Europarådet

Herr talman! För oss som tror på demokrati och europeiska värderingar var 2016 ett fortsatt mörkt år.

Vad var det som hände? Jo, tre saker hände. Till att börja med plågade flera terrordåd Europa och Europarådets medlemsstater, i bland annat Bryssel, Istanbul, Nice, Normandie, München och Berlin. Det andra var att Ryssland fortsatte med sin ockupering av Krim. Det tredje var att det misslyckade kuppförsöket i Turkiet ledde till massarresteringar och inskränkningar av både mänskliga rättigheter och demokrati.

De många horribla terrordåd som skedde i Europa och övriga världen kom under 2016 att dominera arbetet i Europarådets parlamentariska församling. Inte undra på det!

Europarådet grundades 1949, och en av de första sakerna man gjorde var att skapa den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Den har sedan dess varit vägledande för Europa, till och med hela världen.

Om vi inte vill att terrorn ska förstöra alla rättigheter och friheter vi så mödosamt har byggt upp i vår del av världen måste vi stå enade över partigränserna och lägga partipolitiken åt sidan. Terrorism är ett av de största hoten mot demokrati, säkerhet och europeiska värderingar. Vi måste därför arbeta förebyggande mot radikalisering men även ta krafttag mot dem som blivit radikaliserade, för att förhindra framtida terrordåd.

I Europarådets debatter har insikten om att dessa brutala dåd är tydligt kopplade till fanatisk och fundamentalistisk religiös extremism blivit realitet. Denna process har kommit betydligt längre än i Sverige, som förhoppningsvis vaknar efter det hemska terrordådet i Stockholm.

I Europarådet har frågan väckts om sharialagar är förenliga med Europakonventionen. Det pågår ett arbete med en rapport som heter Compatibility of Sharia law with the European Convention on Human Rights: can States Parties to the Convention be signatories of the "Cairo Declaration"? Jag fick i uppdrag att i rapporten skriva en åsikt om denna å Europarådets kulturutskotts vägnar.

Vad gäller Rysslands annektering av Krimhalvön har den fördömts av Europarådets parlamentariska församling i kraftiga ordalag. Det ledde till att den ryska delegationen förlorade sin rösträtt och sedan beslöt sig för att inte infinna sig.

Naturligtvis har denna situation lett till att den paneuropeiska dialogen har lidit skada när Europas största land är frånvarande. Men principen om länders territoriella integritet är något vi alla måste värna om, kosta vad det kosta vill. Den aggressiva imperialism som vi ser från Ryssland kan vi inte godkänna. Har inte Europa haft tillräckligt med aggressiva stater med ambitioner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Fru talman! Vi kommer alla ihåg försöket till statskupp i Turkiet under 2016. En statskupp är alltid demokratiskt förkastlig oavsett om den lyckas eller inte.

President Recep Tayyip Erdogan har använt statskuppen som en ursäkt för att göra massarresteringar och massuppsägningar av offentliganställda, såsom militärer, poliser, domare och lärare. Men även ett stort antal företag tvingades stänga ned.

Enligt Amnesty har mer än 2 500 journalister blivit av med sina arbeten, närmare 800 har förlorat sitt statliga presskort och 169 medier har stängts ned.

Ca 500 000 kurder har fått lämna sina hem efter brutala tillslag av turkiska myndigheter.

Turkiets återkommande förtryck av minoriteter borde för länge sedan ha öppnat ögonen på Europas ledande politiker för vad som försiggår.

I samband med det senaste presidentvalet utsattes flera kurdiska politiker från det nystartade vänsterpartiet HDP för misshandel medan deras lokaler sattes i brand.

Turkiet har gått in med trupper i Irak för att attackera kurderna, vilket den demokratiskt valda irakiska regeringen har motsatt sig. I Syrien har man attackerat Natoallierade SDF.

Turkiets agerande strider tydligt mot mänskliga rättigheter, och utvecklingen är oroande både för det turkiska folket och för Europas säkerhet. Det är rent horribelt att se västvärldens flathet mot vad som händer i Turkiet.

Under Europarådets januarisession röstades en aktuell debatt om situationen i Turkiet ned av både byrån och kammaren. Vi fick under höstsessionen se hur ledamöter från olika länder försvarade president Erdogans förtryck av politiska motståndare före och efter kuppförsöket.

Fru talman! Under ett besök av Turkiets utrikesminister i Europarådet utmålade han delar av gruppen Syrian Democratic Forces, SDF, som terrorister, detta trots att de utgör den främsta demokratiska kraften mot IS och islamistiska extremistgrupper och att de stöds av merparten av Europas regeringar. Han försvarade också, som jag tidigare har sagt, regimens massarresteringar och massuppsägningar av offentliganställda, såsom militärer, poliser, domare och lärare, men också att en lång rad politiska motståndare systematiskt har fängslats, mist sina jobb eller utsatts för annat förtryck inklusive inslag av våld.

