Nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring

Fru talman! Vi ska nu debattera om det behövs nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring, den utredning som regeringen beslutade om den 6 februari.

Jag börjar med att yrka bifall till reservationen i betänkande SfU25, eftersom jag tycker att utredaren ska få fortsätta sitt viktiga arbete utan fördröjning. Ett delbetänkande är planerat till den 1 februari 2021 och betänkandet i sin helhet till den 1 november 2021.

Utredaren ska bland annat ta ställning till hur en ny grund för uppehållstillstånd ska utformas för att göra det lättare för högkvalificerade att arbeta i Sverige, samt åtgärder för att motverka så kallade kompetensutvisningar och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Arbetskraftsinvandring är viktig för Sverige, som är ett land i behov av internationell kompetens. Det är också angeläget att kunna erbjuda goda anställningsvillkor och att systemet inte missbrukas av vissa arbetsgivare. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Fru talman! Utredaren ska, som jag sa tidigare, lämna förslag på hur en ny grund för uppehållstillstånd bör utformas för högkvalificerade personer som har för avsikt att söka arbete och för personer som vill starta företag i Sverige, ta ställning till om reglerna för uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet är ändamålsenliga, göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller så kallade kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare, bland annat när det gäller avvikelser i anställningsvillkoren hos en tidigare arbetsgivare och tillämpningen av begreppet branschpraxis, samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Utredaren ska också ta ställning till om det finns behov av regler till skydd för en arbetstagare som inte kan få förlängt uppehållstillstånd för arbete.

Utredaren ska ta ställning till om ett försörjningskrav för familjemedlemmar till arbetskraftsinvandrare ska införas, kartlägga hur och i vilken utsträckning regelverket för arbetskraftsinvandring används för organiserat missbruk, kartlägga i vilken utsträckning deltidsarbetande arbetskraftsinvandrare, särskilt i arbetskraftsintensiva branscher, är utsatta för exploatering, ta ställning till om uppsåtliga förfaranden som möjliggör inresa i Sverige kan ske med stöd av uppehållstillstånd som utfärdats på oriktiga uppgifter och om detta ska straffbeläggas. Utredaren ska också kartlägga förekomsten av handel med uppehållstillstånd för arbete.

Detta är endast några av de frågor som utredningen ska se över.

Jag delar utskottets bedömning att arbetskraftsinvandring är viktig för Sverige, som är ett land i behov av internationell kompetens, vilket jag också sa i början av mitt anförande. Det är därför angeläget att lösa frågan om till exempel kompetensutvisningar och att motverka missbruket av systemet för arbetskraftsinvandring.

Vi socialdemokrater tycker att utredningsdirektiven täcker detta på ett bra sätt, så att en gedigen och heltäckande utredning ska kunna göras.

Fru talman! Det verkar inte heller som om det finns så stor enighet mellan de fyra partier som har samarbetat för att göra ett tillkännagivande till regeringen om nya direktiv, eftersom de har skrivit var sitt särskilt yttrande där man kan läsa: Vi hade emellertid gärna sett … Vi hade helst sett … Vi hade dock gärna sett … Dessutom anser vi att …

Det verkar alltså inte som om de fyra partierna är helt överens om hur dessa nya direktiv ska se ut.

För att få en bra utredning som inte fördröjs vidhåller jag att det vore bra om utredaren får fortsätta sitt viktiga arbete.

Fru talman! Den pågående coronaepidemin påverkar många stora delar i samhället, inte bara detta som handlar om arbetskraftsinvandring. Jag vill i detta sammanhang lyfta fram de gröna näringarna, som är helt beroende av invandrad arbetskraft. Det visar att invandrarna är mycket viktiga, inte minst när det gäller de gröna näringarna och skogsindustrin. Det betyder att många av landets gröna företag har det svårt just nu. Jag har framfört denna synpunkt till landsbygdsministern och att regeringen måste göra någonting som är viktigt just nu.

Fru talman! Partierna som står bakom januariavtalet är överens om att problemet med kompetensutvisningar måste lösas. Det står i utredningsdirektiven att ett särskilt visum för högkvalificerade personer som vill söka jobb eller starta företag ska införas. Vidare står det att dagens regler för arbetskraftsinvandring måste värnas.

