Herr talman! Kampen mot den svarta ekonomin är en av de avgörande frågorna för att vi ska stärka tryggheten, utjämna uppväxtvillkoren och bryta den segregation som finns i Sverige.
Den proposition som vi tar ställning till i dag går ut på just det. Den innebär också att seriösa företag gynnas på bekostnad av oseriösa, vilket är mer än väsentligt. Vi stärker den vita ekonomin och tar krafttag mot den svarta ekonomin.
Alltför många växer i dag upp i utsatta områden där det finns en otrygghet. Man bor alltför trångt, arbetslösheten är alltför utbredd, det finns för få positiva förebilder, och skolan kan inte på ett tillräckligt sätt kompensera för dessa saker.
Över tid har vi fått se en ökande ojämlikhet mellan olika skolor, och vi har sett att polisen har presterat sämre. Lärare och poliser är några av samhällets verkliga hjältar, som gör sitt yttersta för att förbättra samhället varje dag. Det politiska ansvaret ligger i att ge rätt förutsättningar, att besluta om rätt verktyg och lagar, att anslå tillräckliga medel och att helt enkelt styra samhället i en sund riktning.
Den som växer upp i Kroksbäck, Bergsjön eller Vivalla ska ha samma möjlighet att bli den som man vill vara som vuxen, och att ta till vara den potential som man har, som den som växer upp i Vaxholm, Lomma eller Kungsbacka. Detta kräver politisk handlingskraft på alla nivåer. I närområdet kan det handla om att fysiskt bygga på ett hållbart sätt – om att bygga bort barriärer och ge plats för lekplatser åt barn, för mötesplatser och för levande miljöer. Det gäller att på riktigt satsa och investera i områden som har eftersatta behov.
På nationell nivå handlar det om att slå undan benen för den organiserade brottsligheten. Det är avgörande för att vi ska kunna vända utvecklingen. Detta är en brottslighet som tar sig många olika uttryck. Samma människor som säljer vapen, narkotika, illegal alkohol, cigaretter och svarta lägenhetskontrakt säljer också utsatta människor.
Förslaget som vi tar ställning till i dag går ut på att arbetsgivare åläggs att inrapportera arbetsgivaravgifter till Skatteverket månadsvis i stället för, som i dag, årsvis. Det kan tyckas som att det jag nyss talade om inte hänger ihop med detta, men det gör det faktiskt.
Det här gör att myndigheterna snabbt kan upptäcka om fusk eller fel begås. Det är en viktig pusselbit i jakten på den svarta ekonomin. Detta är någonting som försvårar för oseriösa företag att ha en annan arbetskraft, till en annan lön, än den som man har i verkligheten.
Det har tidigare gjorts reformer i personalliggarsystemet som också har bidragit till att förbättra situationen. Det gjorde också den förra borgerliga regeringen, vilket man ska ha kredd för.
Herr talman! Jag blev faktiskt lite förvånad, och en aning besviken, över att Liberalerna och Centerpartiet önskar att avslå detta förslag. Det visar att man inte tar frågan om den svarta ekonomin, med allt vad den för med sig, på tillräckligt allvar.
Det finns en konsensus mellan partierna i riksdagen om att stärka polisen och att anslå mer pengar till den. Det är bra – det behövs – men enbart mer pengar kan inte lösa situationen. Fler myndigheter behöver samverka, och de måste också få bättre förutsättningar för att tillsammans kunna bedriva sitt arbete i jakten på den svarta brottsligheten.
Detta förslag är ingenting unikt för Sverige. I propositionen kan man läsa om vad som gäller i Danmark och Norge, som har snarlika system. Det visar också att detta behövs.
Det är viktigt att vi kan samarbeta i den här typen av frågor, inte minst mellan de nordiska länderna, då både oseriösa företag och kriminella lätt rör sig över våra gränser.
Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas av regeringen till 2 miljarder om året. Det är en mer försiktig beräkning än de 2,9 miljarder som tidigare beräknats i utredningen.
Jag tycker att det är viktigt att understryka att detta är ett större problem än att varje skattekrona inte kommer in. Det är visserligen viktigt, men denna differens – varje krona i skattebortfall – innebär en olaglig fördel för de företag som inte sköter sig jämfört med dem som faktiskt gör det.
Vi borde vara överens här inne om att det ska vara precis tvärtom: Det är de som inte sköter sig som ska straffas.
Slutligen, herr talman, noterade jag att två partier – Moderaterna och Kristdemokraterna – i sina anföranden sa att de är oroliga för den ökade administrativa bördan. Jag tycker att det är lite märkligt att de då har en motion som går ut på att öka just denna börda genom ett förslag om att ytterligare uppgifter måste gå till arbetstagarna.
I dag finns det ingenting som hindrar någon arbetsgivare från att redovisa detta, men om vi här inne skulle bestämma det ökar vi den börda som Moderaterna och Kristdemokraterna säger att de inte vill öka.
Herr talman! Jag yrkar bifall till propositionens och utskottets förslag och avslag på den motion som har väckts.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)
