Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp
Betänkande 2024/25:SkU20
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 20 maj 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Stämpelskatten slopas vid inteckning i skepp (SkU20)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Efter att ett skepp har registrerats i svenska fartygsregistret kan ägaren belåna skeppet. I dag betalas stämpelskatt till staten när en inteckning i skepp beviljas. Stämpelskatten kan vara en stor kostnad för svensk sjöfartsnäring.
Riksdagen delar regeringens bedömning att slopad stämpelskatt skulle stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, motverka utflaggning av svenska fartyg och ha en positiv inverkan på sysselsättningen och kompetensförsörjningen inom branschen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Slopad stämpelskatt vid inteckning i skeppProposition 2024/25:107
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-05-13
Trycklov: 2025-05-13
Alla beredningar i utskottet
Stämpelskatten slopas vid inteckning i skepp (SkU20)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Efter att ett skepp har registrerats i svenska fartygsregistret kan ägaren belåna skeppet. I dag betalas stämpelskatt till staten när en inteckning i skepp beviljas. Stämpelskatten kan vara en stor kostnad för svensk sjöfartsnäring.
Utskottet delar regeringens bedömning att slopad stämpelskatt skulle stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft, motverka utflaggning av svenska fartyg och ha en positiv inverkan på sysselsättningen och kompetensförsörjningen inom branschen.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-05-19
Debatt om förslag 2024/25:SkU20
Webb-tv: Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp
Dokument från debatten
- Måndag den 19 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:118
- Protokoll 2024/25:118 Måndagen den 19 majProtokoll 2024/25:118 Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp
- Måndag den 19 maj 2025Talarlista 2024/25:20250519
Protokoll från debatten
Anf. 12 Marcus Andersson (S)
Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande nummer 20, Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp.
Fru talman! Jag vill börja med att måla upp en bild av vårt närområde. Sverige är ett land som har en lång kust med tillhörande sjöfartsleder. Det har varit en styrka för oss och bidragit till vår export, turism, fiske och handel.
Tidigare konflikter i historien har påvisat hur viktigt det är att ha en egen handelsflotta och hur enkelt små störningar i det globaliserade handelsnätverket påverkar logistikkedjor, något som i sin tur påverkar Sveriges befolkning.
Sverige har länge haft en handelsflotta som har varit stark. Dock har det de senaste 20 åren varit en trend med ett minskat antal svenskflaggade skepp.
Under den så kallade strategiska pausen har vi inte bara sett hur de väpnade krafterna avsevärt har minskat ambitionsnivån utan även hur totalförsvaret och den generella beredskapen inte har varit i fokus.
Under pandemin blev vi varse hur sårbar den globala marknaden var, till exempel när man i Asien satte sina besättningar och skepp i karantän. Ett annat exempel var att det under pandemin inte gick att få tag i narkosläkemedel, utan man fick genomföra operationer med lokalbedövning på grund av störningar i leveranskedjorna.
I Göteborg ligger inte bara Sveriges största hamn utan Nordens största hamn. Våra grannländer i Norden och även Natoallierade räknar med att vi kommer att ta ett stort ansvar för försörjningen av regionen.
En stor del av Finlands import går genom Sverige och våra hamnar. Sveriges geografiska placering med kust mot både Östersjön och ut i Kattegatt gör att vi kommer att behöva hantera maritim säkerhet på en hög nivå.
För att möjliggöra att tullen, Kustbevakningen och marinen kan ägna sig åt de kvalificerade uppgifter de är ålagda i fred, kris och krig behöver Sveriges försörjning säkerställas.
I händelse av höjd beredskap kommer svenska farleder att behöva prioriteras. De ska hållas öppna, och svenska hamnars säkerhet ska garanteras. Vi behöver också säkerställa att vi har en svensk handelsflotta som kan försörja svenska folket, våra grannländer samt våra allierade.
Fru talman! Den nya tidens konflikter är inte alltid fullskaligt krig eller väpnad strid. Så kallade gråzonsoperationer och sabotage kan pågå långt innan en eventuell konflikt tar fart.
I Sveriges ekonomiska zoner har vi nyligen haft sabotage av undervattenskablar samt även Nord Stream 2-incidenter. Sverige behöver snabbt kunna mobilisera och kraftsamla för maritima operationer. Då behöver Sveriges mat, sjukvård och generella försörjning vara tryggad med svenskflaggade fartyg.
