Skolväsendet - lärare och elever

Betänkande 2016/17:UbU18

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 maj 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Studie- och yrkesvägledningens roll stärks (UbU18)

En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.

Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.

I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2016/17:3066 och delvis motion 2016/17:2954 yrkande 13. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 70

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-03-16
Justering: 2017-04-27
Trycklov: 2017-04-27
Reservationer: 25
Betänkande 2016/17:UbU18

Alla beredningar i utskottet

2017-03-16

Studie- och yrkesvägledningens roll stärks (UbU18)

En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.

Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att jobba för detta. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-05-03
Debatt i kammaren: 2017-05-04
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:UbU18, Skolväsendet - lärare och elever

Debatt om förslag 2016/17:UbU18

Webb-tv: Skolväsendet - lärare och elever

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 118 Stefan Jakobsson (SD)

Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 8 i UbU17, reservation 13 i UbU18 och reservation 4 i UbU19.

Låt mig ge lite kredd till Alliansen. Reformer tar tid, herr talman. Alliansen ska ha kredd för detta. Alliansen genomförde reformer under sina åtta år som nu under senare tid har gett resultat. Framför allt har kunskaperna hos eleverna och hos lärarna ökat. Det var det som var den stora skillnaden.

Vi som är lärare, både i den här kammaren och bland dem som lyssnar på oss, vet att perioden från tolkning till verkstad och till att det sker ett faktiskt resultat för eleverna är 5-8 år, alltså mycket längre än en mandatperiod.

Herr talman! Jag börjar med att ta upp UbU17 och det som är grundläggande. Här har vi ett förslag som nog skulle underlätta otroligt mycket. Det gäller Bunkeflomodellen. Vi som har debatterat tidigare i dessa frågor vet att Bunkeflomodellen har lett till fantastiska resultat. Normalt är det 80 procent av eleverna som kommer in på gymnasiet. Av den första kullen som gick ut grundskolan med Bunkeflomodellen som grund var det 96 procent av eleverna som kom in på gymnasiet.

Vad är Bunkeflomodellen? Vi har motionerat om att det ska kallas för Bunkeflo 2.0. Vi vill ha in både föreningslivet och näringslivet i skolan. På så sätt kopplar man ihop skolan med både föreningslivet och näringslivet. Näringslivet satt tidigare ihop med skolan, men tyvärr har trådar mellan dem gått förlorade.

När man tar in föreningslivet i skolan frigörs det extremt mycket tid för lärarkollegiet. Då finns det en annan vuxen i rummet som kan ta hand om eleverna medan läraren kan fokusera på andra saker. Detta skapar ofta en samhörighet med samhället.

Som idrottslärare har jag många gånger använt föreningslivet som ett verktyg mot de elever som inte riktigt skötte sig i klassrummet. Jag hade en nära kontakt med de föreningar som de var med i. Då hade vi en överenskommelse mellan eleverna, föräldrarna och föreningslivet, att om eleverna inte skötte skolan fick de inte heller vara med på matcherna.

Det finns också en meningsfullhet i det som man gör. Man vet varför man lär sig i skolan. SYV-arna har tyvärr mer eller mindre försvunnit i det svenska skolsystemet eller också har de så många elever att ta hand om att de kanske bara har 1 ½- 2 minuter att ägna åt varje barn. Här finns det en stor brist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Tidigare talare har pratat mycket om digitala nationella prov som ska rättas centralt - tack! Jag vet att både Camilla och Ulrika har varit lärare. Så många timmar som vi har ägnat åt att rätta dessa prov när det arbetet skulle kunna skötas digitalt och rättas centralt! På så sätt säkerställer man en jämlikhet i det svenska skolsystemet.

Om man sedan inför nationella prov även i årskurs 8, som vi har föreslagit tillsammans med Alliansen, har man som lärare ett år på sig att vidta åtgärder.

Nu går jag över till UbU18 som handlar om lärare och elever. Jag tror att det finns en felskrivning i skollagen. Om en lärare kommer hit från ett annat land får man bedriva undervisning i alla ämnen utom i sitt eget modersmål. Om man kommer hit från till exempel Kanada och jobbar som lärare i Sverige får man bedriva undervisning och sätta betyg i alla andra ämnen utom i engelska, vilket är helt sjukt. Det vill vi förändra.

Vi har också förslag om att skolledare - och det exemplet har vi hämtat från Finland - ska bedriva 5 procent av sin arbetstid i klassrummet som pedagoger. Då ser vi till att säkerställa att fler och fler rektorer har lärarbakgrund, vilket är till en enorm nytta. Det kan jag som lärare uttala mig om. Jag har jobbat med de olika typerna av rektorer.

Jag vet att det här funkar väldigt bra i Finland, så vi i Sverige behöver inte ta till oss det utan att det finns forskning. Förslaget är inte bara framplockat. Detta finns redan och fungerar väldigt väl. Det skulle också ge skolledarna en insikt i hur det är i klassrummet.

Grattis till alla lärare som lyssnar på det här och som fortfarande orkar! Det är show åtta timmar om dagen i klassrummet, och man måste orka hela tiden. Hemligheten med att vara en bra lärare är att man ska få orka vara det. Om man orkar vara en bra lärare känner också eleverna av det ganska snabbt.

Jag har tidigare nämnt SYV:arna. Vi har förslag om att skapa en plattform för SYV:ar. Det ska vara en plattform där man digitalt är knuten till andra SYV:ar. En elev kan helt plötsligt få för sig att man vill djupstudera intarsia och vill veta vad man då ska söka för linje. Troligtvis finns det en SYV på den skolan som inte har en aning om detta. Men finns det ett nätverk kan frågan läggas ut där. Det behöver i princip inte vara svårare än ett Facebooknätverk.

Vi vill att staten ska ta fram ett sådant nätverk så att SYV:arna kan kommunicera med varandra i landet. På så sätt får de ytterligare en styrka i stället för en svaghet.

Nästa fråga är elevers och pedagogers arbets- och skolmiljö. Det är dags att ta bort kommunens budgetregulator. Kommunen klarar inte av att hantera dessa pengar, eftersom man skär ned på skolhälsovården. I dagsläget är skolhälsovården ett av de viktigaste benen i skolan. Varför är det så många elever som mår dåligt? Jo, därför att det inte finns en fungerande skolhälsovård.

Söker en elev sig till kurator i dag kan eleven få vänta kanske i månader innan han eller hon får träffa en kurator. Kuratorerna är kraftigt överbelastade och antalet är underdimensionerat. Detta har kommunerna konstant skurit ned på sedan 1991. Vi vill återupprätta en riktig skolmiljö för eleverna när det gäller skolhälsovården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Detta är också grundläggande för att lärarna ska orka vara bra lärare. De ska inte behöva vara vaktmästare, inte it-konsult, inte skolsyster, inte behöva vara skolläkare. Alla dessa saker behöver återinföras.

I UbU19 förs en övergripande diskussion kring det här. Framför allt vill vi ha en nivågruppering med allmän och särskild kurs. Alla som är gamla nog känner igen det. Förr i tiden kunde man välja mellan allmän och särskild kurs. Vi vill återinföra allmän och särskild kurs i matematik, svenska och engelska. Alla barn är inte lika. Alla barn har olika förutsättningar för de olika ämnena. Då måste det återinföras en nivågruppering. Det ska inte vara någon mur mellan nivåerna så att man inte kan byta. Självklart ska man kunna byta. Det kunde vi på vår tid, och då ska dagens elever också kunna göra det.

Camilla från Moderaterna pratade om statligt övertagande, om jag förstår det rätt. Vi har båda besökt Academy Schools i England. Där fanns det ett statligt övertagande. Det ska inte bara gälla friskolor som i dag, utan det ska också gälla allmänna skolor i kommunerna.

I dagsläget kan man missköta en kommunal skola hur mycket som helst och visa hur dåliga resultat som helst utan att någonting händer. Här måste man kunna gå in. För några år sedan kunde vi titta på tv-serien Klass 9A. Den handlade om en grekisk matematiklärare som gick in och styrde upp en klass. Vi vill ha en statlig rektor som går in och styr upp en hel skola.

Jag vet inte om man får ha attribut här i talarstolen. Men jag vill visa upp min Ville vinster-i-välfärden-smurf. Min gruppledare Mattias Karlsson har i långa debatter använt smurfar för att försöka att förklara detta med vinster i välfärden för andra partier.

Jag tänker nu ta tillfället i akt och prata klartext. Var står Sverigedemokraterna i den här frågan? Nej, Lena Hallengren, det ska inte vara så att tillståndet för en friskola dras in genom ett statligt övertagande och att tillståndet återinförs så att friskolan kan göra nya vinster. Vi ser att det finns många nivåer där man kan styra upp detta med friskolorna och de kommunala skolorna så att det blir likvärdigt och rättvist.

Om man vill starta en skola ska man begära tillstånd. Så är det redan i dag, men tillståndet överförs inte på en ny ägare. Skulle det bli konstiga övertaganden i framför allt friskolor ska man ansöka om ett nytt tillstånd. Det är den första tydligheten som jag vill göra.

Den andra tydligheten är att vi vill ha en prövorätt för de kommunala skolorna, inte en vetorätt utan en prövorätt. Vetorätt sätter friskolorna på väldigt hal is. Båda instanserna ska kunna ansöka om en överprövning hos Skolinspektionen, som har en specialtillsatt enhet som kan fatta beslut om hela landets förskolor. På så sätt blir det också en likhet över hela landet.

Vad är nästa steg? Jo, det är tillsyn. Antalet oanmälda inspektioner måste öka kraftigt. Det är alldeles för få personer inom Skolinspektionen som gör oanmälda besök. Det gäller framför allt de konfessionella skolorna. Där vill vi se en kraftig ökning så att man ser att det går rätt till där.

Jag ska exemplifiera kvalitet väldigt enkelt. I dag finns det ett system på Skolverket, Välj skola. Där kan man söka nivåer och skolor. Vi vill ha ett mer offentligt system än så, herr talman. Vi skulle vilja ha ett enkelt system som liknar det när vi ska åka på semester med våra familjer. Då kan man se på hotell och annan inkvartering och se var de ligger och hur många guldstjärnor de har. Hur många stjärnor har den här campingen och hur många har den där?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Det handlar om ett offentligt system där skolorna presenteras och där det visas vad de har för kvalitet.

Det skulle vara ganska enkelt att ha nationella prov som en parameter, om vi gör dem digitala och på så sätt säkerställer att det inte fuskas.

Därefter finns det sanktioner och straff, och här vill jag vara väldigt tydlig, herr talman: Jag vill inte straffa de skolor som missköter sig genom att kräva dem på pengar. Jag vill inte att vi sätter upp en summa pengar som de måste in med, för gör vi det får de ännu mindre pengar till nästa år för att klara av uppgiften och sköta sig och det är helt fel.

Det finns många andra saker, till exempel utdelningsförbud om det är en friskola. Indragning av tillstånd är bra mycket skarpare och effektivare än att döma ut böter till skolor. Det här ska gälla både kommunala skolor och friskolor.

Herr talman! Jag vill också vara väldigt tydlig med att skatt betalar man i Sverige och ingen annanstans. Jag vill se till att skatten stannar i Sverige. Genom EU-inträdet har vi sett pengar försvinna ur Sverige hela tiden.

Tidigare var det så, herr talman, att jag gav 100 kronor till någon som jag ville skulle utföra ett arbete. De betalade skatt till kommunen, herr talman, och jag fick tillbaka 30 kronor. Då tog jag dessa 30 kronor och använde dem igen, fick tillbaka 10 kronor, sedan 3 kronor och så 1 krona - mer än 140 kronor att använda i stället för 100 kronor till något företag som inte skattar i Sverige och pengar som bara försvinner.

Vi har talat om en buffert, något som vi är väldigt tydliga med i motionen. Jag ska förklara det: En skola ska inte kunna lägga ned. Om jag kommer ihåg det rätt var det en friskola som lade ned några enheter, bland annat i Eskilstuna, där det satt en lapp med "tack så mycket för den här tiden". Sedan fick alla elever rassla över till den kommunala skolan.

Så ska det inte funka. Det måste finnas en buffert innan man kan ta ut någon vinst över huvud taget för att på så sätt säkerställa att eleverna kan gå terminen ut.

Med detta tror jag att mitt smurfanförande är klart, så då kan jag ta undan honom. Det här är ett attribut som jag vet att Mattias Karlsson har använt; jag hoppas att det har gått fram till allihop här inne var vi står någonstans.

Vi vill också titta väldigt noggrant på de konfessionella skolorna. Vi har till och med lyft upp en motion som en enkel motion, herr talman, för det är väldigt aktuellt just nu att göra en objektiv utredning av hur det faktiskt ser ut. Jag vet att många av de kristna förskolorna ligger på topp 50listan. De sköter sig väldigt bra och har väldigt goda meriter. Men vi vill ha en offentlig och objektiv utredning.

Hur fungerar Sverigedemokraternas politik? Vi kan tänka oss Jenga. Daniel Riazat var inne på det här förut och tyckte att vi inte hade politik på alla områden. Jag har förklarat en gång varför vi inte har det, och det är för att vissa saker är vi inte själva skyldiga till att ha tagit fram. Då har vi heller ingen politik för det, utan då har vi hellre en politik som löser problemen innan de uppstår.

