Medborgarskap

Fru talman! I dag ska vi debattera medborgarskapet.

Låt mig börja med att säga att det svenska medborgarskapet inte är en kravlös gemenskap. Det svenska medborgarskapet behöver uppvärderas. Det svenska medborgarskapet innebär en förpliktelse mellan staten och dess medborgare och mellan den enskilde medborgaren och staten, det vill säga att man ingår en form av gemenskap som innebär en del förpliktelser.

Därför vill vi moderater att kravet på hemvist för medborgarskap ska öka från fem år till sju år. Vi vill även koppla på krav på egenförsörjning, krav på kunskaper i svenska språket och krav på godkända resultat i grundläggande samhällskunskap. Det ska vara grunden för att få svenskt medborgarskap.

Fru talman! Jag tänker fatta mig kort i den här debatten. Jag brukar tala mycket längre, men det är speciella tider just nu.

Det finns även en reservation i betänkandet som handlar om att skydda minderåriga som riskerar att bli bortgifta. I dag kan föräldrar som planerar att gifta bort sina unga döttrar – det förekommer även att man gifter bort söner, men det är mestadels flickor det handlar om – befria sina barn från det svenska medborgarskapet och på det sättet helt och hållet ta bort svenska statens möjligheter att försvara de minderårigas rättigheter och få hem personerna tillbaka till Sverige. Vi vill att ärenden där en förälder vill befria sitt barn från det svenska medborgarskapet ska prövas i svensk domstol.

(Applåder)

Fru talman! För att voteringen inte ska bli så lång väljer jag att yrka bifall endast till reservation 4, men vi står självklart bakom samtliga våra reservationer.

Den pågående pandemin är en omvälvande tid för oss alla, världen över. Det är en påminnelse om hur bräckligt vårt samhälle är och om hur lite det krävs för att en fungerande vardag ska förvandlas till en kris – en kris som sätter saker på sin spets även i Sverige och som visar hur viktigt det är att vi alla arbetar tillsammans som ett folk. Och även om människor är rädda kan vi vara stolta över den sammanhållning vi har visat hittills. Men tyvärr har vi även sett tecken på hur fel det kan bli när missriktad politisk välvilja visar sig bli problematisk i praktiken.

Fru talman! I en artikel i Expressen förra veckan slog den svensksomaliske imamen Hussein Farah från Rinkeby larm: Flera svensksomalier hade dött av corona. Hela 40 procent av de stockholmare som avlidit vid den tidpunkten var just svensksomalier. Förklaringen var att de inte hade kunnat ta till sig informationen från myndigheterna om hur man skyddar sig och hur man hindrar smittspridning. Man har inte följt med i svenska medier, och man har inte haft kontakt med svenska myndigheter. Det har lett till att de själva smittats och att släktingar och vänner smittats.

I Expressen i måndags följdes nyheten upp med vinkeln att Stockholms stad varit för saktfärdig i att informera på olika språk i utsatta områden. Antalet svensksomalier som dött till följd av corona är nu mer än det dubbla jämfört med förra veckan. Flera är fortfarande allvarligt sjuka.

Fru talman! I pandemiska tider måste vi självklart vara pragmatiska och nå alla vi kan, på alla sätt som vi kan. Det handlar om människors omedelbara säkerhet. Det är av vikt för hela samhället att smittspridningen hindras på alla sätt. Men i längden är det förstås helt orimligt att myndigheter ska ha en skyldighet att översätta information till dussintals olika språk eller tillhandahålla tolkar på skattebetalarnas bekostnad.

Många svenska medborgare står i dag utanför informationsflödet eftersom det är på svenska. Vår naiva syn på migration och integration har uppmuntrat människor att leva i parallellsamhällen. Det finns tiotusentals människor som lever i Sverige utan att på riktigt vara en del av det svenska samhället.

Dödsfall på grund av språkbrist är en tragedi. Det tror jag att vi alla är överens om. Men även om vi fortfarande är mitt uppe i en paralyserande kris måste vi politiker försöka blicka framåt: Vad kan vi göra för att det svenska samhället ska vara bättre förberett nästa gång något liknande händer?

Det här sätter fingret på hur oerhört viktigt det är för integrationen att vi vågar ställa krav. Om vi verkligen vill att människor från olika delar av världen ska bli en del av det svenska samhället måste vi redan från början förklara vad som är viktigt. Vägen mot gemenskapen ska inte bara finnas, utan den måste vara upplyst och synlig för alla.