I tider av kris och krig behöver Sverige ha tillgång till en egen handelsflotta för att garantera möjligheten att föra varor in och ut ur landet. Att Sverige har ett konkurrenskraftigt regelverk för sjöfart som bidrar till att Sverige har en stark handelsflotta är viktigt för vår säkerhet och vårt välstånd.
Sjöfarten är avgörande för Sveriges handel med omvärlden. Den är ett viktigt verktyg för att flytta fler långväga godstransporter från lastbil till tåg för att minska klimatpåverkan av transportsektorn.
Det alltmer minskande antalet svenskflaggade fartyg är inte bara dåligt för Sveriges beredskap och säkerhet. Det har en direkt negativ påverkan på just tillväxt, arbetstillfällen och skatteintäkter.
Fru talman! Men en kraftigt minskad handelsflotta har Sverige blivit mer beroende av utländska rederier för att försörja landet med varor, bränslen och mediciner. Det blir en helt ohållbar situation ifall vi får en värre kris eller i värsta fall krig i vårt närområde. Vi kan inte räkna med att andra länders fartyg kommer att prioritera Sverige, utan då behöver vi ha en svensk handelsflotta som vi har förfoganderätt till.
Amatörer studerar strategi, och proffs studerar logistik. Detta är ett citat av general Omar Bradley, som bland annat blev försvarschef i USA efter andra världskriget. Det han ville förtydliga med det uttalandet var just en sådan del som vi debatterar i dag.
Om Sverige inte har fartyg som kan frakta och säkerställa att vi får drivmedel, reservdelar till stridsvagnar samt ammunition till förbanden kommer dessa inte kunna lösa sina stridsuppgifter.
Att gå vidare med slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp är ett välkommet steg på vägen för att stärka svensk sjöfart, försvarslogistik och beredskap. Men det finns viktiga delar som regeringen lämnar därhän.
Vi socialdemokrater anser att mer måste göras för att just stärka sjöfarten. En bärande del i detta är att revidera tonnageskatten för att säkerställa ett mer konkurrenskraftigt regelverk för sjöfarten.
Risken med att nöja sig med att ha en lägre ambitionsnivå kan vara att vi ändå inte uppnår det vi strävar efter. Ifall Sverige ska få fler inflaggade skepp behöver vi uppnå en harmonisering av villkor med våra grannländer så att vi kan uppnå de krav som ställs på att tillhandahålla transporter som till exempel Natomedlemskapet kräver.
Det finns även andra viktiga exempel och händelser i närtid som kan belysa läget. Gotlandstrafiken var nyss i upphandlingsskede. Vi är alla här i kammaren väl medvetna om hur strategiskt viktig ön är. Svenska rederier kunde inte ro hem upphandlingen på grund av svenska skatteregler. Tonnageskatten gör att andra länders rederier premieras. Det svenska systemet för tonnageskatt är inte lika tillåtande som tonnageskatten i våra nordiska grannländer.
Vi ställer oss därför bakom förslaget och utskottets ställningstagande. Dock är en bärande del att revidera tonnageskatten för att säkerställa ett mer konkurrenskraftigt regelverk för sjöfarten. Vi socialdemokrater anser att det är en viktig fråga som behöver prioriteras, och vi kommer att fortsätta att följa upp den.
Anf. 13 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Det är ganska glädjande att höra att Socialdemokraterna ändå pratar sjöfart. Tonnageskatten är en viktig del för att vi ska få en sund konkurrens, och stämpelskatten är bara det första steget.
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Marcus Andersson avseende tonnageskatten, som Socialdemokraterna har lämnat ett särskilt yttrande om. Vad i tonnageskatten är det som Marcus Andersson och Socialdemokraterna vill göra ändringar i? Vi ska inte glömma att det faktiskt var Socialdemokraterna som införde tonnageskatten för svensk sjöfart.
Som tidigare ledamot i trafikutskottet ifrågasatte jag tonnageskattesystemet, inte som system utan varför man vid införandet av systemet inte gjorde det tillräckligt stort och tillräckligt inkluderande.
Jag ställde en fråga till dåvarande infrastrukturminister Tomas Eneroth om huruvida man skulle kunna utveckla och utvärdera tonnageskattesystemet. Problemet, fru talman, var att väldigt få fartyg, knappt några alls, valde att ingå i tonnageskattesystemet. Det gick därför inte att utvärdera systemet.
Därför, fru talman, vill jag ställa frågan till Marcus Andersson: Vilka förändringar vill Socialdemokraterna göra i tonnageskattesystemet?