Om herr talmannen tänker sig Jenga, träspelet där man staplar tre bitar i taget, handlar det om att peta ut de här bitarna nedifrån, lägga dem ovanpå och få en så hög stapel som möjligt, och då har man vunnit. Det är vad de övriga sju partierna har hållit på med under alla år, och det är det Sverigedemokraterna inte vill göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Vi vill inte ha det här skrangliga tornet där skolväsendet knappt står på fötterna längre. Vi vill ta bort de förslag i den här Jengastapeln som är dåliga förslag, och det gör vi genom att plocka bort vissa satsningar som de andra partierna gör, framför allt regeringen som är ansvarig för budgeten. Vi tar bort vissa satsningar, och då blir det lätt den här diskussionen om 10 miljarder hit eller dit. Men jag tror att jag har förklarat det ganska tydligt många gånger, så jag hoppas att jag slipper ta det en gång till.

Vi vill ta de satsningar som inte är effektiva och slänga dem i papperskorgen, och sedan vill vi återskapa den här trästapeln in i botten så att vi får en Jengastapel som står stilla. Först då kan vi utveckla skolan framåt.

Jag tror att jag har kommenterat det mesta, men jag har en liten intressant sak som jag skulle vilja ta upp innan jag slutar. Det är just det här om Skolkommissionen. De har för en gångs skull lyckats otroligt bra med att göra en bra analys. Man har konkretiserat några få förslag som inte var riktigt lyckade allihop. Exempelvis när det gäller lottning, herr talman, har man misslyckats fullständigt.

Vad händer nu när vi äntligen har tillsatt en kommission bestående av forskare och erfarna människor på området, där alla partier faktiskt har fått komma med input? Vad gör vi då? Jo, vi lägger ned Skolkommissionen. När vi äntligen fått fram en lösning! Det här skulle ju kunna vara någonting som finns kvar. Tänk att använda den erfarenheten i framtiden - inte lägga ned kunskapsområden utan bibehålla dem!

Herr talman! Jag hade förmånen att få besöka Singapore nyligen, och där har man den här instansen. Man kallar det för Ministry of Education, MOE, och den finns kvar. Oavsett vilket parti som tar över, oavsett vad som händer runt omkring finns den här instansen kvar.

Här har vi ett problem i Sverige. Sist jag räknade, herr talman, tror jag att jag landade i 447 statliga institutioner. I Sverige löser vi problem som uppstår med att tillsätta ytterligare en institution. Det vill inte vi ha. Otydligheten i det svenska skolsystemet är tillräckligt stor redan i dag. Vi vill tillsätta ett Ministry of Education i Sverige - det tror vi hade varit lösningen på många av de problem som finns i det svenska skolsystemet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Crister Spets (SD).


Anf. 119 Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag är ledsen, Stefan Jakobsson, men smurfen underlättade inte riktigt för mig. Jag tyckte att det kändes lite mer smurfigt än smurfande, som smurfarna säger på smurfspråk.

När nekas en skola tillstånd? Det är min fråga.


Anf. 120 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Det var en kort och intensiv fråga.

En skola nekas i dagsläget tillstånd efter att Skolinspektionen har gjort sina olika besök. Man gör oanmälda besök, och sköter sig skolan inte enligt de kriterier som Skolinspektionen, som jag tror är den bästa myndigheten att ta fram de här kriterierna, har tagit fram får man först en varning och därefter kan tillståndet ryka.

Jag tror inte att jag som politiker ska lägga mig i smådetaljer, men en skola som missköts och underpresterar under ett antal år borde kanske inte fortsätta.


Anf. 121 Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Herr talman! Vad synd att jag inte får använda tiden som jag avstod i min förra replik, för jag inser att jag höll den väl kort.

Min fråga var naturligtvis: När menar Sverigedemokraterna att en skola inte ska starta?

Någonstans tycker jag att man måste inse problematiken, och det behöver inte handla om en skola med en konfessionell grund i meningen religiös friskola. Plymouthbröderna driver Laboraskolan, till exempel, och den är inte alls klassad som en konfessionell skola. De fick nej som konfessionell skola, men de fick ja som vanlig skola.

Vi socialdemokrater var tydliga på vår partikongress och sa att vi inte ska ha konfessionella inslag i skolan i den meningen att elever faktiskt inte själva ges möjlighet att forma sin religiösa uppfattning. Det var det som var min fråga, utifrån smurfen: Vad menar Sverigedemokraterna ska vara skäl att neka någon att starta?

I ärlighetens namn är det ju oerhört svårt att åka runt och bevaka varenda skola och se så att de gör allt det som de borde göra. Det är klart att vi ska ha tillsyn, det är klart att vi ska ha utvärderingar, men man kommer inte ifrån att man måste fundera över om det finns faktorer som gör att skolan faktiskt inte startar.

Jag upprepar därför min fråga: När ska en skola ges tillstånd?

Några andra frågor som jag vill lägga till är: Varifrån kommer den buffert som alla skolor ska ha? Ska man bygga upp den med hjälp av skattemedel? Vad blir då konsekvensen när vi har fördelat medel från huvudmannen utifrån elevernas behov och förhoppningsvis med en ännu bättre socioekonomisk fördelning? Varifrån kommer den buffert som ska byggas upp?


Anf. 122 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! När det gäller smurfandet kan Lena Hallengren säkert googla eller "youtuba" Mattias Karlsson så kommer hon att förstå vad jag menar. De som är sverigedemokrater har redan sett den och vet vad jag menar.

Vilka parametrar ska vi titta på? Vi kan börja så här: I dagsläget när en friskola ansöker om tillstånd har kommunen nästan ingenting att säga till om. De är chanslösa.

Det vi vill införa är en specialinstans på Skolinspektionen där kommunen kan överklaga. Det ska vara så att friskolan tillför någonting som inte redan finns i kommunen. En friskola ska inte kunna öppna bara för att, utan man ska tillföra någonting pedagogiskt eller erbjuda en inriktning som inte finns. Då går vi tillbaka till grunden till varför friskolor ska kunna öppna. Det var av den anledningen.

Vilka olika parametrar kan det vara som gör att man måste lägga ned om man har fått tillstånd? Jag tror att dessa parametrar finns redan i dag. Skolinspektionen åker redan i dag runt och tittar. Vi kan väl sammanfatta det kort och säga att allt det som det i dag utdöms bötesbelopp för ska vara en grund till att faktiskt inte få fortsätta verksamheten. Självklart måste man få någon sorts varning och en chans som rektor att ordna till det, men jag tror att det är en grund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

När det gäller buffert är det redan i dag så att kommunala skolor i vissa kommuner får rätt av skolnämnden - som heter olika saker i olika kommuner, men jag tror att Lena Hallengren förstår vad jag menar - att sätta undan en buffert. Vill man till exempel göra en storsatsning på att köpa in digitala skärmar till alla klassrum men inte kan köpa en efter en gör man ofta så att man avsätter en buffert från den offentliga elevpeng som finns i dag.

Är det så att friskolor vill ta ut vinst måste man först skaffa sig en buffert som är tillräckligt stor. Alternativet är att ingen buffert alls krävs, och så tror jag inte att Socialdemokraterna vill ha det heller, herr talman. Helt plötsligt kan vi då hamna i läget att friskolor lägger ned och kommunerna får ta över barnen. Det här är alltså en alternativ lösning mellan de två.


Anf. 123 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Det kan vara en stor vinst att ha varit lärare i sin tidigare yrkesutövning. Men det är sannerligen ingen garanti för att alltid landa rätt i utbildningspolitiken. Till skillnad från en del av mina politiska kollegor tror jag att man även utan att ha varit lärare kan ha väldigt mycket att bidra med och att åstadkomma när det gäller svensk utbildningspolitik. Och det är förvånande att man kan ha så mycket erfarenhet av att ha varit lärare men ändå inte bistå när det gäller en rad viktiga reformer som Alliansen och Moderaterna lägger fram för ökad kunskap i skolan.

Därför vill jag bland annat fråga Stefan Jakobsson: Hur ser Sverigedemokraterna på minskad administration? När man har varit lärare är man ju ganska väl medveten om hur administrationsbördan ser ut. Alliansen har lagt fram en rad förslag om hur vi ska kunna få minskad administration. Men vi ser inga förslag från Sverigedemokraterna.

Är det någonting som saknas och som regeringen inte lägger fram förslag om är det ökad undervisningstid. I Sverige går barn i snitt ett år mindre i skolan än vad man gör i andra jämförbara länder. Därför är det intressant att höra vad Stefan Jakobsson säger om mer undervisningstid. Vi har från moderat håll föreslagit att lägga på en timme i lågstadiet varje dag, vilket innebär fem timmar mer i veckan. Även här skulle jag vilja veta hur Sverigedemokraterna ställer sig.


Anf. 124 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Jag tror att vi är överens, eftersom vi har jobbat inom yrket bägge två: Att vara en bra lärare handlar om att orka vara en bra lärare.

Vi har gjort en analys. Nej, vi har kanske ännu inte hunnit samskriva allting som Alliansen föreslagit. En del saker kanske vi inte står bakom. En del står vi bakom, men vi har olika sätt att se på det. Vad gäller omkringpersonalen har vi föreslagit en stor satsning med stimulansbidrag till dess att vi kan plocka tillbaka den här personalen, kanske till statlig anställning. Vi ser neddragningen av SYV:ar, kuratorer, skolläkare och skolsköterskor. Hela skolhälsovården är nästan på väg att rasa i vissa skolor. Kan vi sätta oss ned och diskutera tror jag att en stor del av administrationen skulle kunna försvinna. Våra förslag om att till exempel ta in näringslivet och föreningslivet kommer också att minska väldigt mycket på administrationen. Det kommer att göra att lärarna får fri tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Jag är inte säker, herr talman, på att Camilla och jag är överens i frågan om fler timmar. Jag tror inte att fler timmar är lösningen. Finland ligger säkert 20 placeringar över oss i den senaste undersökningen, men det är inte fler timmar som gör att barnen blir bättre där, utan snarare färre timmar och effektivare lektioner. Vi har ett stort aber i det svenska skolsystemet, herr talman. Det är att det tyvärr tar väldigt lång tid att komma igång med lektionerna. Det ägnas väldigt mycket tid åt allting runt omkring. Jag tror att den senaste siffran jag läste var att 16 minuter av 40 ägnas åt annat än skolundervisning på varje lektion. Det är enorma tidsförluster. Jag är inte säker på att lösningen är att kompensera det med några få timmar extra, herr talman.

Men jag är pragmatisk. Jag är beredd att sätta mig ned och diskutera med alla partier, även Vänsterpartiet, för att kunna komma fram till en gemensam skolpolitik där Skolkommissionen skulle kunna ligga kvar som en grund att stå på. Nu har vi fått en del i det, och det kommer vi säkert att jobba med, alla partier. Men ju mer vi sitter ned och diskuterar, desto mer av alternativa och bra lösningar kommer det för lärare och rektorer. Det är jag helt övertygad om.


Anf. 125 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Nej, det är mycket riktigt så att det finns ett antal punkter som vi definitivt inte är överens om, däribland undervisningstiden. Det är klart att mindre undervisningstid knappast kommer att leda till bättre resultat. Vi får titta på hur det ser ut runt omkring i vår omvärld. Det är de facto så att svenska barn har ett år kortare undervisningstid och dessutom betydligt kortare dagar. Inte minst i den del av Asien som Stefan Jakobsson så gärna hänvisar till går man i skolan betydligt längre. Men så långt sträcker sig naturligtvis inte våra förslag.

Jag blir lite undrande och bekymrad över det konstiga resonemanget i det föregående replikskiftet med kollegan Lena Hallengren. Jag förstod det inte riktigt. Jag skulle vilja att Stefan Jakobsson utvecklar hur man egentligen i praktiken föreslår ett kommunalt veto när det handlar om etableringen av friskolor. Friskolor är någonting som vi från Alliansen är väldigt glada över att vi har. Vi är glada över att Skolkommissionen slår fast att det här är ett tillskott som har varit väldigt viktigt för utvecklingen av svensk skola. Friskolorna vill vi slå vakt om. Jag blir väldigt bekymrad över vart den här reformen skulle leda vidare i händerna på sverigedemokrater. Kommunalt veto vet vi hade inneburit att en rad friskolor aldrig hade fått etableras i det här landet. Därför önskar jag ett klargörande. Vad innebär det högst osäkra som Stefan Jakobsson sa för en stund sedan? Är det så att friskolorna kommer att finnas kvar?


Anf. 126 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Det är bra att Camilla Waltersson Grönvall frågar om detta. Vi vill absolut inte ha ett kommunalt veto. Friskolorna har hjälpt många kommuner. Som exempel kan jag ta Botkyrka, en extremt röd kommun. Där är man väldigt glad över att man har fått öppna friskolor, för man hade annars aldrig fått ihop det med lokaler och elever över huvud taget. Friskolorna ska finnas kvar.

Ska man öppna en ny friskola gäller dock precis det som jag läst upp angående tillstånd, tillsyn och alla sådana saker. Det är viktigt att vi tittar på kvaliteten i friskolorna. Men det är lika viktigt - och där tror jag att vi är överens - att vi tittar på de kommunala skolorna. Det finns många kommunala skolor som underpresterar kraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Det ska vara en prövorätt, inte en vetorätt. Den stora skillnaden med prövorätten är att man har rätt att överklaga - som kommun i det här fallet - ifall man tycker att öppnandet av en friskola inte tillför någonting. Det här är egentligen inget konstigt. Vi har tittat på vilka skrivelser, herr talman, som fanns 1990-1991, när man införde de här sakerna. Då handlade det om att friskolorna skulle tillföra saker som den kommunala skolan inte redan hade. Jag är helt övertygad om att det finns massvis med saker som friskolorna tillför. Lugn och ro kanske är en av de sakerna - det är något som vissa friskoleenheter verkligen har som käpphäst. Där har vi haft stora problem i den svenska skolan.

