Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen

Herr talman! Vi ska nu debattera skatteutskottets betänkande 21 Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen.

Regeringen föreslår i proposition 2016/17:58 att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift, vilket är praxis i dag. Motivet är att kunna säkerställa att rätt uppgifter lämnas in och således att minska skattefusket och skatteundandragandet.

Att Skatteverket ges ökade möjligheter att kontrollera riktigheten i inlämnade uppgifter är i grunden bra. Det är angeläget att minska såväl skattefusket som skatteundandragandet. Det är också viktigt att kontrollera riktigheten i inlämnade uppgifter. Dessa förändringar stärker skattesystemets legitimitet. Det leder till ökade skatteintäkter och en mer rättvis konkurrens. Sist men inte minst ökar det insynen i de skatter vi betalar.

Centerpartiet har också föreslagit ett system med månatlig rapportering på individnivå, bland annat inom ramen för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. En förutsättning är dock att ett sådant system utformas på ett sätt som förenklar, inte försvårar, för företag att rapportera till berörd myndighet.

Det måste finnas möjlighet för alla företag att hantera en månatlig rapportering på ett effektivt sätt. En förutsättning för detta är att uppgiftsinlämning kan ske med hjälp av en enkel och pedagogisk e-tjänst. Exempel från andra länder, däribland Danmark, visar att detta slags utvecklingsarbete är tidskrävande och komplext.

Regeringen föreslår att månatlig rapportering ska ske från den 1 juli 2018 eller den 1 januari 2019. Samtidigt skriver man i propositionen att ”Skatteverket har som målsättning att ett sådant alternativ” – alltså elektronisk uppgiftsinlämning direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem – ”ska finnas tillgängligt under 2019”. Det finns alltså risk att företag åläggs att börja rapportera in uppgifter till Skatteverket innan ett system för uppgiftsinlämning är färdigutvecklat.

För Skatteverket kommer förslaget att ge upphov till ökade kostnader för bland annat utveckling av it-system, it-förvaltning, hantering och granskning av deklarationer, framtagande av informationsmaterial och andra informationsinsatser samt utbildning av personal. Men det kommer att vara nödvändigt att göra dessa förändringar av de system som Skatteverket tillämpar.

Herr talman! Uppskattningar av tidsåtgång och det ökade antal tillfällen per år som uppgifter per betalningsmottagare ska lämnas till Skatteverket är särskilt svåra att göra. Med hänsyn till dessa faktorer anser regeringen att det är lämpligt att justera upp Skatteverkets beräknade kostnad med en osäkerhetsfaktor på 1,5. Regeringen bedömer att förslagens årliga administrativa kostnader i vart fall inledningsvis kommer att öka med ca 67 miljoner kronor.

I dag lämnar 20 procent, i storleksordningen 80 000 företag, in kontrolluppgifter via papper. För dessa ca 80 000 företag finns det stor risk att regeringens förslag påverkar den administrativa bördan i oskäligt stor utsträckning.

Herr talman! Det står klart att regeringen väljer att implementera ett system med månatlig rapportering innan den tillgodoser rimliga förutsättningar för att hantera månatlig rapportering.

När ett system för månatlig rapportering på individnivå införs är det centralt att det genomförs på ett sätt som innebär en smidig och enkel uppgiftsinlämning för företagen.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till den centerpartiska reservationen, som har fått uppbackning av Liberalerna.

(Applåder)

Herr talman! Detta förslag har som främsta syfte att minska skattefusk och osund konkurrens genom att arbetsgivare ska rapportera de anställdas löner och skatter varje månad. I dag görs det i kontrolluppgiften en gång per år. Transparens och legitimitet för den anställde är också en viktig aspekt när månadsuppgifterna träder i kraft.

Därför är det anmärkningsvärt att regeringspartierna avslår vårt förslag om att synliggöra arbetsgivaravgiftens belopp på lönebeskeden. Regeländringarna bör innefatta även skyldigheten att redovisa arbetsgivaravgiftens belopp per anställd i arbetsgivardeklarationen.

Jag yrkar därför bifall till reservation 2, det vill säga att arbetsgivaravgiftens belopp ska redovisas för varje betalningsmottagare.

Skatteverket föreslås kunna vidta åtgärder för att tillgängliggöra inhämtade uppgifter till vissa andra myndigheter som till exempel Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Det får endast ske för vissa ändamål.

