Extra ändringsbudget för 2020 - Kreditgarantier för lån till företag med anledning av coronaviruset

Fru talman! Det är många människor som är oroliga just nu. Det är en mycket dramatisk och oviss tid som vi befinner oss i. Vi står nu som samhälle inför en extraordinär situation. Coronavirusets spridning och det ökade antalet som insjuknar i covid-19 oroar förstås oss alla. Viruset är framför allt en fara för liv och hälsa runt om i hela världen och i vårt land.

Samtidigt har detta lett fram till en mycket allvarlig ekonomisk situation, både globalt och här hemma i Sverige. Vi ser tillväxtfall och varselsiffror som vi inte har sett på mycket lång tid, inte sedan finanskrisen och kanske inte ens då ur alla aspekter. Hela samhället påverkas ekonomiskt i en mycket snabb takt. Därför måste vi tillsammans agera snabbt och samlat för att rädda svenska jobb och svenska företag.

Det förslag som vi i dag har på riksdagens bord handlar om just detta, om svenska jobb och företag runt om i vårt land. Många av de små och medelstora företagen står nu inför akuta behov av finansiering. Den likviditet som finns i banker och kreditinstitut behöver komma ut till i grunden livskraftiga företag. Därför vill vi göra det möjligt för staten att ställa ut kreditgarantier på uppåt 100 miljarder kronor för lån från bankerna till i första hand små och medelstora företag. Staten, alltså medborgarna och skattebetalarna, ska ta på sig kreditrisk. Då kan också mer pengar komma ut och rädda företag från att gå omkull och därmed också skydda svenska jobb här och nu men också skapa förutsättningar för växtkraft framåt.

Fru talman! Det här är inte vår enda insats. Tvärtom är det en åtgärd i raden av väldigt många.

Först och främst ska ju smittan bekämpas med alla nödvändiga resurser. Vi har redan tidigare meddelat att staten kommer att stå för regionernas och kommunernas extraordinära sjukvårdskostnader på grund av coronaviruset, samtidigt som statliga myndigheter som jobbar mot smittan och smittspridningen ska få mer resurser. Brist på pengar ska inte, och får inte, stå i vägen för sjukvårdens arbete.

Vi har också presenterat stora, kraftfulla krispaket för att rädda jobb och företag, utöver det som i dag finns på bordet, med stora stöd för att lyfta bort kostnader från företag och med mycket omfattande kreditgarantier. Vid sidan av dagens kreditgarantier riktas exempelvis insatser direkt till små och medelstora företag genom utökade lånemöjligheter från Almi.

Ett nytt system för korttidspermittering införs också. Det minskar lönekostnaden för arbetsgivaren med mer än hälften. Staten kommer därutöver att ta på sig kostnaden för sjuklöneansvar, och arbetsgivaravgifterna sänks. För särskilt drabbade branscher kommer staten också att bidra till sänkta hyreskostnader.

Detta är mycket kraftfulla insatser för att lyfta bort kostnader från pressade företag.

I måndags kunde vi också presentera åtgärder för att hantera den ökade arbetslösheten. Det handlar ju inte minst om att stärka den ekonomiska tryggheten för de människor som trots alla insatser ändå kommer att förlora sitt arbete till följd av coronakrisen. Trösklarna in till arbetslöshetsförsäkringen sänks samtidigt som ersättningsnivåerna höjs. Fler, också de som har osäkra anställningar, ska kunna omfattas av försäkringens skydd.

Vi gör alltså mycket omfattande insatser för att rädda jobben och förstärker tryggheten för dem som ändå förlorar sin anställning.

Fru talman! De senaste årens ekonomiska politik har i mycket stor omfattning och utsträckning handlat om att rusta Sverige och svensk ekonomi. Nu ska vi använda våra starka offentliga finanser för att säkra välfärd, företag och jobb. Det råder ingen som helst tvekan om att vi har en tung och prövande tid framför oss. Men vi kommer förstås att ta oss igenom också det här, och det ska vi göra tillsammans.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Coronaviruset är först och främst ett hot mot människors liv och hälsa. Alla insatser som nu görs ska först och främst handla om att minska smittspridningen och vårda dem som blir sjuka. Vi måste tyvärr förbereda oss på att det kommer att bli mycket värre innan det blir bättre igen. Men tillsammans kommer vi att ta oss igenom även detta.

