Till innehåll på sidan

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik

Betänkande 2016/17:UU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 maj 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Riksdagen har behandlat frågor om mänskliga rättigheter och demokrati (UU15)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelse 2016/17:62 läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 44
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-04-25
Justering: 2017-05-04
Trycklov: 2017-05-09
Reservationer: 31
Betänkande 2016/17:UU15

Alla beredningar i utskottet

2017-02-16, 2017-03-30, 2017-04-18, 2017-04-25

Utrikesutskottet har behandlat frågor om mänskliga rättigheter och demokrati (UU15)

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Utskottet föreslår även att riksdagen säger nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-05-16
Debatt i kammaren: 2017-05-17

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 59 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! I dag ska vi debattera utrikesutskottets betänkande 2016/17:UU15 om mänskliga rättigheter. Det är ett viktigt betänkande. Det märks inte minst på att det finns ca 120 yrkanden från den allmänna motionsperioden under riksdagsåret 2015/16 samt innevarande riksdagsår. Motionerna berörs och behandlas i betänkandet, herr talman.

Jag vill inledningsvis säga att jag självklart står bakom samtliga moderata reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Betänkandet är omfattande och behandlar situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. Tyvärr kommer jag inte att hinna beröra samtliga områden som behandlas i betänkandet. Det beror inte på bristande intresse utan på respekt för kammarens tid, herr talman.

Arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och hållbar utveckling genomsyrar den svenska utrikespolitiken sedan lång tid tillbaka. Vi moderater anser att Sverige ska vara en tydlig röst i världen för de mänskliga rättigheterna. Vi anser också att Sverige ska agera bilateralt och multilateralt genom EU, det nordiska samarbetet, FN, Europarådet, OSSE och övriga internationella samarbetspartner.

Regeringen anför i sin skrivelse att den vill ta ett helhetsgrepp om mänskliga rättigheter i hela utrikespolitiken. Men tyvärr måste jag konstatera att det inte tydligt framgår i skrivelsen hur regeringen vill arbeta för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det framgår inte heller på vilket sätt den vill arbeta. Det framgår inte hur regeringen vill följa upp vad den ska göra. Tyvärr är ofta det dunkelt sagda det dunkelt tänkta. Jag hoppas att så inte är fallet här. Jag hoppas att regeringsföreträdarna här kan ge mer detaljer, så att det går att få en uppfattning om vad regeringen vill göra.

Herr talman! Det är alldeles för viktigt med mänskliga rättigheter för att man ska lova stort och hålla tunt. Det är viktigt, när det handlar om mänskliga rättigheter och om hur regeringen vill arbeta, att det faktiskt finns någonting för oss här i riksdagen att ta ställning till. Det handlar om att ta ställning till hur det ska göras och, förstås, följas upp.

Omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken och ska så förbli, enligt vår uppfattning. Sverige måste fortsätta med sitt engagemang. Här vill jag speciellt lyfta upp EU, som är den aktör som vi arbetar inom. Inom EU finns det en särskild representant för mänskliga rättigheter. Där finns också den höga representanten för utrikes frågor. Detta är viktiga verktyg i vårt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

I det sammanhanget vill jag nämna någonting som har stor betydelse för mänskliga rättigheter. Det handlar om det östliga partnerskapet. Jag har lyft upp det tidigare, och jag gör det igen. Det är ett väldigt konkret och bra exempel på hur EU kan arbeta för att stödja mänskliga rättigheter. Initiativet kom under föregående mandatperiod. Det var ett initiativ av Sverige och Polen. Syftet var att stärka de mänskliga rättigheterna i de forna Sovjetdelstaterna och driva på för mänskliga rättigheter och kontakter mellan EU och andra östliga länder.

Detta arbete har visat sig vara framgångsrikt. Därför är det viktigt att jobba vidare och att stödja demokratin och den ekonomiska tillväxten.

I de länder där mänskliga rättigheter respekteras råder marknadsekonomi. Det är marknadsekonomi som utvecklar och skapar tillväxt och välstånd för landets medborgare, som är en grund för mänskliga rättigheter. Vi kan från svensk sida göra mycket för att stödja utvecklandet av mer marknadsekonomi och mer ekonomisk tillväxt.

För oss moderater är det angeläget att Sveriges utrikespolitik och utvecklingssamarbete speglar våra förhoppningar om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. Demokrati och respekt för politiska och medborgerliga rättigheter är centrala förutsättningar för att förverkliga ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Jag säger detta eftersom det tyvärr finns väldigt många moln på himlen i dag när det gäller mänskliga rättigheter. Det finns exempel, som förskräcker, på hur mänskliga rättigheter går tillbaka.

I detta sammanhang vill jag tala om vikten av landrapporter när det gäller mänskliga rättigheter. Den 26 april i år offentliggjorde regeringen 135 landrapporter. Detta är bra. Men varför har det dröjt ända till den 26 april innan riksdagen kunde ta del av dessa och innan de blev offentliga? Vi har från oppositionens sida ända sedan valet 2014 frågat nuvarande regering: När kommer rapporterna? Jag vill understryka att jag verkligen hoppas att de 135 landrapporterna, som presenterades i klump, inte är en engångsföreteelse utan att vi kommer att få regelbundna rapporter, precis som tidigare.

Nu är det en föränderlig tid. Det är en tid när mycket händer. Mänskliga rättigheter utmanas. Då måste regeringen ta sitt ansvar och publicera landrapporter. Jag lovar att jag kommer att följa upp detta i riksdagen.

När vi talar om mänskliga rättigheter måste vi också inkludera demokrati, herr talman. Jag kan inte nämna ett enda land där det råder respekt för mänskliga rättigheter i övrigt och där det inte råder demokrati. Jag säger detta eftersom jag i mitt uppdrag inom OSSE har deltagit som valobservatör i ett stort antal länder. Jag har sett skräckexempel, där det inte finns någon som helst respekt för hur ett val ska genomföras. Det handlar om hur en kampanj bedrivs och om hur medierna fungerar. Det handlar om hur vallängder upprättas. Det handlar om hur valsedlar upprättas. Det handlar om finansiering av partier. Det handlar om köp av röster, om korruption. Det handlar också om hur valresultatet tas till vara.

Vi måste från svensk sida se till att ge stöd så att fler länder får möjlighet att tillämpa demokrati. Det handlar om att fler medborgare, fler människor, ska få möjlighet att rösta fritt och demokratiskt. En person har en röst, ingenting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Ytterligare ett område jag vill ta upp är yttrandefriheten. Vi har sett att den förminskas år efter år. Det vi har behandlat i vår motion från Moderaterna är yttrandefrihet på nätet. Jag tycker att detta är viktigt. Vi politiker talar ofta om yttrandefrihet i form av tryckta medier. Vi får inte glömma internet. I till exempel Turkiet stängs ytterligare hemsidor dagligen, utöver de hundra tusen hemsidor som sedan något år är stängda.

Tyvärr är Turkiet inte det enda landet som stänger hemsidor. Det finns lika skrämmande exempel när det gäller Ryssland och Vitryssland, för att nämna några länder i vår närhet. Pressfriheten ska gälla även internet, precis som överallt annars, och detta är en fråga där vi som nation kan göra skillnad genom att lyfta upp och trumma på vikten av frihet när det gäller yttranderätt också på nätet.

Ytterligare ett område är jämställdhet. Kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter. Det här är en viktig, viktig del. Vi ska inte bara tala om kvinnor i medling, vi ska inte bara tala om kvinnor i politik, utan vi ska också se på hur situationen ser ut för kvinnor.

Jag tänker här på flickorna i många länder som kanske har en lagstadgad rätt till skolgång. Men de kan inte fullgöra skolgången, för när det inträffar någonting i familjen, till exempel svårigheter att försörja familjen, svårigheter att ta hand om yngre barn eller något annat - vem av barnen är det som lämnar skolgången? Jo, det är flickorna. Det är döttrarna.

Ett annat problem som drabbar den lite äldre flickan eller unga kvinnan är arrangerade äktenskap. Detta är något som vi från svensk sida också måste stå upp och uttala och verka för att det inte ska förekomma.

Herr talman! Skilsmässa från maken kan i många sammanhang vara helt omöjligt för kvinnor att ta initiativ till. En kvinna kan vara tvungen att leva kvar i ett miserabelt äktenskap för att hon inte har möjlighet att försörja sig själv och inte heller att få vårdnaden om sina barn.

Vad kan vi göra åt detta? Jo, vi kan stödja möjligheten till ekonomisk utveckling för kvinnor, till exempel möjlighet att driva företag, möjlighet att tjäna pengar och möjlighet att äga sitt företag. Det finns länder där änkor faktiskt inte kan äga vare sig mark, företag eller ekonomiska tillgångar. Vad händer med den kvinnan när maken dör? Antingen ärver sonen eller till exempel makens bror. Detta är någonting som inte är acceptabelt, och det finns mycket vi kan göra.

Jag vill också ta upp situationen för hbtq-personer. Mycket kring hbtq-frågor i ett land återspeglar hur situationen ser ut för de mänskliga rättigheterna i landet, och därför är jag mycket, mycket förvånad och faktiskt oroad över det uttryck som fälldes av den svenska kommentatorn på årets Eurovision: Artisten är gravt homosexuell. Vad säger det om svenska mänskliga rättigheter? Jag hoppas att det inte säger någonting alls utan att det var ett plumpt uttalande.

Däremot är det viktigt att vi fortsätter att titta på hur det ser ut, inte bara i Sverige utan också i vår omvärld. Vi vet alla att hbtq-personer i Ryssland har svårigheter. Jag vill säga att varje människa har rätt till sin egen sexuella identitet och sin egen sexuella läggning. Det är ingenting som ska förtryckas av någon stat eller regim.

Av respekt för kammarens tid, herr talman, slutar jag här.

(Applåder)


Anf. 60 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Herr talman! I dag debatterar vi som bekant regeringens skrivelser om dess prioriteringar av utrikespolitiken för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Precis som föregående talare sa är detta ett ämne som engagerar många med väldigt många väckta motioner, det med rätta. Jag tror också att det finns en ganska bred enighet här inne om att Sverige ska inta en ledande roll för detta globalt, och det är därför som jag tycker att det är lite tråkigt att regeringen inte har varit tydligare med vad exakt det är man vill göra.

Det finns vissa saker som jag tycker är extra viktiga att lyfta upp, och det handlar om att fokusera på de fundamentala rättigheterna, inte minst för människor i de minst utvecklade länderna. Vi menar att det är oerhört viktigt att verka för att människor själva ska kunna förändra sin livssituation till det bättre.

Vi ser hur flertalet fattiga människor inte minst på landsbygden lever utan en god tillgång till rent vatten, livsmedel och sanitet, och detta kan vara avgörande för att de ska kunna kämpa för att ändra och förbättra andra mänskliga rättigheter för sig själva och andra.