Den som utnyttjar våra system för fusk och missbruk tar sig rätten att leva på andras bekostnad. Det kan aldrig accepteras. Att inte betala skatt som man ska eller ta emot bidrag som man inte har rätt till är att utnyttja det system vi byggt upp tillsammans och dessutom ska vårda tillsammans. Det är av största vikt att skapa legitimitet för skattesystemet.

I skatteförfarandelagen finns bland annat bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgifter och skattedeklaration samt att i vissa branscher föra en så kallad personalliggare.

Regeringen föreslår vissa ändringar i skatteförfarandelagen. Man föreslår exempelvis att arbetsgivare löpande ska lämna uppgift till Skatteverket om ersättning för vilken skatteavdrag ska göras samt skatteavdragets belopp på individnivå.

Herr talman! Uppgifterna ska normalt lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i kontrolluppgiften. Vidare föreslås att den arbetsgivare som är skyldig att lämna sådana uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska informera den som uppgifterna avser om desamma varje kalendermånad. Förslaget är dock inte att uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp på individnivå ska lämnas.

Eftersom månadsrapportering kommer att öka företagens administrativa kostnader är det viktigt att den används så effektivt som möjligt.

Rapporteringen bör därför utformas på ett sätt som möjliggör användning, och för att minska bidragsfusk och öka transparensen. Arbetsgivaren kommer inte att som i dag samtidigt behöva lämna uppgift om sammanlagt belopp, det vill säga för alla betalningsmottagare. Den administrativa skyldighet som finns i dag kommer därför att slopas. Man kommer alltså inte att en gång i månaden behöva lämna det totala sammanlagda beloppet för samtliga anställda, i ett företag till exempel.

Det är också av största vikt att systemet, inte minst det sätt på vilket uppgifterna lämnas till Skatteverket, utformas på ett sådant sätt att det minimerar den administrativa bördan för företagen. Detta måste hela tiden vara ledstjärnan. Regeringen bör därför följa implementeringen noggrant och om så krävs skyndsamt återkomma med förslag för att dämpa negativa effekter för de minsta företagen.

Regeringens beräkningar av såväl de administrativa kostnaderna som de offentligfinansiella intäkterna är mycket osäkra, vilket också framgår i regeringens förslag. De har dessutom ifrågasatts av ett antal remissinstanser. För att stärka de svenska företagens möjlighet att växa och anställa är det viktigt att åtgärder som ökar företagens kostnader som regel kompenseras med kostnadssänkande reformer. Här måste man kunna balansera. Det som kommer att bli en fördyring för företagen måste på något sätt kompenseras i den andra änden. Eventuella intäktsökningar till följd av förslaget bör därför användas i hög grad för att stärka de svenska företagens möjlighet att växa och anställa.

Herr talman! Ett högt förtroende för skattesystemet är nödvändigt för att skatterna ska kunna finansiera vår gemensamma välfärd. För att stärka legitimiteten för reglerna krävs åtgärder för att bekämpa skattefusk och skatteundandragande. Det blir otillräckligt när arbetstillfällen, arbetstagare och företag är mer rörliga än tidigare; vi har en helt ny arbetsmarknad. Det är därför bra att det nu föreslås att uppgifter ska lämnas på månadsbasis.

Det är viktigt att inte bara kontrollmyndigheter utan även privatpersoner får ta del av uppgifter som angår dem själva – transparens i alla lägen. Men de föreslagna ändringarna är otillräckliga. Arbetstagaren behöver och har rätt att få uppgift om den totala kostnad som arbetsgivaren har för arbetstagaren. Sverige har dessutom en mycket hög arbetsgivaravgift, jämfört med till exempel snittet i OECD. Synlighet och transparens är viktiga begrepp för att skapa legitimitet för skattesystemet och har en viktig demokratisk aspekt.

I ett skede där förändringar, såsom i detta förslag, genomförs borde regeländringarna därför innefatta även det som finns med i vår reservation, det vill säga en transparens för arbetstagaren. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att man skyndsamt ska lägga fram kompletterande förslag på ändring i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgift om arbetsgivaravgiftens belopp.

Herr talman! Processen för att komma fram till det förslag vi har i vår hand i dag startade redan 2009, när alliansregeringen tillsatte en särskild utredning för att utreda möjligheterna att införa så kallade månadsuppgifter. Den överlämnades 2011 i betänkandet Månadsuppgifter – snabbt och enkelt.

Vi kan jämföra med våra nordiska grannländer. I Danmark infördes ett liknande system redan 2008, och i Norge infördes det 2015.