Åtgärderna för att minska smittspridningen har också utlöst en ekonomisk kris som vi tyvärr bara sett början av. Gör vi fel kommer vi att förlora tusentals företag och hundratusentals arbetstillfällen. Människor har sin trygghet och sin försörjning i sina jobb, som kommer att gå förlorade ifall vi inte gör rätt.

Vi behöver nu alla hjälpas åt att samarbeta för Sveriges bästa. Vi måste också ta fram förslag för att mildra de effekter den här krisen kommer att utlösa. Och vi måste minska smittspridningen och förbättra villkoren och förutsättningarna för den personal inom vård och omsorg som i dag arbetar under tuffa förhållanden och, fru talman, kommer att stå inför ännu värre problem och utmaningar de kommande månaderna.

Vi måste också skydda svenska jobb och svenska företag. Låt mig säga att det är bra att regeringen lyssnar på de förslag vi moderater lägger fram och att man skyndsamt kommer tillbaka till riksdagen med förslag om just de saker vi har föreslagit.

Vi moderater kommer att göra vårt bästa för att så snabbt som möjligt ta regeringens förslag igenom riksdagen. De ska skyndsamt behandlas och beslutas, och det ska sättas in åtgärder för att mildra de här effekterna.

Många mindre och medelstora företag med stor personaltäthet – vi pratar om restauranger och hotell – och där många har sin försörjning, fru talman, har väldigt få säkerheter. Just nu står de också utan intäkter. Det innebär att det inte finns någon affärsdrivande bank i dag som lånar ut pengar till dem. Detta måste vi på något sätt hantera.

Det förslag som vi har framför oss i dag, som från början är det förslag som vi moderater lade fram om en företagsakut, är just tänkt att hantera detta. De här företagen kommer nämligen inte att kunna låna pengar så som det ser ut i dag. Men med en företagsakut kan risken för de lån som bankerna ställer ut till större del tas av staten. Då kan bankerna bedriva den typ av utlåning som vi vill att de ska göra, trots att de för stunden inte har vare sig intäkter eller säkerheter. Vi kommer att ha kreditgivningen via Riksgäldskontoret och på det sättet garantera att bankerna kan vara de som lånar ut pengarna, sköter kreditgivning och kreditvärdering, men staten tar en stor del av risken.

Det förslag som regeringen lägger fram skiljer sig tyvärr på två punkter från det förslag som Moderaterna presenterade. Först handlar det helt enkelt om att staten i det moderata förslaget skulle ta 90 procent av risken. Regeringen och samarbetspartierna har dragit ned det till att staten endast ska ta 70 procent av risken. Dessutom kräver regeringen fullt betalt av bankerna, som sedan kommer att föra kostnaderna vidare till företagen för den risk som det innebär för staten att ta de här kreditgarantierna. Vi moderater tyckte att staten kraftigt skulle subventionera just den avgiften, därför att det vi ser framför oss nu är en stor ekonomisk kris där risken för staten kommer att vara betydande och avgifterna för de här lånen därför väldigt höga.

Vad betyder då det här i slutändan? Jo, det betyder att färre företag kommer att våga eller ha möjlighet att ta de här lånen därför att de blir för dyra. Det innebär i sin tur att fler företag kommer att gå i konkurs och att fler arbetstillfällen kommer att förloras.

Fru talman! Regeringen gör ett bra jobb, kommer skyndsamt fram med förslag och lyssnar på de förslag som bland annat vi moderater lägger fram. Men väldigt ofta blir förslagen alldeles för byråkratiska. De blir för dyra för företagen att nyttja. Den kritiken kommer samstämmigt från olika organisationer som företräder näringslivet, och den kommer från oss i den politiska oppositionen. Blir det för mycket byråkrati och alldeles för dyrt för företagen att ta del av stödåtgärderna kommer vi att förlora jobb och förlora företag som före krisen var livskraftiga, och det är väldigt onödigt, fru talman.

Den här företagsakuten hade kunnat bli bättre. Man kunde ha samtalat med riksdagens alla partier innan man återkom till riksdagen med förslagen. Nu är det inte gjort. Samtidigt behöver vi skyndsamt få de här åtgärderna på plats. Det innebär att vi i det här läget kommer att yrka bifall till propositionen, men den kunde ha blivit bättre.

Låt oss samarbeta för Sveriges bästa! Låt oss skydda jobb och företag runt om i hela Sverige!

Fru talman! De senaste veckorna har det handlat om jobb, jobb, jobb, nära nog dygnet runt, för att göra det som går för att säkra svenska jobb och företag och framför allt se till att det offentliga Sverige gör allt för att skydda liv och hälsa.