Samtidigt har det kommit besvärande rapporter om att det naturligtvis förekommer fusk och utnyttjande av systemet och att organiserad brottslighet är kopplad till arbetskraftsinvandringen. Fusk, utnyttjande av systemen och organiserad brottslighet hör inte hemma i vårt samhälle, och det ska inte på något sätt kopplas till arbetskraftsinvandringen.

Centerpartiet anser därför att det är viktigt att vi kommer till rätta med denna problematik. Systemet ska nämligen inte utnyttjas av människor, och människor ska inte komma i kläm. Detta är naturligtvis viktigt att lösa.

Det som vi samtidigt ska göra, och som vi tar på allvar, är att värna dagens system. Förslagen om krav på heltid och en viss lönenivå kommer att slå hårt mot seriösa företagare. Vi behöver hitta vägar framåt för att finna lösningar som inte skadar företag som är helt beroende av arbetskraftsinvandringen.

Betänk att bara under förra året drog arbetskraftsinvandringen in 34 miljarder kronor i ökade produktionsintäkter och 12 miljarder kronor i ökade skatteintäkter som kan gå till skolan, vården och omsorgen i hela vårt land. Och i dessa dagar när vi verkligen behöver intäkter till inte minst dessa områden är det viktigt att vi medverkar till att vi får också en fortsatt arbetskraftsinvandring. Många svenska företag kan nämligen bara hitta rätt kompetens bland arbetskraftsinvandrare. Det är därför som vi måste genomföra förslag som stoppar fusket och som ser till att den organiserade brottsligheten verkligen försvinner. Men vi måste också överväga hur vi gör och att vi gör på rätt sätt, eftersom det är viktigt att systemet fungerar på ett bra sätt.

Inom ramen för januariavtalet har vi gemensamt landat i ett utredningsdirektiv som på ett balanserat sätt kombinerar och värnar om att utveckla systemet, samtidigt som vi naturligtvis måste komma åt fusket och brottsligheten. På grund av oron för att det nya direktiv som vi i dag ska ta ställning till förlänger tiden för genomförandet av de åtgärder som är nödvändiga säger vi nej till utskottets initiativ, och jag yrkar bifall till reservationen i betänkandet, under punkt 1.

Fru talman! Med detta sagt måste jag och vi i Centerpartiet konstatera att det förslag som vi har att ta ställning till i dag inte skiljer sig nämnvärt från det som finns i det befintliga utredningsdirektivet. Det verkar i stället som om det bara handlar om att kritisera snarare än att faktiskt nå riktiga resultat.

Låt mig också påminna om att dagens system med arbetskraftsinvandring faktiskt är en borgerlig alliansreform som är helt nödvändig för den svenska ekonomin, för våra svenska företag som faktiskt är de som skapar inkomster till vårt land och för vår gemensamma välfärd, inte minst nu när vi står inför en mycket svår ekonomisk kris, som jag inledde med att säga.

Fru talman! Socialförsäkringsutskottet har genom möjligheten i riksdagsordningen tagit ett utskottsinitiativ om att tillkännage sin uppfattning om direktiven till den utredning som nyligen tillsattes om arbetskraftsinvandring. Den majoritet som har röstat för att göra det var Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Man ska inte överdriva betydelsen av det som denna konstellationen har enat sig om. Det finns en bred enighet i riksdagen om att de så kallade kompetensutvisningarna är och har varit ett problem, även om det har blivit ett mindre problem på senare år. Att arbetsgivare som lurar och utnyttjar arbetstagare ska straffas tror jag inte heller att vi är principiellt oeniga om.

En annan del som finns i initiativet är att Migrationsverket ska få anställningskontraktet vid ansökan. I det sammanhanget är det värt att påpeka att det i sig inte hindrar att ett nytt avtal sluts i något skede. Den frågan utreddes förra mandatperioden, men det visade sig omöjligt att genomföra en sådan reglering. I den utredning som är tillsatt ingår det att överväga att anmäla förändringar som är av större vikt i anställningsvillkoren och vad de i så fall får för konsekvenser för arbetstillståndet.