Även Socialförsäkringsutredningen föreslog i sitt betänkande att einkomst bör införas för att skapa förutsägbarhet för den försäkrade och för att effektivisera myndigheternas handläggning av ärenden som bygger på inkomstuppgifter på individnivå.

Socialförsäkringsutredningen fann också att det förekom diskrepans mellan uppgifter som lämnas månadsvis av arbetsgivaren i arbetsgivardeklarationen och uppgifter som lämnas årligen på individnivå i kontrolluppgiften. Det kommer man nu ifrån. Det här kommer att bli mer rättssäkert.

Med månadsuppgifter på individnivå kommer bördan att minska avsevärt för de arbetsgivare som ska sitta och räkna ut till exempel underlag för arbetslöshetskassorna. Jag tror att månadsuppgifter kommer att bli betydligt bättre än det system vi har i dag. Det kommer att bli större transparens för den enskilde. Men med vår reservation skulle det bli ytterligare bättre för den enskilde när det gäller att se och förstå hur mycket arbetsgivaren betalar för sin anställde.

(Applåder)

Herr talman! Första gången jag får chansen att äntra talarstolen i denna fantastiska sal får jag möjlighet att tala om något jag verkligen har erfarenhet av. Som egenföretagare sedan snart 30 år har jag varje månad fyllt i mina skatteuppgifter. Likaså har jag plikttroget fyllt i mina kontrolluppgifter vid varje årsslut.

För 28 år sedan gjorde jag det med hjälp av pappersark, miniräknare och en ansenlig mängd kaffe. För några år sedan började de digitala hjälpmedlen göra arbetet mer uthärdligt. Det är nämligen inte administrationen som gör mig till en bra sommelier – tro mig! Det är inte kontrolluppgifterna som ger mig lust att utveckla nya korvrecept för vildgås eller att inspirera till bättre mat inom äldreomsorgen – tro mig!

Syftet med förändringen är bra. Att minska förekomsten av både medvetna och omedvetna felaktiga skatteuppgifter främjar sjyst konkurrens och lika förutsättningar. Men förslaget visar också på att det i dagsläget inte finns tillfredsställande digitala hjälpmedel för att underlätta för den enskilde företagaren. Administrationen måste alltid vara så enkel som möjligt för småföretagare. Det är de som får hjulen att snurra. Det måste vara vår uppgift, vi som sitter i den här salen, att förenkla och förbättra.

Regelförändringen kommer också att påverka föreningar och organisationer, som i många fall driver stora delar av sin verksamhet genom ideella krafter, och de elektroniska redovisningstjänsterna är kanske som minst utvecklade här.

Extra arbete för småföretagaren måste ge en större effekt i slutänden än utfallet i det här förslaget genererar. Den administrativa bördan och regelkrånglet blir stora innan tekniken har hunnit ifatt politiken. Därför säger Liberalerna nej till månadsvis rapportering av löner på individnivå. Syftet i förslaget är inte dåligt. Men våra myndigheter har inte hunnit göra sin läxa. Småföretagarna och föreningarna förväntas fylla i där Myndighetssverige brister. Det är ett arbete som kommer att kosta, både pengar och tid. Det är tid som kan användas till att skapa tillväxt och generera jobb.

Det ska vara enkelt och lätt att göra rätt, även för företagarna i Sverige. Jag yrkar därför bifall till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen föreslår att företag inte ska lämna in en arbetsgivardeklaration för företaget som helhet, utan att man ska göra detta på individuell nivå månadsvis. Det är en ganska stor förändring för alla våra företag. Man kan fråga sig om detta kommer att öka den administrativa bördan för företag. Det kommer det självklart att göra!

Regeringen bör därför noggrant följa genomförandet och om så krävs skyndsamt återkomma med förslag för att dämpa negativa effekter för de minsta företagen. Administrativa kostnader är betungande för små företag, och vi ska inte skapa regler som leder till ännu större börda.

Man kan ifrågasätta regeringens beräkning av de ökade administrativa kostnaderna, vilket många gör. Det gör jag med. Om detta leder till en för stor belastning bör vi ha möjlighet att göra förändringar. Ökad belastning på företagen slår mot jobben och mot välfärden. Det är företagen som betalar för vår välfärd. Vi måste se till att underlätta för dem så mycket som möjligt.

Vi gör det allt jobbigare att driva företag. Den strävsamma företagare som vill få vardagen att gå ihop ser högen av måsten växa och att kostnaderna för att driva företag sakta men säkert ökar, på grund av politiska beslut.