I dag debatterar vi ytterligare ett steg i arbetet för att skydda svenska företag och jobb. Det handlar om möjligheter till likviditet via affärsbankerna, där en ordentlig del av risken tas av staten. 70 procent av affärsbankernas risktagande i nyupplåningen via den facilitet som vi nu ska fatta beslut om tas av staten. Det är rätt sak att göra, men det måste ses i sitt sammanhang.

Vi jobbar på förhållandevis bred front just nu. Det handlar om att lyfta kostnader från arbetsgivarna och se till att så få företag som möjligt tvingas till uppsägningar och konkurser. Det handlar om slopat sjuklöneansvar och om den korttidspermittering som nu används i väldigt stor utsträckning till en substantiell kostnad för staten. Det handlar också om de sänkta arbetsgivaravgifter som har presenterats och beslutats om här i dagarna. De senaste två veckorna har vi slagit nytt svenskt rekord i skattesänkningar, helt enkelt för att vi måste lyfta kostnader från de jobbskapare som vi vill ha kvar efter coronakrisen.

Vi följer detta, dag för dag och timme för timme. Det är inte alls omöjligt att vi måste fortsätta jobba med lättnader för att värna svenska jobb och företag.

Det vi debatterar i dag är en del av det som har gjorts för att stärka likviditeten. Vi har nu på kort tid säkrat nya källor till likviditet via skattekontot – man kan få tillbaka den skatt man har betalat in för att stärka likviditeten på kort sikt. Vi har stärkt Almi, Exportkreditnämnden och andra statliga aktörer som redan i dag finns och fungerar och är ett viktigt stöd för svenska företag. De ska ha de bästa möjligheterna att fortsätta agera.

Men för de flesta företag, inte minst för de små företagen, är den egna banken den främsta och enklaste källan till likviditet. Bankernas förhållandevis starka balansräkningar måste jobba. Vi måste se en fortsatt utlåning till våra företag så att de fortsätter att agera. Därför är det nu rimligt att staten går in och tar en stor del av risken för att bankerna ska våga agera.

Detta innebär också att vi nu måste se att affärsbanker, inte minst storbankerna, tar sitt samhällsansvar. Nu handlar det om att hålla hjulen igång och se till att man följer upp gamla goda kunder, affärskontakter och företag och att detta fortsätter fungera i dessa mycket tuffa tider. Det är upp till bevis för våra svenska banker. De måste visa att de också är samhällsaktörer att lita på i detta mycket tuffa läge.

Fru talman! Jag yrkar bifall till propositionen.

Fru talman! Man kan väl instämma i det mesta av det Emil Källström sa, kanske till och med allt. Det gäller att ha någon garanti – kanske sa han något som jag inte uppmärksammade.

Jag tycker att det är väldigt bra att vi försöker jobba för att nå samstämmighet i detta allvarliga läge. Man kan se hur krisen sveper över världen. I morse kunde vi till och med se Donald Trump väldigt tagen av stundens allvar. Insikten om att denna epidemi är väldigt allvarlig börjar sjunka in även där. Till och med Bolsonaro börjar se de problem som finns, både i hans land och runt om i världen, även om han verkar ha en bit kvar att vandra.

För en stund sedan när jag gick hit ringde jag till min mamma. Jag ringer till henne varje dag, men i dessa tider får jag ringa lite oftare än annars – nu blir det flera gånger om dagen. Det är många som nu sitter ensamma hemma, så jag skulle vilja skicka med er allihop: Ring lite oftare! Skicka ett brev, och skapa jobb dessutom! Gör vad ni kan för att bryta ensamheten!

I morse kunde man till exempel läsa i tidningen om vad som kallades coronafika. Grannar öppnade dörrarna, satt i var sin lägenhet och ställde ut ett litet fikabord vid varje dörr, och så satt man där och språkade på stabilt avstånd för att inte mötas alltför nära. Man hittar på nya sätt att umgås säkert, och det är fint att se.

Den reform vi nu diskuterar skulle man väl kunna säga är klassiskt svensk. Det handlar om kreditgarantier, där staten går in och tar risk. De företag som får ta del av lånen får betala en avgift för detta. Staten menar att lånen ska vara både amorterings- och räntefria det första året och förväntar sig så småningom en återbetalning av lånen när ekonomin har vänt. Så har det funkat tidigare, och så kommer det förhoppningsvis att funka även denna gång.

