Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Betänkande 2024/25:SkU19
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 20 maj 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Ändring i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SkU19)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om justeringar i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. På grund av utformningen av de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater är justeringarna i praktiken endast av betydelse för personer med hemvist i Danmark för vilka avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor är tillämpligt.
Beslutet innebär att arbete som en person som bor i Danmark utför på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt eller utländskt bolag under vissa förutsättningar kan beskattas i Sverige. Beslutet ska säkerställa beskattning även vid uthyrning av personal.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2025.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosattaProposition 2024/25:128
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-05-13
Trycklov: 2025-05-13
Alla beredningar i utskottet
Ändring i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SkU19)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om justeringar i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. På grund av utformningen av de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater är justeringarna i praktiken endast av betydelse för personer med hemvist i Danmark för vilka avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor är tillämpligt.
Ändringen innebär att arbete som en person som bor i Danmark utför på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt eller utländskt bolag under vissa förutsättningar kan beskattas i Sverige. Ändringen ska säkerställa beskattning även vid uthyrning av personal.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-05-19
Debatt om förslag 2024/25:SkU19
Webb-tv: Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Dokument från debatten
- Måndag den 19 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:118
- Protokoll 2024/25:118 Måndagen den 19 majProtokoll 2024/25:118 Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
- Måndag den 19 maj 2025Talarlista 2024/25:20250519
Protokoll från debatten
Anf. 3 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Vi ska debattera skatteutskottets betänkande nummer 19 om lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Sverige har en modern arbetsmarknad med en befolkning som arbetar på flera olika sätt. Vi har arbetare som befinner sig på plats, och vi har tjänstemän som distansarbetar. Vi har också till exempel en andel löntagare som är utomlands bosatta personer som utför arbetet utomlands på grund av anställning eller uppdrag i ett svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige. Det är just för dessa som lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta behöver justeras.
Fru talman! Sverige har ett gott samarbete med våra nordiska grannländer. Och det finns en mängd synergieffekter som vi bara kan dra nytta av när vi jobbar tillsammans på den internationella arenan. Det inbringar således skatteintäkter till Sverige och respektive land när vi gör på detta sätt.
Mycket av vår nordiska regions styrka är att vi eftersträvar en aktuell och flexibel arbetsmarknad och har skattelagstiftningar som möjliggör nationell och regional tillväxt. Den 23 september 1996 undertecknade de nordiska länderna ett multilateralt avtal för att undvika dubbelbeskattning för just inkomst och förmögenhet. Det var ett tydligt kliv in i den moderna arbetsmarknaden med det så kallade nordiska skatteavtalet.
I en värld av tullar och nationalistiska rörelser är det viktigt att Sverige tar ansvar och fortsätter med främjande samarbeten för att bygga avtal för just en flexibel och stark regional arbetsmarknad. Det ska finnas en tydlig och modern skattelagstiftning och bestämmelser i intern rätt som säkerställer beskattningen av inkomster som staterna har tilldelats beskattningsrätt för.
Fru talman! Vi socialdemokrater har kämpat för att få ett nytt Öresundsavtal på plats. Nu när det träder i kraft från och med den 1 januari 2025 gäller ett nytt skatteavtal mellan just Sverige och Danmark, det så kallade Öresundsavtalet. Avtalet gäller skatter på inkomster från och med inkomståret 2025, det vill säga inkomster som kan deklareras 2026. Den kamp vi förde och alla de påtryckningar vi gjorde har burit frukt.
Öresundsregionen är en omfattande arbetsmarknad för Sverige och Danmark. Öresundsavtalet är viktigt för alla som jobbar. I till exempel Skåne är det extra viktigt. Sverige och Danmark behöver med Öresundsregionen vara en ledstjärna i världen och visa hur gynnsam gemenskapen mellan våra grannländer är för ekonomi, företagande och individ. Denna gemenskap underlättar även i vardagen för dem som bor i regionen och vill röra sig fritt mellan länderna.