Vi anser därför att en central del av detta arbete bör vara att fokusera på rätten till just en skälig levnadsstandard, rätten till utbildning och rätten till hälsa - alltså sådant som är grundläggande mänskliga rättigheter såväl enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som enligt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Det är extremt viktigt att Sverige exempelvis verkar för att fler länder lever upp till hela FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i stället för att begränsa dem i enlighet med exempelvis Kairodeklarationen, som ett flertal muslimska länder har antagit. Det är en deklaration som nu lyckligtvis granskas tack vare Europarådets parlamentariska församling.

Herr talman! Återkommande allmänna val är omistliga i väl utvecklade och demokratiskt mogna länder. I utvecklade länder och medelinkomstländer främjar allmänna val bland annat ansvarstagande och legitimitet. Vi har dessvärre sett hur forskning från några av världens främsta experter på det här området har bekräftat bilden av att flera av de minst utvecklade länderna tvärtom har problem i samband med valrörelser. Det finns ett negativt samband mellan valrörelser och en god samhällsstyrning.

Det här är naturligtvis problematiskt. I mindre utvecklade länder är det vanligt förekommande att grunden för politiska partier främst handlar om etnisk tillhörighet snarare än ideologi, vilket uppenbarligen är fullkomligt galet. Vi ser även hur väljare i de minst utvecklade länderna har dålig tillgång till information, bristande utbildning och bristande kunskaper om hur en stat fungerar.

Det är kort och gott som gjort för att oärliga och korrupta personer ska ges en systematisk fördel inom den politiska sfären i den här typen av länder, med en risk för våldsamheter under valkampanjerna. Detta är någonting som vi måste begränsa, inte minst för att främja demokratin i hela världen.

Sverigedemokraterna ser som bekant demokrati som det enda sättet för de minst utvecklade länderna att nå utveckling och framgång. Men demokrati är så mycket mer än genomförandet av val. Vi hörde i ett tidigare anförande att det finns flera skräckexempel på hur val kan genomföras. För att säkerställa en sjyst process är det för oss en självklarhet att man också upprättar en checklista med ett minimum av kriterier som ska uppfyllas innan det internationella samfundet uppmanas att utöva påtryckningar på en regering att genomföra allmänna val. Innan kriterierna är uppfyllda bör man alltså fokusera på det grundläggande uppdraget att få dem uppfyllda och fokusera på att man faktiskt kan genomföra sjysta val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Vi har likaså sett hur religiös förföljelse har blivit allt vanligare. Kristna råkar vara världens mest förföljda religiösa grupp, och även här ser jag att regeringens påtryckningar och satsningar för att särskilt uppmärksamma detta förtryck är oroväckande blygsamma. Här kan och bör regeringen göra betydligt mer och bli en betydligt starkare internationell röst.

Herr talman! Jag gläds åt regeringens uttalade ambition att främja kvinnors rättigheter och arbeta för jämställdhet. Men som i så många andra fall har man ofta hamnat på fel kurs. Man struntar i de viktiga frågorna och fokuserar i stället på symbolfrågor som ser bra ut på löpsedlarna här i Sverige.

Vi sverigedemokrater menar att det är dags för regeringen att faktiskt ta tag i de riktigt stora problem som påverkar kvinnors vardag i hela världen, problem som de allra flesta här i Sverige över huvud taget inte ens kan sätta sig in i eller förstå.

Vi bör ge kvinnor i utvecklingsländer de förutsättningar som behövs för att de över huvud taget ska ha möjlighet att delta i utbildning och stå till arbetsmarknadens förfogande. I dag ägnar många kvinnor i utvecklingsländer en stor del av sin tid åt överlevnad i form av att exempelvis hämta vatten och trygga livsmedelsförsörjningen för familjen. Flickor väljer hellre att stanna hemma från skolan på grund av avsaknad av sunda sanitära förhållanden eller för att de tvingas hjälpa människor, inte minst sina egna familjer, med hushållsarbete. Detta hindrar flickor och kvinnor från att utvecklas. Det är där som vi behöver rikta vårt fokus så att även dessa kvinnor kan få en bra framtid.

Likaså har kvinnor i flera länder en särskilt utsatt situation där de utsätts för sexuella övergrepp och andra former av våldsyttringar. Samtidigt har de ofta har dålig tillgång till rättsväsendet. Det finns en lång rad exempel där kvinnor riskerar att utsättas för hedersmord, lynchning eller offentlig avrättning på grund av att de själva har utsatts för något så vidrigt som våldtäkt eller för att de har haft sexuellt umgänge utanför äktenskapet. Det är fullkomligt oacceptabelt. Regeringen måste vara tydlig, inte minst med den inriktning man säger sig företräda.

Herr talman! Vad jag också tycker är oerhört viktigt att belysa är att barnkonventionen bör få en mycket större plats i utrikespolitiken. Varje dag dör till exempel 2 000 barn i diarré som har orsakats av smutsigt vatten och dåliga sanitära förhållanden.

Barn är de mest utsatta i krig och under katastrofer. Barn glöms alltför lätt bort när symbolfrågorna återigen hamnar i fokus i stället för de viktiga frågorna som handlar om liv och död. Vi har sett hur barn blir offer för de värsta formerna av barnarbete, sexuellt utnyttjande, olika former av våld och diskriminering, barnäktenskap och könsstympning. Det får inte råda något tvivel om att ett särskilt fokus i svensk utrikespolitik bör riktas för att förhindra utsattheten för de svagaste i samhället, de som ska bygga vidare på ett framtida sunt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 14 och 20. Samtidigt är jag tydlig med att vi står bakom samtliga SD-reservationer i betänkandet. Jag vill även lägga till att det finns mycket mer jag skulle vilja ta upp, men av respekt för kammarens tid avslutar jag här.


Anf. 61 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Betänkandet rör, som har framgått, mänskliga rättigheter. Det är ett betänkande som i år fokuserar på regeringens skrivelse. Det är en läsvärd skrivelse, och den har föranlett många motioner. Många tror att vi nu behandlar de MR-rapporter som kom i en explosiv mängd för en knapp månad sedan, men så är inte fallet eftersom vi inte har hunnit med dem i vårt betänkande. Här finns bara skrivelsen och diverse motioner.

Grunden för mänskliga rättigheter var erfarenheterna från andra världskriget - att inte göra om utan göra rätt samt säkerställa att konflikter inte skapades på grund av förtryck eller att människor inte upplevde att de hade möjligheter eller friheter utan tog till våld.

Dessa rättigheter är universella, odelbara och ömsesidigt förstärkande. Det gör att vi inte anser att de är något som varje nation fritt kan sålla bland, oavsett om det är på kulturell grund, politisk grund, religiös grund eller annat.

Herr talman! För elfte året i rad ser vi hur friheterna minskar i världen. Transparency International är tydlig. Mänskliga fri- och rättigheter tas steg bakåt i utvecklingen. Vi ser populism, fler autokratiska ledare - förtryckare - fogas till dem vi känner sedan gammalt.

Sverige ska vara en kompromisslös röst för fred, frihet och mänskliga rättigheter. Det är vår hållning. Därför är det naturligtvis viktigt att försöka fokusera på ett antal områden också när vi jobbar med frågor om mänskliga rättigheter. Centerpartiet har i en reservation pekat på frågor om uppföljning, och vi hoppas att regeringen kommer att ta fasta på de frågorna även om reservationen inte stöds av kammaren.

När ofriheten frodas ser vi ofta att rättsstater eroderar eller blir helt obefintliga. Rätten till rättvis rättegång, frihet från korruption och ett oberoende rättsväsen är en central grund för demokrati och mänskliga rättigheter och för att motverka och hindra konflikter från att uppstå.

Herr talman! Här vill jag göra en liten utvikning om de rapporter som kom i april som vi har fått ta del av.

Utrikesministern säger att från och med 2017 behandlas även demokrati och rättsstatens principer i rapporterna - till skillnad från tidigare. Det är lite intressant.

Herr talman! Av rapporten om mänskliga rättigheter gällande Kina från 2013 framgår följande om rättssäkerhet och rättsstatsprincipen: Det finns inget fritt rättssystem i Kina eftersom rättssystemet ligger under kommunistpartiets kontroll. Den politiska inblandningen är stor i politiskt känsliga fall.

I den rapport som nyligen har kommit finns rubriken "Rättsstatens principer - En princip för god samhällsstyrning". Där framgår följande: " Rättsväsendet i Kina är inte oberoende utan underställt kommunistpartiets kontroll. Partiets inblandning är särskilt påtaglig i politiskt känsliga fall."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Det skulle kunna vara ett helt nytt ställningstagande från en regering, men det låter inte så i mina öron, herr talman. Det låter snarare som att man i ett pressmeddelande markerat att någonting är nytt när det egentligen inte är det. Det råder en historisk trend där vi pekar på demokrati och rättsstatens principer som viktiga delar för mänskliga rättigheter. Om vi läser de offentliga rapporterna från 2002 och framåt kan vi se detta speglat. Mycket skrik för lite ull, herr talman.

Tydlighet i utrikespolitiken är naturligtvis viktigt när det gäller mänskliga rättigheter.

Jag vill understryka det Centerpartiet pekar på i ett särskilt yttrande, nämligen den universella rätten. Vi har valt att inte reservera oss i år på den punkten, men vi hänvisar till tidigare års ställningstaganden när det gäller vikten av att lyfta upp och utveckla ICC, förutsättningen för att skapa en universell rättsordning i fråga om brott mot mänskligheten, folkmord, och att säkra att straffrihet inte får råda. Det är naturligtvis en viktig förutsättning för att lösa konflikter och bygga mänskliga rättigheter universellt.

Ofriheten ökar. Det civila samhället är ett tydligt bevis på just detta. När förtryckare, auktoritära ledare och system griper omkring sig stryper man på olika sätt det civila samhället. Vi kan se att det civila samhället beskärs i allt fler länder. Rädslans herrar - det är oftast herrar - pekar på olikheter som ett hot. Den som inte delar ledarens uppfattning riskerar fängelse eller ännu värre.

Vi kan se hur herrar Maduro, Erdogan, Putin, Mugabe, Duterte och Kim Jong Un nu på olika sätt får fler följare globalt. Det är naturligtvis mycket allvarligt. För oss är det viktigt att stå upp och vara en tydlig röst mot dem. Det gäller också internet. Det har vi berört, också i andra sammanhang, och det finns omtalat i en reservation.

När ofriheten ökar, herr talman, handlar det också tydligt om att kvinnor och flickor offras. Kvinnors och flickors rätt till den egna kroppen hotas i allt fler länder.

Rätten till abort, fri och laglig abort, stryps också. Det är en fråga där vi i Centerpartiet tycker att vi måste vara oerhört tydliga från svensk sida. Vår röst får inte tystna när andras gör det. Därför vill jag, herr talman, yrka bifall till reservation 6 under punkt 4, som rör just den ofriheten.

Ofriheten ökar även för hbtq-personer. Jag vill understryka vad som tidigare sagts om rätten att bestämma själv vem man vill älska och vem man vill vara. När vi får rapporter från Ryssland - Tjetjenien är en del av Ryssland - om massgravar och att straffrihet råder för dem som begått dessa oerhört grova brott, då måste vi vara tydliga. Ingen får tveka inför detta.