Som om inte det skulle räcka har nu president Erdogan tillkännagivit sin regerings planer att återinföra dödsstraffet.

Att så många människor bara dagar efter kuppförsöket kom att betraktas som terrorister är inte bara suspekt utan också en indikation på vilken typ av regim vi har att göra med i Turkiet.

Fru talman! Europarådet har en unik roll då man är det enda mellanstatliga organ som samlar i stort sett samtliga europeiska länder för att värna de mänskliga rättigheterna, rättsstatens principer och ett demokratiskt styrelseskick. Men vi ser tyvärr hur motsättningarna och spänningarna ökar i Europa och hur fler länder kränker de grundläggande mänskliga rättigheterna på en rad områden. Det är självklart ett bakslag för Europarådet när länder som Ryssland, Ungern, Ukraina, Azerbajdzjan, Turkiet med flera fortsätter att åsidosätta de åtaganden som ett medlemskap innebär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Jag tänkte koncentrera mitt anförande på några av de centrala frågor som har debatterats i Europarådets parlamentariska församling under den period som vi nu debatterar, alltså 2016.

Rysslands olagliga annektering av Krim samt utvecklingen i östra Ukraina har fortsatt att vara en central fråga. Det är självklart inte acceptabelt att ett medlemsland annekterar en del av ett annat medlemsland.

Vänsterpartiet har därför tillsammans med den övriga svenska delegationen ställt sig bakom Europarådets beslut om att temporärt frånta Ryssland deras rösträtt i Europarådet.

Vägen fram är en fredlig lösning med ett ryskt tillbakadragande från Ukrainas territorium och stopp för militära leveranser till separatisterna, vilket även Europarådet uppmanade till i den resolution som antogs. I rapporten ställdes också krav på Ukraina, där det betonades att endast ett demokratiskt Ukraina med stabila, effektiva och ansvarsfulla institutioner kommer att vara kapabelt att återställa fred och välstånd. Vi ska vara medvetna om att Ukraina också står inför flera stora utmaningar, inte minst när det gäller att komma till rätta med den omfattande korruptionen och respekten för minoriteters rättigheter.

Flyktingfrågan var utan tvekan den fråga som diskuterades allra mest under perioden. Det är uppenbart att flyktingarna fick betala ett högt pris för EU:s beslut om att drastiskt minska antalet flyktingar som fick tillträde till Europa under 2016. Det rika Europa med 730 miljoner invånare borde inte ha några svårigheter att ta emot 1 miljon människor som befinner sig på flykt undan krig, terror och förtryck. I stället slöt EU ett avtal med Turkiet, där landet fick i uppdrag att agera gränspolis - ett land med knappt fungerande asylsystem och stora interna problem. Ett stort antal flyktingar blev också fast på de grekiska öarna, där situationen var allt annat än tillfredsställande. Dessutom stängdes Balkanrutten norr om Grekland. Bristen på solidaritet med flyktingar blev också uppenbar när EU:s omfördelningsplan av flyktingar misslyckades, mycket på grund av Ungerns vägran att acceptera planen.

Flera av dessa frågor debatterades i Europarådet, och i resolutioner uppmanades församlingens medlemsländer och det internationella samfundet att göra mer, bland annat genom att skapa legala vägar, prioritera de mest utsatta samt underlätta för familjeåterförening. Det är bra.

Det konstaterades även att Grekland har fått bära en orimlig börda för flyktingsituationen och att Grekland och framför allt EU måste göra mer för att uppfylla sina åtaganden för att garantera respekten för de grundläggande rättigheterna för flyktingar och invandrare.

Jag är glad över att ha bidragit till bättre beslut genom ett tilläggsyrkande som uppmanade EU att ompröva flyktingavtalet med Turkiet.

Turkiet kom under perioden att hamna alltmer i fokus för Europarådets intresse, särskilt efter det misslyckade kuppförsöket i juli 2016. I debatten var det många som mycket riktigt tog avstånd från militärkuppen men samtidigt konstaterade att man inte kunde rättfärdiga de övergrepp som sedan skedde med massarresteringar av journalister och oppositionella, inklusive parlamentsledamöter från det demokratiska vänsterpartiet HDP, och massavskedanden av tusentals tjänstemän, akademiker och domare. Den kurdiska befolkningen, som länge varit utsatt, drabbades särskilt hårt. FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna fördömde agerandet mot den kurdiska befolkningen som ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Jag är därför glad över att Turkiet nu kommer att sättas under full övervakning av Europarådet. Det är ett nödvändigt och viktigt beslut som ger de demokratiska krafterna i Turkiet nytt hopp. Detta beslut fattades inte under den period som vi nu egentligen diskuterar. Men jag vill ändå nämna det i sammanhanget. Jag är övertygad om att vi kommer att återkomma till frågan om Turkiet flera gånger, inte minst med tanke på att det finns ett hot om att återinföra dödsstraffet, vilket skulle vara ett grundläggande brott mot Europakonventionen.