År 2000 fick svenskar och danskar en spännande möjlighet när Öresundsbron invigdes. Våra länders arbetsmarknader utvidgades ytterligare i former som man bara hade drömt om. År 2003 undertecknades det första Öresundsavtalet, som möjliggjorde för regionens invånare att röra sig fritt, jobba och bo på ett sätt som inte tidigare varit lika aktuellt. Bron blev inte bara ett infrastrukturprojekt och ett landmärke utan även en metafor för just en gränsöverskridande vardag.
Fru talman! Efter en viss tid uppstod utmaningar och moderniseringsbehov av Öresundsavtalet. Arbetspendlarna i regionen hade stött på diverse frågor och byråkratiska hinder. Detta var uppenbart under många år, och vi socialdemokrater har kämpat för att få en förändring på plats.
Öresundsavtalet är en viktig fråga i skatteutskottet för oss socialdemokrater. Sveriges invånare har länge förtjänat ett nytt avtal. Därför har vi drivit frågan sedan 2012. När vi styrde tog vi initiativ till en översyn och inledde även förhandlingar om ett nytt avtal. Vi har även under den nuvarande regeringen fortsatt att vara drivande för en ny överenskommelse.
Med ett tydligt skatteavtal stärker vi Sveriges konkurrenskraft och gör vardagen enklare för vanligt folk. Öresundsavtalet bidrar till Sveriges investeringar och ekonomi och skapar fler arbetstillfällen.
Den ökade pendlingen ligger i fas med det nya Öresundsavtalet. Sedan 2020 har antalet pendlande stigit gradvis, och helårsstatistiken av pendlande räknades upp till 20 119 personer 2023.
Med avtalet förenklar vi för både arbetsgivare och arbetstagare. Från och med nu gäller det även för de offentligt anställda personerna.
Fru talman! Regionens attraktivitet och tillväxt är viktig för Sverige och Danmark. Med bra och enkla avtal stärker vi regionen och konkurrerar med andra regioner. Det sker i en värld som blir alltmer sammanknuten och där Öresundsregionen har varit och fortsätter att vara en flexibel arbetsmarknad. Då kan vi locka till oss mer kompetens och investeringar.
Det har skett mycket i Öresundsregionen, och det kommer det att fortsätta göra. Därför är det viktigt att inte luta sig tillbaka och tänka att det är klart, att det är löst. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta följa avtalet.
Med Öresundsavtalet säkerställer vi ett framgångsrikt samarbete i Sveriges närområde. Det är grundstenen för att regionen och länderna ska kunna utvecklas och skapa arbetstillfällen. Detta understöder arbetsgivare och arbetstagare. Det stärker Sverige in i framtiden.
Anf. 4 Erik Hellsborn (SD)
Fru talman! I dag ska vi alltså diskutera en justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, också kallad SINK. Förslaget kan synas tekniskt, men det rör en principiellt viktig fråga: att upprätthålla svensk beskattningsrätt när arbetskraft hyrs in till svenska arbetsgivare, även om arbetet delvis utförs utomlands.
Varför behövs förändringen? Sedan 2021 bortser vi från det formella anställningsförhållandet och ser i stället till var den faktiska, ekonomiska arbetsgivaren finns. Detta ekonomiska arbetsgivarbegrepp säkerställer att personer som hyrs in till svenska verksamheter beskattas här.
Skatteverket har dock pekat på en lucka. Om den inhyrda arbetstagaren skickas utomlands under kortare perioder, högst hälften av arbetstiden under en tolvmånadersperiod, riskerar inkomsten att helt eller delvis falla utanför svensk beskattning. Det nu aktuella förslaget täpper till luckan genom att tydliggöra att även detta arbete, som utförts utanför Sveriges gränser, ska omfattas av SINK under samma tidsgräns som redan gäller för anställda i svenska företag. Det är särskilt viktigt i Öresundsregionen.