Ni behöver alltså över huvud taget inte oroa er över att Sverigedemokraterna ska svänga i frågan om friskolorna. Däremot tycker jag att vi ska titta på en prövorätt.

Jag vill gå tillbaka till frågan om mer av samma. Om jag har en bilmekaniker som inte lagar min bil på ett bra sätt tror jag inte att lösningen är att han får fler timmar. Jag tror att han kommer att fortsätta göra samma fel då. Det som däremot behövs är utbildning. För lärarna behöver vi en vidareutbildning som också drivs in i lärarutbildningen, så att vi gör rätt från början. Här har vi stora problem.

Jag har pratat om bland annat Singapore. Där läser man kortare tid och fokuserar på bra lektioner. Man har också digitaliserat. Barnen får en helt annan hjälp efter skolan med hjälp av det digitala och alltihop. Jag kommer att ha en presskonferens om tre fyra veckor där jag presenterar bra mycket mer förslag om det här.


Anf. 127 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Skolan är avstampet för allas väg ut i vuxenlivet och in i arbetslivet och samhällets alla olika strukturer, med allt vad det innebär. Alla har inte lika lätt att hamna helt rätt i avstampet. En del får inte till det alls och kommer aldrig riktigt över på andra sidan, trots flera försök. Men det är skolans ansvar att hjälpa och stödja varje elev på vägen mot målet. Skolan ska arbeta kompensatoriskt, så att undervisningen blir likvärdig och jämlik och så att alla ges en ärlig chans.

Att satsa på de yngsta är väl investerad tid för att säkerställa en god fortsatt utveckling. Under lång tid har de stödjande insatserna kommit alldeles för sent, vilket har orsakat mycket oro och sorg för elever, vårdnadshavare och lärare. Att hämta in förlorad tid och kunskap är inte något man gör på en terast.

Herr talman! Skollagen säger att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Vidare säger skollagen att den som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling och att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Regeringen har därför satsat så att skolor i socioekonomiskt utsatta områden ger pedagoger ökad möjlighet att se varje individ i gruppen och på så vis tillfredsställa de behov som finns av att stötta elever som behöver lite extra stöd för att ta sig vidare genom grundskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

I PISA-rapporten framhåller man att den ökade segregationen ger en ojämlik skola. Resultaten talar sitt tydliga språk.

Därför har regeringen också presenterat ett långsiktigt reformprogram som ska stärka utsatta områden och motverka segregation. Här gäller det att få olika aktörer i samhället att gå ihop för att nå ett bra resultat och vara goda förebilder i konsten att samarbeta.

Arbetet fokuserar på fem delar för att bryta segregationens mekanismer och lyfta utsatta områden. Det handlar om att förhindra brottslighet, bryta långtidsarbetslöshet, lyfta skolan och elevernas resultat, stärka samhällsservice, bekämpa trångboddhet, ge stöd åt civilsamhället och arbeta för de demokratiska värderingarna. Det är ett långsiktigt arbete som ska ske i nära samarbete mellan myndigheter, kommuner och civilsamhälle.

Min övertygelse är att elever känner sig trygga i skolor där klasserna inte är för stora - det gäller alla stadier -, där det finns många vuxna med skiftande kompetens och kompetenta lärare men även fritidsledare och där det finns en fungerande elevhälsa där relevant stöd sätts in när behovet uppkommer. Trygga elever kan ägna sin energi åt sin utbildning. De kan utveckla färdigheter som samarbete och problemlösning och se nyttan med sin skolgång.

Så här vill jag se att alla elever får det i vårt land.

Grundskolan är vägen fram till gymnasiet. Gymnasiet är för de allra flesta vägen till ett arbete eller vidare studier. För att göra välöverlagda val behöver de få god studie- och yrkesvägledning. Skolverket har fått i uppdrag att fortbilda studie- och yrkesvägledare i jämställdhet, så att eleverna inte begränsas i sitt val av utbildning och jobb utifrån kön eller social och kulturell bakgrund. Det är ju en av de frågor som Miljöpartiet har drivit länge.

Att ha en gymnasieexamen är, som sagt, för de allra flesta ungdomar dörren till arbetsmarknaden. Därför är det av allra största vikt att ungdomar ges möjlighet att förverkliga sin examen.

Här har regeringen gjort stora satsningar som nu börjar ge resultat ute i landet. Gymnasieskolan ska tillgodose alla elever som vill fortsätta och läsa vidare på universitet och högskola men också dem som vill satsa på en gymnasial yrkesutbildning.

Gymnasieskolan har under den senaste tiden funnits i fokus genom den gymnasieutredning som regeringen tillsatte och som nu varit ute på remiss. Här finns många nya förslag som behöver tittas närmare på, och det är viktigt att både forskning och profession får säga sitt.

För mig som miljöpartist är det otroligt viktigt att alla som vill får möjligheten att läsa vidare på universitet och högskolor, oavsett vilken linje de valt på gymnasiet. Precis som inom hela skolområdet finns det elever som har svårt att nå slutmålet, och för dem måste det finnas hjälp och stöd. Därför satsar regeringen nu på samverkan för bästa skola även på gymnasienivå.

För en del elever är steget mellan högstadiet och gymnasiet stort, och de har inte förmått att uppnå fullständig behörighet. Då finns det ett antal alternativ, så kallade introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen är till för dem som inte har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det finns fem introduktionsprogram, vars mål är att förbereda eleverna antingen för nationellt program, för arbetsmarknaden eller för någon annan utbildning, till exempel på en folkhögskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Varje elev som läser på introduktionsprogrammen har en individuell studieplan och läser på heltid. Introduktionsprogrammen ger eleverna möjlighet att studera utifrån sina individuella förutsättningar. Individuellt alternativ och språkintroduktion är inte sökbara utbildningar. Elever tas in via kurator, gymnasiesamordnare och uppföljningsansvariga i kommunen. Innehållet i de två utbildningarna utformas av elev och skola gemensamt.

Att ge varje elev en chans att komma vidare är nyckeln till att vårt samhälle får en harmonisk utveckling och för eleverna en hjälp att komma vidare i livet till arbete eller vidare studier. Det är viktigt att ge våra unga olika vägar att gå och att vi inte låter dem hamna i ett vakuum, att de sitter hemma och inte kommer sig för med något.

Skolan kommer med stor sannolikhet att genomgå en del förändringar framöver. Det viktiga och absolut nödvändiga är att vi inte hastar fram några beslut, utan att vi ger den tid som behövs för att ta fram välgrundade underlag, där många varit med och sagt sitt, för att få en förändring som står sig mer än en mandatperiod. Skolan, lärarna och eleverna behöver lugn och ro och inte snabba kast som rycker och sliter i systemet.

Profession och forskning har i en kommission med stor politisk spännvidd pekat på vad vi kan göra för att skapa likvärdighet i resurstilldelningen mellan skolor och uppnå större jämlikhet. Vi har ett samlat förslag för att stärka och bygga en jämlik skola i Sverige igen. Företrädare för elever, lärare och skolledare i svensk skola ställer sig bakom förslaget, som redan är ute på remiss. Nu finns det höga förväntningar på oss skolpolitiker på olika nivåer i hela landet och oavsett politisk färg att nå samsyn över partigränserna och omsätta Skolkommissionens arbete i nationell samling runt skolan.

Därmed yrkar jag bifall till förslagen i de tre betänkandena UbU17, 18 och 19.


Anf. 128 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Till Elisabet Knutssons förtjänst ska jag säga att hon pratar väldigt varmt om vad den egna regeringen har åstadkommit under de här åren, och det vore väl sorgligt annars. Men jag måste samtidigt säga att jag känner väldigt lite igen mig i den beskrivning som Elisabet Knutsson gör av svensk skola. Då vågar jag påstå att jag oerhört regelbundet, varje vecka, befinner mig ute på studiebesök och också har bra kontakter utifrån min yrkesbakgrund.

Ett par av de saker som jag i dag funderar över när jag hör dig är hur dina studiebesök, om du nu gör några sådana, har varit och dina erfarenheter av introduktionsprogram. När man lyssnar på Elisabet Knutsson i dag skulle man kunna tro att dessa är de program som fungerar absolut mest fantastiskt. Men om vi studerar hur de faktiskt fungerar och hur de lyckas med sitt uppdrag vet vi att språkintroduktionen är ett av de gymnasieprogram som vi har absolut störst bekymmer med.

Ser inte Elisabet Knutsson att vi skulle behöva göra ett antal förbättringar av de här programmen? Vilka förbättringar ska vi i så fall göra? Vilka verktyg har regeringen i sin verktygslåda för att hjälpa de här eleverna som verkligen behöver komma vidare och ut i ett yrkesliv? De riskerar nämligen att hamna i ett livslångt utanförskap om de inte hamnar rätt på gymnasieskolan. I introduktionsprogrammen har vi våra absolut största bekymmer i dag.


Anf. 129 Elisabet Knutsson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Herr talman! Tack för frågan, Camilla Waltersson Grönvall! Det är klart att det finns problem, och det finns det överallt. Att inte jag skulle vara ute på studiebesök i verksamheten kan jag dementera på en gång. Jag är precis som du lärare och har varit yrkesverksam i många år. Jag har många kollegor som jag både kan hälsa på och bolla idéer och tankar med.

Det är klart att det finns problem med introduktionsprogrammen. Det finns det som sagt överallt. Detta är saker som vi tar itu med, som man diskuterar och som man för framåt. Med tanke på den stora mängd människor som har kommit in till vårt land skulle det vara otroligt fantastiskt om vi skulle ha löst detta utan några som helst problem. Det handlar om att de som går på introduktionsprogrammet når framgång och kommer att ta sig vidare. Efter hand och hela tiden byggs verksamheten upp på ett bättre sätt.

I alla reformer, oavsett om det är vi eller ni som gör dem, finns det problem i början.


Anf. 130 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! På något sätt kan jag känna att det inte duger att svara att det finns problem överallt. Jag ser att vår uppgift som politiker - och inte som lärare i detta sammanhang - är att se till att ge förutsättningar för att problemen kan lösas.

Jag hör inte ett enda konkret förslag från Elisabet Knutsson om på vilket sätt man ska möta bekymren. Det ser inte bättre ut nu än det gjorde för ett litet tag sedan. Vi talar inte om att det var starten på programmen som var det stora bekymret utan om att de dras med allt större bekymmer.

Vad är regeringens förslag till att förbättra programmen? Vi har just hört om en fantastisk bild från talarstolen när Elisabet Knutsson höll sitt tal om programmen. Men vi hör ingenting om vilka konkreta förslag vi skulle kunna få.

Nästa fråga jag har handlar om Skolkommissionen. Jag skulle vilja få ett ärligt svar. När du startade ditt uppdrag den här mandatperioden, trodde du då att det skulle ha hänt så här lite inom svensk skola och att det skulle ha presterats så få reformer från den regering du företräder? Borde det inte ha hänt mer? Lägger inte den skolkommission vars förslag nu går ut på remiss fram oerhört få konkreta förslag? Det handlar egentligen om att man tillsätter väldigt många nya utredningar. Det är ett tiotal nya utredningar, som i praktiken inte kommer att få något reellt genomslag under den här regeringens mandatperiod.

Är det inte dags att benämna detta vad det egentligen är - ett ganska monumentalt misslyckande för regeringen och utbildningsminister Gustav Fridolin med de tusen dagar som ni nu har haft möjlighet att påverka svensk skola?


Anf. 131 Elisabet Knutsson (MP)

Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Herr talman! Det är stor skillnad på att göra saker och göra det bra och att göra saker och få göra om dem.

Det vi gör nu är att vi utreder, ser efter, talar med professionen och grundar våra inspel med bra underlag. Det jag tänker när jag ser tillbaka på alliansregeringen är att det lades fram många förslag hela tiden - enormt många förslag. Men en hel del av dem fick gå tillbaka igen. Lärarlegitimationen, till exempel, var väl tre gånger i riksdagen. Man införde en massa saker som lärarna skulle göra - skriva omdömen och så vidare. Och nu står man och pratar om att vi måste ta bort administrativa uppgifter för lärarna. Det är sådana arbetsuppgifter som Alliansen har ålagt skolan.

Nja, jag tycker inte att utbildningsminister Gustav Fridolin har gjort ett dåligt jobb. Jag tycker att han genom att ha talat med professionen och med fackföreningarna, landat det hela och tillsatt utredningar har gjort ett bra förberedande arbete för att fatta långsiktiga beslut som varar mer än en mandatperiod.

(forts. § 14)


Anf. 132 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Herr talman! Jag vill förklara för alla som lyssnar på debatten att vi just nu debatterar tre olika betänkanden som alla går under namnet Skolväsendet. När vi yrkar bifall till reservationer i olika betänkanden kan det låta lite speciellt, och det kanske också föranleder en del frågor om varför vi diskuterar saker lite om lott och på olika sätt.

Som centerpartist står jag givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till några av dem. Det är reservation 1 och 6 i betänkande UbU17, reservation 2 och 7 i betänkande UbU18 och reservation 8 i betänkande UbU19.

Herr talman! Jag skulle vilja koncentrera mig på några frågor som finns i de olika betänkandena, och jag börjar med UbU17.