En annan fråga som jag kortfattat vill nämna är att Europarådet avslog en resolution om konflikten i Nagorno-Karabach, som var alltför obalanserad och beskrev Armenien på ett överdrivet negativt sätt. Jag vill dock betona att denna frusna konflikt som har orsakat och orsakar mycket lidande måste få en lösning och att båda sidor har ett gemensamt ansvar med respekt för Minskgruppens arbete.

Jag kan också konstatera att vi fortfarande lever i ett Europa där män tjänar mer än kvinnor och har betydligt mer makt och inflytande än kvinnor på i stort sett alla områden. Jag är därför glad över att Europarådet diskuterade flera resolutioner med kopplingar till jämställdhet. Jag var själv aktiv i flera av dessa debatter, bland annat när det gäller vikten av att öka jämställdheten inom idrottens område, där jag lyckades förbättra skrivningen genom att få in förslag om vikten av att få in fler kvinnliga ledare i idrottsrörelser på alla nivåer samt fler kvinnliga tränare.

Jag deltog även i en debatt om kvinnor i militärtjänst, där jag betonade vikten av att bättre anpassa verksamheten till kvinnors behov. Ytterligare en viktig resolution om kvinnors rättigheter handlade om förbud mot kvinnlig könsstympning, där medlemsländerna uppmanades att göra mer för att helt stoppa dessa förskräckliga övergrepp.

Jag vill yrka bifall till vår reservation nr 2 angående vikten av ett förstärkt arbete med hbtq-frågor på europeisk nivå. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans har vid flera tillfällen de senaste åren uppmärksammat kränkningar av hbtq-personers mänskliga rättigheter bland Europarådets medlemsstater. Vi anser därför att regeringen inom samarbetet i Europarådet bör arbeta aktivt för att alla medlemsstater ska avskaffa all diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Jag är fullt medveten om att Sverige redan i dag prioriterar frågan och gör ett bra arbete med att lyfta fram hbtq-frågor i olika sammanhang. Jag kan också se att frågan har fått en viss positiv utveckling i Europarådet, vilket är glädjande. Jag vet även att den svenska delegationen, framför allt genom Jonas Gunnarsson, har lyft fram hbtq-frågan på ett föredömligt sätt.

Vi tror dock att vi måste intensifiera arbetet ytterligare, och det gäller inte minst att säkerställa att den särskilda enhet som arbetar med hbtq-frågor - Sexual Orientation and Gender Identity unit - stärks finansiellt och organisatoriskt för att säkerställa att den kan jobba långsiktigt och stärka hbtq-frågorna i Europa på sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Slutligen kan jag konstatera att det är roligt att ingå i en delegation som hör till Europarådets mest aktiva och engagerade. Den svenska delegationen har hög närvaro och deltar mycket aktivt i de olika debatterna. Jag vill tacka delegationsledningen och hela delegationen för gott samarbete, och jag vill tacka våra kompetenta tjänstemän. Utan er skulle vi aldrig klara vårt uppdrag.

Fru talman! Vi har i dag att debattera utrikesutskottets betänkande nr 13 om Europarådet. Betänkandet hanterar regeringens skrivelse om verksamheten vid Europarådets ministerkommitté under helåret 2015 och första halvåret 2016, redogörelsen från riksdagens delegation till Europarådets parlamentarikerförsamling samt ett antal motioner.

Jag vill självklart börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

När man läser redogörelsen från delegationen kan man konstatera att vi har en väldigt aktiv delegation som tar det uppdrag den har fått av riksdagen på stort allvar. Vi kan också förstå att man genomför uppdraget med liv och lust. Som ordförande i delegationen vill jag börja med att tacka ledamöterna för gott samarbete och väl utfört arbete.

Vi är alla smärtsamt medvetna om de i många fall akuta problem som stora delar av Europa står inför. Det handlar om Rysslands olagliga annektering av Krim, konflikten i östra Ukraina, de frusna konflikterna kring bland annat Transnistrien och Sydossetien samt utmanandet av rättsstatens principer och grundläggande värden av regeringar i länder som Ungern, Turkiet och Ryssland. Även flyktingkrisen och konflikterna i Europas närområde förtjänar att nämnas i dessa sammanhang.