En del förändringar är nödvändiga. Men vi bör ta ett större grepp om de administrativa kostnaderna för företag. Det är kostnader som konstant ökar, för att tillfredsställa vårt behov av kontroll, uppföljning och att få in den skatt som vi anser att det ska vara.

Är denna förändring nödvändig med tanke på det syfte som uppges för förändringen? Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande. Min uppfattning är att detta bara kommer att hjälpa marginellt, utifrån hur systemet fungerar i dag. De allra flesta som vill slippa från skatt på sitt arbete kommer inte att skriva in det, vare sig på en rapport som lämnas in årligen eller månadsvis.

Vi har även en förkärlek inom politiken för att skapa regler som klämmer åt den procent som försöker komma undan men som drabbar det stora flertal som faktiskt försöker göra rätt.

Konsekvenser bör ses i ljuset av helheten av företag och inte i ljuset av vilka man vill komma åt. I det ljuset tror jag att det här är ett ineffektivt sätt att komma åt detta.

Vi kristdemokrater kan dock se att detta borde öppna för att det görs andra förändringar som faktiskt är önskvärda, det vill säga att redovisa skattebördan för företaget på lönebeskeden till de anställda. Det kommer att två syften. Det kommer att få den anställde informerad om hela kostnaden för att ha en anställd, samtidigt som man kan värdera den sammanlagda skatt som betalas in mot det som man faktiskt får i sitt eget lönekuvert. Det kommer också att bli tydligare och enklare att diskutera skattebördan för anställda personer och för den enskilde när alla har samma bild.

Har vi för högt skattetryck på arbete i Sverige i dag? Ja, min bestämda uppfattning är att det är så. Med en skattelättnad tror jag att vi kan skapa fler jobb. Företag kan då anställa en till och stärka välfärden på detta sätt. Det är i och för sig en annan diskussion än den som vi har här i dag. Men jag tror att man måste se helhetsbilden på något sätt. Och någon gång måste vi dra i handbromsen och inte öka de administrativa kostnaderna för företagen hela tiden för att tillfredsställa vårt eget behov. Vårt eget behov är alltid kontroll, uppföljning och att få in den skatt som vi anser att vi ska ha.

Därför föreslår vi att riksdagen bör ge regeringen till känna att den skyndsamt bör lägga fram kompletterande förslag till ändring i skatteförfarandelagen om att arbetsgivardeklarationen för varje betalningsmottagare även ska innehålla uppgifter om arbetsgivaravgiftens belopp.

Detta fyller alltså ett syfte till. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna och därmed reservationerna.

Herr talman! Ett välfärdssamhälle skapar frihet. En dag i vårt samhälle börjar på en förskola i Trelleborg, dit den lilla pojken eller flickan kommer med sina föräldrar. En dag börjar med att en grabb cyklar till grundskolan i Hallsberg. En dag börjar med nyfikna gymnasister på Rymdgymnasiet i Kiruna. En dag börjar med att en gammal människa får hemtjänst eller vistas på ett äldreboende. Det är den gemensamma verksamheten som skapar frihet för många människor.

Lika viktiga är de sociala försäkringarna som vi gemensamt äger. Om var och en skulle betala för dem ur egen plånbok skulle några få och andra sakna.

Ett välfärdssamhälle bygger i grunden på att alla människor är lika mycket värda, och målet är jämlika levnadsvillkor.

Herr talman! Bygget av ett välfärdssamhälle behöver starkt murbruk. Det hämtas ur solidariteten. Solidaritet innebär att vi är viktigare än jag – i grunden att man fördelar efter behov och bidrar efter bärkraft. Solidariteten bärs praktiskt upp av skattesystemet.

Herr talman! För att viljan att bidra till det gemensamma ska bestå måste två saker uppfyllas. För det första handlar det om att välfärden finns när vi behöver den. För det andra handlar det om att vi vet att alla är med och betalar solidariskt.

Herr talman! Skattefusk, fiffel och mygel är allvarligt. Det fräter på solidariteten. Det handlar i det stora om skatteparadis och stora bolag som bollar sina vinster mellan länderna. Men det handlar också om det som uppfattas som mindre, om människor som fifflar till sig saker på ett orättfärdigt sätt.

Skattefusk beräknas i nu rätt ålderdomliga beskrivningar kosta oss 133 miljarder. I den utredning som Lars-Erik Lövdén lade fram förra veckan om bidragsfusk handlar det om miljardbelopp och om direkta ligor som på ett skamlöst sätt skor sig på det gemensamma och faktiskt stjäl pengar från behövande, bland andra funktionshindrade.

