Sök

Cirka 46 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet internationellt bistånd. Mest pengar föreslås gå till biståndsverksamhet, drygt 44,2 miljarder kronor. Knappt 1,5 miljarder föreslås gå till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag motioner från allmänna motionstiden 2019 på området.

Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

67, 162 minuter

Justering

2019-12-03

Datum

2019-12-06

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Sverige ska även under 2020 delta i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Insatsen sker på irakisk inbjudan och genomförs av den globala koalition som samarbetar för att bekämpa terrororganisationen Daesh. Det övergripande målet med Sveriges insats är att öka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Utvecklingen i Irak är mycket osäker och oförutsägbar och regeringen har kontinuerlig beredskap för att anpassa eller avbryta den svenska insatsen i landet. Riksdagen uppmanade därför också regeringen i ett tillkännagivande att återrapportera till utrikesutskottet när läget kräver det eller minst en gång per kvartal. Rapporteringen ska handla om insatsens utformning, eventuellt förändrade förutsättningar och om insatsens bidrag för att kunna uppfylla målet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-06

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

66, 167 minuter

Justering

2019-12-03

Datum

2019-12-06

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-12

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Storbritannien har lämnat EU. Ändringarna ska endast gälla om Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla.

Ändringarna innebär bland annat att svenska sociala trygghetsförmåner ska fortsätta att utbetalas till privatpersoner som är bosatta i Storbritannien under en övergångstid efter att Storbritannien har lämnat EU. Privatpersoner ska även kunna få ersättning för vårdkostnader som har uppkommit i Storbritannien under samma övergångstid.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-12-03

Datum

2019-12-06

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Det är över 30 år sedan den förra större översynen av Riksdagens ombudsmän (JO) gjordes. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till riksdagsstyrelsen om att besluta om en sådan utredning av JO.

Riksdagen konstaterar samtidigt att JO i stort fungerar bra och att utgångspunkten för en utredning bör vara att låta JO-ämbetets grundläggande organisation och uppdrag vara oförändrade. Frågor som bör tas upp i översynen är JO:s konstitutionella ställning, uppdrag, verksamhet och organisation. Utredningen bör ske som en parlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör redovisa sitt resultat innan den nuvarande mandatperioden slutar.

Förslaget till tillkännagivande är ett så kallat utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet (KU). Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-06

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-06

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Cirka 3,5 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, cirka 1,6 miljarder kronor, medan 835 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet och Energimarknadsinspektionen får drygt 440 miljoner kronor i anslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

55, 114 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt mål för den regionala tillväxtpolitiken som omfattar hållbar utveckling.

Cirka 3,7 miljarder ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet regional tillväxt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet fördelas. Mest pengar får regionala tillväxtåtgärder, cirka 1,7 miljarder kronor. Drygt 1,5 miljarder går till Europeiska regionala utvecklingsfonden och cirka 455 miljoner kronor går till transportbidrag.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-17

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 140 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-17

2 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Merparten av pengarna ska användas för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i bland annat FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Utöver det ska pengar även användas för bland annat freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, samarbete inom Östersjöregionen, Svenska institutet och information om Sverige i utlandet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 och 2019 om utrikespolitikens inriktning.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-12-03

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-05

Cirka 16,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, drygt 4,7 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Regeringen föreslår vidare att public service-företagen Sveriges Radio får knappt 3,1 miljarder kronor, Sveriges Television får drygt 5 miljarder kronor och Sveriges Utbildningsradio får drygt 445 miljoner kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Anföranden och repliker

44, 127 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-12-02

Bordläggning

2019-12-04

Debatt

2019-12-05

Beslut

2019-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för 2020 inom utgiftsområdet Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,1 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

35

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

48, 142 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

53, 150 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera bestämmelserna i EU:s förordning om värdepapperisering. Den nya lagen ska ersätta nuvarande lag på området.

Värdepapperisering sker när ett kreditinstitut eller ett bolag omvandlar en uppsättning lån eller fodringar till värdepapper som kan säljas vidare till exempelvis institutionella investerare. Kompletteringen som nu görs handlar om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter och myndighetens ingripanden och sanktioner om reglerna inte följs.

Syftet med de tvingande EU-reglerna är att skapa ett allmänt ramverk för värdepapperisering. Under finanskrisen utgjorde brister på värdepapperinseringsmarknaden ett betydande hot mot det finansiella systemet.

Lagen och lagändringarna börjar gälla 1 februari 2020. En av lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

3,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, samt konsumentpolitik. Bland annat ska 2,1 miljarder användas till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Pengarna ska även användas till anslag för sex myndigheter, bland annat Boverket, Lantmäteriet och Konsumentverket. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till förslag i åtta motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland annat alternativa budgetförslag. Motionerna rör även ett nytt bostadspolitiskt mål, ett nytt konsumentpolitiskt mål och kreditgarantier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

71, 175 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-29

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-05

Regeringen föreslår att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. Enligt förslaget ska Sverige fram till 31 december 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer. Det svenska bidraget ska under 2020 utgöras av ett lätt skyttekompani. Förslaget gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. 2014 fattade regeringen och riksdagen beslut om att Sverige skulle delta i fredsinsatsen i Mali, efter att ha fått en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2020. Den svenska styrkan på plats ska bestå av högst 50 personer. Om situationen kräver ska det finnas möjlighet att tillföra en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer.

Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Koldioxidskatten och energiskatten sänks med totalt 13 öre per liter för bensin och med totalt 9,3 öre per liter för diesel. Sänkningen genomförs för att motverka ökade priser för konsumenterna när inblandningen av biodrivmedel kommer att öka i och med den reduktionsplikt som infördes 2018. Sänkningen görs också för att motverka ytterligare ökade priser som den årliga indexuppräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna medför.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I samband med att reduktionsplikten infördes ändrades skattereglerna för bensin och diesel så att samma koldioxidskattenivå gäller för hela bränsleblandningen, oavsett hur mycket av blandningen som består av biobränsle. Tidigare har det inblandade biobränslet varit skattebefriat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny punktskatt på avfall som förbränns Skatten införs för att Sverige ska kunna nå de nationella klimatmålen och för att skapa en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering.

Skatten kommer att tas ut med 125 kronor per ton avfall. Under 2020 är dock skattesatsen 75 kronor per ton avfall, och under 2021 är skattesatsen 100 kronor per ton avfall.

Den nya lagen börjar gälla 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2019-11-28

Datum

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-04