Fru talman! Det har kommit fler förslag i socialförsäkringsutskottet gällande denna utredning. KD och SD är eniga om att det ska vara ett lönegolv på 35 000 kronor i månaden. Det är ett förslag som skulle omöjliggöra för många branscher att rekrytera någon utifrån. Jag är glad över att Moderaterna och Västerpartiet inte gick Kristdemokraterna till mötes i de delarna, för det hade fått stora negativa konsekvenser för svensk ekonomi och svensk arbetsmarknad.

Fru talman! Jag tror att det finns en bred enighet gällande att människor inte ska utnyttjas och fara illa på arbetsplatser i Sverige. Jag tror att vi alla upprörs när skrupellösa näringsidkare utnyttjat gästarbetare. Vi behöver ta krafttag mot skuggsamhället, inte minst genom kontroller och myndighetsgemensamt arbete.

I grunden ska vi dock värna Sverige som ett land dit människor har möjlighet att komma för att arbeta och bidra till samhället och skapa en bättre framtid för sig själva. Det är något som har gjort Sverige starkt, och det kommer att kunna bygga Sverige starkt även i framtiden när den globala coronakris som vi är mitt uppe i är över.

Jag vill yrka bifall till reservationen.

Fru talman! Ärade ledamöter! Nu står vi här och debatterar arbetskraftsinvandring. Vi är just nu mitt i en ekonomisk kris som slår extremt hårt mot den svenska arbetsmarknaden och våra företagare, det vill säga att det gäller att ha två bollar i luften.

Arbetskraftsinvandringen kommer också att tjäna Sverige stort den dagen Sverige ska resa sig ur den ekonomiska kris vi står inför. Men vi har problem på den svenska arbetsmarknaden med arbetskraftsinvandring som vi från Moderaternas sida vill ta tag i. Det handlar om att minska fel och missbruk av arbetstagare.

Vi har hört vissa kollegor från andra partier här i talarstolen sätta upp ett varningens finger för att vi rör till det i utredningen. Låt mig då påminna de partierna om att den här kammaren redan har fastslagit, kartlagt, utrett och kommit fram till att vi har ett problem med kompetensutvisningar.

Varför ska vi utreda någonting som vi redan har utrett, något som vi redan vet om? Är det för att ingen av oss här inne blir berörd av det? Det är de svenska företagen och de goda arbetstagare som söker sig till Sverige och vill bidra till svensk ekonomi och bygga ett nytt liv här i Sverige som blir lidande. Det är därför vi har gått vidare med utskottsinitiativet där vi vill ändra direktiven, det vill säga att regeringen senast den 1 maj ska komma med nya tilläggsdirektiv till utredaren om att ta fram förslag om hur vi ska stoppa kompetensutvisningar, inte om att vi ska kartlägga och se i ett senare skede om det finns ett behov. Behovet finns. Det finns ett flertal fall där duktiga arbetstagare, det vill säga arbetskraftsinvandrare som har sökt sig till Sverige, för minsta lilla fel kan riskera att riva upp hela sitt liv. Och de som förlorar mest på det, för att vara helt ärlig, är Sverige – vi.

Låt mig ta exemplet Muhammad Irfan, som var doktorand på Karolinska institutet. Tack och lov fick han rätt i Migrationsöverdomstolen. Men Migrationsverket och migrationsdomstolen gjorde en annan bedömning i de tidigare instanserna. Han forskade i medicinsk vetenskap vid institutionen för molekylär medicin. Det är en person som Sverige har stort behov av. Den här personen skulle kunna söka sig vart som helst, någon annanstans i världen, och bygga sitt liv där. Det är därför vi går fram med att stoppa kompetensutvisningarna.

Ett initiativ handlar om att öka sanktionerna mot arbetsgivare om arbetstagaren inte har gjort fel utan arbetsgivaren utnyttjar arbetstagaren, det vill säga att arbetstagarna ska kunna kräva skadestånd. Just nu är de i ett moment 22. Om arbetstagare försöker få rätt mot sina arbetsgivare riskerar de att bli utvisade, det vill säga att arbetstillståndet blir tillbakadraget.