Skolväsendet som helhet rymmer otroligt många olika frågor. Det här betänkandet grundar sig på motioner från den allmänna motionstiden, vilket gör att vi ibland kanske känner att de stora frågorna inte riktigt ryms eftersom vi inte har skrivit motioner om dem eller för att någon ny proposition kanske precis har lagts fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Men när det gäller skolväsendet och den första reservationen som jag yrkade bifall till handlar det om att det är otroligt viktigt hur vi stöttar de demokratiska värderingarna och hur de får genomslag i verksamheten. Därför har Alliansen en gemensam reservation som handlar om skolans värdegrund och behovet av att rektorer och lärare säkerställer att utbildningen arbetar framgångsrikt för att främja demokratiska värderingar och utmana extremistiska värderingar. Här behövs kompetensutveckling och utarbetande av verktyg som kan tjäna både som inspiration och som stöd i arbetet. Det handlar också om på vilket sätt skolan arbetar tillsammans med det civila samhället, tillsammans med föräldrar och så vidare.

Det här var den första reservationen som jag yrkade bifall till, och där har vi tydliga förslag från allianspartierna.

Det finns ett tillkännagivande som handlar om könsuppdelad undervisning. Det är lite frustrerande när regeringspartierna talar i början av debatten och man då inte har möjlighet att begära replik och ta en diskussion. Lena Hallengren sa att det är en öppen dörr som sparkas in och att det egentligen inte behöver göras någon förändring när det gäller detta. Men som vi har sett på det är det viktigt att det här förtydligandet görs i skollagen därför att det råder så pass mycket osäkerhet runt de här frågorna ute på skolorna.

En annan fråga som betraktas som en öppen dörr - och jag kan tänka att det är bra, för om man från regeringspartierna menar att det är en öppen dörr kommer det att ske en förändring ganska snart - är den om programmering.

Programmering i skolan finns och är bra men i alldeles för få skolor. Det finns skolor som arbetar med detta på olika sätt, men det är otroligt viktigt att vi får genomslag så att alla elever får chansen.

Jag diskuterade med en rektor på ett teknikprogram i Skövde för några år sedan varför det är så lågt intresse för teknikprogrammet. Man funderade på vilken studie- och yrkesvägledning som gavs och hur man kunde koppla den till programmering.

Frågan som hon ibland ställde var: Är du bra på språk? Ja, svarade en elev då. Då ska du välja teknik, för där ingår programmering, och det är ett språk, sa hon.

Har du språkkänsla och språkförmåga är programmering en mycket viktig väg in i inte minst teknikprogrammet. Här bidrar de politiska förslag vi nu arbetar med och lägger fram till skapa en bättre jämställdhet inom de olika programmen.

Lena Hallengren nämnde Skolverket och arbetet med att ta fram digitala strategier och it-strategier. Vi var några från utskottet som besökte SKL för några veckor sedan. Deras signal till oss då var att den it-strategi som regeringen nu jobbar med känns gammaldags redan från början. Det där ligger och gnager, tycker jag, och jag funderar på vad man skulle behöva göra så att man också skapar en strategi som inte är för gammal från början. Men det är kanske en annan debatt än den här.

En annan fråga som redan har varit uppe i debatten handlar om digitalt och centralt rättade prov. Vi benämndes som lärare, några stycken som har suttit och jobbat med att rätta prov, och visst är det en kär uppgift att rätta centrala prov. Där finns ett riktigt bra sätt att underlätta lärarnas arbete. Det handlar om att man både rättar och utvärderar proven centralt. Digitala prov finns självklart tillgängliga. De skickas inte iväg som pappersproven, utan de finns tillgängliga för lärare och elever även framgent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Jag vill påpeka att Centerpartiet i kommittémotionen för utgiftsområde 16 föreslog att ytterligare 16 miljoner kronor skulle avsättas för området externt rättade nationella prov. Det finns i vår budgetmotion.

Herr talman! Låt mig gå vidare till nästa betänkande, UbU18, som handlar om lärare och elever. Detta är en glädjens dag, har vi konstaterat i utbildningsutskottet. Det är glädjande att det finns ett antal motioner som tillstyrks av riksdagens utskott, nämligen de som handlar om studie- och yrkesvägledning.

Det finns dels en moderat motion, dels en centerpartistisk motion som hela utskottet tillstyrker och där vi ställer oss bakom att ta fram en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.

Det ser väldigt olika ut på olika skolor; det vet vi som träffar vägledare och kommunföreträdare. Det är klart att vi behöver säkerställa en hög kvalitet. Inte minst många av våra nyanlända ungdomar har ett stort behov av riktigt bra vägledning, både för att förstå vilka möjligheter de har själva och för att förstå hur det svenska utbildningssystemet är uppbyggt och fungerar. Det är därför bra att regeringen nu får en skarp uppmaning från riksdagen att återkomma snarast med en lösning på detta.

Nu går jag vidare till UbU19, det sista betänkandet om skolväsendet. Det handlar om övergripande skolfrågor. Här vill jag lyfta upp frågan om fjärrundervisning, där man har klämt in att man skulle kunna ha en försöksverksamhet med vissa ämnen. Allianspartierna och framför allt Centerpartiet har varit väldigt tydliga med att det finns många relevanta ämnen där man skulle kunna använda delar av undervisningen för fjärrundervisning.

För att kompetens ska vara tillgänglig i hela landet - i storstäder, i småstäder och på landsbygden - krävs att detta löses snarast. Vi ser fram emot den utredning som Lena Hallengren nämnde och som kommer den 30 maj, om jag minns rätt, för att se på vilket sätt man ska lösa detta så att det inte kommer ytterligare förslag på utredningar som vi ska tampas med.

Det är en viktig del på vilket sätt vi får tillgång till rätt lärare med de kompetenser och behörigheter som behövs runt om i Sverige. Centerpartiet har lyft upp en kompetensutvecklingsgaranti. Den kan delvis liknas vid det som Skolkommissionen lyfte fram om professionsutveckling, professionsprogram och så vidare. Att säkerställa kompetensutveckling är en jätteviktig del.

Vi behöver fokusera på kvalitet. Låt mig avslutningsvis säga att för att det ska vara en bra skola i Sverige behöver denna skola se olika ut för att möta barn med olika behov. I den förutvarande debatten talades det om behovet av utbildning om man har någon form av intellektuell funktionsnedsättning och att det finns vägar vidare.

En annan grupp som man har diskuterat ganska mycket de senaste månaderna är särbegåvade barn, som många gånger kan uppleva skolan som oerhört svår därför att de inte blir förstådda. Ibland är man lite raljant och säger att de duktiga barnen klarar sig oavsett skola, men så är det inte. Alla barn har behov av att bli sedda utifrån de individer de är. Därför är det viktigt att vi har en bra kvalitet i alla skolor i Sverige.

Häromdagen firade Friskolornas riksförbund 25 år efter friskolereformen. Det är oerhört viktigt att se vad friskolorna har tillfört den svenska skolan och vad det fria skolvalet tillför för alla elever. Det är otroligt viktigt att värna det fria skolvalet och att man kan välja mellan olika, bra skolor. Det är detta som vi på olika sätt bör sätta fokus på i det framtida arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Lena Hallengren nämnde att det verkar finnas en ganska stor samsyn i de utbildningspolitiska frågorna. Jag vill också berömma Skolkommissionen, som har en hel del riktigt bra förslag. Samtidigt känner man sig lite otålig när det föreslås tio nya utredningar, för vi vet att behoven är stora just nu.

Det sker ett bra förändringsarbete, och detta behöver vi peka på och främja på olika sätt. Vi behöver grunda detta på forskning och beprövad erfarenhet och se till att vi har en skola i världsklass. Det har vi möjlighet att göra relativt fort. Det finns många exempel som visar på detta.

En annan viktig del, avslutningsvis, är att sätta fokus på en riktigt bra kvalitet i lärarutbildningen, att öppna upp för fristående lärarutbildning så att den blir konkurrensutsatt och att det blir en bra rektorsutbildning som är värd namnet, så att skolan kan ledas på ett bra sätt.

(Applåder)


Anf. 133 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i UbU17, reservation 21 i Ubu18 och reservation 18 i UbU19.

Jag tänkte börja med att prata om den första reservationen jag lyfte upp, nämligen reservation 3 i UbU17. Som utbildningsutskottets ordförande Lena Hallengren förklarade har Socialdemokraterna och regeringen redan aviserat att man kommer att hantera frågan om könsseparat undervisning snart. Detta är anledningen till att denna reservation finns, utifrån Socialdemokraternas och Miljöpartiets syn.

Vänsterpartiets reservation handlar om att vi anser att man bör förtydliga när det gäller könsseparat undervisning i till exempel feministiskt självförsvar, vilket vi har föreslagit här i kammaren genom motioner och så vidare. Jag nämner detta i mitt särskilda yttrande i betänkandet.

Det är intressant när man pratar om könsuppdelad undervisning. Argumentationen från många håll här inne handlar om att bryta med de könsstereotypa rollerna och se till att man kan fungera i grupp oavsett vilket kön man har och så vidare. Samtidigt vet vi att denna fråga har kommit upp i och med att vissa friskolor med konfessionella inslag har uppmärksammats i medierna den senaste tiden. Det gör det omöjligt att separera dessa frågor från varandra just nu, vilket är synd.

Könsuppdelad undervisning har funnits i svensk skola hos såväl kommunala som privata huvudmän i hur många år som helst, bland annat när det handlar om sexualundervisning och idrottsundervisning. På skolor har det funnits separat undervisning för killar när man undervisat i feministiskt självförsvar och en rad andra ämnen. Det är tråkigt att fokus har hamnat på den frågan på det här sättet, på grund av några uppmärksammade fall på konfessionella friskolor.

För Vänsterpartiet är det aldrig okej att elever skiljs åt i skolan av religiösa skäl. Om Skolinspektionen upptäcker att det handlar om religiösa skäl ska man självfallet ta tag i det. För oss är dock viktigt att värna om att det är lärarna som vet vad som behövs för att ge eleverna den bästa undervisningen. Om en lärare anser att det är bättre att separera eleverna när man har sexualundervisning är i alla fall inte jag av den åsikten att man ska ta ifrån dem den möjligheten. Därför hoppas jag att regeringen, åtminstone i nästa steg, tar hänsyn till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Jag tänker gå vidare till betänkande UbU18, som också är ett stort betänkande. Vänsterpartiet har en rad reservationer där, men vi kommer enbart att lyfta upp reservation 21.

Jag tänkte prata om studiehandledningen och modersmålsundervisningen. Att en elev ännu inte behärskar svenska fullständigt får inte leda till att hen halkar efter i skolan. Därför är rätten till studiehandledning otroligt viktig. Som nämnts tidigare från talarstolen vet vi att det ser väldigt olika ut i olika kommuner.

Om en elev med ett annat modersmål har svårt att tillgodogöra sig undervisning har man rätt till studiehandledning. Men vi måste också se till att detta följs. Därmed behöver Skolverket på ett tydligare sätt gå ut med hur man kan rekrytera bland annat nya studiehandledare eller modersmålslärare.

Enligt Skolinspektionens granskningar fanns det många skolor som inte ens kände till studiehandledningen som stödform. Jag har själv märkt detta när jag har besökt vissa skolor, där man i vissa fall talar om modersmålsstöd. Vi vet ju att det inte är det begrepp som används i lagstiftningen när det handlar om grundskolan och gymnasieskolan, utan modersmålsstödet omfattar de barn som går i förskolan.

I vissa kommuner talar man om att man inte kan rekrytera tillräckligt mycket kompetent personal, vilket också visar på en snäv syn när det gäller vilka som skulle kunna passa in. I och med det flyktingmottagande vi har haft de senaste åren finns det en stor möjlighet att till exempel rekrytera studiehandledare och modersmålslärare i bland annat det arabiska språket. Jag vet också att regeringen redan har påbörjat ett arbete och att det pågår vissa projekt runt om i landet för att få till detta, men det behövs självfallet mer.

Studiehandledningen sköts i dag i hög grad av modersmålslärare, som inte alltid har kunskapen i det specifika ämne som eleven behöver hjälp med, vilket sänker kvaliteten på studiehandledningen.

Modersmålet som ämne har den viktiga uppgiften att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Som alla känner till är bra kunskaper i modersmålet också ett verktyg som underlättar för att du framöver ska klara dig bättre i alla ämnen i skolan.

Jag tänkte gå vidare till frågan om elevhälsa, även där med fokus på nyanlända. För de barn som kommer till Sverige på flykt från krig och förtryck är skolan en extremt viktig plats för att rota sig och kunna upprätta en fungerande vardag. Skolan har också en central roll för dessa barns välbefinnande och hälsotillstånd. I skolan synliggörs elevernas välbefinnande, och tecken på oro och stress blir påtagliga.

Genom fungerande elevhälsa kan trauman och annan bristande hälsa uppmärksammas och behandlas på ett tidigt stadium. Vi vet alla att elevhälsan har haft vissa bekymmer generellt; det gäller inte enbart de nyanlända. Det handlar om resurser, tillgång till personal och så vidare. I detta fall är frågan om vissa elever, som har kommit hit som flyktingar, över huvud taget ska kunna klara sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Därför behövs det en kompetenshöjning inom elevhälsan för att den ska kunna möta de behov som de nyanlända eleverna har. Regeringen borde därför återkomma med förslag till hur elevhälsoteamens kompetens kan stärkas för att möta dessa elevers behov, bland annat inom traumabehandling. Där kommer vi såklart också in på frågan om den allmänna vården. Men det är viktigt att skolan, som är först att möta dessa elever, signalerar tidigt.