I det nya Öresundsavtalet har Sverige och Danmark lovat varandra att se till att tilldelad beskattningsrätt verkligen kan utnyttjas. Dessa justeringar behövs således för att avtalet ska fungera fullt ut så som det är tänkt.
Det handlar i mångt och mycket om rättvisa. En svensk som är bosatt i Malmö och arbetspendlar till Köpenhamn ska inte behandlas sämre än en dansk som är bosatt i Köpenhamn och hyrs in av ett svenskt bolag i Malmö. Båda bidrar till svensk välfärd när arbetet faktiskt utförs åt en svensk arbetsgivare.
Likabehandling är också avgörande för konkurrensneutralitet. Det finns annars risk för snedvridningar som gynnar utländska bemanningslösningar framför inhemska.
Enligt utförd konsekvensanalys berörs endast ett litet antal individer, främst med hemvist i Danmark. Därför är den offentligfinansiella effekten försumbar. Men principen är desto viktigare; vi ska inte öppna onödiga kryphål som kan utnyttjas i större skala i framtiden. Skatteverkets kostnader begränsas till enklare information och it-anpassningar, och inga företag belastas med nya administrativa krav. Det är med andra ord ett kirurgiskt ingrepp som ger maximal rättssäkerhet till minimal kostnad.
Alla remissinstanser, däribland Svenskt Näringsliv, Skatteverket och Försäkringskassan, har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan större invändningar. Det råder med andra ord brett samförstånd om att förslaget är både nödvändigt och väl formulerat.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025, vilket ger arbetsgivare rimligt med tid att anpassa rutinerna. Samtidigt markerar vi att lika lön för lika arbete också betyder lika skatt för lika arbete, oavsett var arbetstiden råkar förläggas under kortare perioder.
Fru talman! Genom den aktuella propositionen säkerställer vi att den svenska skattelagstiftningen hänger ihop med våra internationella åtaganden, värnar neutral konkurrens och upprätthåller allmänhetens förtroende för skattesystemets rättvisa. Lagändringen är liten i omfång men stor i betydelse – för rättvisan, för skattebasen och för ordningen i Öresundsregionen.
(Applåder)
Anf. 5 Crister Carlsson (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU19 Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
I det här ärendet verkar vi vara tämligen överens över partilinjerna. Det Moderaterna strävar efter, där det är möjligt, är att sänka skatten. Hittills har vi prioriterat att sänka skatten för vanliga löntagare. Vi sänker skatten på arbete för att motivera fler att ta ett jobb och så att vanliga människor kan få behålla mer av sina pengar. Vi sänker skatten på ISK för att uppmuntra svenskar att spara mer och skaffa sig till exempel en insats till sin bostad.
Moderaterna och Tidöpartierna vill dock alltid dessutom förenkla, förtydliga och inte minst ta bort skadliga skatter. I det här fallet blir det en förenkling och ett förtydligande. Bakgrunden till förslaget är det nya Öresundsavtalet med Danmark som trädde i kraft i december 2024 och som ställer krav på att svensk lag säkerställer beskattningsrätt för Sverige även i de fall där arbete utförs i hemviststaten eller tredjeland.
Enligt nuvarande SINK-regelverk gäller redan att visst arbete utomlands ska anses som arbete utfört i Sverige. Detta gäller dock inte uthyrd arbetskraft, vilket nu förtydligas. Du bor i Danmark men jobbar tillfälligt för ett svenskt företag via ett danskt bemanningsföretag. Du arbetar på distans från Danmark, och med den nya regeln kan Sverige beskatta din inkomst. Det räcker alltså inte att arbetet fysiskt sker utanför Sverige; om kopplingen till den svenska arbetsgivaren är stark nog kan det ändå anses som arbete utfört i Sverige.