I det goda folkhemmet måste det vara en grundsats att alla som bor här – alla som tillåts bo här – ska bli och ska vara en del av vår gemenskap, vårt samhälle. Därför måste vi ställa krav. Det gör vi av omtanke, inte av elakhet. Det handlar inte om att bygga barriärer utan om en vilja att inkludera fler i gemenskapen.

Fru talman! Den här debatten handlar om medborgarskap, och jag ska försöka knyta ihop säcken.

Det måste finnas incitament för utlänningar som kommer till Sverige att lära sig språket. Det måste bli en naturlig del av integrationen att lära sig hur samhället fungerar och hur myndigheter fungerar. Det är vårt ansvar som politiker att på bästa sätt motverka parallellsamhällen.

Om vi vill att alla ska få en reell chans att undvika utanförskap gör vi det bäst genom att ställa basala och tydliga krav: Ska du bosätta dig i Sverige tar vi för givet att du vill bli en del av Sverige. Och i vår gemenskap talar man svenska och får en förståelse för på vilka sätt just det svenska samhället är unikt och skiljer sig från andra. Detta är inte ett hinder, utan detta är ramar som gör det lättare att förstå vad som krävs.

Av den anledningen föreslår vi enkla, basala krav för den som ska bli svensk medborgare. Vår uppfattning är att om vi hade haft dessa krav tidigare hade betydligt fler människor varit en integrerad del av det svenska samhället i dag.

Fru talman! Vi kristdemokrater menar att det är hög tid att uppvärdera medborgarskapet och att börja ställa tydliga krav för att man ska få erhålla ett sådant. Medborgarskap är ett mål, inte ett medel. Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation nr 7.

När någon ansöker om ett svenskt medborgarskap ska det ses som ett uttryck för att Sverige är det land som den sökande ser som sitt nya och permanenta hemland. Just den samhörigheten är något som också uttrycks i den portalparagraf som finns för medborgarskap.

Men ett svenskt medborgarskap är inte bara symboliskt utan också reellt. Med ett medborgarskap följer att man får rösträtt i riksdagsvalet, att man kan söka tjänster inom polis, militär och domstol, den ovillkorliga rätten att vistas i detta land men också att man kan få konsulär hjälp om problem skulle uppstå utomlands.

Vi kristdemokrater har en reservation där vi vill att man utreder och uppvärderar medborgarskapets betydelse. Vi vill att man ser över vilka krav som ska finnas för att få ett svenskt medborgarskap.

Fru talman! Ett medborgarskap ger långtgående rättigheter. Därför menar vi att det är rimligt att man också ställer tydliga krav för medborgarskap.

I ett antal andra EU-länder kan ett medborgarskap endast vara aktuellt om den sökande kan försörja sig själv utan ekonomiskt stöd från samhället. I hälften av EU:s 28 medlemsländer har man någon form av medborgarskapstester. Det kan röra sig om att den sökande ska ha en viss nivå i språkkunskap samt en viss kunskap om landets samhälle, kultur och historia. Vissa länder avkräver också någon form av utfästelse som uttrycker en integrationsambition och lojalitet mot landet och de grundläggande värdena i samhället.

Vi kristdemokrater har lyft fram krav på språkkunskap. Vi vill att det ska införas redan vid ansökan om ett permanent uppehållstillstånd. Det är nämligen väl underbyggt att kunskaper i det svenska språket har stor betydelse för integrationen – vi är nog alla överens om att integrationen inte fungerar som vi önskar. Ett visst mått av kunskap i svenska underlättar möjligheten att tillgodogöra sig en utbildning, få ett arbete och komma in i samhällsgemenskapen.

Kristdemokraterna vill öka incitamenten att lära sig det svenska språket. Därför föreslår vi att språkkrav ska finnas redan för permanenta uppehållstillstånd. Sedan ska det vara ytterligare ett krav för medborgarskap. Vid sidan av språket vill vi ha krav på att man har genomgått undervisning i samhällsorientering samt avlagt ett godkänt prov. Det är nämligen vår bestämda övertygelse att man med språkkunskaper och en god kännedom om det svenska samhället och om vilka allmänmänskliga värden och värderingar som präglat och fortfarande präglar vårt svenska samhälle kan se till att de kulturella klyftorna minskar.

Fru talman! Sverige ska vara ett välkomnande land och ett inkluderande land. Just därför måste det vara klart och tydligt att den som kommer till Sverige också har ett eget ansvar att lära sig språket, respektera lagen och vinna förståelse för hur det svenska samhället fungerar om han eller hon ska kunna bli en del av samhället och ta del av de förmåner som Sverige har att erbjuda. Den som lär sig svenska och som förstår vårt samhälle och våra värderingar har lättare att leva med – inte bredvid – majoritetsbefolkningen.