Utöver detta har Vänsterpartiet en reservation, som jag har lyft, som handlar om elevdemokrati och elevers inflytande. Skolans och elevernas relationer ser, som ni känner till, ut på många olika sätt. Precis som andra samhällsgrupper, som studenter eller arbetstagare, ska elever därför ha ett antal rättigheter.

Elevers rätt till inflytande och möjligheter att organisera sig regleras i dag i skollagens 4 kap. Dessvärre är regleringen otidsenlig och bör därför uppdateras för att ge bättre stöd till rektorer, huvudmän och elever i hur de ska arbeta med elevinflytande. Detta borde egentligen inte vara en jätteideologisk fråga för oss att hantera i utskottet, men tyvärr har vi inte fått gehör för den politik vi har lyft fram.

Ett av problemen med skollagens 4 kap. är att elevers individuella rätt till inflytande och elevsammanslutningars påverkansarbete blandas samman och likställs i lagstiftningen. För att elevers inflytande i skolan ska utvecklas måste dessa två begrepp särskiljas. Varje elev ska ha individuell rätt att utöva inflytande och rätt att utöva inflytande genom att organisera sig i elevorganisationer, elevråd etcetera.

Detta är således inte ett ansvar som kan läggas på elever genom elevkårer, elevråd eller andra elevsammanslutningar. Det individuella inflytandet ska inte heller förväxlas med elevers rätt att gå samman för att påverka. Denna skillnad behöver tydliggöras.

I dagsläget organiserar sig elever i olika former. Det är viktigt att huvudmannen och rektorerna inte försöker styra elevers sammanslutningar och att dessa sammanslutningar inte ses som ett sätt att säkerställa att elever får inflytande, utan som en fristående förening som värnar elevernas intressen.

I skollagen och i praktiken blandas dock de olika formerna för organisering ihop. Detta skapar problem för elevers rätt och möjligheter att organisera sig fritt. Vi vill att elevers rätt att själva avgöra vilka organisationsformer som ska användas för att få inflytande ska tydliggöras i skollagen.

Enligt Sveriges Elevkårer gick 55 procent av eleverna i gymnasieskolan på en skola med en elevkår 2015. 27 procent var medlemmar i en elevkår, och på de skolor där elevkårer fanns var ungefär hälften medlemmar i dem. Dessutom visar en rapport från Sveriges Elevkårer att 75 procent av rektorerna har mycket högt eller högt förtroende för de elevkårer som finns.

Trots detta finns elevkårer inte ens nämnda i skollagen, vilket är anmärkningsvärt. Detta ger en felaktig bild bland rektorer på landets gymnasieskolor av att elevkårer inte är så vanligt förekommande eller inte är en legitim organisationsform, som exempelvis elevråd, som alla här har talat om tidigare. Möjligheten att organisera sig i elevkårer bör därför också tydliggöras i skollagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Då går jag över till utbildningsutskottets betänkande 19, där jag hade lyft upp reservation 18, som handlar om avgifterna och en avgiftsfri skola. Detta är en avgörande fråga för många arbetarklassfamiljer och ensamstående, som inte har råd att betala för det som skolan egentligen ska stå för eller för de aktiviteter som skolan anordnar i samband med någon utbildningsverksamhet.

Ni känner alla till och har förmodligen själva, till skillnad från mig, barn som har haft kamrater som kanske inte har kunnat ha med sig en så fin matsäck som ni har skickat med era barn till friluftsdagen. Eller så har ni på annat sätt kunnat se att det finns många barn här i landet vars föräldrar inte har möjlighet att betala för elevernas skolutbildning.

Därför tycker jag ändå att riksdagens utbildningsutskott bör fundera på att förändra lagstiftningen så att skolan blir avgiftsfri på riktigt. I dag är den enligt lagstiftningen avgiftsfri till viss del, men samtidigt kan skolorna ta ut vissa avgifter, vilket man gör, bland annat i samband med friluftsdagar. Av denna anledning yrkar jag bifall till reservation 18.

Utöver detta nämns det fria skolvalet, aktivt skolval och kösystemet till fristående skolor i betänkandet och i reservationerna från de andra partierna. Vi i Vänsterpartiet är, som vi alltid har varit, väldigt tydliga i denna fråga. Oavsett om det handlar om det fria skolvalet eller friskolereformen och vinsterna är det en självklarhet för oss att vi inte ska ha ett system som bygger på att vi har bättre och sämre skolor, där människor i en konkurrenssituation så fort som möjligt behöver välja för att hitta den bästa skolan.

I stället måste vi se till att bygga upp ett likvärdigt skolsystem, där människor inte behöver hetsas till att välja. Det man kallar aktivt skolval bör kallas obligatoriskt skolval, för det är vad det handlar om: att tvinga människor att välja skola. Gör du inte det vet du att du inte kommer att få gå i den "bättre" skolan.

Även i vinstfrågan tycker jag att Lena Hallengren tidigare, både i replikskiften och från talarstolen, var väldigt tydlig med vårt ställningstagande. Detta handlar inte om att sätta stopp för alla friskolor. Det handlar om att sätta stopp för de oseriösa aktörer som finns inom friskolesektorn, men också för alla dem som enbart finns där för att göra pengar på våra skatteresurser, våra elever och vår personal.

Därmed bör vem som helst, tycker jag, instämma i det som Lena och jag har tagit upp här. Alla resurser som kommer till vår skola ska också gå till elever, lärare och personal.


Anf. 134 Christer Nylander (L)

Herr talman! År 1492 - det är svårt att sätta sig in i den känsla som Columbus och hans medarbetare måste ha haft när de klev i land i det som sedan skulle kallas Amerika och upptäckte djur som de aldrig hade sett förut, växter som de inte trodde fanns, människor som de inte kunde prata med och sätt att leva som de som européer inte förr hade upplevt. Det måste ha skakat om deras liv, och det måste också ha skakat om alla andra européers liv. Ännu värre blev det några år senare, när Copernicus kom med idéer som visade att allt inte var som man trodde: Det var inte jorden som var i centrum utan solen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Därefter körde den vetenskapliga revolutionen igång, och det berodde på att man började tänka: Vad mer har vi missat? Om vi under alla dessa år har missat att jorden inte är i centrum, vad har vi mer missat, och vad mer finns att upptäcka?

På detta sätt, herr talman, skulle jag vilja att svensk skola var för varje elev, så att varje elev får känslan: Wow, det finns massor med saker som jag ännu inte visste om och som jag kan upptäcka!

Det finns de som tycker att skolan ska vara en förlängning av elevens vardag och utgå från elevens eget intresse. Då är det bara bra att en kille som vet precis allt om Barcelonas fotbollslag inte behöver plugga om spanska inbördeskriget.

Jag tycker tvärtom. Skolan ska vara en väg ut ur de omständigheter som man har fötts in i - en bro vidare till en annan värld. Man ska få intressen som man inte visste att man hade. Man ska få drömmar som man inte visste att man kunde ha, och man ska lära sig saker man inte trodde fanns.

Tänk er en kille som bor i en by i Skåne. Hans liv kretsar kring en moped. Han hoppas få vara den som är sist vid kiosken, för då vet han att han gratis får det mos som blir över när alla andra har handlat. Han funderar på vilken moped som är bäst och om han ska köpa en A-traktor. Ingen säger till honom att han ska plugga. Ingen säger till honom att läsa tidningen. Ingen säger till honom att läsa en bok. Ingen frågar om han har gjort läxan. Ingen väntar sig att han ska satsa på skolan, och ingen väntar sig att han ska plugga vidare på universitet därefter.

På honom ska skolan ha extremt höga förväntningar och tydliga kunskapskrav. För honom ska den skickligaste läraren finnas.

För en ung människa som växer upp i förorten och kanske tror att kriminalitet och medlemskap i ett kriminellt gäng är den snabbaste vägen till rikedom, framgång och karriär - ett sätt att ta sig ut ur fattigdomen - ska skolan vara en plats av ordning, reda och lagbundenhet. För honom är det särskilt viktigt att skolan upprätthåller studiero. För honom är det särskilt viktigt att varje litet brott som begås faktiskt anmäls och tas på allra största allvar.

För den vars vardag är kaos ska skolan inte bjuda på mer stök utan ordning och reda och studiero. För den som inte möts av förväntningar hemma måste skolan ha så höga förväntningar som det bara är möjligt. För varje kille och tjej som tror att man måste följa de vägar som tidigare generationer har plöjt upp - att man ska följa förväntningar på hur kvinnor respektive män ska vara och att man ska välja de yrken som kvinnor respektive män ska ha - ska skolan visa att man kan välja sin egen väg och att man kan bryta könsmönster.

För den som kommit ny till Sverige ska skolan inte vara så intresserad av var man kommer från och vilket fack man ska placeras in i, utan skolan ska ställa frågan vart man är på väg och vart man vill: Vet du om att man också kan söka sig åt det hållet?

För den som kommer från ett hem utan böcker ska skolan erbjuda ett jättestort bibliotek och en skicklig och entusiasmerande bibliotekarie.

För den tjej som drabbas av hederskultur - man kan se henne framför sig: hon sitter i ett hörn, lite rufsig, tårar på kinderna och kläderna är skrynkliga för att hon har varit på flykt några dagar, och de som jagar henne är de som borde skydda henne allra mest, nämligen hennes föräldrar, hennes bröder och hennes släkt - måste skolan vara en oas av frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Skolan ska inte vara en förlängning av vardagsrummet. Den ska inte vara ett stort fritidshem, utan den ska vara något annat. Den ska visa på en väg till något annat. Det är därför vi liberaler är så passionerat förälskade i skolan. Det är därför vi är så passionerade när det gäller att skolans huvuduppdrag ska vara kunskap. Det är därför vi säger att skolan är frihetens viktigaste verktyg.

Herr talman! Det är också därför som vi i detta betänkande föreslår mer undervisningstid. Fler ska lära sig mer. Vi har för få timmar i svensk skola i dag. Det viktigaste är att de som kommer nya till Sverige får en chans till fler timmar och därmed får lära sig mer för att komma i kapp. Men vi behöver också fler timmar åt alla andra. Alla andra elever måste få större chanser att lära sig mer. I de internationella kunskapsundersökningar som görs ska Sverige upp i topp. Vi ska vara bland de tio bästa, och därför behöver vi mer undervisningstid.

För att bryta gamla vanor föreslår vi aktivt skolval, för att bostadssegregationen inte ska slå igenom så tungt som den gör i dag. Det är därför vi vill utveckla elevhälsan - inte för att lärare ska kunna lösa alla problem, men en lärare ska kunna upptäcka de problem som finns och hitta hur man hjälper eleverna att ta sig ur dessa.

Det är därför vi säger nej till könsuppdelad undervisning, könsuppdelade skolbussar och allting annat av den karaktären. Jag är mycket glad över att utskottet i dag samlas till ett tillkännagivande för att skärpa skollagen på den punkten.

Det är därför vi vill att de nationella proven i ökad grad ska digitaliseras och rättas nationellt. Då kan skolan använda de resurser man har till mer undervisning.

Det är därför vi föreslår starkare studie- och yrkesvägledning, för det är då som man tidigt kan få stöd för att hitta en annan väg än den man förväntas välja på grund av att man är född in i en viss omständighet.

Herr talman! Alla människor kan inte få uppleva den känsla som Columbus och hans medarbetare hade 1492, men jag önskar att varje elev någon gång - ja, faktiskt flera gånger, kanske varje dag - fick ha en liknande känsla. Det handlar om att få det där intresset man inte visste att man hade, att få den där kunskapen man inte visste fanns, att få de där drömmarna man inte visste om att man kunde ha och att få en känsla i vardagen: Wow, finns den där världen också?

Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1 i UbU17, reservation 20 i UbU18 och reservation 8 i UbU19.

(Applåder)


Anf. 135 Aron Modig (KD)

Herr talman! Vi debatterar i dag tre betänkanden från utbildningsutskottet, UbU17, UbU18 och UbU19, som alla rör skolväsendet i olika avseenden och därmed innehåller förslag och idéer om hur svensk skola kan bli bättre. I de tre betänkandena har Kristdemokraterna totalt 14 reservationer, ensamma eller tillsammans med i första hand de övriga allianspartierna. Jag har inte tänkt gå igenom dem alla utan göra några nedslag på områden och förslag som vi från KD:s sida ser som särskilt viktiga för att förbättra skolan, så att Sverige kan stå fortsatt starkt och våra unga på sikt kan stå ännu bättre rustade för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Till att börja med vill jag betona reservation 2 i betänkande 19, som innehåller Alliansens målsättning att på sikt utöka undervisningstiden i skolan. Internationella studier ger stöd för sambandet mellan utökad undervisningstid och kunskapsresultat, där utökad undervisningstid exempelvis visats ge positiva effekter på elevers resultat i matematik i såväl de lägre som de högre årskurserna.

Att utöka den generella undervisningstiden är naturligtvis en stor reform för det svenska skolväsendet, och det är därför befogat att göra en utbyggnad i flera steg, i en takt som ekonomin tillåter och som också kan hållas utan att kvaliteten i undervisningen försämras. I ett första steg menar Alliansen att skoldagarna i lågstadiet bör utökas med en timme per dag.

Kopplat till detta är förstås också vad lärarna har möjlighet att göra med sin arbetstid. Jag vill därför rikta fokus mot reservation 2 i betänkande UbU18, som rör Alliansens förslag för att minska administrationen för lärare.

Mycket tyder på att en stor del av de senaste decenniernas resultatförsämringar i den svenska skolan kan förklaras av att den faktiska, lärarledda, undervisningen har minskat.