Anf. 14 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Jimmy Ståhl för frågan.
Man kan dra en parallell till vad Sverigedemokraternas mantra i mångt och mycket brukar vara: I grund och botten är allting som har skett sossarnas fel. Och det som sker nu – det är sossarnas fel, eller hur?
Fru talman! När det gäller det som ledamoten Jimmy Ståhl pratade om har ju Sverigedemokraterna möjlighet att påverka detta i dagsläget. Vi socialdemokrater har lämnat ett särskilt yttrande där vi tycker att man behöver göra något här och nu. Jag tycker definitivt att det är viktigt att Sverige så snabbt som möjligt kan få in en svensk handelsflotta. Med det sagt har vi ställt oss bakom betänkandet, med ett särskilt yttrande rörande stämpelskatten.
Jag ser fram emot att ledamoten Jimmy Ståhl lovar att det framöver kommer att komma mer om tonnageskatten. Vi kommer givetvis att följa det betänkandet noga.
Anf. 15 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Det var som jag misstänkte; det var inga konkreta förslag.
Det var som sagt Socialdemokraternas fel att tonnageskatten infördes. Men det är en positiv grej, så det ska inte ledamoten ta alltför hård kritik gentemot sig själv för. Däremot var inte tonnageskattesystemet tillräckligt, och det är det som vi håller på och kämpar för att försöka införa just nu.
Problemet är att vi har konkurrensnackdelar i Sverige. En av de stora nackdelar som uppstod när tonnageskattesystemet infördes var att man tog pengar från nettomodellen så att sjöfarten själv fick betala kostnaden för införandet av tonnageskattesystemet. Man utelämnade också andra viktiga delar som gjorde att det blev en konkurrensnackdel gentemot närsjöfart och fartyg som rör sig i svenska vatten. De behövde korsa gränsen till utländskt vatten, vilket också gav en konkurrensnackdel.
Nu håller regeringen på, mycket tack vare utredningen Vågade skatter – Navigering i sjöfartens förutsättningar. Och vi ska inte glömma Socialdemokraterna. De var med, och det är ett enigt utskott. Vi vill ju alla sjöfarten väl; det måste vi komma ihåg. Det är väldigt positivt!
Men nu lägger vi till andra delar, allt i promemorian Vågade skatter. Den utredning som gjordes var inte positiv. Stämpelskatten, som vi pratar om i dag, är en stor barriär för att göra skillnad för svenska fartyg. Om man inte har gemensamma lösningar med alla andra länder kommer inga fartyg att flagga svenskt. Då har vi ett problem, precis som ledamoten Marcus Andersson påtalade i talarstolen. Varför ska du ha en svensk flagga när du kan ha en dansk flagga?
Det är väldigt viktigt att vi gör de här förändringarna. Regeringen har lagt in ett bareboatregister, och vi inkluderar specialsjöfarten med mera.
Anf. 16 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågan och för att vi kan stå här och belysa vikten av den svenska sjöfarten.
Precis som ledamoten Jimmy Ståhl var inne på är det av vikt att vi har en bred uppslutning kring den svenska handelsflottan. Jag uppfattade dock inte riktigt någon fråga, men jag förstod att ledamoten lade fram vad regeringen vill göra. Det är precis det vi framhäver, och precis det som påvisades i utredningen Vågade skatter – Navigering i sjöfartens förutsättningar.
Där fanns, precis som ledamoten påpekar, flera förslag, men i en del av dessa valde regeringen att inte göra någonting. Jag ser fram emot kommande betänkanden och Sverigedemokraternas nya inriktning när det gäller just handelsflottan.
I grund och botten kan man säga att vi har lyft och betonat det här från Socialdemokraterna. Vi följer frågan, och vi tycker inte att regeringen och Sverigedemokraterna gör tillräckligt för Sveriges säkerhet i frågorna kring handelsflottan.
Anf. 17 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga: Grattis Sverige – nu lägger regeringen fram ett lagförslag som ger svensk sjöfart lite flyt!
Rederierna kanske inte ställer sig i kö för att flagga in fartyg, men den höga tröskel som i dag finns slipar vi ned till obefintlighet. Stämpelskatten kan tyckas vara ganska lågt satt med 0,4 procent, men för de större fartygen blir det ganska stora belopp. Det främjar inte heller rederiernas vilja att satsa på dyr extrautrustning, för de får då ökade kostnader för sina inköp och samtidigt högre skatt om de flaggar svenskt.