Herr talman! Det är hög tid att agera via våra ambassader, via EU och via FN:s säkerhetsråd, i våra bilaterala kontakter och i våra MR-rapporter för att ingen ska tvivla på att Sverige är berett att tala när andra tystnar för att det är obekvämt eller försvårar det internationella samtalet på något ställe.

Med det, herr talman, vill jag som sagt understryka att jag står bakom samtliga reservationer där Centerpartiet har markerat men att jag yrkar bifall endast till den som jag nämnde tidigare.


Anf. 62 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Herr talman! Även om jag vill vara tydlig med att jag står bakom mycket av det Kerstin Lundgren sa här är det en hel del saker som skiljer oss åt, inte minst när det gäller demokrati. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att jobba för demokrati. Vi ser att de mest odemokratiska länderna också har en betydligt högre nivå av bristande mänskliga rättigheter. Men Kerstin Lundgren nämnde någonting om abort.

Jag står till fullo bakom rätten till sund och säker abort som är moderniserad. Däremot råder det lite olika uppfattningar om abort runt om i världen, även i den mer utvecklade och demokratiska delen.

Det jag saknade i Kerstin Lundgrens anförande var det viktiga i den här frågan, nämligen att bekämpa könsselektiva aborter. Den typen av abort finns i förtryckarstater, i Kina och i flera av de muslimska länderna. Man väljer bort ett foster eller ofött barn på grund av det kön det råkar ha. Är det här någonting som Kerstin Lundgren över huvud taget tycker är viktigt att ta upp?


Anf. 63 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag är inte förvånad över Markus Wiechels kommentar att det finns mycket som skiljer oss åt när det gäller mänskliga rättigheter. Hela vår hållning bygger ju på alla människors lika rätt och värde - att inte dela upp, att inte ge vissa mer rätt än någon annan, att inte säga att den är god och den är ond på det sätt som kännetecknar Sverigedemokraterna i deras politiska gärning.

Det är på den grunden som rasister bygger sin argumentationslinje - att dela upp människor, att inte se alla som likvärdiga. Gör man det hamnar man lätt i samma miljöer som Sverigedemokraterna. Jag är glad att vi skiljer oss åt på det sättet, men jag beklagar att vi har ett parti i Sveriges riksdag som står för de värderingarna. Det är bekymmersamt. Men debatten pågår, och vi talar uppenbarligen med varandra. Det finns de som försöker säga att vi inte gör det.

Så till kvinnors rättigheter, som är mänskliga rättigheter. Jag utgår från att Markus Wiechel håller med om att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Om det är så är naturligtvis kvinnans rätt till sin kropp helt avgörande, liksom kvinnans rätt att välja och bestämma om hon vill göra abort eller inte, oavsett vad andra tycker.

Med den utgångspunkten behöver man inte ha den typ av selektivt seende som ni så gärna har. Den selektiva hållning som vissa länder har är selektiv just därför att man betraktar vissa som mer värda än andra.

Jag betraktar inte den ena människan som mer värd än den andra, men jag vill vara solklar med att kvinnor ska ha rätt att avgöra om de vill göra abort eller inte.


Anf. 64 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Kerstin Lundgren har över huvud taget inte lyssnat på något jag sagt i dag - eller någonsin tidigare, verkar det som. När har jag någonsin delat upp grupper i olika fack? När har Sverigedemokraterna gjort det under tiden som Kerstin Lundgren har suttit i utrikesutskottet eller över huvud taget? Det är ju rent hittepå. Det är rent trams. Jag blir uppriktigt sagt ganska upprörd över en sådan sak.

Jag ägnade ganska stor del av mitt anförande, trots att det fanns mycket att tala om, åt att tala om kvinnors rättigheter. Men Kerstin Lundgren berör inte ens den fråga jag ställde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Den handlar om könsselektiva aborter. Är det viktigt eller inte för Centerpartiet att förhindra könsselektiva aborter? Är det viktigare än att garantera att man i vissa länder ska kunna fortsätta med den här typen av selektiva medel?

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man lyfter fram rätten för kvinnor att döda ett ofött barn på grund av dess kön snarare än rätten för ett ofött barn att födas oavsett vilket kön det råkar ha.


Anf. 65 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag har faktiskt läst diverse sverigedemokratiska skrifter. Jag läser vad ni säger och hur ni uttrycker er i olika sammanhang. Och när jag gör det, herr talman, när jag inte bara lyssnar på en del inlägg utan ser den kontext i vilken de görs, är min slutsats att Sverigedemokraternas hela idé bygger på att dela upp människor, att inte se alla som lika värda. Det är väl också ett av de tydliga uttrycken för Sverigedemokraternas historiska rotsystem, herr talman.

Det är ändå med viss förvåning jag hör Markus Wiechel tala om att man dödar barn.

Vi har hållningen, herr talman, att kvinnans rätt att avgöra och bestämma över sin kropp och frihet att göra lagliga och säkra aborter är någonting oerhört viktigt.

Sedan finns det - det har vi också kritiserat - i Kina, med den hållning man haft där, en markör för den patriarkala hållningen: Man tycker att vissa är mer värda än andra. Det är naturligtvis någonting som vi kritiserar på alla ställen, och det påverkar. Jag sa att vi inte fick sålla mänskliga rättigheter oavsett politisk, religiös eller kulturell hållning. Det är naturligtvis någonting som gäller också här.


Anf. 66 Hans Linde (V)

Herr talman! När riksdagen diskuterar och debatterar mänskliga rättigheter tar vi oftast fram den mest storslagna retoriken och våra allra bästa formuleringar. Det är ofta vackert och lite stämningsfullt men inte alltid lika konkret.

Det är lätt att uppfatta de mänskliga rättigheterna som något lite vagt och något som det råder enighet om i denna kammare. Men utgångspunkten för en debatt om mänskliga rättigheter är, eller rättare sagt borde vara, FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. De 30 artiklarna, som världens länder har ställt sig bakom, är allt annat än vaga eller tom retorik.

FN:s allmänna deklaration är på punkt efter punkt glasklar när det kommer till regeringars och beslutsfattares tunga ansvar men också tydlig när det gäller de konkreta rättigheter som vi alla har, oavsett om vi är manliga riksdagsledamöter i Sverige, hbtq-personer i Uganda eller kvinnor eller flickor i Nicaragua.

De mänskliga rättigheterna bär på en stor inneboende sprängkraft. Att säga att alla människor är lika mycket värda, att de mänskliga rättigheterna är individuella, odelbara och ömsesidigt samverkande är, tyvärr, i vår tid och vår värld, fortfarande i högsta grad revolutionärt. Skulle vi verkligen, i ord och handling, visa att de mänskliga rättigheterna omfattar alla skulle inte bara världen, utan också vårt eget land, se väldigt annorlunda ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

För ett Sverige som respekterade artikel 14, som slår fast att "var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse" hade inte varit ett land som skickar tillbaka barn till krigets och våldets Afghanistan.

Hade vi i Sverige respekterat artikel 23, som säger "var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete", hade vi inte accepterat att kvinnor i Sverige i genomsnitt tjänar 3,6 miljoner kronor mindre än män under en livstid.

Jag tror att debatten i denna kammare om bostadsbrist och arbetslöshet hade sett väldigt annorlunda ut om vi hade tagit vår utgångspunkt i artiklarna 23 och 25, som beskriver allas grundläggande rätt till arbete och bostad.

Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som står upp för alla mänskliga rättigheter, oavsett var, när eller med vilka motiv de kränks eller inskränks - oavsett om det sker på Medelhavet, i Irans fängelser eller i våra egna svenska sovrum. Ska vi vara en trovärdig kraft för mänskliga rättigheter i världen måste vi börja med att se våra egna utmaningar i vårt eget land.

Herr talman! I dagens betänkande har Vänsterpartiet sju reservationer med skarpa och konkreta förslag till hur vi vill skärpa och utveckla Sveriges arbete för de mänskliga rättigheterna.

Eftersom det i artikel 2 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slås fast att var och en är berättigad till alla mänskliga rättigheter och friheter, utan åtskillnad av något slag, lyfter vi i reservation 7 fram konkreta förslag till hur Sverige nu skulle kunna arbeta inom FN-systemet för att stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna. Vi vill reformera rådet för mänskliga rättigheter, stärka mandatet och oberoendet för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och tydligt inkludera arbetet med de mänskliga rättigheterna i uppdraget för FN:s landssamordnare runt om i världen.

Grundläggande borde vara att ett Sverige som står upp för de mänskliga rättigheterna aldrig bidrar till att rösta in länder som kränker de mänskliga rättigheterna i de FN-organ som står upp för och ska beskydda just de rättigheterna.

Vi har det senaste decenniet sett många exempel på brott mot folkrätten: de USA-ledda anfallskrigen mot Irak och Afghanistan, Rysslands ockupation och annektering av Krim, Israels bosättarpolitik. I folkrättsbrottens spår följer ökat våld, utbrett förtryck och omfattande och grova brott mot de mänskliga rättigheterna.

I reservation 30 lyfter vi därför fram vikten av att återupprätta respekten för folkrätten. Vi vill stärka FN:s internationella domstol, Permanenta skiljedomstolen och Internationella brottmålsdomstolen.

Herr talman! Artikel 5 slår fast att ingen får utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Detta är en rättighet som också gäller världens barn. Därför vill vi i Vänsterpartiet att Sverige inleder ett aktivt arbete för att samtliga jordens länder ska förbjuda barnaga.

I artikel 6 beskrivs allas rätt till en identitet. Men ett av tre barn som föds här på jorden saknar födelsebevis. Dessa krav lyfter vi fram i reservation 21 eftersom vi ser ett behov av tydliga riktlinjer, verktyg och kompetens, för att förstärka och systematisera Sveriges arbete med barns rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

I artikel 25 i deklarationen om de mänskliga rättigheterna fastslås allas rätt till hälsa. Vi vet att detta förutsätter rätten till den egna kroppen, sexualiteten och reproduktionen, inklusive rätten att kunna genomföra en laglig och säker abort. Därför har vi i reservation 9 lyft behovet av att Sverige avsätter minst 10 procent av sin biståndsbudget till arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och motsvarande rättigheter och att vi ökar stödet till preventivmedel, faktabaserad sexualupplysning och tillgängliga ungdomsmottagningar.

Vi vill att Sverige aktivt arbetar för att alla länder ska genomföra FN:s resolutioner om att förebygga och utrota barn- och tvångsäktenskap.

Herr talman! Hbtq-personers rättigheter är också mänskliga rättigheter. Vi vill att Sverige ökar stödet till de modiga hbtq-aktivister som kämpar runt om i världen och ser till att hbtq-organisationer också får komma till tals och ha en röst inom FN-systemet. Vi vill nu att Sverige använder sin plats i säkerhetsrådet till att synliggöra våldet mot hbtq-personer i väpnade konflikter, inte minst det vi nu ser drabba hbtq-personer i Tjetjenien, Syrien och Irak.

Eftersom homo- och bisexuella kvinnor och transkvinnor tillhör de mest utsatta grupperna bland världens kvinnor tycker vi också att det är centralt att hbtq-frågorna lyfts i kvinnokommissionen.