Tiden för ämnesundervisning har trängts undan av fler och fler uppgifter som har lagts på lärare. Det handlar om skolans utökade roll som fostrare, om lärare som experter inom ett otal områden och om en ökad administrativ börda. Det har gjort att alltmer ska rymmas inom den garanterade undervisningstiden.

För att öka den lärarledda ämnesundervisningen krävs det därför att de olika uppgifter och ansvar som lärare har ses över och vid behov rensas bort. Men det behövs också fler vuxna i skolan som kan ge avlastning i klassrummen och vara i korridoren och på skolgården under rasterna, så att lärarna i större utsträckning kan ägna sig åt sina kärnuppgifter: att förbereda lektioner, att förkovra sig ytterligare och att undervisa.

Av den anledningen vill vi från Alliansens sida införa lärarassistenter, som en ny yrkeskategori i skolan. Tanken är att lärarassistenterna ska kunna ta över administrativa och praktiska uppgifter från lärarna. Av den anledningen vill vi också underlätta för aktörer från det civila samhället att bidra till och delta i skolans verksamhet när det gäller att öka tryggheten i skolan, hjälpa till med läxläsning och i stort just avlasta lärarna.

Herr talman! Jag vill också lyfta fram reservation 8 i betänkande 19, som rör Alliansens förslag om att det ska införas ett aktivt skolval. Vi menar att det offentliga ska erbjuda föräldrar och elever möjlighet att fritt välja den skola som passar bäst eller välja bort den skola som inte fungerar, oavsett om skälet är skolans kvalitet, den pedagogiska inriktningen, lärarnas bemötande eller något annat.

Ett skolsystem som medger valfrihet och mångfald kan under rätt förutsättningar vara kvalitetsdrivande. Men det finns också starka rättviseargument för ett fritt skolval. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en skola än att köpa en bostad i ett område där den bra skolan ligger.

Elevers rätt att välja måste därför stärkas. Vi ser ett behov av att vidareutveckla, förenkla, kvalitetssäkra och förstärka valfriheten så att den tillgängliggörs för fler.

Till gymnasiet är det många som aktivt väljer skola redan i dag, oavsett socioekonomisk bakgrund. Men när det gäller grundskolan är det främst elever med välbeställda och insatta föräldrar som väljer aktivt medan de elever som inte gör ett aktivt val blir placerade i en skola i enlighet med närhetsprincipen. Det innebär att de som inte känner till det fria skolvalet inte heller ges möjlighet att välja skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Från Alliansens sida värnar vi det fria skolvalet och möjligheten att välja mellan olika skolor. Valfriheten är en rättighet som ska garanteras alla elever. För att säkerställa att alla elever ges möjlighet att använda den rättigheten vill vi att det införs ett aktivt skolval i Sveriges samtliga kommuner, så att det helt enkelt blir obligatoriskt att välja. För att det ska vara möjligt måste dock både informationsinsatserna och möjligheterna att jämföra olika skolor med varandra, baserat på relevanta kriterier, öka.

Herr talman! Något som är viktigare än vad vi kanske trott historiskt för att barn och unga ska lyckas väl i skolan är att de rör på sig regelbundet. Fysiskt aktiva elever utvecklar inte bara en starkare fysik och blir friskare rent allmänt, utan de förbättrar också bland annat minnet, koncentrationsförmågan och inlärningen, vilket gör att de kan prestera bättre i skolan och i större utsträckning nå målen i alla ämnen.

Enligt timplanen ska grundskolan innehålla idrottsundervisning motsvarande ungefär en och en halv timme i veckan. Men skolorna har ganska stora möjligheter att justera detta både uppåt och nedåt, vilket gör att skillnaderna i dag är ganska stora både mellan och inom kommuner.

Från KD:s sida menar vi att idrottsundervisningen i skolan måste få ett större utrymme. I ett första steg vill vi att det totala antalet idrottstimmar i grundskolan ska utökas från 500 till 700 samtidigt som elevens val minskas med lika många timmar. Målet på sikt ska vara att eleverna i svensk skola har idrott med fysisk aktivitet på schemat varje dag.

Avslutningsvis vill jag rikta fokus på reservation 6 i betänkande 17, vars innebörd är att vi från Alliansens sida vill se mer av programmering i skolan. Bakgrunden är förstås att kunskaper i programmering framöver kommer att bli allt viktigare såväl på arbetsmarknaden som för vår ekonomi och vårt samhälle i stort. En grundläggande kunskap i programmering bidrar till en viktig förståelse för hur all digital teknik är uppbyggd och fungerar. Det är inte minst kopplat till logiskt tänkande och matematik.

Vi kan också vara säkra på att ett större fokus på programmering i grundskolan skulle leda till ett ökat intresse för teknik bland unga och i nästa steg få fler att söka sig till ingenjörsutbildningar. Det är något som måste till om vi framöver ska kunna upprätthålla landets konkurrenskraft. Från Alliansens sida menar vi därför att vi måste säkerställa att alla barn får med sig både kunskaper om och färdigheter i programmering från den svenska skolan. Här måste mer göras.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis har Kristdemokraterna i de tre betänkandena totalt 14 reservationer. Vi står naturligtvis bakom alla dessa. Men för tids vinnande väljer vi att här i kammaren yrka bifall endast till följande av dem: den alliansgemensamma reservationen 6 i betänkande 17, reservation 18 i betänkande 18 och den alliansgemensamma reservationen 8 i betänkande 19.

(Applåder)


Anf. 136 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i alla tre betänkanden.

Det är viktigt att våra barn och ungdomar får en bra start i livet. Då är möjligheten att ha en bra lärare det som kan göra skillnad. En av de första åtgärder som den nuvarande regeringen vidtog var att tillsätta den nationella samlingen för läraryrket, där regeringen tillsammans med parterna diskuterar de utmaningar som finns och sedan kommer med förslag som ska göra arbetsmiljön bättre och läraryrket mer attraktivt. Vi har de senaste åren sett en mängd bra förslag som har kommit från dessa möten, förslag som gör skillnad i klassrummen, för den enskilde läraren och för eleverna, såklart. Det handlar bland annat om kompetensutveckling, om lärarutbildning, om minskad administration, om lärarassistenter och om skolledarens förutsättningar.

Regeringen tillsatte också Skolkommissionen, som alldeles nyss lämnade sitt betänkande. Kommissionens uppdrag var att presentera förslag med tre övergripande syften - att höja kunskapsresultaten, att förbättra kvaliteten i undervisningen och att öka likvärdigheten i skolan. Det är ett fantastiskt arbete som är gjort av forskare och av de fackliga representanterna. De har vridit och vänt på alla utmaningar och gemensamt kommit överens om i vilken riktning vi i Sverige bör gå. Även om de inte har varit överens om allt har de enats om detta.

Nu är det ute på remiss. Jag hoppas att vi så småningom kan samla oss kring viktiga förändringar för skolan - förändringar som ökar likvärdigheten, förbättrar kvaliteten och höjer kunskapsresultaten. Det är vi skyldiga alla barn och ungdomar att göra. Kan andra länder enas kring vad som är viktigt i skolan borde vi kunna göra det här i Sverige också, för alla barns framtids skull.

Regeringen har satsat på och kommer att fortsätta att satsa på de skolor som har de största utmaningarna, för vi ska bara ha bra skolor. Lärarna är en nyckelfaktor för att vi ska lyckas. Minst lika viktiga är dock skolledarna, som behöver tid, mandat och stöd för sitt uppdrag. De måste få vara de pedagogiska ledare som de faktiskt är. Andra behöver kunna ta över uppgifter som inte just en skolledare behöver göra.

I morse var jag på frukostmöte hos Teach for Sweden - det är en av de där andra vägarna in i läraryrket, som är så viktiga. Det är rekordmånga som söker deras program. Alla kommer inte att kunna delta där eftersom de har en ganska tuff process när det gäller vilka som ska delta i deras program. Då är det viktigt att vi inte har system som utestänger dem som har en annan utbildning men som känner att skolan är det ställe de vill jobba på och som alltså har sökt en av de alternativa vägar som finns men inte kommit med. Då gäller det för oss att haka i de här personerna, som vill något, och se till att de kommer in via andra vägar.

Vi har en regering som redan har gjort massor för att stärka skolan, eleverna och lärarnas viktiga uppdrag. Men vi har trots det en del kvar att göra. Jag ser fram emot att få vara en del i det utvecklingsarbetet.

(Applåder)


Anf. 137 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Ja, det är sannerligen glädjande att det råder positiva tongångar i den utbildningspolitiska debatten. Efter årtionden av fallande resultat i svensk skola finns det äntligen ljusglimtar vi kan välja att fokusera på, och vi kan bygga svensk skola starkare för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Svensk skola har fortsatt stora utmaningar framför sig. Om det råder ingen tvekan. En punkt är inte en trend, men resultaten från både PISA och Timss visar det som förhoppningsvis är början på en trend. Det är minst sagt en välbehövlig och välkommen återkoppling till hårt kämpande lärare och skolledare.

Reformer som karriärtjänster, tidigare betyg, kompetensutveckling för lärare och tydliga kontrollstationer ger resultat. Men det som kanske ger bäst resultat av allt är det tydliga fokus på skolan som har kommit från politiker, skolan själv, kommuner och andra huvudmän.

Vi har dock fortfarande långt kvar innan vi kan vara nöjda. Svenska skolelever presterar fortfarande under de resultat som våra grannländer levererar. Vi ligger fortfarande under de historiska nivåer Sverige tidigare har legat på. Det är med andra ord fortsatt fokus på att återupprätta kunskapsskolan. Många problem och utmaningar behöver adresseras av lärare runt om i klassrummen men också på systemnivå av oss här i kammaren.

Låt oss för det första konstatera att ambitionerna för svensk skola fortsatt behöver höjas. Svenska skolelever får hundratals timmar mindre undervisningstid än elever i andra jämförbara OECD-länder. Det är inte rimligt. Vi kan inte förvänta oss lika goda resultat som länder som har mer undervisningstid än vad Sverige har.

Herr talman! Det är intressant att höra tongångarna från andra debattörer i kammaren. De menar att man med mindre undervisning skulle kunna uppnå mer kunskap och att svenska skolelever skulle bli bättre om de tillbringade mindre tid med sina lärare. Om man tror att det är bättre för elevernas resultat om de inte är där visar man upp att man har en naiv och, om jag ska vara ärlig, en något föraktfull bild av svensk skola.

Vi behöver mer undervisning, och det kräver handling och inte bara fina ord, herr talman. Moderaterna har i sin budget föreslagit en timme mer per dag för att börja bygga ut undervisningstiden. Det motsvarar en kostnad på hela 5 miljarder kronor. Det kräver betydande investeringar och ett betydande antal kronor.

Vad gäller matematik har Alliansen redan börjat bygga ut undervisningstiden. Vi har ett stort behov av att fortsätta göra det för att se till att alla elever får den grundplåt som man behöver i livet.

Idrott och rörlighet är ytterligare ett ämne där vi behöver höja ambitionerna i svensk skola för att se till att få ut bästa möjliga resultat. Evidensen är i dag tämligen tydlig. Med mer rörlighet och mer idrott ser vi också till att svenska skolelever inte bara får ett hälsosammare liv utan också faktiskt bättre skolresultat, vilket borde vara i fokus här i kammaren och i den utbildningspolitiska debatten.

För det andra är studie- och yrkesvägledningen, herr talman, ytterligare ett ämne som vi diskuterar i alla de betänkanden vi hanterar i dag. Detta är i behov av reform och förstärkning. Osäkerheten inför alla de val man ska göra som ung är stor. Felvalen är tyvärr också många. Det skapar oro bland elever, och det skapar kostnader och stress för samhälle och föräldrar.

Enligt Skolverket går 21 000 elever ett extra gymnasieår i onödan i Sverige i dag. För vissa är det säkerligen behövligt. Vissa går till och med på specialutformade program som kräver mer undervisningstid. Men den stora mängden handlar om elever som har bytt eller hoppat av sin utbildning och tvingas börja om. Den totala kostnaden för detta är 2,3 miljarder kronor. Den totala samhällskostnaden för att man dessutom skjuter upp inträdet på arbetsmarknaden med åtminstone ett år är ännu större.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Jag är därför glad över att vi kan vara överens här i kammaren om att vi ska göra nödvändiga insatser för att stärka yrkesvägledarnas kompetens. Det är inte bara nödvändigt för att få bättre resultat i studievägledningen utan också för att se till att avlasta lärarna så att de får en möjlighet att fokusera på att undervisa.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis konstatera att Skolkommissionen i det betänkande som har lämnats och som nu är ute på remiss har valt att ställa sig bakom Alliansens krav på ett aktivt skolval. Det är oerhört glädjande för svenska elever. Ett aktivt skolval är ett kraftfullt verktyg för att bryta den bostadssegregation som vi ser breder ut sig över Sverige.

Regeringen väljer dock att skjuta problemet framför sig i stället för att agera. Förslaget finns redan på bordet, och regeringspartierna skulle redan nu kunna rösta för att utöka dessa befogenheter och möjligheter.

Herr talman! Jag står självfallet bakom Moderaternas samtliga reservationer, men låt mig till sist yrka bifall till reservation nr 7 i UbU17, reservation nr 6 i UbU18 och reservation nr 16 i UbU19.

(Applåder)


Anf. 138 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Min kollega Jakobsson har redan yrkat bifall till våra reservationer, så jag nöjer mig med det. Jag tänkte tala lite allmänt om skolan och sedan betänkandena i ordningsföljd.