Ett annat initiativ i detta initiativbetänkande som vi går fram med handlar om att du ska ha ett giltigt anställningsavtal när du ansöker om arbetstillstånd. Det ska inte vara ett anställningserbjudande, utan det ska vara det anställningsavtal som du skriver under, för det är då det blir juridiskt bindande. Då kan man också kräva ansvar från arbetsgivare som begår missbruk och gör medvetna fel och där arbetstagaren är den som får betala priset.

Fru talman! Det handlar också om att Migrationsverket ska få direktåtkomst till Skatteverkets databas. Det är många här från andra partier som kommer att peka finger mot oss moderater för att vi har kommit överens med Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Vi har fått majoritet för det här betänkandet i utskottet.

Här handlar det om att få tummen ur och få saker gjorda. Vi har redan utrett och kartlagt, och vi vet att vi har problem med de här sakerna. Nu går vi fram med detta. Bara för att januaripartierna själva inte kommer överens kan inte Sveriges riksdag sitta här på sina händer och bara vänta på dem, utan nu går vi framåt. Därför yrkar vi från Moderaternas sida bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Sverige är en av världens mest avancerade ekonomier med högteknologiska industrier och en tjänstesektor i världsklass. Vi konkurrerar på en global marknad och bygger vårt välstånd på hög produktivitet och högt humankapital.

Fru talman! Den här debatten rör i första hand ett utskottsinitiativ från Vänstern, Moderaterna och Kristdemokraterna om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring. Utskottets initiativ ger oss förhoppningsvis lite snabbare svar rörande hur så kallade kompetensutvisningar ska stoppas. Vi ger utredaren i uppdrag att lägga fram författningsförslag om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet med arbetskraftsinvandring. Det handlar även om rätten till skadestånd för arbetstagare som har utnyttjats.

Det är ett tämligen urvattnat förslag, men vi tar hellre myrsteg i rätt riktning än står och stampar på samma fläck. Som vågmästare i den här frågan väljer vi alltså att ställa oss bakom initiativet i dess helhet och yrkar bifall till utskottets förslag.

Men, fru talman, det här förslaget hade ju kunnat vara så mycket bättre. Vi sverigedemokrater hade tillsammans med Kristdemokraterna förslag till förändringar och förbättringar av direktiven som hade kunnat göra skillnad på riktigt.

Att en så pass avancerad ekonomi som den svenska ibland är i behov av internationell spjutspetskompetens för att fortsätta utvecklas är såklart naturligt. Vi vill främja konkurrenskraften, och vi vill lösa tillfälliga brister i arbetskraften. Det är till exempel allmänt känt att det utbildas för få ingenjörer i Sverige, speciellt inom it. Vi har därför kunnat glädjas åt bland annat indiska it-specialister.

Men de senaste åren har den svenska arbetskraftsinvandringen förändrats. Det handlar allt mindre om kompetens och kvalifikationer och allt mer om låglöneyrken och missbruk. En mycket stor del av arbetskraftsinvandringen till Sverige består i dag av människor med lågkvalificerade yrken, som bärplockare, servitörer, pizzabagare och liknande. Vi har dessutom kunnat se intrikata nätverk av familjebaserad personlig assistans som importeras från hemlandet.

Under tiden är arbetslösheten bland lågutbildade i Sverige, särskilt utrikes födda, enormt hög. Så har det varit år efter år, utan någon större förändring. Nu finns det dessutom all anledning att oroa sig för hur coronapandemin och nedstängningen av ekonomin kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden. Vi talar nu om en arbetslöshet på 9–10 procent – det har vi inte sett på länge. Hur kommer detta att påverka?

Fru talman! Vi hade alltså redan nu kunnat ta det första stora steget i det maratonlopp som lagstiftning är och lägga till fler direktiv. Vi hade kunnat få ett lönegolv på 35 000 kronor i månaden. Det är en summa som försvårar fusk och utnyttjande och samtidigt ger en marginal så att utländsk arbetskraft inte blir en belastning för det svenska samhället. Vi hade dessutom kunnat göra undantag från lönegolvet när det gäller kvalificerade bristyrken där den allmänna lönenivån är lite lägre, till exempel sjuksköterskor och undersköterskor.