Herr talman! Artikel 18 säger att var och en har rätt till religionsfrihet, men vi ser i dag världen över, inklusive i vårt eget land, hur religions- och övertygelsefriheten kränks. Kränkningarna drabbar utövare av samtliga religioner, såväl som personer som inte har någon religiös tro. Men vi ser att de särskilt drabbar kvinnor och flickor. I en alltför stor del av världen ser vi hur maktens män tar sig rätten att bestämma över kvinnors kroppar och sexualitet och till och med över hur kvinnor och flickor ska klä sig: vad de ska få bära och vad de inte ska få ha på sig.

Vi säger därför i reservation 25 att Sverige, med bland annat Norge och Nederländerna som förebilder, ska arbeta långsiktigt och strukturerat med frågor som rör religions- och övertygelsefrihet i sin utrikespolitik och att man tillsammans med det svenska civila samhället ska ta fram ett dialogmaterial om dessa frågor, som Utrikesdepartementet, Sida och andra viktiga aktörer kan använda i sitt arbete.

Artikel 23 i FN:s deklaration slår fast allas rätt till arbete, socialt skydd vid arbetslöshet och rätten att bilda fria och oberoende fackföreningar. Här har Vänsterpartiet lagt fram åtta konkreta yrkanden. Jag noterar att inget borgerligt parti, inte heller Sverigedemokraterna, har något enda yrkande på detta område.

Från Vänsterpartiets sida vill vi stärka ILO, Internationella arbetsorganisationen, bland annat för att kunna införa sanktioner mot stater som kränker kärnkonventionerna. Vi vill att EU:s handelsavtal villkoras med att ILO:s kärnkonventioner respekteras och att Sverige tar fram bindande riktlinjer för företags ansvar för de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Jag ska avsluta med att säga att en debatt om mänskliga rättigheter i riksdagen ofta präglas av högstämda tal och fin retorik. Men det krävs mer än vackra ord om vi ska försvara och stå upp för de mänskliga rättigheterna. Det krävs också politisk vilja och ofta politiskt mod. Det krävs tydliga beslut och att man är beredd att avsätta de resurser som är nödvändiga, även när det kostar på.

Vi i Vänsterpartiet har i våra reservationer och yrkanden visat på en rad konkreta förslag till hur Sverige kan förstärka sitt arbete för de mänskliga rättigheterna, om vi som land har viljan och modet att göra det. Vi står såklart bakom alla våra förslag och reservationer, men jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 19 om behoven av ökade insatser när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och motsvarande rättigheter.


Anf. 67 Sofia Damm (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Herr talman! Människovärdet ska stå i fokus, och arbetet för att skydda och värna mänskliga fri- och rättigheter ska vara ett huvudmål för utrikespolitiken. Begreppet mänskliga rättigheter bygger på tesen att den enskilda människan ska värnas mot övergrepp i alla olika religioner och kulturer i hela världen.

Mänskliga rättigheter reglerar varje persons rättigheter mot staten och statens förpliktelser mot varje person. Men i en globaliserad värld är det inte längre bara staten som har till uppgift att främja och garantera respekten för mänskliga rättigheter. Alla enskilda människor och globala aktörer, som internationella organisationer och multinationella företag, har ett ansvar för sina medmänniskors situation.

Den kristdemokratiska ideologin sätter just människovärdet i centrum. Varje individ har ett och samma värde, ett okränkbart värde. Ska vi gemensamt komma någon vart i vår strävan efter att utrota fattigdom och förtryck måste vi ha människovärdet som utgångspunkt.

Apartheid i Sydafrika vore otänkbart om de vita i Sydafrika hade velat ta till sig att människovärdet inte har något alls med hudfärg att göra. Tortyr och mord på hbtq-personer i Tjetjenien hade inte kunnat ske om insikten funnits att människovärdet inte har något alls med sexuell läggning att göra.

Dawit Isaak, Gui Minhai och Raif Badawi hade inte suttit fängslade, och Islamiska staten hade aldrig kunnat mörda på grund av religiös eller etnisk tillhörighet - den hade inte ens funnits. Listan kan dessvärre göras mycket lång, antingen det gäller listan på grova brott mot mänskliga fri och rättigheter som pågår i vår värld eller listan på vad som inte hade hänt om människovärdet stod i centrum.

Kampen för mänskliga fri- och rättigheter är inte lika självklar längre. Kampen är på väg att tystna. Vi såg det i förhandlingarna om FN:s nya hållbarhetsmål. Vi ser det i EU-samarbetet, där länderna som tydligt står upp för mänskliga rättigheter blir färre. Det är i ljuset av detta oerhört viktigt att Sverige inte sviker.

Det är viktigt att Sverige inte sviker när vi vill idka handel med länder där respekten för mänskliga fri- och rättigheter inte är av betydelse. Det är viktigt att Sverige inte sviker i jakten på berömmelse och positioner i FN-samarbetet.

Herr talman! Världen är stor och MR-förbrytelserna många. Engagemanget i denna kammare är stort när det gäller att försvara mänskliga fri och rättigheter, vilket gör att också detta betänkande är omfattande. Jag har därför valt att i detta anförande bara nämna några exempel på tematiska områden där vi kristdemokrater hade velat se ytterligare insatser och mer konkret handlande från svensk sida.

Låt mig börja med FN. I skrivelsen står att FN är det enda världsomspännande mellanstatliga forumet för normutveckling och tillsyn när det gäller efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna och att Sveriges arbete inom FN speglar en allmän ambition att öka organisationens roll och förstärka de internationella insatserna för mänskliga rättigheter. Det är en god ambition. FN är en unik och viktig organisation, men det krävs mer, för det är en organisation med enorma utmaningar och vars trovärdighet har skadats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Sverige befinner sig som FN-medlem jämte en rad länder med en syn på demokrati och mänskliga rättigheter som skiljer sig avsevärt från vår egen. Därför är det också helt avgörande att FN ökar tempot när det gäller reformarbetet. Utan en förändring kommer tilltron till FN inte att bestå.

Regeringen satsade stort på att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Samma engagemang och samma stora satsning måste nu till för att få till stånd en reformering.

Att det finns brister visar inte minst den senaste tidens uppmärksamhet kring att Sverige inte har haft någon hållning när det gäller Saudiarabiens inträde i kvinnokommissionen. Exemplen som inte når medierna är givetvis många. Det är exempelvis nu oklart om Sverige har medverkat till att Kina har fått en plats i MR-rådet - detta råd för mänskliga rättigheter som dessvärre består av medlemmar som konsekvent bryter mot de rättigheter som de är utsedda att försvara. Kristdemokraterna föreslår därför att krav och kriterier måste finnas för att länder ska kunna få en plats i MR-rådet.

Herr talman! Yttrandefrihet är en mänsklig rättighet och en av hörnstenarna i en demokrati. Alla människor har rätt att uttrycka sig, ta del av och sprida information och åsikter. Det fria ordet främjar samhällelig och demokratisk utveckling. Internet har bara på några decennier förändrat vår värld. Det har ökat människors möjlighet att få kunskap och information, uttrycka åsikter och utbyta idéer. Samtidigt finns en tendens att regeringar genom censur, övervakning, restriktiv lagstiftning och filtrering försöker ta kontroll över den informationsspridning som internet bidrar till.

I vår alliansgemensamma reservation betonar vi därför att Sverige måste vara en förkämpe för friheten på nätet. Vi ska följa upp MR-rådets resolution om principen om att samma rättigheter gäller på internet som utanför. Sverige var en gång initiativtagare till denna resolution, och vi ska fortsätta att vara dess främsta försvarare.

Herr talman! Religions- och övertygelsefriheten ägs av varje enskild människa. Den kränks i dag i många länder. På alltför många håll förföljs människor för sin tro eller icke-tro och drivs på flykt från sina hem under de mest vedervärdiga hot. Inskränkningar av denna frihet måste uppmärksammas och fördömas. Kristdemokraterna menar att arbetet med religionsfrihet måste komma högre upp på den internationella dagordningen. Vi anser exempelvis att alla diplomater bör ha genomgått en utbildning i frågor som rör religionsfrihet för att bejaka detta bättre i olika länder där vi verkar.

Herr talman! Det finns många civilsamhällesorganisationer som arbetar särskilt för att stödja oppositionella grupper och människorättskämpar i repressiva stater runt om i världen. Detta arbete är oerhört betydelsefullt för de enskilda som dagligen riskerar sin egen och sin familjs säkerhet för att stå upp för mänskliga fri- och rättigheter. Trots detta begränsas människors möjligheter att organisera sig i allt större utsträckning.

Minskat utrymme för civilsamhället och för politiker som försvarar mänskliga rättigheter är ett stort utvecklingshinder. Sverige måste sätta hårdare press på partnerländer där det civila samhällets utrymme krymper och oppositionspolitiker får allt svårare att verka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Herr talman! Med denna skrivelse vill regeringen ta ett helhetsgrepp om mänskliga rättigheter i hela utrikespolitiken, men vilka mål som finns för utrikes- och säkerhetspolitiken är inte lika tydligt. Regeringen anser sig återigen ta helhetsgrepp och uppfinna hjulet. Att inte erkänna tidigare regeringars arbete känns i sammanhanget lite futtigt. Det är inte första gången som en regering lyfter fram kvinnors rättigheter. Det är inte första gången fredsarbete bedrivs.

Sveriges riksdag får aldrig någonsin tystna när mänskliga fri- och rättigheter förtrampas. Vi får aldrig någonsin tystna, utan vi ska stå upp mot regeringen och mot andra länders regeringar.

Jag står givetvis bakom Kristdemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13.


Anf. 68 Jamal Mouneimne (S)

Herr talman! Vi debatterar i dag utrikesutskottets betänkande UU15, Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Sedan vill jag tacka samtliga utskottsledamöter för en bra dialog om betänkandet.

Folkrätt, internationell humanitär rätt och den internationella brottmålsdomstolen är grundstenar i det internationella arbetet.

När jag läste betänkandet gick mina minnen tillbaka till Libanon 1982, då vi invaderades av den israeliska armén. Jag var tolv år gammal och minns hur stridsflygplan bombade Beirut dag in och dag ut. 1982 bombades en byggnad i det bostadsområde där en kusin till pappa, Samir Mouneimne, bodde med sin familj - fru, fyra barn plus mamma.

Massakern i Sabra och Shatila i september 1982 skedde när Beirut var kontrollerat av israeliska armén. Då släpptes falangister in i flyktinglägren och dödade hundratals civila. De flesta av dem var barn och kvinnor. Vi bodde några kvarter från dessa flyktingläger.

Jag vaknade av skrik från gatorna. När jag gick fram till balkongen såg jag kvinnor och barn som var lättklädda och sprang på gatan, från döden. De skrek: De avrättar folk i flyktinglägren!

Två år efteråt vaknade jag mitt i natten i vår lägenhet i Beirut av okända röster som stormade i lägenheten. Den dagen hade mammas kusin kommit för att sova hos oss med sina barn och sin fru. Den militanta gruppen som gick in i vår lägenhet var tungt beväpnad. De tog ut mammas kusin på gatan och avrättade honom medan familjen stod på balkongen och såg på.