Herr talman! Den socialdemokratiskt ledda regeringen lade i april 2016 fram ett program – tio åtgärder för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt. Det var ett viktigt dokument.

I dag debatterar vi ett betänkande som behandlar propositionen Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen. Det är riksdagsprosa. Vad det handlar om är att arbetsgivare ska lämna månadsvis information till Skatteverket om varje anställd, om ersättningar för arbete och skatteavdrag, och att andra myndigheter – exempelvis Försäkringskassan – ska kunna ha tillgång till uppgifter för att minska fusk när det gäller uttag av bidrag samtidigt som man arbetar och självfallet för att arbetsgivare ska göra rätt för sig. Detta ger en betydande möjlighet att kontrollera och slå ned på fusk.

Av remissvar framgår det att Almega, Svenska Taxiförbundet, Sveriges Möbeltransportörers Förbund, Frisörföretagarna, Sveriges Tvätteriförbund och Sveriges Åkeriföretag tycker att detta blir en bra ordning. De vill ha bort den osunda konkurrensen. De vill också ha bort utnyttjandet av dem som vi kallar papperslösa och som finns vid sidan av systemen. Där inför vi nu en bättre möjlighet att kontrollera.

Jag vill också påstå att den föreslagna lagstiftningen ger ett bidrag i kampen mot den hemska terrorism som också har landat i vårt land.

Herr talman! Lite mer byråkrati är lite mer byråkrati. Jag hade gärna velat diskutera detta med Per Åsling, men jag har respekt för att han hade ett annat uppdrag. Men vi får diskutera detta i ett annat sammanhang.

Kostnaderna för det system som föreslås är i förhållande till vinsterna för samhället mycket små. Det är nämligen betydande samhällsvinster som görs. Att vi medverkar till att förhindra lönedumpning, fusk och illojal konkurrens som fräter på samhällets solidaritet är oerhört viktigt.

Herr talman! Detta är inte steget, men det är ett av många steg för att slå ut fusk och illojal konkurrens. En dag blir det vår, då vi möter rättfärdighetens klara och varma sol.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Peter Persson för hans ideologiska tal.

Jag har några frågor. Det finns en viss osäkerhetsfaktor i detta. Hur pass många extra administrativa pålagor kommer detta att ge för företagen? Det är ofta de mindre företagen, de som sköter sig och som månad ut och månad in gör det som de ska i arbetsgivardeklarationen och så vidare, som får pålagan.

Vi vill komma åt dem som fuskar och som inte är seriösa. Jag tycker att det är viktigt att man följer denna förändring i skatteförfarandelagen. Hur har regeringen tänkt att man ska göra det? Den kommer ju inte att införas skarpt, om man säger så, förrän 2018. De digitala systemen måste först komma på plats, och det kommer förhoppningsvis att underlätta för företagen.

Detta är min fråga: Hur kommer regeringen att följa förändringarna i skatteförfarandelagen utifrån de förmodat ökade administrativa pålagorna för de mindre företagen?

Herr talman! Jag har respekt för det du säger, Lotta Finstorp. När man ska täppa till möjligheter till fusk genom kontroller och administrativa åtgärder blir det naturligtvis alltid en ekonomisk eller praktisk pålaga. Utredningen visar att den totala administrativa kostnaden bedöms öka med 66,6 miljoner. Ställ detta mot den förväntade offentligfinansiella effekten på 2 miljarder kronor i intäkter till samhället genom att vi förhindrar skatteundandragande! Då är det sammantaget en betydande vinst.

Jag är övertygad om att regeringen och det verk som har ansvar för verksamheten i sin uppföljning av pågående verksamhet ser till att ringa i klockan om det är något som inte fungerar och om det är något som behöver justeras. Så gör vi med all pågående lagstiftning. Jag har förtroende för Skatteverket.

Herr talman! Jag tycker nog att vi i den här kammaren är ganska dåliga på att som tillägg i olika lagstiftningar eller, som i det här fallet, i en förändring i en lag ha ett utvärderingsdatum eller liknande. Nu finns inte det med i förslaget, men man kan hoppas att myndigheterna själva utvärderar efter kanske två år.

Vi har en reservation från Kristdemokraterna och Moderaterna angående att det ska vara synligt hur arbetsgivaravgiften ser ut, vilken nivå den ligger på och så vidare. Den yrkar ni avslag på. Min fråga är: Varför gör ni det?

Peter Persson nämnde en intressant koppling som jag hajade till inför och som jag gärna skulle vilja ha utvecklad. Det handlar om hur månadsuppgifter kan förhindra terrorism.