Vi hade kunnat ställa försörjningskrav för den som jobbar i Sverige och vill ta hit sina anhöriga – fullt rimligt. Och vi hade kunnat avskaffa så kallade spårbyten, där personer som har fått avslag på asylansökan ändå får stanna för att ansöka om arbetstillstånd i stället. Detta är en möjlighet som har missbrukats; det vet vi. Det ger allt annat än ordning och reda i migrationspolitiken.

Fru talman! Vi beklagar att utskottet inte kunde komma överens om dessa punkter trots att det egentligen borde finnas en hoppande majoritet för dem alla. Men med detta sagt är det ändå glädjande att oppositionen lyckats enas om att förbättra människors villkor på den svenska arbetsmarknaden. Vi ser fram emot fler sådana initiativ.

Fru talman! Vi ska i dag i denna svåra tid debattera tilläggsdirektiv till utredningen om arbetskraftsinvandring.

Fru talman! Arbetskraftsinvandring har historiskt varit positivt för Sverige och bidragit till vårt lands utveckling. En väl fungerande arbetskraftsinvandring kan även framöver tillföra mycket både för den som kommer hit för att arbeta och för det svenska samhället, vår ekonomi och vår arbetsmarknad. Arbetskraftsbrist inom olika branscher och yrken kan hanteras. Människor som kommer hit bidrar med nya kunskaper, och nya kontaktytor skapas.

Men om arbetskraftsinvandringen även framöver ska bidra positivt för arbetstagaren, arbetsgivaren och hela samhället måste det finnas garantier för att de som invandrar inte utnyttjas och inte heller används för att dumpa löne- och arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad. Så är det tyvärr inte i dag, fru talman. Varje dag utnyttjas människor på svensk arbetsmarknad. Ingen i denna kammare kan vara omedveten om det. Det rör sig om människor som har lämnat sina hemländer med löften om arbete till bra lön och sjysta villkor. Väl här är verkligheten en helt annan.

Vänsterpartiet har, tillsammans med denna kammare, ända sedan reformen genomfördes sett smärtsamma exempel på det skrupelfria utnyttjande människor råkar ut för. Vi ser till exempel människor i restaurangbranschen som jobbar tolvtimmarspass alla veckans dagar för bara några tusen i månaden. Vi ser kvinnor på nagelsalonger som tvingas betala tillbaka stora delar av sin lön till arbetsgivaren, och vi ser andra kvinnor inom skönhets- och städbranschen som på grund av sin beroendeställning till arbetsgivaren utnyttjas sexuellt. Vi ser människor som bor i arbetsgivares källare till hutlösa hyror och andra som jobbar på farliga byggen utan skyddsutrustning.

Förklaringen till att detta kan pågå på svensk arbetsmarknad, fru talman, är enkel. De regler som infördes av alliansregeringen och MP präglas av maktobalans till arbetsgivarens fördel. Det är arbetsgivaren själv som avgör huruvida man behöver utländsk arbetskraft, oavsett om skälet är att det faktiskt råder arbetsbrist eller om det verkliga skälet är att man önskar billigare arbetskraft, som på grund av sin beroendeställning även är lätt att utnyttja.

Det är arbetskraftsinvandraren som straffas när arbetsgivaren har gjort fel. Om den anställde får lägre lön eller sämre villkor än vad som utlovats riskerar denne att skickas hem, ofta skuldsatt gentemot den arbetsgivare som faktiskt orsakade att man skickades hem. Arbetsgivaren går i sin tur fri från ansvar och kan begå fel gång efter gång utan konsekvenser. Facken vittnar om att det är svårt, om inte omöjligt, att få insyn i vilka förhållanden som verkligen råder. Många är rädda för att vittna på grund av beroendeförhållandet till arbetsgivaren. Att arbetstillståndet är knutet till en enskild arbetsgivare gör beroendeförhållandet väldigt svårt att bryta.