I dag äger likadana händelser rum i krigsdrabbade områden som Syrien, Irak och Jemen. Jag är starkt orolig över att den humanitära rätten och folkrätten ej respekteras. Men när man hör regeringens och utskottets ambitioner för hur Sverige ska leda och stärka sin roll på den internationella arenan vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer vet jag att det finns hopp. Oavsett vilken regering vi har kommer Sverige inte att ge upp - vi ska arbeta för att främja respekten för folkrätten och stärka de institutioner som är satta att försvara den.

Utskottet ser vidare positivt på att regeringen har sammankallat en Folkrätts- och nedrustningsdelegation som träffas två till tre gånger per år. Att det humanitära tillträdet ofta begränsas i humanitära krissituationer räcker enligt mig för att utgöra ett brott mot den humanitära rätten. Utskottet ser också positivt på att frågor om en generellt ökad kunskap om internationell humanitär rätt, humanitära principer och förbättrade möjligheter till säkert och obehindrat humanitärt tillträde till krisdrabbade människor lyfts fram i regeringens nyligen antagna strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Jag blir som många andra mycket lycklig när ICC börjar arbeta mer effektivt och ser till att de personer som mördat civila hamnar bakom galler i den internationella rättvisan. Då kan pappas och mammas kusiner och deras familj få frid.

Herr talman! Jag vill avsluta mitt inlägg med att säga att jag är stolt svensk och att jag fortfarande har en stark tro - en tro på landet Sverige och på fortsatt demokrati.

(Applåder)


Anf. 69 Pernilla Stålhammar (MP)

Herr talman! Det är berättelser som den vi har hört Jamal berätta i talarstolen före mig som vi måste lyssna på.

Herr talman! Det är i ljuset av mänsklighetens mest fatala misslyckanden som idén om de mänskliga rättigheterna och konventionen om de mänskliga rättigheterna har uppstått. Det är inte i en naiv tro på att människan är god utan utifrån en dyrköpt förvissning om mänsklighetens kapacitet att göra ont. Det var med förhoppningen om att kommande generationer skulle kunna lära av historien och göra framtiden bättre som FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna antogs i FN år 1948.

Det året var förintelseöverlevaren Emerich Roth 24 år gammal. Han var en man som just överlevt fem koncentrationsläger och strax därefter skulle komma att flytta till Sverige. För några månader sedan skrev han en artikel i Svenska Dagbladet, alldeles i kölvattnet av att Moderaterna öppet förklarat sig villiga att samarbeta med Sverigedemokraterna. Så här skrev han:

"Riktigt dåliga och beprövade idéer rotas fram av ondskans budbärare och lanseras på nytt bland de som inte kan se likheter med det förgångna och känna igen varningssignalerna. Hade människor gjort det på 30-talet hade Förintelsen inte varit möjlig."

Emerich Roth påminner oss alltså om att söka och orka se varningssignalerna, även i vår omedelbara närhet. De är inte alltid utklädda i uniform och stövlar utan syns ofta i kostym, finskor och en utsträckt hand. När vi debatterar regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik tycker jag att vi måste ha Emerich Roths ord i åtanke, herr talman.

Vår likhet inför lagen, vår rätt att rösta på vilka partier vi vill, vår rätt att själva rå om och bestämma över våra kroppar, vår sexualitet och vår religiösa tro - eller icke-tro, för den delen - liksom vår rätt att yttra oss fritt och öppet om allt detta är mänskliga, demokratiska rättigheter som måste vara grundbulten i varje fungerande samhälle. Det har lika mycket varit dessa rättigheter som byggt vår välfärd och vårt välstånd som tvärtom. För att någon utveckling av värde ska kunna ske krävs fred och ett samhälle som bygger på tillit, tilltro och delaktighet.

Herr talman! Vi ser dessvärre att dessa rättigheter, som vi kanske har tagit för givet, nu utmanas av krafter i världen, i Europa och här i Sverige med en intensitet vi inte har sett på väldigt länge i den fria världen. Från Daishs rekryteringsfilmer till Nordiska motståndsrörelsens marscher i Falun ser vi dem som öppet visar sitt förakt för det öppna samhället - det samhälle vi vill värna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Det finns dock subtilare varningssignaler än så, för att åter låna Emerich Roths ord. Historien har lärt oss att om vi så börjar tumma på bara en enda, liten del av de mest grundläggande fri- och rättigheterna kan civilisationens bärande pelare snabbt visa sig stå på ganska skakig och lös grund.

Herr talman! Det kollektiva minnet må vara kort - lite för kort för att vi ska se likheterna mellan vår och våra far- och morföräldrars tid - men vi måste hålla våra ögon öppna. Vi måste fortsätta kampen för de mänskliga rättigheterna och för demokratin. Vi måste fortsätta kampen för den lille pojken i Syrien, som kanske bara har upplevt krig och kanske har fått sin familj dödad av den syriska regimen - som har fått livet slaget i spillror redan innan det har börjat. Var är hans mänskliga rättigheter?

Vi måste fortsätta kampen för den halva familj som har lyckats fly krig och knappt överlevt färden i en halvtrasig gummibåt över Medelhavet till ett Europa som själviskt sätter upp murar för att man inte kan se längre än till sina egna egoistiska intressen, i fullständig avsaknad av empati och inlevelseförmåga. Var är den familjens mänskliga rättigheter?

Vi måste fortsätta kampen för den kvinna som utsätts för våldtäkter som en del av en vidrig krigföring - eller av dem vi sänt dit för att faktiskt skydda dem. Jag vägrar kalla det "sexuella" övergrepp, för det har inget med sex att göra. Det är våld. Det är våldsövergrepp, förnedring och tillintetgörande. Var är dessa kvinnors mänskliga rättigheter? Tänk att det finns länder i världen där våldtäktsmän blir straffbefriade om de gifter sig med kvinnan! Vad är det? Vad gör det med kvinnan? Inte nog med att hon utsätts för ett vidrigt, fruktansvärt övergrepp - hon ska dessutom tvingas leva med den grova brottslingen. Vad ska vi kalla det? Ska vi kalla det dubbel, trippel eller oändlig bestraffning för den kvinnan?

Handen på hjärtat: Tycker ni att vi i Sverige lever upp till de mänskliga rättigheterna så länge som kvinnor och män inte har samma rättigheter och möjligheter? Jag menar att inte ens Sverige gör detta - även vi har en lång väg att gå.

Jag vägrar att acceptera att förändring tar tid. Man säger: Ha tålamod, det tar tid!

Nej - förändring kräver en sak: vilja. Sedan kan förändring skapas snabbt och väldigt resolut.

Herr talman! Vissa undrar varför vår rödgröna regering så gärna talar on FN, om vikten av ett långsiktigt bistånd, om fred och statsbyggande och om Sveriges roll i detta.

Det här är kanske inga valvinnarfrågor, men det har att göra med att vi ser vad som händer när vi inte talar om det och inte arbetar för det - när vi urholkar begreppen och glömmer bort varför våra mor- och farföräldrar en gång i tiden var villiga att slåss på liv och död för just detta.

Den svenska utrikespolitiken och det svenska biståndet är lika mycket en påminnelse om vad som gör vårt eget land så bra som om varför vi inte får ta detta för givet.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande och avslag på reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

(Applåder)


Anf. 70 Olle Thorell (S)

Herr talman! Jag tänker i mitt anförande ta upp en annan aspekt än vad Jamal Mouneimne gjorde före mig och en annan aspekt än vad mina efterföljande socialdemokratiska kollegor kommer att göra. Jag ska tala om FN och de mänskliga rättigheterna.

Arbetet med de mänskliga rättigheterna i FN sker på en mängd arenor. Det sker i instanser som säkerhetsrådet, generalförsamlingens tredje utskott, MR-rådet, kontoret för högkommissionären för mänskliga rättigheter och i konventionskommittéerna. Också i FN:s fackorgan och i fonder och program är främjandet och stärkandet av mänskliga rättigheter centralt.

Sverige agerar på dessa arenor för att sätta fokus på mänskliga rättigheter. Sverige är sedan årsskiftet en av de tio icke-permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd. Vi valdes förra sommaren in där som förstaval av världens länder efter en framgångsrik kampanj. Det är ett bevis på att Sverige har ett högt anseende bland världens länder.

Detta är ett anseende som har byggts upp under många år, av olika regeringar, och som visar på några saker. Det visar bland annat att Sverige är ett land som står upp för mänskliga rättigheter. Vi är ett land som uttrycker vår mening och som alltid främjar dialog och diplomati i stället för konflikt och våld.

Vi har också en lång tradition av bistånd och utvecklingssamarbete med många länder i världen. Där har vi visat en genuin vilja till gemensam utveckling och solidaritet. Vi har inte, som många västländer, ett kolonialt förflutet, och under kalla kriget stod vi inte på någon av supermakternas sida, vilket gav oss en självständig röst.

Vi är ett land som inte har befunnit sig i krig på över 200 år. Vi har sedan länge arbetat, inte minst i FN, för fred och nedrustning, för konfliktförebyggande och medling samt för stärkande av de mänskliga rättigheterna.

Sverige är en av de största givarna till FN. Vi är ett av alldeles för få länder som ofta bidrar med så kallat kärnstöd, alltså icke-öronmärkta pengar som kan användas på ett sätt som ger FN-organet eller FN-fonden i fråga större handlingsfrihet.

Vi har också en lång tradition av att förse FN-systemet med framstående och kompetenta förhandlare, tjänstemän och diplomater - från Dag Hammarskjöld och Alva Myrdal till Jan Eliasson och Hans Blix. De är några i en lång rad av svenskar som har gjort framstående insatser inom FN, för att inte tala om alla soldater som har bidragit i FN-tjänst.

Säkerhetsrådsplatsen ger oss möjlighet att vara i centrum av världspolitikens händelser. Där har Sverige en möjlighet, som vi också använder, att driva på i frågor som rör mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, konfliktförebyggande och annat som vi prioriterar.

EU är förstås vår viktigaste utrikespolitiska arena, men FN är ändå ett fundament i svensk utrikespolitik och, vilket sägs i skrivelsen, det enda globala forum för beslutsfattande vi har.

FN har dock sina brister. Det har påpekats här, och det är förstås sant. Många av länderna som är medlemmar i FN är diktaturer eller enpartistater som är auktoritära i någon mån och har alltför många demokratiska brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter kränks i många länder och på många olika sätt. FN har inte i tillräcklig grad lyckats att leva upp till den vackra deklaration som man antog 1948 - det måste vi vara ärliga med.

FN:s råd för mänskliga rättigheter har till exempel 47 medlemmar, och alla är ju inte demokratier som till fullo respekterar de mänskliga rättigheterna.

Men Sverige och EU deltar i arbetet för att stärka rådet och för att se till att länder lever upp till de mänskliga rättigheterna på ett bättre sätt. Vi välkomnar också att Sverige driver på för att civilsamhället ska få bättre möjligheter att delta i rådets arbete.