Europarådet bildades en tid efter andra världskriget, för att främja demokrati, rättsstatsutveckling och mänskliga rättigheter hos medlemsstaterna. Då, 1949, var det en handfull demokratier i framför allt Västeuropa som tog detta ganska radikala steg för att förverkliga FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna i Europa.

Sedan dess har många stora steg tagits, både juridiskt och politiskt, och sett till geografi har vi utökat medlemsantalet radikalt - i princip alla Europas stater är i dag medlemmar. Undantagen är Kosovo, som det finns en politisk konflikt kring, Vitryssland, på grund av att landet inte kan bete sig mot sin egen befolkning, samt Heliga stolen/Vatikanstaten, som av kända skäl inte är med.

Genom den fantastiska utveckling vi har sett sedan organisationens start har vi skapat en i princip paneuropeisk jurisdiktion till skydd för den enskildes rättigheter. Det har vi kunnat skapa genom Europakonventionen och Europadomstolen, en världsunik domstol som vi ska vara otroligt stolta över.

Tyvärr kan vi med smärtsam tydlighet konstatera att förtroendet för Europarådet i många stycken utmanas genom misstankar om korruption i parlamentarikerförsamlingen, genom politisk okänslighet och oförståelse inför de värden som präglar organisationen och genom olämpliga samarbeten och besök hos bland annat den syriske diktatorn Asad av ett flertal framstående ledamöter i församlingen. Till och med vår ordförande Agramunt deltog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Mot bakgrund av allt detta vill jag tacka delegationen än en gång. Vi är nämligen i princip enhälliga när vi står upp för organisationens kärnvärden. Vi står mangrant upp för demokratin, för rättsstatsprincipen och för att mänskliga rättigheter är det som ska prägla organisationens arbete. Vi nedlåter oss inte till korruption och till att fläcka ned organisationens fina rykte, utan vi står upp för det som är viktigt.

När det gäller utvecklingen framåt har några saker redan nämnts. Vi har talat om Turkiet. Församlingen har nu återupptagit sin granskning av landet, och det är otroligt viktigt. Vi har alla kunnat se vad som har hänt i Turkiet under de senaste åren, med en alltmer maktfullkomlig president och ett styre som är alltför negligerande gentemot individens rättigheter. Här har Europarådet en grundläggande uppgift, nämligen att stå upp för de värden vi har talat om så många gånger.

Jag kan inte låta bli att nämna de områden jag framför allt arbetar med inom ramen för mitt utskottsarbete i församlingen. Det rör bland annat hbt-området. Jag har äran att en stund till få vara generalrapportör för hbt-personers rättigheter.

Här har vi gjort stora framsteg i Europa. Lotta Johnsson Fornarve från Vänsterpartiet nämnde SOGI-enheten, hbtq-enheten i organisationen. Den har genom svenskt agerande blivit en ordinarie del av verksamheten. Från att ha varit en ad hoc-del, som har finansierats från år till år, har den nu blivit en ordinarie del av verksamheten. Det är en otroligt stor vinst på området. Det gör att frågorna får en självklar del i organisationen och uppmärksammas på det vis de förtjänar.

Församlingen har också tagit steg framåt genom att utse ett antal rapportörer som har att jobba på några specifika frågor. Det handlar framför allt om familjerättens områden, där det finns case law från domstolen att ta vara på rent politiskt och se hur det kan tolkas till förmån för alla de samkönade par som i dag står utan rättsligt skydd i många medlemsstater.

Vi har också situationen för intersexpersoner, som är fruktansvärd i många medlemsstater. Man utsätts för fysiska ingrepp som är oefterfrågade, ens rättigheter kränks och man har ofta en juridiskt konstig situation att leva i. Jag kan också konstatera att den resolution om transpersoners rättigheter som vi antog 2015 alltjämt är ett av de främsta internationella juridiska verktygen när det kommer till skydd av transpersoners rättigheter. Det är en resolution vi i Europa ska vara otroligt stolta över, och den svenska delegationen var aktiv i stöttandet av och arbetet med att ta fram den. Den ska vi hålla fast vid och använda oss av.

Jag konstaterar att Sverigedemokraterna har två reservationer i betänkandet, och jag tycker att de är lite underliga. Jag vill först säga några ord om det ställningstagande Sverigedemokraterna gör när det gäller Kosovo. Det är ett djupt olyckligt ställningstagande att man inte vill att en stat i Europa ska kunna ansluta sig till konventionen. Det gör att man förnekar ungefär 2 miljoner invånare i landet det skydd som konventionen innebär för dem som individer.