Fru talman! En gång i tiden gjorde vi i Sverige genom gemensam kamp inom arbetarrörelsen oss av med statarsystemet, där människor var helt i händerna på arbetsgivaren för boende och försörjning. Dagens statare är vietnamesiska Thu på nagelsalongen, marockanska Yassin som diskar på krogen och Xi från Mongoliet som monterar ner asbestplattor på bygget utan skyddsutrustning.

Ända sedan de nya reglerna infördes 2008 har Vänsterpartiet pressat på för att komma till rätta med utnyttjande och slaveri. Vissa steg har tagits, och dessa har vi välkomnat. Men behovet av grundläggande förändringar för att ändra maktobalansen mellan arbetsgivare och arbetstagare kvarstår. Så länge detta inte sker kommer vi att fortsätta att ha en situation på svensk arbetsmarknad där arbetsvillkor och löner är beroende av arbetskraftens ursprung. Så kan vi inte fortsätta att ha det.

Därför behövs tilläggsdirektiv till utredningen. Oviljan att rucka på denna maktobalans till arbetsgivarens fördel framgår av de direktiv som gavs till den nya utredningen kring arbetskraftsinvandring utifrån januariöverenskommelsen.

Vänsterpartiet förväntade mer av en socialdemokratisk regering. Efter att upprepade gånger ha varit i kontakt med regeringen för att försöka hitta en gemensam lösning valde vi i stället att tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna söka en överenskommelse som tar steg för att förskjuta maktobalansen. Det är bra och viktigt att Moderaterna och Kristdemokraterna är villiga att rätta till några av de misstag som gjordes vid genomförandet av reformen 2008. Målet med våra samtal var att hitta förslag som kunde finna ett brett stöd i riksdagen, med förhoppningen att särskilt Socialdemokraterna, som ju har rötterna i arbetarrörelsen, skulle stödja behovet av att stoppa utnyttjandet.

Det är ingen hemlighet, fru talman, att Vänsterpartiet gärna hade sett kraftfullare resultat av överenskommelsen, inte minst gällande arbetsmarknadsprövning och juridiskt bindande anställningsavtal, men de tre partierna lyckades komma överens om några viktiga steg för att börja komma till rätta med den maktobalans som leder till utnyttjande. Förslagen innebär att regeringen senast den 1 maj 2020 ska ge utredningen om arbetskraftsinvandring tilläggsdirektiv.

Utredningens uppdrag ska nu även omfatta att lämna författningsförslag dels för att de så kallade kompetensutvisningarna, det vill säga utvisningar som sker på grund av brister eller avvikelser som är försumbara och ursäktliga, ska upphöra, dels om skärpta straff för arbetsgivare som utnyttjar systemet med arbetskraftsinvandring samt rätt till skadestånd och rätt att stanna för arbetstagare som utnyttjats. Vidare ska utredningen vid behov föreslå en brottsrubricering. Det ska inte vara möjligt att utnyttja människor så som man gör i dag.

Vänsterpartiet ser detta som steg i rätt riktning för att börja komma till rätta med den maktobalans som skapar utrymme för utnyttjande.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! En rätt utformad arbetskraftsinvandring är viktig och bidrar till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi. Samtidigt måste vi värna om de villkor som gäller på svensk arbetsmarknad och motverka missbruk av reglerna. För att vi ska kunna få och främja ett fritt och växande företagsklimat är det nödvändigt att regler och arbetsvillkor upprätthålls. Vi kristdemokrater vill se en arbetskraftsinvandring som är förenlig med dessa värden.

De direktiv som gäller för den pågående utredningen om arbetskraftsinvandring är inte tillräckliga. Jag yrkar därför bifall till socialförsäkringsutskottets förslag till nya kompletterande direktiv för utredningen. Det är för övrigt en utredning som man med mycket stor försiktighet kan säga är efterlängtad, för riksdagen har under flera år och vid flera tillfällen efterlyst åtgärder på just detta område. Kristdemokraterna hade dock gärna sett ytterligare åtgärder för att komma åt detta på riktigt. Jag vill därför hänvisa till det särskilda yttrande som vi kristdemokrater lagt fram i samband med hanteringen av detta ärende.