Ett annat viktigt verktyg för MR-frågorna är de universella granskningar av läget i olika länder som sker i de så kallade UPR-processerna. Det är ett bra sätt att över tid kunna följa utvecklingen och jämföra länder sinsemellan. Sverige kommer att fortsätta att vara aktivt i dessa granskningar för att kunna belysa de kränkningar av mänskliga rättigheter som sker globalt.

Sammanfattningsvis, herr talman: Det sker ett stort och viktigt arbete i FN för att stärka de mänskliga rättigheterna. FN är ett fundament i svensk utrikespolitik, och vår plats i säkerhetsrådet ger oss en möjlighet att sätta fokus på MR-frågor.

Men FN är ingen perfekt organisation. Det finns utmaningar och reformbehov, och Sverige är aktivt i att reformera FN.

De mänskliga rättigheterna ifrågasätts allt oftare av auktoritära regimer. Den politiska polariseringen ökar både inom länder och mellan länder, vilket vi märker i FN.

Nu mer än någonsin behövs Sveriges röst för att lyfta upp dessa frågor. Det är lätt att önska att FN och dess medlemsländer var på ett annat sätt och att den fantastiska deklarationen om mänskliga rättigheter var det allenarådande rättesnöret för alla världens länder och beslutsfattare.

Men så är det ju inte. Vi har att hantera den värld vi lever i, och det enda globala beslutsfattande organ som vi har är FN.

Jag vill avsluta med att citera Dag Hammarskjöld, som på sin tid också plågades av de brister han såg i internationellt samarbete. Han sa: "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet."

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Österberg (S).


Anf. 71 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! Jag tackar Olle Thorell för hans inlägg.

FN är viktigt och gör mycket som är bra, men FN har också brister. Vi moderater står bakom Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd, men vi har också noterat bristerna. Det handlar bland annat om finansieringen - det har varit väldigt oklart hur den har skett.

Jag tänker också på de beslut som regeringen nu är med och driver igenom i FN:s säkerhetsråd. Jag skulle önska en större transparens i fråga om detta - vilken linje är det som drivs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

När det gäller FN och framstående svenskar finns det många sådana, vilket är något som vi ska vara väldigt stolta över. Jag skulle vilja lägga till en person som har gjort mycket, nämligen Anders Kompass.

Kalla dem visselblåsare eller personer som agerar när de ser oegentligheter - jag hoppas innerligt att Sverige använder sin plats i FN:s säkerhetsråd för att se till att dessa personers positioner stärks och att detta inte kommer att vara någonting som kan negligeras och som man kan försöka att sopa bort. Personer som Anders Kompass är viktiga för FN:s framtid och för mänskligheten.


Anf. 72 Olle Thorell (S)

Herr talman! Tack, Margareta Cederfelt, för att du ger mig möjlighet att också nämna Anders Kompass. Han är en viktig person som har gjort ett viktigt arbete och kommit att representera den modige tjänstemannen, som törs stå upp och bryta mot konventioner, och kanske även mot regelverk, för att väcka opinion och slå larm om missförhållanden.

All heder åt honom! Visselblåsare i allmänhet ska vi vara rädda om och skydda så mycket det går.

Vad gäller arbetet med kandidaturen till säkerhetsrådet var det den borgerliga regeringen som satte igång det under Carl Bildts ledning. Det hände inte så mycket. Det var en kandidatur, men själva kampanjandet var tämligen diskret, skulle man kunna säga.

Sedan tog vi över kampanjen och drev den. Det arbetet håller på att granskas i både KU:s och utrikesutskottets regi. Jag vill förstås inte föregripa några slutsatser därifrån innan det är klart. Jag vet att det finns ett engagemang för FN-frågorna i hela riksdagen. Men jag skulle önska att det var samma driv och passion som det är för att granska diktaturen när det gäller att vara med och diskutera vad vi gör i säkerhetsrådet, och vi gör mycket som är bra.

Nu har jag i och för sig varit borta större delen av riksdagsåret som föräldraledig. Men vad jag förstår kommer chefen för FN-avdelningen till utskottet regelbundet och rapporterar om vad som har gjorts i säkerhetsrådet, svarar på frågor om vad som har skett och berättar om kommande veckor. Det tycker jag är ett utmärkt sätt att vara transparent, och det hoppas jag kommer att fortsätta. Jag uppskattar all diskussion om FN som vi har i utskottet.


Anf. 73 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! Det var just detta, vad som har gjorts och vad det är som ska göras. Ska det vara en ordentlig transparens handlar det också om vad det är som kommer. Det finns en historia, det finns en nutid och det finns en framtid.

När det handlar om FN skulle jag vilja lyfta upp något som har talats om här tidigare, nämligen Romstadgan. Den är viktig när det handlar om krigsbrott och inkluderar också sexuella övergrepp. Just i de sammanhangen finns Romstadgan med. Den är en del av FN-paketet, och där finns det mycket som kan göras för att stärka och öka kredibiliteten för Romstadgan.

Det finns ett stort antal länder i dag som hyser tveksamhet till Romstadgan och till ICC. Det finns också länder som inte vill gå med och som gör sitt bästa för att hålla sig undan. Vad kommer den svenska regeringen att göra av sitt FN-mandat för att se till att de absolut grövsta brotten inte kan passera obemärkta?


Anf. 74 Olle Thorell (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Herr talman! Att värna folkrätten är en bärande del. Att vi har ett internationellt regelverk som efterföljs och att det finns institutioner som respekteras av världens alla länder är prioriterat för vår regering, också för denna förra regeringen, för att upprätthålla folkrätten, Romstadgan och internationella brottmålsdomstolen.

Övergrepp som sker i konflikter ska inte passera ostraffat. Man ska ställas till svars för det man har gjort. Det kan ta tid och kvarnarna kan mala tämligen långsamt, men man ska ställas inför rätta och ta ansvar. Det såg vi efter kriget i före detta Jugoslavien, och det såg vi efter massakern i Rwanda. Man måste också ställas inför rätta efter kriget i Syrien och andra övergrepp som sker i nutid. Det är en prioritering för oss, och jag uppskattar engagemanget också från Moderaterna och Margareta Cederfelt.

Vad gäller sexuella övergrepp är det något som Moderaterna inte behöver övertyga vår nuvarande utrikesminister om att ha som en prioriterad fråga. Margot Wallström har ju en bakgrund som särskilt sändebud just i den frågan. Jag vet med säkerhet att det här är något som tas upp i diskussionerna i säkerhetsrådet och när vi bestämmer vilka prioriteringar vi ska ha.

När det sedan gäller att kunna vara transparent med vad som kommer att hända är ju arbetet i säkerhetsrådet styrt av händelserna i världen. Hur viktiga och mäktiga vi än är kan vi inte veta vad som dyker upp runt hörnet. Jag önskar att det vore så.

(Applåder)


Anf. 75 Emilia Töyrä (S)

Herr talman! För att inte glömma bort det vill jag börja med att yrka bifall till utskottets ställningstagande i betänkande UU15 och därmed avslag på alla reservationer.

Varje riksmöte behandlar utrikesutskottet ett betänkande om mänskliga rättigheter. Den här gången befäster vi betänkandet i den skrivelse som regeringen lämnade till riksdagen i höstas, Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik, vilket också är namnet på betänkandet UU15.

I går eftermiddag landade jag i Sverige igen efter några dagar i Pacific City i Filippinerna. Jag bjöds in som en av föreläsarna för unga ledare från olika delar av Sydostasien i åldrarna 20-35 år. Trots att vi är i samma ålder skiljer sig våra livsvillkor åt totalt.

När jag beskrev tillvaron för arbetare i Sverige, som de såg ut för nära 200 år sedan, fick jag igenkännande blickar. Och det som här hemma kan användas som en beskrivning av hur mycket vi åstadkommit var där vardagsmat. Sverige då är Sydostasien i dag. Det är låga löner, usel arbetsmiljö och ett totalt beroende av arbetsgivare. Fackföreningar är på väg att byggas upp i en enorm uppförsbacke. Det finns en rädsla hos arbetare att organisera sig, att opponera sig och att kräva sin rätt. Känns det igen?

Och som en extra krydda sker 6 000 utomrättsliga avrättningar i president Dutertes så kallade krig mot droger. Jag fick höra berättelser om personer som söker hjälp för att kunna begrava sina döda, som tillfrågas om de kan vittna om det i domstol men inte vågar, för då riskerar de själva att hamna i samma situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Om man inte rapporterar om de drogberoende man känner räknas man som medskyldig. Poliser har beting på antalet nedslag de ska göra - poliser som sköter sitt jobb i ett land med en president som öppet ifrågasätter om det ens finns något som heter mänskliga rättigheter.

För den som vill fördjupa sig i situationen i de olika länderna i Sydostasien är regeringens hemsida en lämplig plats att besöka. Den 26 april publicerades där, precis som tidigare talare har sagt, 135 olika landrapporter - MR-rapporter som utformats på samma sätt som den skrivelse vi i dag ska ta ställning till. För att ha en utrikespolitik som är lätt att följa tror jag att det är ett bra koncept att skrivelser och rapporter är enhetliga och går att känna igen sig i. Årets rapporter innebär en ambitionshöjning jämfört med de tidigare och har också tydliggjort kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Precis som utskottet tidigare har slagit fast är de mänskliga rättigheterna universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. Det betyder att de ska gälla lika för alla, i alla länder och att alla är lika viktiga. Jag skulle tro att bara i den här salen skulle vi rangordna de olika rättigheterna olika beroende på ideologi och bakgrund. Om vi gör avsteg från principerna om rättigheterna, ger vi inte då också tolkningsutrymme åt andra som kanske inte tycker att det är så himla viktigt att kunna organisera sig, som kanske inte tycker att det är så himla viktigt att förbjuda tortyr, som kanske inte tycker att barn har rättigheter?

Som första land i världen som förbjöd barnaga, 1979, är Sverige en stark röst i världen när det gäller barns rätt till skydd från våld. Utskottet framhåller också i betänkandet att Sveriges långsiktiga mål när det gäller barns rättigheter måste vara att barn och unga respekteras och ges möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande. Barn har rättigheter och ska också kunna hävda dem.

I dag är det inte bara Rebecka och Ruben som har namnsdag. Det har också International Child Helpline Day - något som till exempel Bris uppmärksammar. Det internationella nätverket för hjälplinje för barn tog 2015 emot över 20 miljoner samtal från unga, och ett av sju handlade om våld och övergrepp.

Där barn ska kunna känna sig som mest trygga, hemma, är för vissa det totalt motsatta. Den som ska vara där för dig och se till att du växer upp till en trygg och självständig individ tar inte alltid sitt ansvar. Då är det viktigt att andra gör det.

Sverige måste fortsätta att stå upp för barns rättigheter och värna allas frihet, oavsett om de uppnått 18 års ålder eller inte.

Herr talman! Jag är stolt över det arbete regeringen gör för mänskliga rättigheter i världen. Låt mig återanvända en gammal fras: Jag är stolt men inte nöjd.