Det gäller att vi i Sverige behåller vår skattekraft i Sverige för att finansiera skola, vård, omsorg och mycket annat. Men kan det vara en idé och rättvist att sänka den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta? De åtnjuter ju inte de sociala förmånerna på samma sätt som vi som bor i Sverige. Förslaget skulle då innebära sänkt skatt för cirka 90 000 personer som är bosatta utomlands.
En närbesläktad skatt är exitskatten, som är väl värd att nämna. År 2022 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en ny utredning för att se över beskattningen av kapitaltillgångar för personer som flyttar utomlands. Och det är nog en kvalificerad gissning att det när Socialdemokraterna pratar om att ”titta på skatten” handlar om att höja och inte sänka.
År 2023 lades denna utredning självklart ned av nuvarande regering. Argumenten mot exitskatt är flera: Den skrämmer bort investerare och företag. Sverige blir oattraktivt när man inte kan lita på staten. Färre investeringar i landet gör oss fattigare och minskar skatteintäkterna. Det är egentligen moraliskt fel att staten låser in människor i länder. Skatten tas ut på tillgångar och inte inkomster. Individernas pengar är låsta i företagets värde; det är inte pengar man har i handen. Det låser in kapital, och en stark ekonomi med tillväxt kräver rörligt kapital där pengarna kan investeras i nya smarta idéer.
En annan aspekt som är kopplad till detta är att dessa regler inte får försvåra generationsskiften i familjeföretag, till exempel när barn till företagare bor utomlands.
Skattereformerna kring ägande har skapat trygghet som gör att framgångsrika företagare väljer att stanna i Sverige. Skatt på ägande i sig och inte på avkastning är enormt skadligt för framgångsrika växande företag, då det på papperet kan se ut som om det finns stora värden trots att det i praktiken kanske inte finns likviditet att betala skatten med.
Jag läste en artikel om att tusentals förmögna individer har sökt sig bort från England då man tagit fram nya regler som innebär höjd skatt på inkomster och kapitalvinster. Svenska rådgivare rapporterar om en ökad hemflytt bland svenskarna, vilket såklart är bra för oss. Här menar kritiker att Storbritannien riskerar att förlora inte bara stora skatteintäkter utan också kompetens och investeringar.
Samma fenomen har man sett i Norge, men vi har även haft det i Sverige. När skatterna på arv och gåva och därefter förmögenhetsskatten avskaffades var det för att locka tillbaka framgångsrika entreprenörer till Sverige. Den riktigt stora fördelen som uppstod är att entreprenörer, som ofta är smarta innovatörer, stannar kvar eller kommer tillbaka till Sverige för att utveckla sina bolag eller starta nya. Man investerar sin kompetens och sitt kapital i sina företag här, vilket skapar jobb och välstånd. Det kan väl aldrig vara fel?
De som menar att det skulle vara ett problem att Sverige har fått fler framgångsrika entreprenörer borde svara på hur Sverige skulle bli bättre om dessa lämnade landet. Låt oss inte skapa detta problem här i Sverige igen!
(Applåder)
Anf. 6 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att det är fascinerande och roligt att vi står här och debatterar just argumenten kring skattesänkningar och dylika frågor.
Jag tror att majoriteten av Sveriges befolkning, alltså en rätt stor andel, tycker att det är rätt kärva tider nu. De kanske inte riktigt delar bilden att de skattesänkningar som ledamoten Crister Carlsson står här och uttrycker sig stort och pompöst om sipprar ned till dem som knappt har råd med mat i dag. Jag skulle därför vilja ställa frågan till ledamoten Crister Carlsson och Moderaterna hur de tänker att skattesänkningarna faktiskt kommer att bidra till att få gemene löntagares ekonomi att gå ihop.
Anf. 7 Crister Carlsson (M)
Fru talman! Tack för frågan, Marcus Andersson! Det här är ju en evig diskussion vi har mellan partierna.