Herr talman! Ursäkta att jag började svara alltför snabbt! Jag är ju också bördig från Skåne och hastig i talet emellanåt.

Svaret på frågan är: Genom att det finns ett ansvar för personalliggare och genom systemet med månadsinbetalningar kan myndigheter göra en kontroll i skilda verksamheter för att se vilka som vistats på platsen. Vi vet tyvärr att det har funnits människor som har arbetat vid sidan av ekonomin, direkt svart, och förvärvat resurser som sedan har omvandlats. Det är väl bekant att det är på det sättet.

Att förhindra att människor illegalt vistas och verkar i vårt land är ett angeläget politiskt uppdrag. Vi ska ha kontroll på dem som finns på olika arbetsplatser, att man gör rätt för sig och att det är sjysta villkor. Det är viktigt. Det är i de mörka världarna vid sidan av samhället som det byggs upp alternativa och ibland förfärande tankar.

När det gäller motionen från Moderaterna och Kristdemokraterna om att vi ska synliggöra socialförsäkringsavgifter är detta redan allmängods. Envar kan ta del av information om hur stora dessa avgifter är, och dessutom varierar de och justeras emellanåt. Om vi ska ha så små administrativa bördor som möjligt ska vi inte lägga på ytterligare ett lager. Det är vår ståndpunkt.

Herr talman! Skatteutskottets betänkande om uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen är en viktig del i arbetet med att undanröja möjligheter att fuska med redovisningarna till Skatteverket och därmed undandra sig skatt och olika avgifter. Det är också ett led i arbetet med att skapa konkurrensneutralitet och få bort oseriösa aktörer från marknaden. Detta är ett arbete som ligger väl i linje med sverigedemokratisk politik.

För att man ska förstå det problem som föranleder denna lagändring behöver man känna till lite om hur hanteringen av rapportering av löneuppgifter och skatteuppgifter till Skatteverket går till i dag. När arbetsgivare betalar ut lön till sina anställda uppstår också en skyldighet att betala den anställdes preliminära källskatt och lagstadgade sociala avgifter till Skatteverket.

Innan skatter och avgifter betalas in ska man som arbetsgivare också rapportera hur mycket bruttolön, avdragen skatt och sociala avgifter som arbetsgivaren sammanlagt har hanterat varje månad. En rad andra ersättningar och uppgifter kan också förekomma. I rapporteringen finns inga data kopplade till enskilda löntagare. Först i januari året efter löneutbetalningarna upprättar arbetsgivaren en kontrolluppgift som sammanfattar varje anställds uppgifter om bruttolön, förmåner och andra ersättningar samt avdragen skatt. Med dessa uppgifter som grund kan Skatteverket räkna ut det belopp som ska betalas i form av sociala avgifter.

Uppgifterna kan lämnas på pappersblankett eller genom registrering i en e-tjänst på Skatteverkets hemsida. De kan också tas fram med hjälp av en fil i ett lönesystem, som skickas in till Skatteverket. Varje löntagare ska också få en kopia av de uppgifter som är direkt kopplade till personen i fråga och som skickas in till Skatteverket. Detta är dagens arbetsgång.

Herr talman! Sättet att lämna sammanräknade uppgifter varje månad och personliga kontrolluppgifter i januari nästkommande år har visat sig skapa möjligheter till fusk med uppgiftslämnande och inbetalning av skatter och avgifter. Den enskilde arbetstagaren kan inte kontrollera om arbetsgivaren har rapporterat in korrekta löneuppgifter och avdragen skatt till Skatteverket förrän i januari året efter. Skatteverket kan inte kontrollera den samlade inrapporteringen gentemot de enskildas nettolöner och inte heller kontrollräkna redovisade arbetsgivaravgifter. I detta uppstår ett vakuum som kan utnyttjas för avgiftsfusk.

Denna brist kommer att i huvudsak avhjälpas i och med att reglerna ändras, vilket är det viktiga med detta lagförslag. Det innebär givetvis inte att alla tänkbara bedrägerier med lön, skatt och arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt undanröjs. Men det täpper till flera stora hål i lagstiftningen, vilket sannolikt kommer att innebära att det blir väsentligt mycket svårare att fuska på detta område. Det tycker vi är bra.

En annan aspekt på problemet är att den ökade risken att upptäckas om man försöker fuska med skatter och avgifter innebär att arbetsgivare som är ärliga och sjysta får en bättre konkurrenssituation gentemot dem som fuskat och därigenom skaffat sig lägre kostnader. Vi välkomnar därför denna ändring, som vi tror gagnar såväl Sverige som helhet som Sveriges företagare väl.