Man gör en kreditprövning på det sätt som man bör göra innan ett lån beviljas. Avgiften sätts utifrån den riskbedömning banken gör av företaget.

Staten har också bestämt att de företag som tar del av lånen inte ska få göra utdelningar eller tillämpa extra bonussystem under denna tid. Det är också en bra åtgärd, för om skattebetalarna går in och tar risk kan det inte vara meningen att ägarna å andra sidan ska ta ut pengar ur bolagen.

Just detta att ta ut pengar ur bolagen är, menar jag, ett problem. Vi kan titta på hur det har sett ut i Sverige under ganska många år. Aktieutdelningarna har varit väldigt stora som andel av den vinst som har gjorts. Ja, även när det varit förluster har man tagit ut utdelningar. Detta gör bolagen väldigt sköra, och de får dessutom mycket svårare att möta en kris och ännu svårare att möta en kris som denna, som hade varit svår även om de behållit en del av utdelningarna i företagen. Vi får alltså skörare bolag med de stora utdelningar som varit, och jag hoppas att detta kommer att leda till någon form av eftertanke och förändring hos ägarna till bolagen.

Det vi gör handlar om att rädda jobb och livskraftiga företag. Detta paket är ett sätt. Jag uppskattar också mycket att förslaget om a-kassan äntligen har kommit; vi har efterfrågat det länge. Det handlar om människor som förlorar jobbet och måste ha en ekonomisk trygghet.

Lättnaderna i regelverket och de höjda ersättningsnivåerna har varit behövliga länge. Vår utgångspunkt är att de inte ska vara tillfälliga. Vi behöver ha trygghet i samhället, och därför behöver vi ha en bra a-kassa.

Jag skulle också vilja ta upp två andra saker. Det som fortfarande saknas är pengar till kommunsektorn. Det pågår fortfarande nedskärningar och besparingar, och vi ser också att det behövs omfattande utbildningsinsatser i äldreomsorgen, inte minst för att förhindra smittspridning men också riktat mot alla dem som nu ställer upp och går ut som vikarier i en hårt ansatt verksamhet. Det skulle alltså behövas ett stort, permanent paket med tillskott till kommunsektorn.

Det jag också saknar är åtgärder mot den trångboddhet som finns runt om i vårt land. När man bor väldigt trångt är risken för smittspridning större. Där har jag fortfarande inte sett något, och jag hoppas att det ska komma.

Fru talman! Vänsterpartiet ställer sig bakom utskottets förslag, och jag yrkar bifall till det.

Fru talman! Sverige befinner sig i ett svårt läge. Vi har en smittspridning som är mycket allvarlig, och vi har ett synnerligen allvarligt ekonomiskt läge. Människor ser sina livsverk smälta ihop framför deras ögon. Vi har varselsiffror på historiska nivåer som vi aldrig tidigare har sett. Vi har en sjunkande tillväxt och prognoser om att arbetslösheten kommer att öka mycket kraftigt. Krisen har en magnitud som är mycket omfattande. Dess hastighet motsvaras bara av dess djup.

Detta kräver nu mycket kraftfulla, snabba åtgärder, och det kräver att de åtgärder vi vidtar är effektiva och skalas upp för att möta krisen så att vi så småningom kan återstarta ekonomin och det finns något kvar att återstarta.

Jag har varit kritisk mot regeringen på en del punkter. Man har gjort en hel del saker som har varit bra, men man har inte gjort tillräckligt när det gäller vissa åtgärder, framför allt permitteringsstöden. Där får vi chansen att återkomma och diskutera vad mer man kan göra inom ramen för detta och andra stöd.

Men i dag diskuterar vi frågan om kreditgarantier för lån till företag med anledning av coronaviruset. Här tycker jag att regeringen och dess samarbetspartier gör en väldigt bra sak; det här förslaget är bra.

Vi kristdemokrater såg tidigt, när kreditmarknaden torkade upp och Riksbankens facilitet med 500 miljarder som skulle ställas till bankernas förfogande inte nådde fram och inte kom att utnyttjas på det sätt som var tänkt, att det behövdes statliga kreditgarantier för att lyfta bort risk i ett system där alla just nu flyr risk. Detta är helt nödvändigt att göra, och det är bra att man nu föreslår att staten ska ta en större del av risken – lyfta bort den från bankerna så att dessa pengar kan göra nytta, ge likviditet, ge företag en avlastning och därmed rädda både företag och jobb. Det är utmärkt.

