Sök

En dömd person ska i större utsträckning än i dag kunna avtjäna till exempel ett fängelsestraff i det EU-land där han eller hon bäst förväntas kunna återanpassa sig socialt i samhället. De svenska påföljder som ska kunna överföras till andra EU-länder är fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bland annat innebär att Kriminalvården ska pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till ett annat EU-land för att verkställas där. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU:s regler om straffrättsligt samarbete.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2015-02-12

Datum

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

En person som inte längre har någon inkomst av arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad.

Från den 1 mars 2015 gäller att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon varken får ersättning eller aktivt söker arbete.

Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela regler för undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2015-02-10

Datum

2015-02-11

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse om EU:s verksamhet under 2014. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet och är tillbakablickande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt motioner från allmänna motionstiden 2014 om samarbetet inom EU. Motionerna handlade om Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen, utvidgningsprocessen, EU:s förbindelser med omvärlden, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskeripolitik, miljö-, närings-, infrastruktur- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

42, 155 minuter

Justering

2015-05-19

Datum

2015-02-10

Bordläggning

2015-05-27

Debatt

2015-05-28

Beslut

2015-06-03

EU beslutade under 2014 om sanktioner mot Ryssland. För att kunna genomföra sanktionerna fullt ut i Sverige krävs det nationella beslut. I december förra året beslutade därför regeringen bland annat att införa förbud mot att köpa, importera och transportera krigsmateriel eller så kallad paramilitär utrustning från Ryssland.

Att införa sanktioner kräver riksdagens godkännande inom en viss tid, annars slutar de att gälla. Därför har regeringen föreslagit att riksdagen godkänner beslutet om sanktioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-05

Datum

2015-02-06

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-12

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Dominica om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Datum

2015-02-06

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Uruguay om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Datum

2015-02-06

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vissa kulturfrågor. Motionerna handlar bland annat om scenkonstområdet, bild- och formområdet och kulturskaparnas villkor.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2015-02-05

Datum

2015-02-06

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-12

Taxeringen av lantbruksenheter förenklas inför 2017 års fastighetstaxering. Bland annat tas den så kallade värdefaktorn kostnad bort i modellen för att värdera skogsmark och storlekskorrektion ska inte användas på småhus eller mark för småhus. Det görs även andra förenklingar av taxeringen av lantbruksenheter. Syftet med förslagen är att förenkla både för enskilda, företag och Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-03

Datum

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen uppmanade regeringen i ett så kallat tillkännagivande att på nytt ta upp arbetet med översynen av Arbetsförmedlingen.

2014 gav dåvarande alliansregeringen en utredare i uppdrag att göra en översyn av Arbetsförmedlingen. I januari 2015 beslutade den nuvarande regeringen att avsluta utredningen innan den var klar. Men riksdagen anser att utredningen bör slutföras och uppmanade därför regeringen att återuppta utredningen senast den 15 april 2015.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2015-02-05

Datum

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-12

Riksdagen uppmanade regeringen att se över hur unga under 18 år ska kunna dömas till helgavskiljning med fotboja och sedan återkomma med ett lagförslag. Helgavskiljning innebär till exempel att en ung person under helger kan avskiljas från sin vanliga miljö för att istället delta i en bestämd verksamhet. För att se till att personen befinner sig där den ska kan exempelvis elektronisk fotboja användas.

Riksdagen sa också ja till den proposition regeringen lagt fram kring ungas brottslighet. Det ska stå i lagen att kommuner och myndigheter som handlägger ärenden om ungas brottlighet måste samverka. Detta för att samarbetet kring unga som begår brott ska bli bättre. Ungdomstjänst ska påbörjas inom två månader efter att dom om ungdomstjänst har trätt i kraft. Det ska inte heller krävas något samtycke av den unge för att ungdomstjänst ska kunna utdömas.

Lagändringarna gäller från och med den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2015-02-03

Datum

2015-02-04

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016-2020. Förslaget innebär följande.

Från och med 2016 ska målet för det militära försvaret vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja landets säkerhet. Detta ska ske genom att

• hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen
• förebygga och hantera konflikter och krig
• skydda Sveriges handlingsfrihet vid politisk, militär eller annan påtryckning och om det krävs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp
• skydda samhället.

Målen för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Krigsförbanden i Försvarsmaktens organisation får en ny inriktning från 2016. Alla delar av organisationen som har uppgifter att lösa vid höjd beredskap organiseras som krigsförband och ges ett krigsduglighetskrav. Krigsförbanden består av stående förband, kontraktsförband, hemvärnsförband och depåförband. Utöver krigsförbanden finns det en förbandsreserv och en personalreserv. Försvarsmaktens operativa förmåga bör utgå från målen för det militära försvaret och kraven på tillgänglighet i fredstid och på beredskap för intagande av höjd beredskap.