Jag anser, precis som jag säger, att man genom att stärka företagen och innovationen och få hit innovatörer – som många gånger kan vara rika – stärker hela Sveriges ekonomi. Vi får en större kaka att dela på. Det är det vi måste sträva efter. Sveriges ekonomi måste bli större.
Socialdemokraterna pratar hela tiden om de rika, och jag funderar på vilka de rika egentligen är. Socialdemokraterna vill till exempel inte höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. Många som jobbar inom vården hamnar över den gränsen. Till exempel sjuksköterskor som har en vidareutbildning och relativt hög lön och som jobbar mycket övertid kommer över brytpunkten.
Tycker ledamoten Andersson att de människorna ska klås på ännu mer skattepengar? En person kanske till exempel åker från sin familj på julaftons morgon, så att barnen får fira sin jul själv, och får då lite övertid och pengar i handen. Borde den personen då inte få behålla åtminstone hälften i sin plånbok?
(Applåder)
Anf. 8 Tredje vice talman Kerstin Lundgren
Jag påminner ledamöterna om att den här debatten handlar om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.
Anf. 9 Marcus Andersson (S)
Fru talman! Min intention var inte att gå upp och ha ett replikskifte med ledamoten Crister Carlsson gällande betänkandet, men jag kunde inte låta bli när han tog upp den allmänpolitiska skattefrågan i sitt anförande. Jag kände att jag ändå ville bemöta det.
Jag är själv anställd i vården, Crister Carlsson, som stödassistent inom en kommunal verksamhet. Jag delar till viss del din bild i vissa frågor, men tyvärr kanske inte speciellt mycket rörande skattepolitiken. Det som är lite intressant är att du var inne på höga skatter när du benämnde hur och vem som skulle få skattesänkningarna. Vi har flera olika företrädare som är ute och pratar om till exempel marginalskatterna. Där kom det nyligen en rapport om hur hög inkomst man måste ha för att åka på en marginalskatt på 50 procent, och det visar sig att man då är uppe i 560 000 i månaden. Det visar den senaste statistiken. Ja, hör och häpna! Det är med de skattereduktioner som finns.
Det finns en jätteintressant rapport som man kan ta del av. Nu har jag tappat namnet på den, men det går säkert att googla fram vad rapporten heter.
Jag vet inte om vi riktigt delar samma bild om den statistik som finns. Det finns ett flertal olika redovisningar och undersökningar som påvisar att om skattesänkningar skulle generera ytterligare jobb är det inte direkt en vinnande faktor i den här frågan.
Återigen: Moderaterna och Sverigedemokraterna har konsekvent missbedömt läget. Arbetslösheten har nu stigit, och man skar ned på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det man ville göra var att sänka skatten för de allra rikaste.
Anf. 10 Tredje vice talman Kerstin Lundgren
En påminnelse om debattens ämne är uppenbarligen någonting som man kan behöva komma med flera gånger. Dessutom påminner jag samtliga ledamöter om att tilltalet i kammaren är att alla talar via talmannen. Jag brukar ha överseende med något enstaka du, men blir det väldigt många brukar jag påtala detta.
Anf. 11 Crister Carlsson (M)
Fru talman! Jag hörde ingen riktig fråga från ledamoten Andersson. Jag vill ställa en fråga till honom.
I sitt tal sa han att Socialdemokraterna har utövat påtryckningar vad gäller Öresundsavtalet och att S har kämpat för det. Då måste jag tänka till och fundera. Varför har det inte hänt under de åtta år när Socialdemokraterna satt i regeringen? Varför har det inte hänt tidigare?
(Applåder)
(TREDJE VICE TALMANNEN: Detta får ses som en retorisk fråga eftersom det var en slutreplik.)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 maj.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:119 Tisdagen den 20 majProtokoll 2024/25:119 Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Justering i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
2. lag om ändring i lagen (2024:1208) om ändring i lagen (2024:509) om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:128 punkterna 1 och 2.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.