Fru talman! Jag och vi socialdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande SfU16, Medborgarskap, och avslag på samtliga reservationer.

Reservationerna handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester, egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap och förlängning av tiden för hemvist, som ni har hört här i debatten.

Medborgarskapet har både ett symboliskt värde och ett reellt värde i en tid av ökad rörlighet över gränserna. Sedan den 1 april 2015 gäller enligt den så kallade portalparagrafen i medborgarskapslagen att det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter såväl som skyldigheter för båda parter.

Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för demokratin, för folkstyret. Vidare är det numera obligatoriskt för kommunerna att en gång per år anordna ceremonier för nya svenska medborgare i syfte att högtidlighålla deras nya medborgarskap. Välkomnandet är frivilligt för den enskilde och får utformas efter kommunernas skiftande förutsättningar och förhållanden.

Frågan om ändring av hemvistkravet har tagits upp i ett antal motioner. Utskottet anser att de krav på hemvist som gäller för olika personkategorier för att beviljas svenskt medborgarskap är väl avvägda och i nuläget inte bör ändras. Denna fråga diskuteras också i den parlamentariskt sammansatta kommittén som behandlar den framtida svenska migrationspolitiken. Det handlar om relationen mellan permanent uppehållstillstånd och medborgarskap och om vad som ska gälla för dessa.

Fru talman! När det gäller krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället samt befrielse av medborgarskap kan utskottet konstatera att regeringen i oktober 2019 gav en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag om att godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap ska vara krav för svenskt medborgarskap. Syftet är att stärka medborgarskapets status och att främja ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att bli en aktiv samhällsmedborgare.

Det är rimligt att ställa krav på vissa kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att man ska få svenskt medborgarskap. Men i uppdraget ingår även att utreda i vilken utsträckning det krävs undantag för vissa grupper. Utredaren ska också lämna förslag om hur barns rättigheter i ärenden om befrielse från svenskt medborgarskap ska stärkas och hur möjligheten att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap bör utökas.

Fru talman! När det gäller barns rättigheter i ärenden om befrielse från medborgarskap vill jag understryka vikten av att förslag som stärker barnets rätt läggs fram så snart som möjligt. Inget barn ska kunna föras utomlands för att bli bortgift mot sin vilja. Viktigt här är också att lyfta fram att regeringen förra veckan lämnade en proposition till riksdagen med förslag som ska öka skyddet mot hedersrelaterad brottslighet. Ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, införs. Det kan ge fängelse i upp till fyra år. Det är en ny straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och ett nytt verktyg – ett utreseförbud. Jag ser fram emot att vi i riksdagen kommer att stifta de lagar som föreslås av regeringen i detta fall.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i detta betänkande om medborgarskapsfrågor som vi nu debatterar. Sedan måste jag säga, fru talman, att jag är väldigt glad över att vi i slutet av oktober fick till stånd en utredning om att införa ett språk- och samhällskunskapsprov för svenskt medborgarskap.

Detta är någonting som Liberalerna har kämpat för länge. Vi presenterade ett förslag om ett språktest för medborgarskap redan i riksdagsvalet 2002. Det har tagit 18 år. Äntligen tar man nu första stegen för att genomföra detta.

Varför är det så viktigt? Jo, om man inte har en grundläggande förståelse för språket i det land där man vill vara medborgare riskerar man att hamna utanför. Man får svårare att få ett arbete. Man får svårare att känna till sina rättigheter, att förstå samhällsdebatten, att ta del av information och så vidare. Det är otroligt centralt för en person som vill bli medborgare i Sverige att också förstå det svenska språket, tala det och att göra sig förstådd. Men det handlar också om att förstå: Vad är det för regler som gäller i Sverige? Hur fungerar detta samhälle, i grund och botten?

Därför behöver ett språktest kombineras med ett prov i samhällskunskap. Det här är inte för att på något sätt peka ut människor eller skapa något sorts spricka i Sverige utan precis tvärtom: Det här är otroligt viktigt för samhörigheten i vårt land, för att människor ska kunna vara inkluderade, för att man ska kunna vara en aktiv samhällsmedborgare och för att man ska vara medveten om vilka rättigheter man har.

Vissa undantag kan behövas för personer som kanske är väldigt gamla eller som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att kunna klara ett sådant prov, till exempel. Det är klart att det är så. Men i grund och botten är det ändå så att för dig som vill ta steget att bli medborgare i Sverige måste det medborgarskapet också vara laddat med ett innehåll och ett värde som hjälper dig i din integration i Sverige.