Först vill jag säga att jag är lite undrande. Jag har inte hört någon här säga att vi ska ha mindre skoltid. Det gjorde mig lite konfunderad.

Jag gick i den svenska skolan på 60- och 70-talen. Det var innan det som kom att kallas SIA-skolan fick genomslag. Skolan då hade problem av olika slag, kanske till och med en del stora problem. Det fanns problem med mobbning, ordningsstörningar och en del andra saker. Men skolan då måste ha varit väldigt bra jämfört med skolan i dag.

Efter en rad reformer och en massa politiska förslag, som ofta genomförs med mycket bred politisk enighet, har den svenska skolan större problem än den skola jag en gång i tiden gick i. Vi har fått det svart på vitt i de internationella undersökningar vi har deltagit i. Det ska sägas att vi i de senaste undersökningarna har vänt kurvan från en låg nivå, vilket faktiskt är både glädjande och hoppfullt.

Vi politiker diskuterar ofta enskilda förslag, små delar av en helhet. Vi diskuterar mer sällan vad som verkligen har fallerat och vad som har fått verklig betydelse. Sverigedemokraterna anser att det ytterst beror på en låtgåattityd i samhället som har smittat av sig på skolan. Det har fått mycket negativa konsekvenser, till exempel när det gäller studieron, som är mycket viktig.

Jag anser också att kundsystemet, där elever och föräldrar betraktas som kunder, har undergrävt skolans och lärarnas auktoritet. För ett par år sedan talade vi allihop mycket om lärarnas och skolans auktoritet.

När jag gick i skolan bestämde läraren i klassrummet och rektorn i skolan. Odemokratiskt? Nej, på samma sätt som föräldrar sätter ramar för åttaårige Kalle på fritiden måste skolan och lärarna få sätta ramarna för Kalle - eller förresten för åttaårige Robert. Jag behövde definitivt ramar i skolan när jag var åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Studiero och skolans auktoritet är nyckelord om vi ska rikta upp den svenska skolan. Detta motsäger inte på något sätt att man har elevdemokrati, och naturligtvis ökad sådan med stigande ålder. Det är också viktigt.

Herr talman! Sverigedemokraterna har tyvärr erfarit och fått alltför många rapporter om att lärare inte har varit partipolitiskt neutrala i sin undervisning. De har under undervisningstid pekat ut ett parti som man inte bör sympatisera med av diverse olika fantasifulla anledningar. En del partier här behöver kanske allt stöd med opinionsbildning de kan få. Men det ska och får inte ske av tjänstgörande lärare, vilka undervisar unga och formbara elever. Lärarna, som av tradition ska vara liberaler, anser säkert att de representerar den yttersta godheten. Det ansåg nog politrukerna i det forna DDR också.

Lärare som inte kan följa enkla regler om opartiskhet och allsidighet borde kanske inte vara lärare alls. I vilket fall bör det få konsekvenser för lärare som bryter mot opartiskheten. De borde i värsta fall, efter varningar, entledigas.

Könsuppdelad undervisning har uppmärksammats i medierna den senaste tiden. Frågan har tagits upp flera gånger i kammaren. Det här var inte heller en aktuell fråga i den skola jag gick i. Jag ska erkänna att det var skönt att slippa flickorna på gymnastiken och spela fotboll med tacklingar ibland. Nu har vi ett mångkulturellt samhälle, och könsuppdelning är plötsligt en fråga igen.

Självklart ska lärare ibland få dela upp klassen efter kön vid speciella tillfällen - precis som när vi fick rusa av oss på fotbollsplanen. Men uppdelning av religiösa skäl och uppdelning mellan könen på skolbussar och så vidare för närmast tankarna till amerikanska södern under första hälften av förra århundradet och uppdelningen mellan svarta och vita. Religiösa friskolor som ägnar sig åt sådant borde i förlängningen stängas. Grova övertramp borde också upptäckas av Skolinspektionen - inte av medierna, som jag tror var fallet sist. Skärpning, Skolinspektionen!

Herr talman! I dag räknas de som är nyanlända in i betygsstatistiken så fort de får ett godkänt betyg i ett ämne i skolan. Nackdelen är att även övriga betyg automatiskt räknas in i meritvärderingen, vilket ger den enskilda eleven ett lågt meritvärde och skolan försämrad betygsstatistik.

Den skola med lärare som jobbar hårt och är duktiga missgynnas - och självklart tvärtom. Det leder helt fel, som alla förstår. De skolor som har tagit emot många nyanlända riskerar att misskrediteras och hamna långt ned på skolrankningen. Av den anledningen föreslår vi därför att samtliga nyanlända räknas bort ur statistiken och särredovisas.

Jag ska också säga något kort, herr talman, om förberedelseskola. Det har varit diskussioner tidigare i kammaren, och det är bäst att klargöra vår inställning. Vår mening med förberedelseskola är att de nyanlända måste kunna tillgodogöra sig undervisningen, som ju sker på svenska, innan de hamnar i en vanlig klass. Att sätta en elev som inte förstår språket i en vanlig klass förefaller ur min synvinkel orationellt. Skulle jag som nyanländ i Finland sättas i en finsktalande klass skulle jag i början inte förstå vare sig lärare eller elever. Dessutom är våra lärare fullt upptagna med undervisningen, speciellt som de har krav på sig att möta varje elev exakt där de befinner sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Hur mycket av lärarens tid går då åt till att hjälpa och stötta elever som inte förstår språket? Hur mycket mindre tid får övriga elever om det kommer nyanlända in i klassen? Hur drabbar detta skolresultaten långsiktigt?

Herr talman! Jag var politisk sekreterare när regeringen föreslog och riksdagen beslutade om att erbjuda skolgång till dem som befinner sig i landet illegalt. Jag var lika förvånad då som jag är nu över beslutet. Själva innebörden av lagar är att det är meningen att de ska följas. Med ett beslut om skolgång till tillståndslösa gröper man ur grundbegreppet med en lagstiftning.

Den som får avslag på sin asylansökan ska lämna landet, inte stanna kvar. Det har både Löfven och Kinberg Batra sagt, och till och med Miljöpartiet har snuddat vid tanken. Man kan inte med trovärdighet på bästa sändningstid i tv-rutan säga att de som får avslag ska lämna landet för att i nästa andetag erbjuda den gruppen skolgång. För att skapa trovärdighet och konsekvens: Riv upp detta märkliga beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Stefan Jakobsson och Crister Spets (båda SD).


Anf. 139 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Jag tycker inte att talarstolen i kammaren primärt ska användas för hårklyverier och diskussioner om vad som egentligen är sagt eller inte. Men med tanke på vad personen som alldeles nyss var uppe i talarstolen sa, herr talman, finns det ibland behov av att klargöra Sverigedemokraternas ställning.

I ett tidigare replikskifte under denna debatt försvarade Sverigedemokraterna att man inte vill bygga ut undervisningstiden i Sverige och hänvisade till Finland och sa att mer undervisningstid inte är det Sverige behöver. I stället kan det vara så att man behöver mindre undervisningstid för att nå goda resultat.

Sedan går Robert Stenkvist upp, herr talman, och tvärtom argumenterar för att det inte finns någon här som vill föreslå mindre undervisningstid eller är nöjd med nuvarande undervisningstid. Det bidrar till en viss otydlighet om vad Sverigedemokraterna egentligen tycker på utbildningsområdet.

Utbildning är ingen lekstuga. Utbildning är inget utrymme för populistiska snabba svängningar. Utbildning är kanske den enskilt viktigaste investeringen vi kan göra för att stärka Sverige i framtiden.

Alliansen och Moderaterna är tydliga. Vi vill satsa mer på utbildning. Vi satsar där det behövs, och vi utbildar lärare, vi kompetensutvecklar lärare och vi ger lärare och rektorer de befogenheter de behöver. Vi ser också till att de får betalt för mer undervisningstid för att förmedla mer kunskap.

Vad vill Sverigedemokraterna?


Anf. 140 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Jag hörde också Stefan Jakobssons replikskifte. Han sa glasklart att det inte ska vara mindre undervisningstid. Han sa att Finland har mindre undervisningstid, men han föreslog absolut inte att Sverige ska ha mindre undervisningstid. Det är två olika saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Sverigedemokraterna har för övrigt föreslagit utökad matematikundervisning och gymnastikundervisning, och det måste vara bekant. Det är i själva verket en utökning av tiden.

Jag vet inte om Moderaterna är rätt parti att prata om snabba svängningar.


Anf. 141 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Vad jag ska göra av Robert Stenkvists sista passus i repliken vet jag inte riktigt. Hans allmänna uppfattning om Moderaterna är väl tämligen klar, och den får gott stå för honom själv. Men faktum är att en moderatledd alliansregering under åtta år genomförde de kanske enskilt största skolreformerna landet har sett under lång tid.

Vi kompetensutvecklade lärare. Vi genomförde de största kompetensutvecklingsinsatserna Sverige har sett. Vi utökade undervisningstiden. Vi införde tidigare och tydligare kontrollstationer. Vi införde tidigare betygssättning. Vi införde karriärtjänster. Vi genomförde en rad olika reformer som intressant nog, trots kritik från både sverigedemokrater och annat håll, ändå ligger fast i Sverige efter att den regeringsperioden är över.

Att kritisera är en sak, men att bedriva någon form av politik där man faktiskt för fram alternativ verkar inte vara något som intresserar.

Herr talman! Jag får tacka för det svar jag ändå fick av Robert Stenkvist, även om jag även i fortsättningen kan konstatera att det som verkar vara Sverigedemokraternas specialitet i utbildningsfrågor är att lite predikande föreläsa om hur det minsann kan ligga till på olika platser i olika länder. Men att faktiskt leverera någon politik som gör skillnad för kunskapsresultaten för svenska elever lyser fortfarande med sin frånvaro.


Anf. 142 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Jag är lite förvånad över vad som sas sist. Vi har lagt fram en massa förslag om hur den svenska skolan kan göras bättre. Sedan kan man ha olika åsikter om våra förslag. Vi har många idéer och många visioner, och vi har lagt fram massvis med förslag.

Jag har stått i talarstolen och berömt en hel del av den förra alliansregeringens förslag och reformer. Det gäller långt ifrån alla, men en del reformer var mycket bra och jag sympatiserade i högsta grad med dem. Det var inga problem. En del förslag som Björklund levererade var mycket bra, och det har jag sagt ett antal gånger i talarstolen.


Anf. 143 Christer Nylander (L)

Herr talman! Man kan rycka på axlarna och tänka att han kanske inte menade exakt vad han sa eller att det inte var så farligt. Men jag vill ändå att Robert Stenkvist ska fundera lite över sina yttranden om den svenska lärarkåren. Stenkvist hävdar att han har fått flera rapporter om lärarkårens opartiskhet. Han har nu chansen att under två minuter redogöra för dessa rapporter. Det är viktigt att man har bra på fötterna om man slänger ur sig vissa saker.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Stenkvist om skolans värdegrund. Den säger att man i skolan ska arbeta för demokrati, allas lika rättigheter, individens frihet, jämställdhet, solidaritet och så vidare. Är det att vara partisk att stå upp för dessa värderingar?


Anf. 144 Robert Stenkvist (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Herr talman! Den sista frågan är mycket lätt att svara på: Nej, Christer Nylander, det du räknade upp är absolut inte att vara partisk. Jag har ingenting emot att lärare förespråkar de värden som du anförde. Det är helt okej. Det tycker jag att de ska göra.

När det gäller lärarkårens partiskhet kommer jag ihåg det senaste fallet där förtvivlade sverigedemokratiska föräldrar ringde. Det handlade om en skola i Tyresö, där läraren under någon samhällskunskapslektion hade uttalat sig om Sverigedemokraterna. Det har hänt fler gånger. Jag kan inte minnas nu; jag har någon lista där jag har skrivit upp det, men jag kan inte ytterligare redogöra för det. Hade jag vetat hade jag tagit med mig listan. Men det har hänt några gånger, och jag tycker att det är fullkomligt oacceptabelt.

Jag tycker inte att lärare ska gå ut och säga någonting om något parti. Det gäller även Vänsterpartiet, Liberalerna och Moderaterna. Ren partipolitik ska lärare helt enkelt hålla sig undan från, och det gäller alla partier. Det är väl också en värdegrund, som i alla fall jag står för. Jag skulle bli upprörd också om de talade illa om något annat parti.


Anf. 145 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag tror att det är viktigt att säga att när man står i riksdagens talarstol och så generaliserande och svepande talar om en partisk lärarkår, då måste man ha något mer på fötterna än ett enstaka fall från Tyresö.

Det är viktigt att skolan inte är rädd för att stå upp för viktiga värderingar. Det är därför vi har en gemensam värdegrund.

Jag tror också att det är viktigt att skolan berättar om partiers erfarenheter, historia och ståndpunkt. Om man när man berättar om Sverigedemokraternas historia upptäcker att där finns flera fall som står i strid med den värdegrund som skolan ska stå för, då är det klart att man redovisar också den historien.

Jag tycker att Stenkvist och även andra sverigedemokrater ofta är väl generaliserande och rackar ned väl mycket på den svenska lärarkåren. Det är klart att det finns enstaka personer i den svenska lärarkåren som inte sköter sig, precis som det finns på alla arbetsplatser inklusive denna. Men att generalisera och påstå att den svenska lärarkåren är partisk och står upp för enskilda politiska ståndpunkter mot Sverigedemokraterna, det tycker jag är ett generaliserande som inte hör hemma här om man inte kan redovisa bättre fakta än Stenkvist just gjorde.