Om man menar allvar med den hållning som man ger uttryck för, nämligen att erkännandet i sig inte ska få kvarstå, måste jag fråga Sverigedemokraterna: Vilka fler länder ska vi upphäva erkännandet för? Gäller det bara Kosovo, eller gäller det andra länder också? Eller ska vi ändå hålla fast vid den ordning som vi har, att när ett land är erkänt är det erkänt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Sedan kommer vi till frågan om domstolen. Sverigedemokraterna säger helt plötsligt att man vill ta tillbaka Sveriges tillträdande till det tilläggsprotokoll som har inneburit att domstolens verksamhet har kunnat effektiviseras och anpassas till den verklighet som vi i dag lever i, där människor har tillgång till e-post och andra digitala hjälpmedel.

Detta är också ett tilläggsprotokoll som Sverigedemokraterna fram till alldeles nyss har stått bakom genom den hantering som vi har haft här i riksdagen. Man gick med på tillträdandet i 2014/15:KU9, om jag minns rätt.

Jag blir väldigt förvånad över att Sverigedemokraterna har denna gummibandsaktiga inställning till Europarådet och till sådana principer som borde vara självklara när det gäller detta område.

Med det, fru talman, vill jag än en gång tacka delegationen och yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 1, vilket jag glömde att göra tidigare.

Jag tänkte inte replikera på det du sa i talarstolen, Jonas Gunnarsson, för jag har andra frågor till dig.

Vi vet alla hur Turkiet har agerat under förra året och det här året, med massarresteringar och brott mot mänskliga rättigheter. Någonting som har förvånat mig mycket i Europarådet är att de flesta grupperna verkar vara väldigt måna om att försvara Turkiets beteende i stället för att fördöma och ta tag i problemet.

Min fråga är: Vilken linje har Socialdemokraterna, och hur har ni drivit på för att er grupp ska ta hårdare tag mot Turkiet?

Fru talman! Nu kanske vi inte ska diskutera partigruppernas inre liv här, men jag kan ändå säga att jag tycker att det är bra att vi har fått församlingen att återuppta en full granskning av Turkiet. Det är någonting som har efterfrågats länge. Att detta läge äntligen har infunnit sig - att vi har kunnat nå dit - är väldigt bra.

De övergrepp som sker i Turkiet är fruktansvärda - det håller jag med Johan Nissinen om. Den situation som journalister, minoriteter och andra i Turkiet har fått uppleva efter statskuppen, men även tidigare, är oacceptabel. Detta är någonting som jag tycker att vi alla ska stå för och våga säga när vi har kontakt med turkiska företrädare.

Fru talman! Det är skönt att höra att Socialdemokraterna håller med, men som Europarådet har agerat tycker jag fortfarande att vi har varit alldeles för snälla. Mot Ryssland agerade vi väldigt kraftigt, vilket jag tycker är bra, och jag tycker att vi skulle ha samma kraftiga agerande mot Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Även om Turkiet många gånger har hållhakar på Europa tycker jag att man borde vara tydlig med sina värderingar och ställningstaganden. Vi är skyldiga det turkiska folket detta, för det turkiska folket ska också omfattas av de mänskliga rättigheterna i och med den europeiska konventionen.

Skulle Socialdemokraterna vara beredda att i framtiden eventuellt ta bort rösträtten för Turkiet i Europarådet för att tydligt markera att det som landet gör är fel?

Fru talman! I huvudsak tycker jag att vi ska använda de granskningsverktyg, rapporteringsmöjligheter och resolutionsmöjligheter som församlingen har för att kritisera och driva medlemsstaterna framåt.

Någon gång i framtiden - om Turkiet nu utvecklas åt helt fel håll - får vi väl fundera över vilka steg vi ska ta. Men Turkiet är inte Ryssland. Turkiet har inte annekterat en annan medlemsstats territorium. Turkiet har inte sett till att starta frusna konflikter i flertalet av sina grannländer. Det är gradskillnad mellan Ryssland och Turkiet.

Jag tycker att det är tråkigt att Johan Nissinen valde att inte svara på de frågor som jag hade, som rör domstolen och som rör något så grundläggande som att 2 miljoner människor ska få ha tillgång till det skydd som konventionen ger. Jag tycker att det är synd att han inte svarar på om vi ska dra tillbaka erkännandet av andra stater. Men det är väl sådant som vi får komma tillbaka till senare.

Fru talman! Det här är ett tillfälle att begrunda både den svenska delegationens och den parlamentariska församlingens verksamhet under det gångna året 2016, som denna rapport omfattar.