Kristdemokraterna har tillsammans med Moderaterna och Vänsterpartiet kommit överens om tre punkter. Den moderata riksdagsledamoten Arin Karapet har på ett bra sätt sammanfattat dem, så jag ska inte upprepa dem här.

Jag vill dock lägga till en sak som jag tycker är viktig i de tre punkterna, och det handlar om den person som luras hit till Sverige och som tvingas jobba under arbetsförhållanden eller till en lön som inte alls stämmer överens med det som förespeglats. Denna person ska kunna ange företaget och få möjlighet att vara kvar, alltså ha kvar sitt arbetstillstånd, förutsatt att han eller hon söker arbete. Det som brukar kallas whistle-blower sätts det effektivt stopp för. En person som redogör för att han eller hon inte hanteras rätt eller för att den arbetssituation som personen förväntas komma till inte alls levereras när han eller hon kommer till Sverige har långt kvar och en väldigt hög tröskel när det gäller att ange företaget.

Det finns alltså flera delar i de tre punkter som Kristdemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet har kommit överens om och som med stöd av Sverigedemokraterna också vann majoritet i utskottet som gör utredningen lite bättre.

Fru talman! Vi kristdemokrater har ett särskilt yttrande i denna fråga. Vi hade gärna sett att utredningen fick ytterligare och tydligare direktiv att komma med förslag som på riktigt kommer åt de problem som finns med arbetskraftsinvandring. Tillsammans med Sverigedemokraterna lade vi i utskottet fram fyra punkter, som dock inte vann stöd där.

Den svenska utformningen av arbetskraftsinvandringen strider mot de kunskaper som finns för hur man utformar en framgångsrik modell. Sverige är det enda land i västvärlden som öppnat portarna på vid gavel för personer att utföra lågkvalificerade arbetsuppgifter. Vi tar vidare noll intryck av om det föreligger brist på arbetskraft inom ett visst yrke eller inte, detta trots att det, i alla fall innan coronakrisen slog till, endast var fem länder i Europa som hade högre arbetslöshet än Sverige.

En bärande tanke för oss när vi formulerade våra ståndpunkter var uppfattningen att arbetskraftsinvandringen inte är något som enbart företagen har att bestämma över utan att även landet måste komma in i ekvationen. Visst, det är företagen som anställer, men landet måste ha möjlighet att stipulera vilka villkor som ska gälla för att arbetskraftsinvandring ska vara aktuell. Arbetskraftsinvandringen ska berika även landet, inte bara företagen, och då är det rimligt att Sverige, precis som alla andra länder i västvärlden som har fungerande välfärdssystem, ställer upp ett antal villkor för hur arbetskraftsinvandring ska ske.

De fyra punkter som vi kristdemokrater och Sverigedemokraterna kom överens om är att vi vill ha en begränsning av arbetskraftsinvandringen om lönen ligger under snittlönen, som är 34 900, om det inte rör yrken där det råder brist på arbetskraft. Den undanträngning som nu finns i Sverige, där vi har arbetsföra personer som är arbetslösa, måste stoppas.

Vi anser dessutom att dagens lönegolv, som ligger på 13 000 kronor i månaden, ska höjas till 35 000 kronor i månaden – detta för att komma till rätta med fusk och utnyttjande och säkerställa samhällsekonomisk lönsamhet.

Vi vill ha ett försörjningskrav för de arbetskraftsinvandrare som tar med sig sina familjemedlemmar hit, och vi vill att möjligheten till spårbyte ska avskaffas.

Det kanske kan tyckas lite väl spetsigt att påstå att vår svenska lagstiftning om arbetskraftsinvandring är utformad på ett sätt som strider mot de kunskaper som finns kring hur en framgångsrik sådan ska utformas, men den beskrivningen har jag lånat av migrationsforskaren Magnus Emilsson. Han har också visat att det uttalade syfte som fanns, nämligen att få hit personer till yrken som klassificeras som bristyrken, inte fungerar i praktiken. Tvärtom har en allt större del av arbetskraftsinvandringen skett till yrken där vi redan har ett överskott av arbetskraft.