Anf. 146 Robert Stenkvist (SD)

Herr talman! Då får jag rätta. Jag menar bara de lärare som gör sig skyldiga till det här, inga andra. Jag har väl hört talas om en sex sju fall de senaste åren. Sex sju fall innebär naturligtvis inte hela lärarkåren. Det vore absurt att ens tänka den tanken. Det här är ingen kritik mot lärarkåren som sådan, utan det är kritik mot de lärare som gör sig skyldiga till det här. Jag har hört talas om sex sju fall de senaste åren, men vi har ju tusentals lärare i Sverige som inte har gjort sig skyldiga till det här. Jag borde ha varit tydligare, och det får jag ta på mig. Jag borde ha varit tydligare med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

När det gäller partiets historia och värdegrund har våra partiföreträdare Mattias Karlsson och Jimmie Åkesson varit tydliga med att vi har fläckar på vår historia. Det har inte varit någon hemlighet. Jag har läst en skrift av Mattias, där han mycket ingående berättar om vad som hänt och så där. Det är klart att under en historielektion på gymnasiet vore det inte fel av en lärare att behandla det som står där. Det tycker inte jag.

Tittar man på Allmänna valmansförbundet - föregångaren till Moderaterna - hittar man kanske en del fläckar där också, Christer. Då ska det tas upp på samma sätt. De äldre partierna här - Sverigedemokraterna är ett ungt parti - har också fläckar på sin historia. Alla partier har det. Jag vet inte om Liberalerna utgör det gyllene undantaget, men jag vet att sossarna har vissa fläckar. Moderaterna och Centerpartiet har det absolut.


Anf. 147 Christina Örnebjär (L)

Herr talman! Jag vill börja med att instämma i Christer Nylanders tidigare yrkanden.

Det finns massor jag skulle kunna börja med att säga, men jag tror att jag hoppar över det och går direkt in på det jag faktiskt har tänkt tala om. Jag tänker gå in lite djupare på här med skolhälsovården.

Ett av tio barn har upplevt våld i hemmet. Det är någonstans mellan två och tre i varje klass eller minst 150 000 barn. Jag vill gärna använda uttrycket "upplevt våld" i stället för "bevittnat våld", då att uppleva våld också innebär att man kan höra eller se spåren av det. Man vet helt enkelt att det förekommer hemma. Det finns mycket forskning som visar att upplevt våld kan vara minst lika skadligt som att bli direkt utsatt. Våld mellan föräldrar är också den absolut största riskfaktorn för att barn själva ska bli misshandlade.

Trots att man vet det här utreds på tok för sällan barnens situation när en förälder har gjort en ny anmälan om misshandel eller det på annat sätt har uppmärksammats.

Socialtjänstlagen pekar på socialtjänstlagens särskilda ansvar för att ge stöd och hjälp åt de kvinnor som är eller har varit utsatta för våld samt att man ska vara medveten om att barnen kan behöva stöd och hjälp.

Vi liberaler menar att det behövs tydligare och skarpare direktiv här. Det måste säkerställas att barn dels kommer till tals, dels får rätt stöd i samband med anmälningar om våld i nära relationer men också att man fokuserar mer på detta i skolhälsovården.

Det är lätt att tro att vi är mer eller mindre vaccinerade när det gäller våld mot barn. Vi antog tidigt en lag, och vi har varit långt framme som land när det gäller det här. En ganska stor uppmärksamhet kring våld mot barn under de senaste åren har bidragit till att det har kommit in fler polisanmälningar, men liksom vid sexuella övergrepp är mörkertalet oerhört stort.

Skolan och barnomsorgen har anmälningsplikt, men kunskapen om hur man upptäcker våld och övergrepp är ganska låg. Det finns till exempel vissa spår i nacken och bakom öronen som man lätt kan upptäcka vid en vanlig hälsoundersökning - om man vet vad man ska titta efter. Tidig upptäckt gör att det går snabbare att sätta in stödinsatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolväsendet - grund-läggande om utbild-ningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - över-gripande skolfrågor

Ett annat sätt är att helt enkelt ställa frågan - att fråga barnen om de upplevt våld, antingen mot sig själva eller mot någon annan. Enligt skollagen ska Elevhälsan främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Varje elev ska också erbjudas minst tre hälsobesök. Att under dem rutinmässigt ställa frågan är en förebyggande åtgärd.

Därför vill vi liberaler att det ska finnas tydliga riktlinjer för skolhälsovården att rutinmässigt ställa frågor om våld.

När man frågade skolhälsovården om det här svarade en majoritet att man vill ha just riktlinjer eftersom det blir lättare och mer naturligt att ta upp frågan. Man var orolig för att annars få frågan: Varför ställer ni frågan?

Om alla elever får frågan känns det inte särskilt utpekande för den som faktiskt är utsatt. Det kan också vara så att även om man inte svarar på frågan första gången eller ens andra gången får man åtminstone signalen att det här är någonting som vi tycker är fel och någonting som inte ska ske.

En annan oerhört viktig fråga för inte bara Elevhälsan utan hela samhället är suicidprevention. Sedan 1980-talet har antalet självmord sjunkit i alla åldersgrupper - utom bland dem som är mellan 15 och 24. Där ser vi tyvärr en ökning - tack och lov liten men ändock - det senaste decenniet. År 2014, som är det absolut senaste året jag hittar siffror för, försökte 2 303 ungdomar mellan 15 och 24 ta livet av sig i Sverige. Av dem dog 170. Här förekommer ibland också yngre barn. Det förekommer självmordsförsök bland barn som är så unga att de går på förskola.

Skolan har en nyckelroll här. Det finns exempel som Elevhälsoportalen i Stockholms läns landsting, som vänder sig till förskolor och skolor med metoder för att förebygga och fånga upp psykisk ohälsa, och Yam, som är en hälsofrämjande och preventiv insats för att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordsförsöken i åldrarna 14-16.

Det handlar också om att uppmärksamma och vara medveten om de riskgrupper som finns.

Depressioner, psykoser, missbruk och även riskbruk av alkohol och annat samt självmord är vanligare bland hbtq-personer.

25 procent av homo- och bisexuella kvinnor i åldern 16-29 uppger att de har försökt begå självmord. Det ska jämföras med 8 procent av heterosexuella kvinnor i samma ålder.

För transpersoner är siffrorna än mer alarmerande. Varannan transperson har någon gång övervägt att ta sitt liv. Det är oerhört viktigt att skolhälsovården och skolan har kompetens och kunskap för att kunna möta just de här eleverna.

Andra som behöver extra stöd och hjälp och som man behöver specialkunskaper om är placerade barn i allmänhet och kanske ensamkommande barn i synnerhet.

I fråga om att möta alla elever talade vi när det gällde ett tidigare betänkande om FN:s konvention om personer med funktionsnedsättning. Den är tydlig. Personer med funktionsnedsättning ska på lika villkor som alla andra få en utbildning av precis samma kvalitet.

Under den tid som Liberalerna, dåvarande Folkpartiet liberalerna, ledde Utbildningsdepartementet drev vi igenom flera viktiga reformer för elever med funktionsnedsättning. Men det återstår fortfarande väldigt mycket att göra. I praktiken lever svensk skola inte upp till de mål som vi själva har satt och inte heller till de mål som finns i FN:s barnkonvention eller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

När skolan brister i fråga om den fysiska tillgängligheten drabbar det inte bara eleverna som inte kan gå tillsammans med sina kompisar och syskon. Det drabbar också föräldrar som inte kommer in på skolan och naturligtvis lärare och annan personal som inte kan söka jobb på skolan. När lekredskap inte är tillgängliga utestänger vi barn från lek och socialisering med andra barn. Den plats där unga vistas en stor del av dagen måste vara tillgänglig för alla.

För att elever ska känna sig trygga behöver lärarna känna sig trygga, på många sätt, också i sin kunskap och kompetens. De ska veta att de får göra det de faktiskt är utbildade för. Det borde egentligen inte vara särskilt kontroversiellt att lärare ska undervisa och sätta betyg i de ämnen för vilka de har legitimation.

Det borde inte heller vara kontroversiellt att skolledare ska ha kunskap för att kunna möta alla elever. Skolan är en plats där man formas och möter vänner för livet. En bra skola och förskola är det bästa sättet att skapa jämlika möjligheter inför framtiden. Därför är det viktigt att den som leder skolan har kunskap om hur elever med exempelvis en funktionsnedsättning kan mötas och att det inte per automatik betyder att det ska sättas in specialpedagogiska insatser. Det kravet finns för lärare, men det finns inte för skolledare.

Avslutningsvis vill jag, utifrån den diskussion som fördes i tidigare anförande och framför allt i replikskiftet, delge en hoppfull bild av dagens unga och den generation som är på väg att erövra världen. Det handlar om två tioåriga gossar. I deras skola pratade man om demokrati och genomförde ett skolval. De här pojkarna startade ett eget parti, Folkcentern. De krävde kortare raster och längre lektioner. Det var hela deras valprogram. Jag vet ungefär vad ni tänker: Det var kanske inte så smart. Det hade inte vi röstat på.

Skolväsendet - grundläggande om utbildningen, Skolväsendet - lärare och elever och Skolväsendet - övergripande skolfrågor

Men anledningen till att jag ser positivt på den nya generationen är att de krossade motståndet totalt. De vann på det valprogrammet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-05-10
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 12, Voteringar: 5

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Läraryrket m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3043 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 3.
    • Reservation 1 (M)
  2. Minskad administration för lärare

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:577 av Mathias Tegnér (S) yrkande 3,

    2016/17:948 av Phia Andersson (S) yrkande 2,

    2016/17:1069 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 10,

    2016/17:1223 av Lotta Olsson (M),

    2016/17:2954 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 6,

    2016/17:3045 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 1 och

    2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkandena 9, 11 och 23.
    • Reservation 2 (M, C, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M074010
    SD42005
    MP21004
    C11704
    V17103
    L01504
    KD01402
    -1001
    Totalt183121045
    Ledamöternas röster
  3. Studiehandledare på modersmål och modersmålslärare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:1988 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5.
    • Reservation 3 (V)
  4. Legitimation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:1069 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8,

    2016/17:2040 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD),

    2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 28 och

    2016/17:3389 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 20.
    • Reservation 4 (M, SD, C)
    • Reservation 5 (L)
  5. Fortbildning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:1008 av Per-Arne Håkansson (S),

    2016/17:2954 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 2,

    2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 29,

    2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 18,

    2016/17:3045 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 2,

    2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 3 och

    2016/17:3389 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 och 12.
    • Reservation 6 (M)
    • Reservation 7 (C)
    • Reservation 8 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M173010
    SD43004
    MP21004
    C00184
    V18003
    L14104
    KD11023
    -1001
    Totalt210742045
    Ledamöternas röster
  6. Skolledare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:834 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 2,

    2016/17:835 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 12,

    2016/17:1376 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD) och

    2016/17:3031 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 7.
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (L)
  7. Studie- och yrkesvägledning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2016/17:3066 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) och

    bifaller delvis motion

    2016/17:2954 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) yrkande 13.
  8. Antalet elever per studie- och yrkesvägledare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:1380 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD).
    • Reservation 11 (SD)
  9. Elevers arbets- och skolmiljö

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:835 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 21,

    2016/17:1934 av Staffan Danielsson (C),

    2016/17:2707 av Sanne Lennström och Pyry Niemi (båda S) och

    2016/17:3389 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 24.
    • Reservation 12 (M, C, L, KD)
    • Reservation 13 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M007410
    SD04304
    MP21004
    C10174
    V18003
    L00145
    KD00142
    -0101
    Totalt1414411945
    Ledamöternas röster
  10. Skollokaler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:2973 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 26 och

    2016/17:3031 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5.
    • Reservation 14 (C)
    • Reservation 15 (L)
  11. Elevhälsa

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:2471 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9,

    2016/17:3000 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 15 och

    2016/17:3193 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 15.
    • Reservation 16 (V)
    • Reservation 17 (L)
  12. Idrott och fysisk aktivitet m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:1138 av Jasenko Omanovic (S),

    2016/17:1666 av Kent Härstedt (S),

    2016/17:2114 av Alexandra Anstrell m.fl. (M) och

    2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 34.
    • Reservation 18 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1000013
    M740010
    SD43004
    MP21004
    C18004
    V18003
    L15004
    KD01402
    -1001
    Totalt29014045
    Ledamöternas röster
  13. Elevers frånvaro

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:1082 av Roger Haddad (L) yrkandena 1-3 och

    2016/17:1539 av Marta Obminska (M).
    • Reservation 19 (L)
  14. Elevers inflytande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:196 av Daniel Riazat m.fl. (V) yrkandena 1-3 och

    2016/17:1069 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1.
    • Reservation 20 (M, C, L, KD)
    • Reservation 21 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 20 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M074010
    SD43004
    MP21004
    C01804
    V00183
    L01504
    KD01303
    -1001
    Totalt1661201845
    Ledamöternas röster
  15. Elever med särskilda behov

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:1327 av Margareta Cederfelt och Eva Lohman (båda M),

    2016/17:853 av Magnus Persson (SD),

    2016/17:996 av Åsa Westlund (S),

    2016/17:1547 av Marta Obminska (M) och

    2016/17:3211 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 7.
    • Reservation 22 (KD)
  16. Nyanlända elever

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:1068 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 15,

    2016/17:2042 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD),

    2016/17:3064 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 2,

    2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 34,

    2016/17:3389 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 33 och

    2016/17:3409 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 31.
    • Reservation 23 (M)
    • Reservation 24 (SD)
    • Reservation 25 (L)
  17. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.