Sök

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Allmänna arvsfonden. Riksrevisionens slutsats är att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att nuvarande system med Allmänna arvsfonden avvecklas och att ett nytt system införs för att hantera arv efter avlidna utan arvingar och testamente.

I sin skrivelse håller regeringen till viss del med om de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport, men menar också att Riksrevisionens slutsatser bygger på ett begränsat underlag. Mot bakgrund av Allmänna arvsfondens betydelse för civilsamhället behövs det enligt regeringen en fördjupad analys innan en eventuell process inleds för att avveckla eller förändra systemet med Allmänna arvsfonden.

Med anledning av granskningen har regeringen exempelvis påbörjat ett arbete för att stärka kontroll- och granskningsfunktionerna hos ansvariga myndigheter för arvsfonden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav ett är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 50 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-13

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Totalt cirka 4,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 2 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder. Drygt 1,7 miljarder kronor går till europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning (perioden 2021–2027) och knappt 550 miljoner går till transportbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och godkännande om medlemskap i European Regional Policy Research Consortium (Eorpa). Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-13

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-18

Cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Riksdagen säger ja till regeringens budgetförslag på området.

Mest pengar, cirka 17,3 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Det näst största anslaget, 937 miljoner kronor, går till Statens servicecenter. Finansinspektionen får 846 miljoner kronor.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, bland annat en statlig garanti för krigsförsäkringar och kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven.

Riksdagen godkänner regeringens förslag om investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Riksdagen säger nej till fyra förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

20, 45 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-13

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i riksbankslagen.

Lagändringarna ska bland annat förbättra Riksbankens möjligheter till självfinansiering. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Riksdagen sa även ja regeringens förslag om lagändringar till följd av ändrade EU-regler. Ändringarna rör vilka aktörer som ska få delta i clearing och avveckling av betalningar och värdepapper. Dessa lagändringar börjar gälla den 9 april 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Cirka 47,8 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2025, föreslår regeringen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2025.

Riksdagen sa nej till ett förslag som rör EU-budgeten. Förslaget inkom under allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Cirka 28,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om utgifter för räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Totalt cirka 173,1 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, knappt 167 miljarder kronor går till kommunalekonomisk utjämning. Drygt 6 miljarder går till utjämningsbidrag för LSS-kostnader och 250 miljoner går till tillfälligt stöd till enskilda regioner. Riksdagen sa också nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-12

Bordläggning

2024-12-17

Debatt

2024-12-18

Beslut

2024-12-18

Cirka 8,3 miljarder kronor ut statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på området.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det näst största anslaget Institutens strategiska kompentensmedel får 881 268 miljoner kronor. Anslaget Exportfrämjande åtgärder får drygt 484 367 miljoner kronor.

Riksdagen godkänner också förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att ändra uppdraget för AB Göta kanalbolag.

Riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-11

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 16,4 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, knappt 3,5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Drygt 2,3 miljarder kronor går till klimatpremier och drygt 1,3 miljarder kronor går till åtgärder för värdefull natur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 150 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-11

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-18

Totalt cirka 44,5 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Internationellt bistånd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Den största delen av pengarna, drygt 42,4 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Bland övriga anslag inom utgiftsområdet finns exempelvis Sidas förvaltningsanslag och Folke Bernadotteakademin.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att upphäva vissa riksdagsbindningar när det gäller politiken för global utveckling. Samtidigt sa riksdagen nej förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

43, 138 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-10

Bordläggning

2024-12-13

Debatt

2024-12-16

Beslut

2024-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna i statens budget för år 2025 inom utgiftsområdet Integration och jämställdhet ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 6,2 miljarder kronor. Mest pengar, knappt 5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. 571 miljoner går till särskilda jämställdhetsåtgärder och 168 miljoner går till åtgärder mot utanförskap.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

90, 277 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-10

Bordläggning

2024-12-13

Debatt

2024-12-16

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 6,6 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,6 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard går till biogasstöd och drygt 900 miljoner går till laddinfrastruktur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 152 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-09

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 22 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 7,7 miljarder kronor, går till anslaget Gårdsstöd. Det näst största anslaget, drygt 2,3 miljarder kronor, är anslaget till Sveriges lantbruksuniversitet. Drygt 2,2 miljarder kronor går till anslaget Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

44, 136 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-09

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17

Riksdagen godkände att regeringen ställer en svensk väpnad styrka till förfogande till och med den 31 december 2025. Syftet är att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.