Från Liberalernas sida är vi alltså väldigt positiva till detta, och jag ser i betänkandet att det nu finns en bred enighet i Sveriges riksdag. Det har det inte alltid gjort. Liberalerna har år efter år lagt fram dessa förslag och blivit nedröstade. Men nu finns detta stöd, och det är också tack vare de andra partierna som ingått januariavtalet som vi nu får till stånd denna utredning.

Fru talman! I betänkandet finns en annan fråga som är väldigt viktig och som utredningen också ska titta på. Det handlar om att inget barn ska behöva riskera att föras utomlands och bli bortgift. I dag ger inte den svenska lagen barnen ett tillräckligt skydd mot detta. Det finns en allvarlig lucka i lagstiftningen om medborgarskap i Sverige, och det är att lagen i praktiken ger föräldrarna rätt att för sina barns räkning ansöka om att deras svenska medborgarskap ska sägas upp.

Det kan till exempel handla om en person i Sverige som lever i en hederskultur eller hederskontext. Föräldrarna för barnet utomlands, gifter bort barnet och kan sedan säga upp barnets medborgarskap. Om personen är över tolv år – vilket vi ändå får hoppas – ska personen underteckna blanketten. Men om personen inte har någon hemvist i Sverige, hur ska våra myndigheter då kunna säkerställa att barnet har fått säga sin åsikt? Hur kan vi säkerställa att barnet inte utsätts för hot och tvång från sin släkt eller från sina föräldrar? Det är omöjligt att göra det i dag.

Därför menar Liberalerna i vår kommittémotion att det måste kunna ske en domstolsprövning av att dessa skäl finns om man vill frånsäga ett barn dess medborgarskap. Om inte det finns är barnet nämligen skyddslöst gentemot sina föräldrar, och en sådan situation kan vi inte ha i Sverige. Detta är som sagt någonting som utredningen också ska titta på.

Fru talman! Jag tycker att vi i Sverige också bör titta lite på en del andra länder där det finns goda system för hur medborgarskapet kan uppvärderas. Vi har kommit en bit på vägen i Sverige med medborgarskapsceremonier och andra saker, och det är väldigt viktigt. I grund och botten handlar medborgarskapet om ett rättsligt kontrakt som innebär att individens relation till staten regleras vad gäller sådana saker som värnplikt, att få rösta och sådant.

Det räcker dock inte. Medborgarskapet är inte bara någonting som finns på ett papper. För att vara en aktiv samhällsmedborgare krävs det också att man förstår sitt samhälle och kan vara en aktiv samhällsmedborgare. Det är just detta som vi vill främja.

Fru talman! Vi debatterar i denna speciella och turbulenta tid socialförsäkringsutskottets betänkande 2019/20:SfU16 om medborgarskap.

Att vara medborgare i ett land innebär både rättigheter och skyldigheter. Det är ett speciellt förhållande som innebär rätten att exempelvis rösta i alla val när man har fyllt 18 år och även att kandidera. Vi har alltid rätt att komma in i Sverige, och vi har en absolut rätt att bo och arbeta här. Vi kan representera Sverige. Vi har också skyldigheter att bistå samhället i tider av kris. Medborgarskapet är någonting fint. Sverige, liksom andra nationer, vore ingenting utan sina medborgare.

Det vanligaste sättet att bli medborgare i Sverige är att födas i Sverige och ha en eller två föräldrar med svenskt medborgarskap. Det går självklart också att förvärva medborgarskap som barn eller i vuxen ålder. Över 1 miljon människor som har fötts med ett annat medborgarskap har i dag ett svenskt sådant. Att Sverige har växt på det sättet är en styrka för vårt land.

Fru talman! Det har gjorts reformer tidigare gällande medborgarskap. För några år sedan infördes regeln om att Sveriges kommuner ska anordna ceremonier för nya medborgare. Många hade redan självmant tagit ett sådant initiativ.

Just nu sitter en utredning och ser över regelverk kring medborgarskapet och dess status. I det sammanhanget är det särskilt relevant för min och Miljöpartiets del att lyfta fram det som rör att stärka barns rättigheter och få bort möjligheten att genom en snabb avanmälan frånsäga barnet det svenska medborgarskapet, exempelvis när barn riskerar att bli bortgifta i ett annat land och fara oerhört illa.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Från Moderaternas sida vill vi yrka bifall till reservation 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)