Som tidigare sagts har den svenska delegationen, som riksdagen utser bland sina ledamöter och som deltar i verksamheten, både varit politiskt aktiv och haft en mycket hög närvaro vid sessionerna i Strasbourg, understödda av sina kloka tjänstemän i sekretariatet.

Detta är naturligtvis glädjande och visar att vi, som en medgrundarstat till Europarådet, alltjämt står starka i vår uppfattning att detta är och förblir en institution vars betydelse för värnandet av de mänskliga rättigheterna är betydande och ibland avgörande.

Det skulle emellertid ha varit ganska märkligt om inte även innevarande år berörs av oss som i dag deltar i debatten - dels därför att många av de frågor som snabbt steg på agendan under 2016 alltjämt är i fokus, dels därför att allvaret i flera av frågorna ytterligare har skärpts sedan kammaren senast debatterade delegationens verksamhet.

I dessa dagar är det därför framför allt fyra saker som jag tycker är särskilt betydelsefulla att nämna i denna debatt, nämligen de korruptionsanklagelser som riktats mot enskilda ledamöter i den parlamentariska församlingen, kränkningarna av de mänskliga rättigheterna för hbtq-personer i Tjetjenien, det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina samt den allvarliga och auktoritära utvecklingen i Turkiet.

Den första frågan fick förnyad aktualitet genom de rapporter som presenterades i december förra året och som beklagligt nog pekar i riktning mot en omfattande och djupgående korruption bland församlingens ledamöter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Vad som är sant i denna fråga måste underkastas en noggrann och oberoende prövning, inte minst i ljuset av den oacceptabla resa som församlingens president gjorde till Damaskus tillsammans med andra enskilda ledamöter. Dessutom handlar detta ytterst om trovärdigheten för Europarådet som institution.

Det är glädjande att en sådan trovärdig process står i begrepp att inledas. Europarådets parlamentariska församling kan naturligtvis svårligen rikta någon kritik i korruptionsfrågor om vi själva som församling är föremål för just sådana misstankar.

Men även kvaliteten på snart sagt alla typer av rapporter och andra ställningstaganden som utgår från församlingen löper risken att utsättas för ifrågasättanden om det finns misstankar om att det genom mutor går att undkomma eller försvåra kritik.

Europarådet är - och det förtjänar att understrykas - ett av få organ som med mycket stor trovärdighet kan göra anspråk på att bedriva en opartisk och kontinuerlig granskning av sina medlemsstaters åtaganden på de områden som täcks av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Detta gör emellertid också Europarådet fruktat. Det är fruktat av dem som inte önskar se mer av transparens och som vet att rapporter om kränkningar av mänskliga rättigheter eller domar avkunnade av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg skapar ett politiskt tryck som är besvärligt och som bör vara besvärligt för den som utsätts för det.

Jag vill i detta sammanhang också passa på att dels framföra ett tack till talmanspresidierna i de nordisk-baltiska staterna, som riktat samfällda brev med starka uppmaningar att ingående och oberoende granska korruptionsanklagelserna mot ledamöter i den parlamentariska församlingen, dels påpeka det stora värde som Moderaterna sätter på NB8-formatet. De nordiska och baltiska staterna har mycket gemensamt, och i just detta sammanhang finns det särskilt goda skäl för att samverka och ta gemensamma initiativ.

Den andra frågan handlar om de fruktansvärda övergrepp mot hbtq-personer som i dessa dagar rapporteras från den ryska delrepubliken Tjetjenien. Dessa människor fängslas under koncentrationslägerliknande förhållanden. De misshandlas och torteras godtyckligt i dessa läger med myndigheternas aktiva medverkan. Jag lyssnade själv på ett seminarium under den senaste sessionsveckan som vi hade i Strasbourg i april och fick höra fruktansvärda vittnesmål från journalister och NGO:er som medverkade.

Flera initiativ har tagits inom Europarådet och dess parlamentariska församling för att uppmärksamma dessa fruktansvärda brott, ställa de ansvariga inför rätta och förhindra att människor förföljs på grund av sin kärlek.

Den tredje angelägna frågan för den parlamentariska församlingen i Europarådet utgörs tveklöst av den alltjämt pågående aggressionen från Ryska federationen mot Ukraina, där den olagliga annektionen av Krim och det lågintensiva men pågående kriget i östra Ukraina är öppna sår.

Sveriges uppfattning om att Minsköverenskommelsens krav måste uppfyllas, stridigheterna upphöra och Ukraina stabiliseras som stat utgör grunden för hur vi agerar i församlingen inom delegationen, och så bör det också allt framgent vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Slutligen måste även utvecklingen i Turkiet beröras. Alltsedan försöket till statskupp i juli förra året har den turkiska regeringens järngrepp över statsapparaten stärkts, och omfattande utrensningar har genomförts.