En gång i tiden var Sverige en stor sjöfartsnation med en stor svensk flotta och en blomstrande varvsindustri. Tyvärr har politikerna över tid inte värnat sjöfarten. Man har tagit den för given, vilket har lett till att vi i dag har ett historiskt litet antal svenskflaggade handelsfartyg.
Glädjande nog har regeringen tagit tag i sjöfartsfrågorna, och sjöfarten står högt på agendan. Ökningen av svenskflaggade fartyg kommer att ta tid, men nu ger vi förutsättningarna för att få fler svenska fartyg. På kort sikt kan vi glädja oss åt att rederierna väljer att flagga svenskt på nybyggen och på sikt göra den svenska flottan större.
Fru talman! Svenska rederier är i många delar världsledande och ligger långt framme avseende utvecklingen av miljövänliga fartyg. Fartygsinvesteringar innebär stora kapitalinvesteringar. Att dessutom utrusta fartyg med miljöteknik som går utöver minimikraven innebär ännu större investeringar.
Det bli dyrare för svenska rederier som vill ligga i framkant och utrusta sina fartyg med ny klimat- och miljöteknik som går utöver dagens lagstiftning. Rederier som vill investera i ytterligare miljöteknik ombord får därmed en högre kostnad för stämpelskatt. Ett flertal länder har därför avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen, då man har noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och att de samlade skatteintäkterna därmed minskar.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna där de uttrycker oro för att regeringen gör för lite för sjöfarten. Var inte oroliga, blir svaret från oss sverigedemokrater. Mycket har gjorts, men mer kommer att göras. Svensk sjöfart har hittat leendet mot politiken och vet att framtiden är deras.
Det mest glädjande är att det inte finns några större politiska motsättningar i sjöfartsfrågorna. Alla förstår hur viktig sjöfarten är, framför allt för beredskapen. Än tydligare har detta blivit sedan Ryssland brutalt gav sig på Ukraina.
Det arbetas för fullt med att få till en förändrad tonnageskatt som tar bort konkurrensnackdelar gentemot utländskt flaggade fartyg. Det får vara slut på att missgynna vår egen näring. Vi måste arbeta för att stärka all sjöfart – allt från specialsjöfarten, inlandssjöfarten, kustsjöfarten och närsjöfarten till oceansjöfarten.
Fru talman! Som göteborgare med lite saltstänk i blodet måste jag ändå få lyfta några stoltheter inom handelsflottan. Jag ska läsa upp några rederier från en liten ö, Donsö, i södra Göteborg: Furetank Rederi, Rederi AB Donsötank, Sirius Rederi, Tärntank, Veritas Tankers och Älvtank.
Donsö är en relativt liten, bilfri ö i Göteborgs södra skärgård. Man brukar säga: Sätter du en gotlänning på en öde ö överlever han. Sätter du en Donsöbo på en öde ö blir han miljonär. De är riktigt bra affärsmän.
Jag vill även passa på att lyfta fram Thunbolagen, Ahlmark, Destination Gotland och självklart jättarna Stena Line och Walleniusrederierna med samarbetsbolag.
Det finns också en uppsjö svenska rederier som enbart seglar i svenska vatten och även större utländska rederier som är vår motorväg ut på havet mot kontinenten. Då tänker jag på Viking Line, Tallink Silja Line, Polferries, Unity Line, Bornholmslinjen, Öresundslinjen, Finnlines och Wasaline.
De sista rederierna jag nämnt, fru talman, har vi i Sverige stor nytta av. Men de har inte svensk flagg, och vid krig har vi ingen rådighet över dessa över huvud taget. Därför är det av största vikt att arbeta hårt för att få fler svenskflaggade fartyg.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 18 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Ledamoten Jimmy Ståhl står här och teasar den svenska befolkningen och sjöfarten om kommande förändringar i skatten. Precis som i replikskiftet efter mitt anförande skulle jag vilja ställa en fråga utifrån ledamoten Jimmy Ståhls påstående att det kommer mer. Min fråga är: När kommer det? Är det verkligen i nuläget dags att vänta på denna förändring rörande tonnageskatten?
Anf. 19 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! När kommer det? Det är en spännande fråga.
Problemet är att vi har ett gäng som håller på och utreder. Vågade skatter var en utredning som Rikard Engström gjorde. Tyvärr hade han alldeles för lite tid och möjlighet att göra det fullständigt och fullkomligt jättebra.