När vi ser hur de totalitära makterna runt om i världen växer sig allt starkare, när vi ser hur situationen för människorättsförsvarare förvärras för varje år och när vi följer de fruktansvärda rapporterna om övergrepp i länder allt närmare vårt är det oerhört viktigt att vi fortsätter kämpa för det vi tror på, outtröttligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

(Applåder)


Anf. 76 Anders Österberg (S)

Herr talman! När jag engagerade mig politiskt gjorde jag det för att ta ett språng framåt. I dagens läge måste vi ibland ta sats för att inte ta ett steg bakåt.

Jag vet att detta blir ett annorlunda anförande, men vi lever också i annorlunda tider.

De flesta av oss här inne har sett och hört berättelser om Daishs oerhört grymma handlingar.

Jag tänker på de kristna som blev dränkta i en undervattensbur med undervattenskameror. De blev mördade enbart för att de var kristna.

Jag tänker på de hundratals yazidier som i augusti 2014 dödades i staden Kocho och de tiotusentals yazidier som var fångna på berget Sinjar utan tillgång till vatten, mat eller sjukvård - detta enbart för att de var yazidier. Utan den internationella koalitionens insats skulle dessa människor ha mördats.

Jag tänker på de två unga homosexuella killarna som blev kastade från ett höghus i al-Raqqa. De blev mördade enbart för att de var homosexuella.

Övergreppen mot mänskliga rättigheter är många och brutala.

Jag tänkte att jag skulle uppehålla mig vid hbtq-rättigheter. Det känns extra viktigt i dag då det är dagen mot homo, bi- och transfobi. Även om det ser rätt bra ut i Sverige med mänskliga rättigheter överlag har det förekommit vidriga attacker mot exempelvis RFSL och dess företrädare.

Jag tänkte påminna om att demokrati och mänskliga rättigheter är på tillbakagång i stora delar av världen. Som jag nämnde tidigare är Syrien och Irak skräckexempel. I mitt fortsatta anförande ska jag fokusera på hbtq-rättigheter i Ryssland och Tjetjenien.

Jag ska berätta om två levnadsöden, ett från dåtid och ett från nutid.

Låt mig backa lite i tiden och berätta om Vadim Kozin. Han föddes i det som då hette Tsarryssland, levde större delen av sitt liv i Sovjetunionen och dog i Ryska federationen 1994, 91 år gammal. Det är inte många av oss som har levt i samma land under tre olika statsskick.

Varför är hans levnadsöde intressant i maj 2017? Jo, för att hans kamp för att få älska och bli älskad angår oss alla. Mänskliga rättigheter angår oss alla.

Vadim Kozin hade kunnat bli Rysslands svar på Elvis Presley eller Frank Sinatra. Han var mycket framgångsrik under 20- och 30-talet. Det brittiska mediebolaget BBC gjorde nyligen en dokumentär om honom och hans berömda och skickliga tangosång.

Under andra världskriget sjöng han för trupperna. Han sjöng i det av nazisterna belägrade Leningrad - den stad där hans mamma och syster svalt ihjäl. I sin dagbok återkom han ofta till deras levnadsöde och sin ånger över att inte ha kunnat rädda dem.

I slutet av andra världskriget, 1944, blev han gripen och anklagad för homosexuella handlingar och antisovjetisk propaganda. Hans enda brott var att han älskade en man.

Under Chrusjtjov och Brezjnev levde han fri men ändå ofri i det asiatiska Ryssland. Han var inte längre en officiell person. Ibland fick han dock uppträda för trupperna i Afghanistan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Han var mer eller mindre bortglömd fram till 1980-talet då Sovjetunionen äntligen började upplösas. Kändisar och beundrare från hela det väldiga riket kom och hälsade på honom. Äntligen fick han sin revansch.

Strax efter hans 90-årsdag avkriminaliserade Ryssland homosexualitet. Strax därefter dog han.

Här kunde mitt tal ha slutat lyckligt, men mänskliga rättigheter i Ryssland har inte tagit ett steg framåt utan gått bakåt.

Mänskliga rättigheter, alla människors lika värde och rätt, är inte för evigt. Det som har uppnåtts genom kamp kan avskaffas. I dag krävs det att vi tar sats för att inte ta ett steg bakåt fast vi i själva verket skulle vilja ta ett steg framåt.

Mark Twain skrev en gång att historien inte upprepar sig, men den rimmar.

Därför tänker jag nu tala om läget för de mänskliga rättigheterna i Ryssland och Tjetjenien 25 år efter Vadim Kozins död.

Det som skulle ha blivit en utekväll med vännerna slutade i en pogrom för Maksim, som är i 20-årsåldern. Det som skulle ha blivit några timmars nöje blev två veckor av tortyr och misshandel.

Det hela började med att Maksim skulle möta en vän i en lägenhet, men där stod i stället två agenter från den tjetjenska underrättelsetjänsten. De slog honom och förde sedan bort honom. De spände fast honom i en stol som var kopplad till el och började förhöra honom. De skrek: Vem mer känner du? Under tiden gav de honom elstötar. Smärtan var fruktansvärd. Döden kändes nära, berättar Maksim, men jag sa ingenting.

Trots avkriminaliseringen av homosexualitet i Ryssland har homosexuella det oerhört svårt. Det gäller speciellt de senaste månaderna då den pro-kremlske tjetjenske presidenten Ramzan Kadyrov har börjat förfölja homosexuella. Hans historia av brott mot mänskliga rättigheter är lång.

Fram till i dag har minst 100 personer gripits och 4 dött. Deras enda brott är att de har älskat en annan människa.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har protesterat, och Sveriges regering har protesterat. Det känns tryggt att både konservativa krafter och demokratiska socialistiska krafter i Europa har protesterat mot det som pågår. Rysslands ledare Putin har sagt att det inte finns några bevis för att det har hänt, men har efter internationella protester till slut gått med på att utreda.

Det spelar roll vad omvärlden tycker. Detta betänkande är därför viktigt. Det är viktigt för att vi markerar vad Sveriges parlament tycker. Det är också viktigt för dem som har drabbats och deras anhöriga och vänner. Det betyder mycket för dem att vi ser vad som har hänt, att vi är beredda att lyssna på dem och att vi vågar stå upp för alla människors lika värde och rätt.

I går var det judarna, i dag homosexuella, i morgon någon annan.

Respekten för hbtq-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter kan i vissa fall ses som mått och indikator på eller varningsklocka för i vilken utsträckning en stat respekterar de mänskliga rättigheterna.

Alla människors lika värde och rätt. Det gäller oss alla. Alla för en, en för alla. Vi kan och ska inte göra skillnad på människor oavsett ursprung, sexualitet, kön eller vad det än må vara. Vår kamp måste vara solid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Därför är det glädjande att en stor del av Sveriges riksdag stöder förslaget och delar dess principer.

(Applåder)


Anf. 77 Birgitta Ohlsson (L)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Liberalernas reservation 4. Jag vill också tacka Anders Österberg för ett fint och viktigt anförande, där jag tror att vi kunde hålla med om mycket, oavsett partipolitisk sfär. Det är viktigt för oss alla.

I dag är det som sagt den internationella dag som kallas Idaho, som vill sätta kampen mot homo- och transfobi i centrum. Jag har länge sagt att väl genomförda prideparader är ett lackmustest för friheten i världen. Därför är det glädjande att just denna vecka hålls det första prideevenemanget någonsin i Libanons huvudstad Beirut.

Tidigare försök att lansera pridefestivaler, -seminarier och -aktiviteter har mötts av ett enormt motstånd från religiösa ledare och säkerhetsstyrkor. Som ni vet är homosexuella handlingar fortfarande förbjudna i Libanon enligt lagen. Det är inte omöjligt att vi denna vecka kommer att få se olika former av sabotageförsök och andra obehagliga reaktioner. Samtidigt går det inte att komma ifrån att det är ett stort steg för friheten att prideflaggan får fladdra i den libanesiska vinden.

Herr talman! Året är 2017. Barnadödligheten är lägre än någonsin förr. Flickor går i snitt nio år i skolan, medan pojkar går tio, på en global nivå. Mellan 1990 och 2015 minskade andelen extremt fattiga i världen från 37 till 10 procent. Detta betyder att de senaste 25 åren har 138 000 människor per dag tagit sig ur fattigdom, och det är en frihetsrevolution som sker helt i det tysta.

På många sätt kan vi säga att vi lever i en helt ny värld i dag, en annan värld än för tio år sedan. Samtidigt som framstegen är ohörda ser vi en frihets-backlash, också i vår del av världen. När världens mäktigaste man beter sig som en skolgårdsmobbare vet vi att världen har förändrats. När europeiska demokratier som Polen och Ungern utmanar rättsstaten vet vi att vi lever i ett nytt Europa.

Demokratin backade år 2016 för elfte året i rad. Det vi trodde var självklart är det inte längre. Strålkastarljuset bör numera riktas inte minst mot västvärldens demokratier, även om övergreppen och attackerna mot mänskliga rättigheter tveklöst är vidrigast och värst i diktaturerna i Mellanöstern och i de delar av Afrika och Asien som fortfarande styrs av envåldshärskare, militärdiktatorer eller religiösa fundamentalister, vanligen islamister.

Herr talman! Sverige är ett medelstort land i EU och ett litet land i Förenta nationerna. Men vi kan göra skillnad, särskilt genom att hårt driva de frågor som är politiskt känsliga globalt.

I det läge som världen i dag befinner sig i måste en progressiv regering lägga mer krut på vissa frågor än på andra. När demokratin monteras ned drabbas vissa snabbare än andra, för alla mänskliga rättigheter står inte lika stadigt i världen. Kvinnors rättigheter ryker ofta allra först när ett land börjar avdemokratiseras. I en värld där knökkonservativa män och religiösa fundamentalister på sina håll har ett stort inflytande på utrikespolitiken är det ensamt att driva frågor om sexuell och reproduktiv hälsa. Detta gäller inte minst i konfliktområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Lika självklart för mig som liberal och feminist att stötta initiativet She decides, som den svenska regeringen tillsammans med andra regeringar förtjänstfullt har dragit igång, tycker jag det är att vi ska ha en kampanj som heter You decide som en strategi i den svenska utrikespolitiken. She decides handlar om att alla kvinnor har rätt att välja vad de vill göra med sin kropp, och You decide handlar om att alla människor också ska ha rätt att välja sina egna ledare.

Det går inte att göra skillnad på demokrati och feminism. Utan en fri diskussion går det inte att bryta konservativa patriarkala normer. Flickor som förvägras utbildning förblir beroende av män.

Också i ett läge där olika auktoritära krafter vill ta ifrån människor makten över deras liv är det viktigt att Sverige med sitt långa arv av demokrati och yttrandefrihet står upp för dessa värden. Det är inte en slump att de minst fria länderna också är de mest fattiga. Där människor inte får välja sina ledare och uttrycka sig fritt hindras de ofta också från att äga, handla, ärva, belåna eller teckna kontrakt.

Det är valda politiker - politiska partiers representanter - som måste ta plats i världens parlament. Därför är det viktigt att lyfta fram föreningsfriheten, som är central. Oppositionspartier är ofta särskilt sårbara när en regim slår in på en auktoritär väg. Individer måste ges frihet att organisera sig i politiska partier och i civilsamhället men också i fackföreningar, så som nämndes i debatten. Föreningsfriheten, som också är en del av paketet, är faktiskt en politisk och medborgerlig rättighet. Det är enormt viktigt att lyfta fram detta.