I dessa har tiotusentals människor förlorat sina arbeten, och många har utöver detta fängslats på mycket lösa grunder. Den kurdiska minoriteten förtrycks på ett alltmer hårdhänt sätt av den turkiska statens armé och polis.

Den demokratiska reträtten är bitter och bekymmersam för alla oss som tror på ett bättre Turkiet, men vägen tillbaka till en positiv utveckling går inte genom eftergifter mot regimen utan genom ett strikt upprätthållande av Europakonventionens krav.

Den resolution som antogs vid aprilsessionen om att på nytt underkasta Turkiet en så kallad monitoring- eller granskningsprocess bekräftar således grundläggande uppfattningar som vi står bakom: Den turkiska regeringen måste omedelbart upphöra med att anta nödförordningar som gör att man undgår besluts- och granskningsprocesser i sitt parlament. Man måste häva arresteringar och häktningar av parlamentariker och journalister i avvaktan på rättegångar.

Dessutom begärs i denna rapport att en undersökningskommission ska upprättas för att granska de åtgärder som den turkiska statsledningen vidtagit, att garantera rättvisa rättegångar och att återställa yttrande- och mediefriheten i landet.

(Applåder)

Fru talman! Det har framgått av debatten att den delegation som finns till Europarådet är samsynt i många frågor, och jag kan därför också instämma i flera av de tidigare talarnas inlägg.

Europarådet bildades på ruinerna av andra världskriget, med erfarenheterna nära av vad som kan hända när extremismen får härja och när det inte finns god ordning för att lösa konflikter eller oenigheter. Här skapades möjligheten att just samtala och att säkra mänskliga rättigheter, demokratiska grunder och en rättsstat som fungerar med trovärdighet för medborgarna. Detta gjordes naturligtvis för att vi inte skulle upprepa misstagen.

Fru talman! När vi tittar ut över Europa i dag, eller 2016 som vi talar om, ser vi dock att vi behöver påminna oss om hur snett det kan gå när extremism, oavsett om den är till höger eller till vänster, radikal nationalism eller jihadister och terrorister får fritt utrymme.

Detta påverkar Europa mycket i dag, och jag hoppas att Europarådet lyckas klara sig och stå pall, för det blåser rejält därute.

Jag tänker titta på några punkter, fru talman. Vitryssland har nämnts som utanförstående nation. Här har vi fortfarande en stat med dödsstraff, aktuellt och verkställande. Det är en stat där vi väl får säga att man försöker tillämpa en illiberal eller antiliberal demokrati. Rättssystemet är beroende, medierna och civilsamhället likaså.

Så kan det gå, och så har det sett ut i delar av Europa förut. Det är också värt att minnas. Så länge den utvecklingen inte vänder kommer Vitryssland inte att komma med som medlem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Ryssland har berörts. Parlamentarikerna som i duman röstade emot den olagliga annekteringen av Krim blivit av med sin rösträtt och valde då att lämna helt. Ryssland har fortsatt annekteringen och lever inte upp till de åtaganden man har gjort. Det är ett fortsatt krigande i östra Ukraina och, icke att förglömma, ett fortsatt ockuperande av georgiskt territorium.

Ryssland är också en av de nationer som fortfarande är medlemmar som tydligt gjort sig till tolk för andra värden än de västliga värden som vi står för. Det må gälla hbtq-frågor, som redan har berörts, och det som händer i Tjetjenien. Detta är bara ännu ett exempel på hur man tillåter Kadyrov att helt slå undan fötterna. Detta är ett område som är ett svart hål när det gäller mänskliga rättigheter i Europa i dag.

Så kan det bli i fler stater om man inte ser upp, och därför är det viktigt att vi är tydliga när det gäller Ryssland liksom när det gäller våra grundläggande värden.

Vi har ju sett hur andra följer efter. Det har talats om Turkiet och om president Erdogan. Visst, han har valt att gå i samma riktning - otvetydigt. Men det finns också andra. Vi har sett det i Ungern, vi ser det i Polen. Båda dessa alltmer auktoritära stater har varit aktuella för diskussioner under föregående år. Det finns en glidande skala kring hur man söker sig fram och testar systemen och talar för en antiliberal, antivästlig demokrati.

Det pågår alltså en kamp, och där är det bra att Sverige och den svenska delegationen i allt väsentligt står upp för de värden vi har bildat Europarådet för.