Jag får ändå säga att jag har respekt för Rikard Engström och hans arbete. Han gjorde en ganska bra utredning, men det saknades vissa delar. Bland annat hade Gotlandsrederierna drabbats görhårt om man hade gått på Rikard Engströms förslag. Där gjorde vi lite förändringar.
Arbetet med utredningen håller på för fullt. Förhoppningsvis kommer den ganska snart. Jag kan inte tidssätta det i dag och vill inte föregripa arbetet. Däremot är jag helt säker på att den kommer att bli jättebra, och det är en av de absolut viktigaste faktorerna.
Sedan har vi naturligtvis andra delar som vi jobbar med. Bland annat har vi den nationella samordnaren, som ska öka den tidigare obefintliga svensk inlandssjöfarten och närsjöfarten. När möjligheten till inre vattenvägar kom 2014 var det helt tyst från regeringen. Det blev ingenting, fast vi hade alla möjligheter.
Men nu ska vi inte svänga utanför debatten, fru talman. Problemet är att jag älskar sjöfart. Jag har jobbat i Göteborgs hamn i 20 år. Jag sover med en båt under kudden. Det är mitt liv.
Att säga att regeringen inte gör tillräckligt är superfel. Vi gör jättemycket för sjöfarten. Vad gör Socialdemokraterna?
Anf. 20 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Jag tackar Jimmy Ståhl för frågan.
Jag, som nog kan ses som en landkrabba i diskussionen om sjöfart, skulle ändå vilja framhålla att vi socialdemokrater gör mycket. Framför allt har vi lämnat ett särskilt yttrande och varit väldigt tydliga i debatten med att ni kan göra mer. Det finns mer att göra. Svensk sjöfart pekar just på tonnagesystemet och tonnageskatten som en viktig del att komma åt.
Du var inne på Gotland. Där såg vi också, fru talman, hur svenska rederier inte rodde hem den upphandlingen. Den tillföll ett annat rederi.
Jag skulle återigen bara vilja påtala att vi i dag inte får något tydligt svar från Sverigedemokraterna i kammaren. De har ju lovat här i dag att det kommer att ske tonnageskatteförändringar, men det återstår väl att se.
Vi socialdemokrater kommer att stå och peka på de otillräckligheter som finns i den svenska sjöfarten rörande försörjning och en svensk handelsflotta.
Anf. 21 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Jag blir lite frågande. Nu är det ju svårt att ställa en fråga till ledamoten Marcus Andersson, men när det gäller färjetrafiken till Gotland är jag ganska säker på att det kommer att vara en svensk flagga på det fartyget. När jag lyssnade på Marcus Andersson, fru talman, upplevde jag att det inte skulle vara en svenska flagga. Då får jag ställa en retorisk fråga: Vilken flagga hade Marcus Andersson sagt att det var om han hade kunnat svara? Det kommer vi inte att få reda på nu, fru talman.
Anf. 22 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Vilken underbar start på veckan – att stå här i kammaren och debattera avskaffandet av stämpelskatt vid inteckning i skepp! Detta är en skatt som länge har ansetts behöva ses över eftersom skattesatsen på 0,4 procent av inteckningsbeloppet helt enkelt har varit för hög. Nu blir det ingen skattesänkning, utan någonting ännu bättre: Skatten avskaffas helt och hållet från den 1 juli i år.
Att landet styrs av en handlingskraftig regering med starkt näringslivsfokus spelar roll. Flera kontraproduktiva och skadliga skatter som exempelvis plastpåseskatten, avfallsförbränningsskatten och flygskatten har avskaffats. Andra skatter har sänkts, och flera är på gång att sänkas.
Det är glädjande att höra att även Socialdemokraterna har insett att skattelättnader inte nödvändigtvis leder till minskade skatteintäkter. Tvärtom leder de till fler jobb och till en kraftigare utveckling av den svenska ekonomin.
Fru talman! Sjöfarten har stor betydelse för utrikeshandeln och näringslivet. Ett jobb på sjön beräknas ge fyra jobb på land. Det handlar om skeppsmäklare, rederipersonal och jobb i hamnar och på myndigheter med mera.