Detta gäller inte minst kvinnor, för utan kvinnor i partier blir det svårt att öka andelen kvinnliga politiker på maktpositioner. Hillary Clinton hade rätt när hon sa att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Vi måste alltid bära med oss att kvinnors mänskliga rättigheter, precis som minoriteters, är mer sårbara än mänskliga rättigheter i allmänhet.

Herr talman! I Venezuela hårdnar det socialistiska förtrycket. Landet utvecklas till en fullfjädrad diktatur, och det i snabb takt. Maduro har försökt upplösa parlamentet. Han dömer demonstranter i militärdomstolar och planerar nu att snabbskriva om konstitutionen till sin egen fördel. Spädbarn dör på sjukhusen eftersom läkemedlen för länge sedan har tagit slut. Det finns ingenting att äta på många håll i landet, och det politiska förtrycket är kompakt. Vi har hört rapporter om hur kvinnor blöts ned med vatten och sedan får sina könsorgan torterade med elektriska stötar.

När människor den senaste månaden har protesterat mot den vanvettiga regimen i Venezuela har president Maduro svarat med att öka förtrycket. Den socialistiska regeringen bryter hellre mot de mänskliga rättigheterna än ger upp sin ideologiska dröm. Maduro har fortsatt företrädaren Hugo Chávez skamliga arbete med att montera ned pressfriheten. Statstelevisionen fylls timme efter timme med regeringsvänlig propaganda.

Samtidigt börjar staten tappa kontrollen. Anarki råder på många håll. Vi ser en svältsituation som har resulterat i massflykt. I exempelvis Colombia befinner sig just 1 miljon venezuelaner. Vi ser, precis som i Europa, hur människor som flytt drabbas och beskylls för kriminalitet och arbetslöshet i landet. De lever i ett fullkomligt helvete.

Det går inte att se mellan fingrarna med denna typ av människorättsvidrigheter. Nu när Sverige sitter i FN:s säkerhetsråd är det viktigt att vi lyfter upp Venezuelafrågan i centrum. Detta förfall har fått pågå länge, och vi ser ett hotande inbördeskrig. Minns att Venezuela, före det socialistiska övertagandet, var ett av Sydamerikas rikaste länder!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Herr talman! Efter att Donald Trump blivit vald höll Barack Obama ett av sina sista tal som amerikansk president i Aten. Där framhöll han vad den liberala filosofen John Rawls sa, nämligen att om man föds utan att få veta vilket kön, vilken klass eller vilken del av världen man föds i och får välja en historisk period att leva i skulle man tveklöst välja nutiden. Detta kan vara svårt att tro när vi ser dagens krig, våldtäkter och naturkatastrofer. Vi måste se till att vi hela tiden förändrar oss.

Avslutningsvis, herr talman, är en del av Beirut Pride en historieberättarkväll som anordnas på taket till ett varuhus. Människor berättar om sina erfarenheter av att leva som hbt-person i Libanon, ett land som förbjuder sexuella handlingar som sägs gå mot naturen. En av de anmälda talarna skrev tidigare i veckan i sociala medier. Jag vill avsluta med de orden: Det här är första gången jag berättar vem jag är offentligt. Bekanta ansikten skulle lugna fjärilarna i min mage. Snälla, kom och lyssna!


Anf. 78 Maria Andersson Willner (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Jag tänkte säga några ord om SRHR. Tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en grundläggande mänsklig rättighet. Det är en av hörnstenarna för att främja jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen. Det är en förutsättning för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Tillgång till SRHR är central för att förbättra flickors och kvinnors hälsa.

Vi vet att detta är en kontroversiell fråga. Vi från Sverige ska fortsätta att lyfta fram även obekväma frågor om tillgång till preventivmedel, rätt till abort och rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Vi ska vara internationellt pådrivande, och vi ska ha ett fortsatt fokus på rättighetsperspektivet.

Jag är mycket glad över att kunna säga att detta är en fråga som förenar brett i denna kammare. Sju av åtta partier står bakom detta. Denna regering jobbar aktivt med dessa frågor, likaså den tidigare borgerliga regeringen.

Vi har bland annat tagit olika initiativ nu när den finansiella situationen när det gäller dessa frågor blir allt svårare med en ny administration i USA. Flera talare har redan lyft fram initiativet She decides. Motvindsfrågor behöver globala partnerskap. Vi behöver jobba tillsammans med regeringar och parlament runt om i världen. Detta är en fråga som förenar inte bara västländer, utan det är också ett brett syd-nord-samarbete som är mycket framgångsrikt i denna fråga.

Rätten att bestämma över sin egen kropp, sin sexualitet och sin reproduktion är grundläggande.

Med detta vill jag tacka för denna debatt. Jag tycker att det har varit en bra debatt. Vi har en bra diskussion om mänskliga rättigheter i utskottet och i kammaren. Jag vill tacka för det.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter, demokrati och rätts-statens principer i svensk utrikespolitik

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-05-17
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 11, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Mål- och resultatuppföljning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:3585 av Birgitta Ohlsson m.fl. (L) yrkande 3,

    2016/17:3589 av Sofia Damm m.fl. (KD),

    2016/17:3593 av Karin Enström m.fl. (M) och

    2016/17:3596 av Kerstin Lundgren (C).
    • Reservation 1 (M, C, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M07508
    SD41006
    MP22003
    C01507
    V18003
    L01603
    KD01303
    -2001
    Totalt182119048
    Ledamöternas röster
  2. Övergripande frågor om mänskliga rättigheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2109 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2015/16:2971 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 4,

    2016/17:470 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 3 och

    2016/17:3585 av Birgitta Ohlsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 4.
    • Reservation 2 (M, C)
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M00758
    SD00416
    MP22003
    C00157
    V18003
    L01603
    KD13003
    -0021
    Totalt1521613348
    Ledamöternas röster
  3. EU-delegationers och svenska ambassaders arbete med demokrati och mänskliga rättigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2264 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP) yrkande 5 och

    2016/17:1066 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 4.
    • Reservation 5 (C, L)
  4. Rättsstatens principer inom utrikespolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3585 av Birgitta Ohlsson m.fl. (L) yrkande 2.
    • Reservation 6 (C, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (C, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M75008
    SD41006
    MP22003
    C01507
    V18003
    L01603
    KD13003
    -2001
    Totalt27031048
    Ledamöternas röster
  5. FN och de mänskliga rättigheterna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 8,

    2016/17:48 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 22-27 och

    2016/17:3208 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 12.
    • Reservation 7 (V)
    • Reservation 8 (KD)
  6. Demokratiska politiska institutioner och processer samt det civila samhällets utrymme m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:1936 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 5,

    2015/16:2264 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP) yrkandena 1, 3, 6 och 7,

    2016/17:464 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2016/17:1066 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 1, 5 och 7 samt

    2016/17:3206 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21.
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (C, KD)
    • Reservation 11 (L)
  7. Yttrandefrihet m.m. på internet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2971 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 7 och

    2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 6.
    • Reservation 12 (M, C, L, KD)
  8. Övergripande om kvinnors rättigheter och jämställdhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2109 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

    2015/16:2262 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 1 och 4,

    2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 11,

    2016/17:470 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

    2016/17:1073 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 1 och 5,

    2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 4 och 38 samt

    2016/17:3208 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 19.
    • Reservation 13 (M, KD)
    • Reservation 14 (SD)
    • Reservation 15 (C, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (M, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M07409
    SD00416
    MP22003
    C00157
    V18003
    L00163
    KD01303
    -0021
    Totalt139877449
    Ledamöternas röster
  9. FN-resolution om kvinnor och demokratiseringsprocesser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2262 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 6 och

    2016/17:1073 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8.
    • Reservation 16 (L)
  10. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:123 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 6, 8 och 9,

    2015/16:2109 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6,

    2015/16:2262 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 3,

    2016/17:470 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 5 och 6 samt

    2016/17:1073 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 4.
    • Reservation 17 (SD)
    • Reservation 18 (C, L)
    • Reservation 19 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970016
    M75008
    SD10406
    MP22003
    C10147
    V01803
    L00163
    KD13003
    -1011
    Totalt210187150
    Ledamöternas röster
  11. Barnets rättigheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:123 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 1, 7 och 10,

    2015/16:2109 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 7,

    2016/17:470 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 7 och

    2016/17:2504 av Jeff Ahl m.fl. (SD) yrkande 15.
    • Reservation 20 (SD)
    • Reservation 21 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 20 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M75008
    SD04106
    MP21004
    C15007
    V00183
    L16003
    KD13003
    -0201
    Totalt239431849
    Ledamöternas röster
  12. Hbtq-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2971 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 6,

    2016/17:812 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 1, 4, 5, 17 och 18,

    2016/17:1079 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 22 och

    2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 5.
    • Reservation 22 (M, C, L, KD)
    • Reservation 23 (V)
  13. Religions- och övertygelsefrihet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:82 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1-4,

    2015/16:1936 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 8,

    2015/16:2109 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 8,

    2015/16:2262 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 5,

    2015/16:2678 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 3 och 6,

    2016/17:470 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkande 8,

    2016/17:1073 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6 och

    2016/17:3206 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 19.
    • Reservation 24 (SD)
    • Reservation 25 (V)
    • Reservation 26 (L)
    • Reservation 27 (KD)
  14. Mänskliga rättigheter i arbetslivet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:123 av Hans Linde m.fl. (V) yrkande 11 och

    2016/17:1195 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 7, 8 och 11-13.
    • Reservation 28 (V)
  15. Folkrätt, internationell humanitär rätt och Internationella brottmålsdomstolen m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2971 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 25,

    2016/17:48 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 14,

    2016/17:159 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 21,

    2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 27 och

    2016/17:3206 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 10.
    • Reservation 29 (M)
    • Reservation 30 (V)
    • Reservation 31 (KD)
  16. Övriga yrkanden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:200 av Mathias Sundin (FP),

    2015/16:810 av Lena Hallengren m.fl. (S),

    2015/16:1082 av Jan R Andersson (M),

    2015/16:1246 av Elisabeth Svantesson (M),

    2015/16:1442 av Monica Green (S) yrkandena 2 och 3,

    2015/16:1592 av Annika Lillemets m.fl. (MP),

    2015/16:2163 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),

    2015/16:2301 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),

    2015/16:2330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1,

    2015/16:2698 av Tuve Skånberg (KD) yrkandena 1 och 2,

    2015/16:2708 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (båda KD) yrkandena 1, 2, 4 och 5,

    2016/17:90 av Caroline Szyber (KD) yrkande 1,

    2016/17:91 av Caroline Szyber (KD) yrkande 2,

    2016/17:136 av Amineh Kakabaveh (V) yrkandena 1, 7 och 9,

    2016/17:986 av Lena Hallengren m.fl. (S),

    2016/17:1055 av Annika Lillemets och Valter Mutt (båda MP),

    2016/17:1923 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 och

    2016/17:2349 av Börje Vestlund (S).
  17. Skrivelse 2016/17:62 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2016/17:62 till handlingarna.