Det är också bra att man ställer krav på att dessa lån initialt ska vara ränte- och amorteringsfria så att de blir en verklig injektion och en likviditetsförstärkning som faktiskt fungerar för de företag som befinner sig i kris.

Naturligtvis är det, när staten går in och gör detta åtagande, fullt rimligt att man också ställer krav på att bonusar, gratifikationer och den typen av förslag inte ska förekomma inom företagen, och naturligtvis inte heller stora, orimliga utdelningar till ägarna i ett läge där staten går in och tar denna risk. Jag vill därför yrka bifall till förslaget.

Det är bra att garantiavgifterna finns. Det är viktigt att vi värnar skattebetalarna i detta läge så att vi inte bara lyfter av risk från bankerna och att dessa sedan är de enda som får del av eventuella vinster utan också ser till att vinster delvis kan gå tillbaka till de skattebetalare som tar delar av risken.

Fru talman! Detta är ett viktigt och i allt väsentligt väl utformat förslag, som jag yrkar bifall till.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för de insatser som varje timme görs i den svenska sjukvården. Sjuksköterskor och läkare gör storartade insatser för vårt land och för att säkra hälsa och välfärd i denna utsatta tid.

Det vi behandlar här handlar om ekonomisk politik och den andra sidan av coronamyntet, nämligen hur det slår mot den svenska och den globala ekonomin. Det är ett mycket allvarligt läge. Om vi inte vidtar åtgärder står vi på randen till massarbetslöshet och stora sociala konsekvenser. Vi vet att när massarbetslöshet slår till innebär det att människor lämnar arbetsmarknaden för att aldrig komma tillbaka och att vi får ett samhälle där sammanhållningen blir sämre och där vissa orter och regioner slås ut och framtidstron försvinner. Detta är otroligt allvarligt för ett samhälle.

Det är därför viktigt att vi från politikens sida signalerar att vi är beredda att göra det som krävs för att säkra jobben i Sverige. Vi slopar nu arbetsgivaravgifterna under fyra månader för alla Sveriges företag. Vi slopar sjuklöneansvaret, vilket innebär att vi lyfter bort kostnader från svenska företag. Detta gör vi för att vi vill undvika konkurser och säkra jobben i Sverige.

Vi ser till att människor känner sig trygga genom att vi nu gör det möjligt för fler att få ta del av a-kassan, inte minst egenföretagare, som nu kan få a-kassa utan att de behöver sätta företaget i konkurs för all framtid. De kan nu tillfälligt ta del av a-kassa och sedan starta upp företaget igen när efterfrågan är tillbaka.

Fru talman! En del som inte har fungerat och som vi behandlar här och nu handlar om att utlåningen från banker till våra små och medelstora företag inte fungerar. Det är inte så konstigt. I detta läge vill bankerna av fullt förklarliga skäl inte ta på sig hur mycket risk som helst eftersom vi inte vet hur länge coronakrisen kommer att vara eller hur allvarlig den blir. Då behöver staten ta ett större ansvar, en större risk och en större del, och det är detta som vi just nu behandlar.

Jag tycker att det är en viktig balans och utgångspunkt att staten gör det den kan för att rädda jobb och se till att företag inte går i konkurs. Jag tycker att det är en viktig utgångspunkt att staten gör allt den kan för att se till att banksystemet fungerar, att de 500 miljarder som Riksbanken har ställt till bankernas förfogande nu kommer ut till underleverantören i Karlskoga, till småföretaget i Göteborg och till det nya high-tech-bolaget i Lund och att pengarna kommer ut där de gör mest nytta och används där de ska användas för att säkra svenska jobb och undvika konkurser i framtiden.

Fru talman! Jag tror och gör bedömningen att vi kommer att behöva göra mer. Jag tycker att utvecklingen i vår omvärld tyder på att vi står inför en allvarlig situation nu och att den kommer att bestå under en tid. Min bedömning är att vi kommer att behöva göra mer från politikens sida. Det kan handla om att se till att kommuner och regioner får mer pengar så att personal inte behöver sägas upp i nästa skede, det kan handla om fler åtgärder för svenska företag och det kan handla om fler åtgärder för att se till att arbetsmarknaden fungerar bättre. Om detta får vi i så fall återkomma i nästa skede, men jag tycker att det är viktigt att politiken i detta läge sänder signalen att vi är beredda att göra det som krävs för att säkra svenska jobb.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)