Av Sveriges export och import sker 90 procent via sjöfart. Sjöfarten bidrar inte bara till att stärka den svenska ekonomin utan är livsviktig för att upprätthålla Sveriges maritima kompetens. Det krävs en svensk handelsflotta av en viss storlek för att de som utbildar sig till sjökaptener och andra sjöyrken ska ha möjlighet till praktik. Det är också viktigt för svenska företag som tillverkar fartygsutrustning att ha tillgång till testbäddar för innovationer – för att inte tala om vikten av en svensk flotta om kriget kommer och möjligheterna att få förnödenheter via land- och luftvägar försvinner. Då blir svenskflaggade fartyg verkligen en fråga om liv och död.
Tyvärr har den svenska handelsflottan uppvisat en negativ utveckling under de senaste decennierna. Rederier har anammat en utflaggningsmodell genom att placera fartyg under alternativ flagg, vilket ger dem kostnadsbesparingar genom minskade avgifter samt mer flexibla standarder för fartygsdrift.
För några år sedan avlämnade trafikutskottet en rapport om sjöfarten och dess konkurrenskraft. I denna utmärkta rapport finns följande exempel om skillnaderna i registreringsavgifter och skatter mellan Sverige och Singapore: För ett fartygsbygge på 67 000 bruttoton med ett kontraktspris på 70 miljoner dollar och en belåningsgrad på 70 procent, där det tas ut tio inteckningar, pantbrev och anteckningar om innehav av pantbrev uppgår de totala kostnaderna i Sverige till knappt 1 300 000 kronor varav stämpelskatten är 1 250 000 kronor, registrering av fartyget 16 100 kronor, registrering av inteckningar 21 000 kronor och anteckningar om innehav av pantbrev 9 800 kronor. Motsvarande avgifter i Singapore uppgår till cirka 270 000 kronor.
Fru talman! Det blev en uppstapling av siffror här, men sammanfattningsvis är skillnaden i registreringskostnad för fartyget 1 miljon svenska kronor – till Sveriges nackdel. Man behöver inte leta efter exempel från Singapore. Det är även billigare att registrera fartyg i Danmark. Där var stämpelskatten 0,2 procent för ett tiotal år sedan, för att sedan avskaffas helt. Danmark är också det land flest svenska fartyg har flaggat ut till.
Fru talman! Med sitt beslut att avskaffa stämpelskatten tar regeringen ett viktigt steg mot att attrahera fler fartyg att använda svensk flagg. Stämpelskatten har pekats ut som en av nyckelfaktorerna som är hämmande och gör svensk flagg oattraktiv för fartygsägare som vill registrera sina fartyg. Nu tar vi bort stämpelskatten och stärker den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 23 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för anförandet! Jag tänkte som sagt inte gå upp och ta repliker i detta ärende, men jag kunde inte låta bli när man nu återigen drog in oss socialdemokrater i allmänna skattepolitiska frågor. Jag ska försöka hålla mig till ämnet.
Jag har ett par frågor till Boriana Åberg. Vi har debatterat detta tidigare i replikskiften rörande tonnageskatten och just den utredning som ligger till grund för bland annat sänkningen av den slopade stämpelskatten. Vad anser man att man behöver göra åt tonnageskatten, och när? Moderaternas samarbetsparti, fru talman, har ju tydligt sagt att man ska förändra tonnageskatten.
Anf. 24 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Tack till Marcus Andersson, som gav mig möjlighet att förklara varför jag drog in Socialdemokraterna i debatten!
Det är inte varje dag Socialdemokraterna ställer sig bakom sänkta skatter. Det är snarare tvärtom. För Socialdemokraterna är skatter något livsviktigt. Ju fler skatter och ju högre skatter, desto bättre, tycker Socialdemokraterna. När de för en gångs skull visar lite förnuft och ställer sig bakom en skattesänkning – i det här fallet till och med avskaffandet av stämpelskatten – tycker jag att Socialdemokraterna ska få beröm och uppmuntras att tänka på samma sätt även när det gäller andra skatter.
Sänkta skatter och avskaffade skatter leder inte automatiskt till minskade skatteintäkter utan tvärtom oftast till stora samhällsekonomiska vinster. I slutändan ger det större skatteintäkter. Det gäller till exempel avskaffandet av värnskatten, som Socialdemokraterna faktiskt genomförde – visserligen för att hålla sig kvar vid makten. Det visade sig vara en plusaffär för staten.
Anf. 25 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Jag kan väl börja med att lägga lite fokus på vad skatt är och vad det ger. Socialdemokraterna ser det inte på något sätt som ett självändamål att ha jättehöga skatter, utan det vi säger är att vi ska ha en välfärd. En del av den går in i det som diskuteras i dag, till exempel försvaret. Där ser man också att skatteintäkter finansierar andra saker, till exempel att ge folk möjlighet att studera i och med studiebidragen.
