl medvetna om den skevhet som kan finnas när det gäller läkemedelsindustrins studier.

Socialutskottet delar regeringens uppfattning om Läkemedelsverkets säkerhetsarbete och myndigheternas arbete med information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 28 minuter

Justering

2017-02-21

Datum

2017-02-27

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15