Den väpnade styrkan ska bestå av markförband, specialförband och amfibieförband med högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal.

Det svenska bidraget gäller bland annat markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

43, 137 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ekonomisk ram, på totalt 1 171 miljarder kronor, som under tolv år ska användas för att rusta upp Sveriges transportinfrastruktur. Summan räknas i 2025 års priser.

Under perioden 2026–2037 ska medlen användas till både upprätthållande och utveckling av bland annat vägar och järnvägar.

354 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga vägar och 210 miljarder ska användas till att upprätthålla statliga järnvägar. 607 miljarder ska användas till att utveckla transportsystemet. Bland annat gäller det utveckling av statliga järnvägar och vägar, trimnings- och miljöåtgärder i befintlig infrastruktur samt statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar.

Behandlade dokument

190

Förslagspunkter

20

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

53, 196 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-12

Totalt cirka 105 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till föräldrapenning och cirka 32 miljarder kronor går till barnbidrag.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om lagändringar som begränsar möjligheterna att använda föräldrapenning på arbetsfri tid och när föräldern förvärvsarbetar. Riksdagen sa också ja till förslaget om lagändring för att förlänga det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget. Lagändringarna börjar huvudsakligen gälla den 1 januari och den 1 april 2025.

Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 102 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Totalt cirka 123 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet.

Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat socialförsäkringsbalken och om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 53,9 miljarder kronor, går till anslaget Sjukpenning och rehabilitering. Det näst största anslaget Aktivitets- och sjukersättningar får cirka 51,7 miljarder kronor. Anslaget Försäkringskassan får cirka 10,8 miljarder kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-06

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Riksdagen har behandlat säkerhetspolitikens förutsättningar och inriktning för de närmaste sex åren. Inriktningen är en del av regeringens proposition Totalförsvaret 2025–2030. Riksdagen ställer sig bakom regeringens redovisade inriktning för den aktuella perioden.

Bland annat framhåller såväl regeringen som riksdagen att

• Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt
• Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig medlem i Nato och föra en solidarisk allianspolitik för att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och hela det euroatlantiska området
• politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen
• klimatförändringar utgör ett hot i sig och öka internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till de förslag om säkerhetspolitik som inkommit i motioner, varav ett fyrtiotal är från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar till regeringens bedömningar och ställningstaganden i propositionen.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

66, 196 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-06

Debatt

2024-12-09

Beslut

2024-12-11

Regeringen har föreslagit att uppgifter om anställdas frånvaro ska lämnas till Skatteverket. Det gäller i de fall frånvaron kan ge rätt till föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning, så kallad vård av barn (vab). Riksdagen sa ja till förslaget.

Enligt förslaget ska Skatteverket samla in uppgifterna i samband med arbetsgivardeklarationen, sedan lämnas de över till Försäkringskassan. Försäkringskassan använder uppgifterna i sin kontroll av föräldrapenningsförmånerna.

Regeringens förslag innehåller också en bestämmelse om sekretess som ska gälla i det fall en uppgift om frånvaro inte hör till denna typ av ärende hos Försäkringskassan.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa nya krav på företag inom finanssektorn. Kraven omfattar bland annat företagens riskhantering när det gäller informations- och kommunikationsteknik, incidentrapportering, och testning av digital operativ motståndskraft.

Kraven införs genom en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om digital operativ motståndskraft för finanssektorn (DORA-förordningen) samt följdändringar i flera lagar på finansmarknadsområdet.

Lagändringarna börjar gälla den 17 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-05

Bordläggning

2024-12-10

Debatt

2024-12-11

Beslut

2024-12-11