Låt mig återgå till ärendet. Jag hör fortfarande inget svar på frågan om stämpelskattsbetänkandet, som vi debatterar i dag. Jag skulle jättegärna vilja ha en allmänpolitisk skattedebatt, men jag förstår att fru talmannen inte vill det. Därför avslutar jag med att upprepa frågan: Varför väljer Moderaterna och Boriana Åberg att inte ta vara på den svenska handelsflottan och införa en förändring av tonnageskatten så snart som möjligt? Jag och Socialdemokraterna anser inte att vi kan vänta med detta åtagande, fru talman.
Anf. 26 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Det är ju just det vi gör! Vi avskaffar den skatt som rederier har påpekat är det största hindret för att flagga svenskt, det vill säga stämpelskatten.
När det gäller tonnageskatten undrar jag om Marcus Andersson har läst på vad tonnageskatt är. Men jag ska inte ställa någon fråga, för han har ingen ytterligare replik.
När tonnageskatten skulle införas skedde det efter att det gått fram och tillbaka, med den ena utredningen efter den andra. En utredning var säkert en decimeter tjock! Man diskuterade bland annat var gränsen skulle gå. Den sattes vid en bruttodräktighet på 100 ton, vilket var fel. Den skulle ha satts vid 20 ton. Man skulle också ha involverat olika slags båtar, till exempel sådana som gör reparationer på undervattenskablar till havsbaserad vindkraft, underhåller oljeplattformar och liknande, det vill säga servicefartyg.
Som min kollega Jimmy Ståhl påpekade arbetar Regeringskansliet med detta. Det kommer alltså. Jag föreslår att Marcus Andersson ställer frågorna ”när” och hur” till ansvarig minister. Vi har en frågestund med ministrarna varje torsdag. Passa på och ställ frågan där den hör hemma!
(Applåder)
Anf. 27 Anders Ekegren (L)
Fru talman! Dagens debatt ska handla om slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp. Lyssnar man på debatten tror man att den handlar om tonnageskatten, men en sådan debatt kommer lite senare.
Den 27 juni 2023 tillsatte den nuvarande regeringen en utredning som resulterade i promemorian Vågade skatter – navigering i sjöfartens förutsättningar. Syftet var att se om det fanns behov av att ändra reglerna för stämpelskatt vid inteckning i skepp och tonnagebeskattningen.
Det fanns det, och först ut är regeringens proposition om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Längre fram kommer positiva förändringar när det gäller tonnageskatten; det är självklart väldigt viktigt att man utreder frågan. Det var faktiskt Socialdemokraterna som införde tonnageskatten. Redare som jag har talat med anser att det inte går att hantera den. När man nu tar fram ett nytt förslag om tonnageskatt är det därför viktigt att det blir bra.
Svensk sjöfart är inte som den var när jag växte upp i Göteborg under 60- och 70-talen. Då fanns det hur många rederier som helst. En uppgift vi hade i skolan var att följa rederiet Transatlantics fartyg Arizona över de vida haven.
Att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp är ett sätt att stärka svensk sjöfart och bland annat minska utflaggningen och få nya fartyg att bli svenskregistrerade. I dag finns många fartyg registrerade i de danska och norska fartygsregistren. I många länder betalar redarna ingen stämpelskatt alls, vilket har gjort att redarna väljer att registrera sig i dessa. Om stämpelskatten slopas blir förutsättningarna mellan olika länder mer likartade. Av samtal jag har fått kan denna åtgärd samt en bättre tonnageskatt hindra fortsatt utflaggning.
Fru talman! Jag har läst igenom många remissvar och tidningsartiklar om förslaget. Remissinstanserna är väldigt positiva och ser detta som ett steg i rätt riktning.
Trots att det inte handlar om så stora belopp – cirka 10 miljoner per år – anser Trafikanalys att signalvärdet är stort och att det kan leda till att nya företag väljer att registrera sina skepp i Sverige. Ur ett beredskapsperspektiv är det också viktigt. Ett svenskflaggat fartyg seglar under svensk lag och kan därför disponeras av Sverige i kris och krig.
Trafikanalys anser vidare att 85 procent av de ombordanställda på ett svenskregistrerat fartyg är svenska medborgare, och fler svenskregistrerade fartyg innebär med stor säkerhet fler svenska ombordanställda. Även det vore till fördel ur ett beredskapsperspektiv, och det skulle stärka det svenska sjöfartsklustrets kompetensförsörjning.
