En effektivare förvaltning av buffertkapitalet
Betänkande 2024/25:FiU36
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 20 maj 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Ja till färre AP-fonder och skärpta kompetenskrav på styrelser (FiU36)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i förvaltningen av buffertkapitalet i de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna).
Förslaget syftar till att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning och innebär bland annat ett minskat antal AP-fonder.
Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar förs enligt förslaget över till Andra AP-fonden. Vidare minskas de tre Stockholmsbaserade buffertfonderna till två fonder genom att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar överförs till Tredje och Fjärde AP-fonden.
Förslaget innebär också krav på att styrelsen i en AP-fond ska ha tillräcklig kompentens inom vissa områden som är särskilt viktiga för förvaltningen av fonden.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:FiU36
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Ja till färre AP-fonder och skärpta kompetenskrav på styrelser
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- En effektivare förvaltning av buffertkapitaletProposition 2024/25:133
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-05-15
Trycklov: 2025-05-15
Alla beredningar i utskottet
Ja till färre AP-fonder och skärpta kompetenskrav på styrelser (FiU36)
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i förvaltningen av buffertkapitalet i de allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna).
Förslaget syftar till att förbättra förutsättningarna för en mer ändamålsenlig och kostnadseffektiv förvaltning och innebär bland annat ett minskat antal AP-fonder.
Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar förs enligt förslaget över till Andra AP-fonden. Vidare minskas de tre Stockholmsbaserade buffertfonderna till två fonder genom att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar överförs till Tredje och Fjärde AP-fonden.
Förslaget innebär också krav på att styrelsen i en AP-fond ska ha tillräcklig kompentens inom vissa områden som är särskilt viktiga för förvaltningen av fonden.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-05-19
Debatt om förslag 2024/25:FiU36
Webb-tv: En effektivare förvaltning av buffertkapitalet
Dokument från debatten
- Måndag den 19 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:118
- Protokoll 2024/25:118 Måndagen den 19 majProtokoll 2024/25:118 En effektivare förvaltning av buffertkapitalet
- Måndag den 19 maj 2025Talarlista 2024/25:20250519
Protokoll från debatten
Anf. 1 Joakim Sandell (S)
Fru talman! Vi har i dag att behandla finansutskottets betänkande 36, En effektivare förvaltning av buffertkapitalet. Det är ett ärende som rör en viktig del av vårt pensionssystem och statens finansiella stabilitet.
Regeringen föreslår i propositionen att antalet buffertfonder inom det allmänna pensionssystemet minskas från fyra till tre. Syftet är att uppnå en mer effektiv kapitalförvaltning och att stärka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar avkastning.
Finansutskottet har behandlat propositionen och föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag. Utskottet anser att en sammanslagning av fonderna kan leda till ökad effektivitet och bättre möjligheter till diversifiering i förvaltningen av pensionskapitalet. Det är viktigt att understryka att förändringen innebär att pensionssystemets grundläggande struktur och trygghet förblir intakt.
Fru talman! En effektiv förvaltning av våra gemensamma pensionsmedel är avgörande för att säkerställa att framtida pensioner kan betalas ut i enlighet med våra åtaganden. Genom att minska antalet fonder och därigenom reducera administrativa kostnader, kan mer avkastning tillföras pensionssystemet till förmån för nuvarande och framtida pensionärer.
AP-fondernas uppdrag är tydligt. De ska förvalta pensionskapitalet på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt med målet att skapa hög avkastning till låg risk. Det är ett uppdrag som vilar på principer om självständighet, stabilitet och långsiktighet. Samtidigt finns ett tydligt etiskt ramverk för investeringarna, där hållbarhetsaspekter vägs in i förvaltningen. Det är en modell som har tjänat Sverige väl och som har bidragit till att värna framtida pensioner utan att ge avkall på etiska värderingar. Att detta uppdrag inte förändras i grunden genom sammanslagningen är en viktig trygghet.
Fru talman! Sedan det nuvarande pensionssystemet sjösattes har AP-fonderna levererat mycket goda resultat. Trots stora svängningar på de finansiella marknaderna har buffertkapitalet växt kraftigt. Fondernas totala tillgångar har mångdubblats över tid och bidragit till att förstärka systemets finansiella ställning. Det är ett kvitto på att det svenska pensionssystemet – med sin kombination av självständiga fonder, tydligt uppdrag och professionell förvaltning – faktiskt fungerar. Den stabilitet och trovärdighet som byggts upp ska vi vara rädda om när vi nu går vidare med dessa förändringar.
Fru talman! Det är också glädjande att regeringen i denna process har lyssnat till arbetsmarknadens parter och till oss socialdemokrater när det gäller vikten av att behålla parternas representation i fondernas styrelser. Den svenska modellen bygger på samverkan. Parterna besitter ovärderlig kunskap om arbetslivets villkor, ekonomisk utveckling och långsiktig trygghet – och deras perspektiv bidrar till en välavvägd och ansvarsfull kapitalförvaltning. Att den rösten fortsatt har en plats i styrelserummen stärker legitimiteten för hela pensionssystemet.
Slutligen vill jag också betona vikten av att sammanslagningen genomförs med stor omsorg och att kompetensen inom de berörda fonderna tas till vara.
Med detta yrkar jag bifall till finansutskottets förslag i betänkandet.
Anf. 2 Ida Drougge (M)
Fru talman! Buffertfondernas syfte är att hantera både överskott och underskott som uppkommer i det allmänna pensionssystemet. Pensionsavgifterna från alla oss som arbetar i dag går till att betala pensioner till dem som nu är pensionärer. Därför kan det skilja sig mellan just inbetalningar och utbetalningar. Där spelar buffertfonderna en stor roll. De hanterar demografiska utmaningar, och de hjälper oss att hantera kostnader och skillnader över tid, trender och konjunkturer. De utjämnar så att det blir rättvisare.
Buffertfonderna har dessutom gått bra de senaste åren sedan de tillkom, precis som tidigare talare nämnde. Totalt sett handlar det om ungefär 2 000 miljarder kronor i buffertfonderna.
När systemet skapades var det tänkt att ha flertalet olika fonder i syfte att sprida risker och investera på lite olika sätt. I dag vet vi emellertid att skillnaderna mellan buffertfonderna är betydligt mindre än vad tanken var från början. Därför har regeringen valt att gå fram med en modernisering av buffertfonderna så att fem av fonderna totalt blir tre. På så sätt kan vi minska förvaltningskostnaderna av fonderna samtidigt som vi höjer kvaliteten och får fler människor som kan göra avvägningar kring svåra investeringar. Förhoppningen är att sänka förvaltningskostnaderna, få ännu mer framgångsrika investeringar och ett bättre underlag för de investeringar som fonderna gör.
I Göteborg kommer två fonder att bli en fond, och i Stockholm kommer tre fonder att bli två fonder.
Utöver detta skärper man kompetenskraven på styrelserna. Det är på tiden att vi moderniserar ett välfungerande buffertsystem till att bli ännu bättre.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 maj.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:FiU36
Webb-tv: Beslut: En effektivare förvaltning av buffertkapitalet
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:119 Tisdagen den 20 majProtokoll 2024/25:119 En effektivare förvaltning av buffertkapitalet
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
En effektivare förvaltning av buffertkapitalet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
2. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
3. lag om upphävande av lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden,
4. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
5. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
6. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
7. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,
8. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter,
9. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
10. lag om ändring i offentlighets och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:133 punkterna 1-10.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.