Konventionen utmanas alltså. Den utmanas alldeles tydligt av Ryssland, där vissa områden är helt utom räckhåll. Den utmanas också av Azerbajdzjan. Azerbajdzjan var en fråga i ministerrådet under föregående år. En av de politiska oppositionsledarna, Mammadov, sitter fängslad, och trots att vi har ett domstolsbeslut som är unikt vägrar man att släppa honom. Azerbajdzjan är viktigt i flera sammanhang, och det knyter an till den korruptionsdiskussion som just nu pågår i Europarådet och som kommer att vara synlig i nästa års rapport.

Det här är ett land som entydigt bryter mot konventionen, och vi får se om det kommer att leda till att generalsekreteraren kommer att gå hårdare fram. Det finns tydliga tecken om inte Azerbajdzjan skärper sig.

Tyvärr är det fler som utmanar konventionen. Vi hörde från våra brittiska kollegor att man säger att i nästa val - inte nu den 8 juni, men nästa gång, när man har klarat av brexit - så är konventionen en fråga som man kommer att vilja ha på agendan. Det är naturligtvis mycket allvarligt, för vi har sett hur andra gömmer sig bakom den typen av uttalanden. Där är det alltså också viktigt att vi ser och agerar.

Detta hänger ihop med domstolen. Vi har inte berört detta i betänkandet, men det finns skäl att påtala att Ryssland har valt att delvis frikoppla från domstolens utfall. Domstolen har enligt vår rättsordning det sista, avgörande ordet i domar om mänskliga rättigheter, men Ryssland har valt att frikoppla. Genom ett eget beslut kan de ta det sista beslutet själva. Detta följer andra efter, och det är någonting som vi har all anledning att se upp med, inte minst ministerrådet som ska garantera funktionaliteten i den delen.

Fru talman och kära kollegor! Det finns många utmaningar. Jag hoppas att vi ska kunna möta de aktuella utmaningarna vad gäller korruptionen och det faktum att vi har en talman i parlamentet som inte åtnjuter parlamentsmajoritetens förtroende men ändå sitter kvar. Det är ett institutionellt hot som vi har all anledning att arbeta med för att försöka möta. Jag hoppas att det ska vara möjligt, men jag känner viss oro för hur det ska lyckas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Europarådet

Fru talman! Jag tackar delegationen och tjänstemännen för arbetet under det gångna året. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Fru talman! När Europarådet inrättades 1949 var det i ett sargat Europa som genomgått två världskrig, där det andra fortfarande var färskt i minnet. Europarådets uppgift blev att främja de värdegrunder som kontinenten var i desperat behov av, nämligen mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Fru talman! De senaste åren har vi tyvärr fått bevittna en utveckling i flera av Europarådets medlemsländer som visar på en stagnation. Från bland annat Ungern, Polen, Ryssland och Turkiet hör vi rapporter om stora bakslag för demokratin och övergrepp på mänskliga rättigheter.

Från Ungern hör vi hur man hotar att stänga ned universitet och hur man vill begränsa civilsamhället och ideella organisationer.

Turkiet, som har nämnts av flera av min kollegor, är det land som kanske går längst. Där ser vi hur den politiske ledaren president Erdogan agerar för att koncentrera makten hos sig själv. Vi ser också hur kvinnors rättigheter begränsas och ifrågasätts när man går från en mer sekulär stat till en mer religiös stat.

Samtidigt tar främlingsfientligheten och antisemitismen ett allt starkare grepp om hela Europa. Kanske kan man påstå att de demokratiska framgångar som vi under flera decennier har kunnat se på vår kontinent inte längre är självklara.

Europarådet är en viktig aktör i att bemöta dessa utmaningar då denna organisation har särskild kunskap och kompetens, i jämförelse med andra organisationer, vad gäller att främja de tidigare nämnda värdegrunderna.

Det är därför glädjande när församlingen visar på handlingskraft och markerar genom att bland annat återuppta övervakningen av Turkiet och söka samarbeten i landet som kan innebära upphävandet av undantagstillståndet och ett frisläppande av parlamentsledamöter och journalister.

Även utvecklingen i Ungern står högt på församlingens dagordning, och en resolution har antagits där Ungern uppmanas att inte anta den lag som riskerar att begränsa enskilda organisationers möjlighet att verka.

Mycket görs, men mycket arbete kvarstår. Europarådets legitimitet och funktion kan avgöras av hur organisationen klarar av alla utmaningar. Medlemsländerna måste känna skyldighet att även i praktiken efterfölja de principer som medlemskapet innebär.

Det är därför betryggande att stora delar av den svenska delegationen är överens om hur vi behöver agera och verka för att stärka Europarådet i det viktiga arbete som kvarstår. Vi har ett gott anseende och trovärdighet i dessa frågor, vilket vi har visat genom våra insatser som medlemsland. Detta måste vi bygga vidare på.

Europarådet

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)