I övrigt ser riksdagen positivt på att regeringen har aviserat att den planerar att förstärka försvarsbudgeten under perioden med 10,2 miljarder kronor i de kommande budgetpropositionerna. Riksdagen välkomnar också att regeringen tänker utreda försvarets personal-, materiel- och logistikförsörjning och att den militära närvaron på Gotland ska stärkas.

De säkerhetspolitiska frågorna i regeringens proposition behandlades i försvars- och utrikesutskottets betänkande 2014/15:UFöU5.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

64, 240 minuter

Justering

2015-06-04

Datum

2015-02-04

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tog upp Riksrevisionens rapport om informationssäkerhet i den civila statsförvaltningen. Riksrevisionens slutsats var att arbetet med informationssäkerhet inte är ändamålsenligt och lämnade ett antal rekommendationer till regeringen. Regeringen instämde i stort, men betonade också att ändringar redan gjorts på området och att ytterligare åtgärder övervägdes.

Riksdagen såg allvarligt på Riksrevisionens slutsats men konstaterade också att regeringen har påbörjat ett förändringsarbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Datum

2015-02-04

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Företag som bedriver olje- och gasverksamhet till havs, så kallad offshore-verksamhet, ska vid allvarliga olyckor utanför EU rapportera till det EU-land där de är registrerade.

Regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet ska utarbeta regler för hur rapporteringen ska gå till. Ansvarig myndighet ska kontrollera att regelverket följs.

Riksdagen sa ja regeringens lagförslag. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som syftar till att fastställa minimikrav för att förebygga allvarliga olyckor vid olje- och gasverksamhet till havs och att begränsa konsekvenserna av sådana olyckor. Sverige inför bara de regler som är nödvändiga för länder som inte har egen gas- och oljeutvinning till havs.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-05

Datum

2015-02-04

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Ett företag som har utfört arbeten inom ramen för husskatteavdragen RUT och ROT ska på fakturan tydligt lista antal arbetade timmar, debiterade kostnader för material och debiterade kostnader för annat än hushållsarbete och material. Det ska också framgå tydligt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en tydligare bild av det utförda hushållsarbetet och genom detta bättre verktyg för kontroller.

Skatteutskottet tycker det är bra att företag som utfört arbeten inom ramen för RUT och ROT måste lämna tydliga uppgifter om arbetet och kostnader. Utskottet anser vidare att det behövs en bred samhällsekonomisk studie om husskatteavdraget och förutsätter att frågan tas upp av regeringen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2014-11-27

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Personalliggare införs på byggarbetsplatser i Sverige. Syftet är att motverka svartarbete och förbättra konkurrensen. De som bedriver byggverksamhet ska anmäla till Skatteverket när de påbörjar byggverksamhet och de ska föra elektroniska personalliggare. Byggherrarna ska dokumentera personuppgifter för de personer som arbetar i verksamheten. Skatteverket ska kunna göra oannonserade besök på byggarbetsplatser för att kontrollera personalliggaren.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2015. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 10,5 miljarder kronor. Skatteverket får drygt 7 miljarder, Kronofogdemyndigheten knappt 2 miljarder och Tullverket drygt 1,5 miljarder.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 74 minuter

Justering

2014-12-09

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till energi. Förslaget innebär ändringar i fyra av de tio anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag för stöd till investeringar i laddinfrastruktur för elfordon. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag i övrigt.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 2,5 miljarder kronor. Mest pengar går till energiforskning (knappt 1,2 miljarder) och till Statens energimyndighet (drygt 274 miljoner).

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 101 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till regional tillväxt för 2015. Den sammanlagda summan i statens budget för regional tillväxt är drygt 2,7 miljarder kronor. Pengarna går till olika regionala tillväxtåtgärder (knappt 1,5 miljarder) och till transportbidrag (knappt 401 miljoner). I summan ingår även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om drygt 5,3 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2015. I utgiftsområdet ingår näringspolitiska insatser, utrikeshandel och främjande av handel och investeringar. Allianspartiernas förslag innebär ändringar i förhållande till regeringens förslag i tre av anslagen. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - Forskning och utveckling, som får knappt 2,5 miljarder kronor.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ett nytt mål för näringspolitiken. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ett ändrat uppdrag för Fouriertransform AB. Avslutningsvis lade riksdagen regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

42, 131 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen beslutade att återförvisa kulturutskottets betänkande om fördelningen av pengar i statsbudgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2015. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet.

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 75 minuter

Justering

2014-12-12

Datum

2015-02-02

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-18