Herr talman! Delar av Alliansen har hakat upp sig på att arbetsgivaravgifterna inte nämns i propositionens text om vad som ska redovisas individuellt på arbetsgivardeklarationerna. Vi delar denna kritik i sak, men vi anser att detta problem kan lösas direkt av arbetsgivarna, utan lagstiftning. Systemet är riggat så att det blir enkelt för arbetsgivare som lämnar uppgifterna att även skriva ut storleken på arbetsgivaravgiften på den blankett som sänds till de enskilda löntagarna.

Vi menar att det inte behövs någon lagstiftning för att lösa just denna detalj. Det är bara att sätta igång och redovisa de aktuella uppgifterna på arbetsgivardeklarationerna eller, om man så vill, på lönebeskeden.

Jag tycker att den frågan landar hos arbetsmarknadens parter och de enskilda arbetsgivarna. Många lönesystem som finns på marknaden har i dag redan denna möjlighet. I stället för att stifta en lag om att man måste redovisa arbetsgivaravgiften på till exempel lönebeskeden skulle jag uppmana arbetsgivare att sätta igång och göra det. Jag har själv gjort det under nästan alla de dryga 25 år jag varit arbetsgivare. Det märkliga är att inte alla gör det redan i dag. Det är nämligen ganska enkelt och kostar nästan ingenting.

Vi delar alltså Moderaternas och Kristdemokraternas åsikt om att det finns ett behov av att ytterligare öka transparensen avseende till exempel arbetsgivaravgifter men också vad gäller övriga delar av de olika avgifter och kostnader som kopplas till olika former av anställningar.

Det är angeläget att vi bygger en stark kultur av transparens i skattesystemet, med syftet att alla ska kunna förstå vilken skatt man betalar och vad dessa medel används till. Det är ett viktigt mål, som åtminstone delvis finns uttalat i regeringens budgetdokument.

Ur det perspektivet skulle man mycket väl kunna lagstifta om att arbetsgivarens kostnader för sociala avgifter, särskild löneskatt, pensionsavsättningar, tjänstepension, kostnadsersättningar och andra likartade uppgifter ska redovisas i ett sammanhang på ett standardiserat sätt. Det skulle vi gärna stödja. Det blir dock en större fråga än att enbart skriva ut arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden eller i arbetsgivardeklarationerna.

Här har tyvärr Moderaterna och Kristdemokraterna tappat bort många uppgifter som borde finnas med på ett sådant område om man tar alltihop på en gång.

Herr talman! Vi tycker att ansatsen i regeringens proposition i grunden är bra. Förslaget är dock inte en heltäckande lösning på problemet. Det kommer till exempel att även fortsättningsvis bli nödvändigt för vissa arbetsgivare att i en del fall lämna in vissa uppgifter i en årlig kontrolluppgift.

Vi har dock valt att stödja det liggande förslaget, om än med viss tvekan, av just detta skäl. Det blir tveklöst bättre än med nuvarande system, men det skulle kunna göras ännu vassare. Regeringen borde därför föreslå ett enhetligt system som täcker allt uppgiftslämnande till Skatteverket avseende lön, ersättningar, pension etcetera som är skatte- och avgiftsgrundande, så att man helt kan rationalisera bort de årliga kontrolluppgifterna.

En viktig grund för vårt ställningstagande är att det i förslaget ryms en bra möjlighet att komma åt en stor del av de bedrägerimöjligheter som finns inbyggda i det nuvarande systemet. Ur det perspektivet vill vi inte bidra till att fördröja frågan.

Herr talman! Vi kommer att noga följa införandet av den nya rutinen för att se om förväntningarna på effekterna blir infriade. Vi kommer också med stor sannolikhet att återkomma med ett kompletterande förslag till en mer genomtänkt helhetslösning, som på ett bättre sätt tar sig an den samlade rapporteringsproblematiken.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Kampen mot den svarta ekonomin är en av de avgörande frågorna för att vi ska stärka tryggheten, utjämna uppväxtvillkoren och bryta den segregation som finns i Sverige.

Den proposition som vi tar ställning till i dag går ut på just det. Den innebär också att seriösa företag gynnas på bekostnad av oseriösa, vilket är mer än väsentligt. Vi stärker den vita ekonomin och tar krafttag mot den svarta ekonomin.