Det finns inget rationellt skäl till att vi i Sverige ska ha en omfattande arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade jobb när vi har en stor grupp arbetsföra personer som är arbetslösa. Dessa jobb ska gå till svenska arbetslösa, och vi ska inte importera arbetskraft från andra sidan jordklotet.

I detta anförande instämde Jonas Andersson i Skellefteå (SD).

Fru talman! Låt mig börja med att säga att arbetskraftsinvandring är oerhört viktigt för Sverige, för vår ekonomi, för den enskilde och framför allt för vårt näringslivs möjligheter att trygga sin kompetensförsörjning.

Regelverket i Sverige ändrades för ungefär tio år sedan, då man tog bort myndighetsprövning, som det heter. Detta innebär att ryggraden i vår modell för arbetskraftsinvandring är att det är den enskilda arbetsgivaren som ska definiera behovet av att plocka in personal från till exempel tredjeland. Det finns inga politiker som säger: ”Du får, och du får inte”, utan det är företagen själva som definierar sitt behov av kompetens. Detta är ryggraden i systemet, och det är viktigt. Från Liberalernas sida är vi tydliga med att vi står fast vid detta. I januariavtalet finns det också tydliga skrivningar om att det nuvarande systemet ska värnas. Det handlar om detta.

Sedan finns det andra delar som rör arbetskraftsinvandring där det är fullt rimligt att nu börja titta över systemet för att se vilka konsekvenser det kan få. Det finns två exempel, men detta är väldigt disparat.

Å ena sidan tenderar regelverket att vara alltför rigitt när det handlar om vissa personer som till exempel inte kan få sina arbetstillstånd förlängda på grund av en mindre förseelse från en arbetsgivare eller en tidigare arbetsgivare. Detta är vad vi brukar kalla för kompetensutvisningar. I den delen slår den lagstiftning som vi har orimligt hårt mot den enskilde.

Å andra sidan kan man säga att vi har en motsatt situation där enskilda kan bli utsatta för utnyttjande och exploatering av oseriösa arbetsgivare, skenanställningar, att bli lurade till Sverige, att inte få den lön de har rätt till och så vidare. Det är också orimligt.

Detta, fru talman, gör att man nu på mycket goda grunder bör se över systemet för att kunna justera och få det att fungera bättre, samtidigt som det som är ryggraden i vår arbetskraftsinvandring, nämligen att det är näringslivet som bedömer sitt behov av kompetens, behålls.

Det som vi nu specifikt diskuterar i dag är det så kallade utskottsinitiativ som förhandlats fram av Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna och som även Sverigedemokraterna har gett sitt stöd till. Jag uppfattar att dessa förslag ligger mycket i linje med det som den utredning som startats redan ska titta på. Jag ställer mig lite frågande till att vi ska riskera att förlänga utredningen. Det kanske bara leder till större problem för en del arbetskraftsinvandrare som kan handla i kläm. De direktiv man nu har plockat fram ska titta på detta. Det gäller fusk från arbetsgivares sida, kompetensutvisningar och en hel del annat. Detta är vi i Liberalerna positiva till.

En stor del av de frågor som utredningen hanterar ska presenteras i februari nästa år. De sista delarna kommer i november nästa år. Förhoppningsvis kan vi här i riksdagen ta det därifrån och få en ännu bättre lagstiftning för svensk tillväxt och arbetskraftsinvandring.

Fru talman! Jag glömde ta upp en kort aspekt i mitt anförande.

Utskottsinitiativet togs för inte så länge sedan, men saker och ting har förändrats väldigt snabbt i världen. Detta skedde före coronakrisen. I och med att det i utskottsinitiativet finns ett datum som ligger i närtid, den 1 maj, vill jag säga att jag hoppas att det från initiativtagarna finns en förståelse för att datumet kan komma att förskjutas något på grund av krisen. Jag utgår från att ingen tycker att man ska lägga åtgärder som finns på Regeringskansliets bord och som har med smittspridningen att göra åt sidan för detta arbete.

Det var bara det jag ville säga, fru talman. Jag utgår som sagt att det finns en bred förståelse för detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)