Det finns även positiva bieffekter av förslaget. Havs- och vattenmyndigheten och Svensk Sjöfart anser att detta kan ha positiva effekter på klimatet och miljön. De konstaterar att det blir billigare att investera i moderna miljövänligare fartyg.
Regeringen bedömer att det kommer att kosta staten cirka 10 miljoner kronor per år, vilket är en blygsam summa för staten men innebär minskade kostnader för sjöfarten. Vissa remissinstanser tror att statens kostnader blir mindre då fler fartyg kommer att svenskregistreras.
Förslaget går helt enkelt i rätt riktning för svensk sjöfart. Jag yrkar därför bifall, fru talman, till skatteutskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 28 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Det blir tätt mellan mina inlägg från talarstolen. Nu beror det på att ledamoten Anders Ekegren kommenterade införandet av tonnageskatten, och jag vill bemöta det han sa.
Jag blev tvungen att kolla upp det här. När tonnageskatten kom 2017 ingick som en del i beslutet att den skulle utvärderas. Det är bland annat därför nuvarande utredning gjorts.
Min fråga blir densamma som jag ställt till alla andra ledamöter i kammaren i dag: När kommer förslaget? Hur kommer ledamoten att verka för att detta ska gå igenom så snart som möjligt?
Anf. 29 Anders Ekegren (L)
Fru talman! Jag blir alltid lite förvånad när man utmanas i skattefrågor av en socialdemokrat. Det är ju inte Socialdemokraternas bästa gren, om man säger så. Jag har deltagit i debatter tidigare. Vissa gillar helt andra saker, men socialdemokrater verkar gå igång på att höja skatten. Det som är lyckosamt i dag är att vi är överens om förslaget.
År 2017 hade vi en socialdemokratisk regering. Det är alltså en socialdemokratisk regering som har infört tonnageskatten. Men jag säger så här: Det hade varit jättebra om vi kunde införa förslaget i höst, men det är självklart viktigt att en ny tonnageskatt inte blir som den nuvarande. Den måste fungera. Förslaget måste bli bra.
Jag är från Göteborg, och det finns alltid personer som tycker att man kan prata med en göteborgare när det gäller sjöfart. Jag tror att detta förslag när det ska läggas fram måste vara bra och innebära positiva förändringar. Vad jag förstår är det i dag väldigt många rederier som väntar. Man tycker att det här med stämpelskatten är ett steg i rätt riktning, men man vill också se förändringar när det gäller tonnageskatten. Men det är jätteviktigt att detta blir bra.
Vad jag har förstått av de samtal jag har fått finns det i dag rederier som säger ungefär så här: Blir det inte en bra tonnageskatt kommer vi att flagga ut från Sverige och använda oss av ett annat alternativ. Därför måste detta förslag bli bra. Det får inte bli som 2017 års förslag.
Anf. 30 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Svaret på frågan är alltså att man utreder och ser över detta, och så kommer det att komma ett optimalt förslag någon gång framåt i tiden, helt enkelt. Vi socialdemokrater har sagt, och jag säger igen, att vi tror att detta går att lösa rätt enkelt och snabbt. Det finns redan underlag och en utredning som säger hur och vad.
Med det sagt skulle jag egentligen bara återigen vilja påtala att jag inte har fått något svar på när detta kommer och att svensk handelsflotta fortfarande är i behov av en förändrad tonnageskatt.
Anf. 31 Anders Ekegren (L)
Fru talman! Jag har samma svar som tidigare. Jag skulle nog om jag var socialdemokrat ligga ganska lågt i denna fråga. Det var nämligen ni som införde den nuvarande tonnageskatten 2017. Det blev inte bra, och det är många företag som har valt att inte använda sig av detta. Jag tycker att vi nu ska göra om och göra rätt så att det blir en tonnageskatt som faktiskt går att använda sig av. Om detta tar några veckor mer eller mindre tycker inte jag är något stort problem. Ni satt ju faktiskt i regering till 2022, så ni hade fem år på er att rätta till tonnageskatten. Man kan fråga sig varför ni inte gjorde det.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 maj.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:SkU20
Webb-tv: Beslut: Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:119 Tisdagen den 20 majProtokoll 2024/25:119 Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
2. lag om ändring i sjölagen (1994:1009).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:107 punkterna 1 och 2.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.