Alltför många växer i dag upp i utsatta områden där det finns en otrygghet. Man bor alltför trångt, arbetslösheten är alltför utbredd, det finns för få positiva förebilder, och skolan kan inte på ett tillräckligt sätt kompensera för dessa saker.

Över tid har vi fått se en ökande ojämlikhet mellan olika skolor, och vi har sett att polisen har presterat sämre. Lärare och poliser är några av samhällets verkliga hjältar, som gör sitt yttersta för att förbättra samhället varje dag. Det politiska ansvaret ligger i att ge rätt förutsättningar, att besluta om rätt verktyg och lagar, att anslå tillräckliga medel och att helt enkelt styra samhället i en sund riktning.

Den som växer upp i Kroksbäck, Bergsjön eller Vivalla ska ha samma möjlighet att bli den som man vill vara som vuxen, och att ta till vara den potential som man har, som den som växer upp i Vaxholm, Lomma eller Kungsbacka. Detta kräver politisk handlingskraft på alla nivåer. I närområdet kan det handla om att fysiskt bygga på ett hållbart sätt – om att bygga bort barriärer och ge plats för lekplatser åt barn, för mötesplatser och för levande miljöer. Det gäller att på riktigt satsa och investera i områden som har eftersatta behov.

På nationell nivå handlar det om att slå undan benen för den organiserade brottsligheten. Det är avgörande för att vi ska kunna vända utvecklingen. Detta är en brottslighet som tar sig många olika uttryck. Samma människor som säljer vapen, narkotika, illegal alkohol, cigaretter och svarta lägenhetskontrakt säljer också utsatta människor.

Förslaget som vi tar ställning till i dag går ut på att arbetsgivare åläggs att inrapportera arbetsgivaravgifter till Skatteverket månadsvis i stället för, som i dag, årsvis. Det kan tyckas som att det jag nyss talade om inte hänger ihop med detta, men det gör det faktiskt.

Det här gör att myndigheterna snabbt kan upptäcka om fusk eller fel begås. Det är en viktig pusselbit i jakten på den svarta ekonomin. Detta är någonting som försvårar för oseriösa företag att ha en annan arbetskraft, till en annan lön, än den som man har i verkligheten.

Det har tidigare gjorts reformer i personalliggarsystemet som också har bidragit till att förbättra situationen. Det gjorde också den förra borgerliga regeringen, vilket man ska ha kredd för.

Herr talman! Jag blev faktiskt lite förvånad, och en aning besviken, över att Liberalerna och Centerpartiet önskar att avslå detta förslag. Det visar att man inte tar frågan om den svarta ekonomin, med allt vad den för med sig, på tillräckligt allvar.

Det finns en konsensus mellan partierna i riksdagen om att stärka polisen och att anslå mer pengar till den. Det är bra – det behövs – men enbart mer pengar kan inte lösa situationen. Fler myndigheter behöver samverka, och de måste också få bättre förutsättningar för att tillsammans kunna bedriva sitt arbete i jakten på den svarta brottsligheten.

Detta förslag är ingenting unikt för Sverige. I propositionen kan man läsa om vad som gäller i Danmark och Norge, som har snarlika system. Det visar också att detta behövs.

Det är viktigt att vi kan samarbeta i den här typen av frågor, inte minst mellan de nordiska länderna, då både oseriösa företag och kriminella lätt rör sig över våra gränser.

Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas av regeringen till 2 miljarder om året. Det är en mer försiktig beräkning än de 2,9 miljarder som tidigare beräknats i utredningen.

Jag tycker att det är viktigt att understryka att detta är ett större problem än att varje skattekrona inte kommer in. Det är visserligen viktigt, men denna differens – varje krona i skattebortfall – innebär en olaglig fördel för de företag som inte sköter sig jämfört med dem som faktiskt gör det.

Vi borde vara överens här inne om att det ska vara precis tvärtom: Det är de som inte sköter sig som ska straffas.

Slutligen, herr talman, noterade jag att två partier – Moderaterna och Kristdemokraterna – i sina anföranden sa att de är oroliga för den ökade administrativa bördan. Jag tycker att det är lite märkligt att de då har en motion som går ut på att öka just denna börda genom ett förslag om att ytterligare uppgifter måste gå till arbetstagarna.

I dag finns det ingenting som hindrar någon arbetsgivare från att redovisa detta, men om vi här inne skulle bestämma det ökar vi den börda som Moderaterna och Kristdemokraterna säger att de inte vill öka.

Herr talman! Jag yrkar bifall till propositionens och utskottets förslag och avslag på den motion som har väckts.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)