Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Herr talman! Denna debatt behandlar utgiftsområde 19 med rubriken Regional tillväxt. Vi moderater har på detta område inte något annat förslag till anslagsfördelning än regeringen. Däremot har vi ett särskilt yttrande och kommer att avstå från att delta i beslutet kring pengarna.

Innehållet inom området beträffande den regionala tillväxtpolitikens inriktning skiljer sig från regeringens. Regional tillväxtpolitik omfattar fler områden än de som finansieras inom detta utgiftsområde såsom arbetsmarknad, infrastruktur och näringspolitik. Det gör i sin tur att det blir mer komplext att titta på hur olika åtgärder ger effekt enskilt eller i kombination, och åtgärder kan vara såväl konjunkturella som strukturella. Det finns ett antal indikationer som styr mot bättre uppföljning, och dessa tar sig utskottet nu an brett över partierna för att följa upp.

Jag vill nu säga en del om den moderata motionen för regional tillväxt och vårt alternativ för Sverige. Vi tar vår utgångspunkt i de gröna näringarna som tillväxtmotor och ett fortsatt konstruktivt arbete inom landsbygdsprogrammet som underlättar för människor att bo och arbeta på landsbygden samtidigt som den lokala servicen bibehålls och utvecklas. Turism, den tidigare satsningen på Matlandet Sverige och Attraktionskraft Sverige är alla delar som bidrar till en mer levande och vital landsbygd.

Hela Sverige ska leva. En förutsättning för detta är att människor kan bo och verka såväl i städer och i tätorter som på landsbygden. Vi vill ge människor och företag över hela landet möjligheter att växa och utvecklas.

Vi minns säkert alla "mackdöden" som symboliserade en landsbygd som kände sig undanskuffad och bortglömd. Det duger inte. Regionalpolitikens inriktning måste därför vara att säkerställa att servicenivån kan upprätthållas på landsbygden genom bland annat investeringar i infrastruktur, it och bredbandsutbyggnad. Det ska vara möjligt att driva företag och verksamheter i hela landet.

Vårt mål är ett företagarklimat som är dynamiskt och innovativt i hela landet, i storstad såväl som på landsbygd och allt däremellan. Innovationer, entreprenörskap och nytänkande ska uppmuntras och inte tryckas ned.

Sverige är ett fantastiskt innovatörsland, men det förutsätter att idéer tas till vara, att småföretag får möjlighet att växa och utvecklas, att bra affärsidéer vinner mark och inte minst att potentialen i att kvinnor startar och driver växande företag tas till vara, precis som vi totalt vill öka företagandet.

Vårt utgångsläge är också att människor framöver kommer att behöva och vilja köpa långt många fler tjänster och att detta ökar i takt med samhällsförändringarna. Det finns en stor potential i att stora städer växer än mer och att städer, tätorter och landsbygden följer efter, inte på bekostnad av någon annan utan sida vid sida. Sverige behöver alla.

Regeringens förslag om höjda skatter på jobb, företagande och transporter är ett oroande slag rakt i hjärtat på svensk landsbygd och den regionala tillväxten. Höjd bensin- och dieselskatt leder till försämrade villkor för den som bor på landet och är beroende av bilen för att ta sig till arbete och skola. Kollektivtrafik är sällan ett realistiskt alternativ för människor som bor och arbetar på landsbygden, utan man hänvisas ofta till bil, vilket innebär att det krävs förbättrade villkor och en väl fungerande infrastruktur i stället för nya skatter och pålagor. Ytterst handlar infrastruktur om att människor ska ha en fungerande vardag och att företag ska kunna leverera eller få gods transporterat till sig.

Regioners möjlighet att locka till sig nya företag är beroende av att det finns fungerande transporter och kommunikationer. För enskilda företag kan en god infrastruktur leda till att man sänker sina kostnader och därmed får ökad produktivitet och lönsamhet. På så sätt stärks företagets konkurrenskraft, och det blir möjligt att nå nya marknader och nya kunder.

Vi ser med oro på framtiden för flyget. Bromma flygplats är hotad av denna regering. Samtidigt fortsätter Miljöpartiet inom regeringen att driva på för en ny flygskatt som slår direkt mot både svenska resenärer och svenskt flyg och har betydelse för den regionala tillväxten. Riksdagens utredningstjänst har i en beräkning visat att en flygskatt riskerar att leda till en minskning av antalet inrikes resenärer med upp till 1,2 miljoner människor. Varianter på flygskatt har tidigare införts i Danmark, Holland och Irland, men samtliga dessa länder har sedan avskaffat den på grund av dess ytterst negativa konsekvenser för ekonomin.

Det är inte bara resenärerna som drabbas av en flygskatt, utan den riskerar också att leda till färre arbetstillfällen. International Air Transport Association har beräknat att införandet av flygskatten i Sverige hotar minst 10 000 arbetstillfällen inom flygindustrin, på flygplatser samt inom hotell- och restaurangbranschen.

Varför envisas med att driva detta skadliga förslag? Det skadar tillväxten, leder till minskad sysselsättning och hör hemma i papperskorgen.

Herr talman! Sverige behöver en fortsatt offensiv tillväxtpolitik som sträcker sig över hela landet och som tar vara på individers idékraft och innovationer. Tillväxt kan endast skapas genom enskilda människors arbete, kunskap, nytänkande och entreprenörskap. Näringslivsutveckling, arbetskraftsförsörjning, utbildning, tillgång till offentlig och kommersiell service samt investeringar i informationsteknik och infrastruktur är alla fortsatta väsentliga inslag i en modern regional tillväxtpolitik.

Politikens roll är därför att fortsätta skapa de bästa förutsättningarna och bidra med verktygen till detta. Vi vill se ett starkt, dynamiskt och innovativt Sverige där politiken är till för de enskilda människorna, företagarna och entreprenörerna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg och Jörgen Warborn (båda M).

Herr talman! Hela Sverige ska leva. Sverigedemokraterna ser positivt på landsbygdens möjligheter samtidigt som vi är medvetna om de stora utmaningarna vad gäller avfolkning och urbanisering. 1,4 miljoner svenskar bor och verkar på landsbygden i dag. Dessa möjliggör en stark handelsbalans inom exempelvis skogs, gruv- och metallindustri.

Växande turism har positiva effekter på sysselsättning och inflyttning. År 2014 ökade turismens totala omsättning med 13,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 5,2 procent. Mest ökade utländska besökares konsumtion med 10,7 miljarder kronor eller hela 12,5 procent.

Sverigedemokraterna anser att staten bör ha en aktiv roll gällande förutsättningar för regional tillväxt. Sverigedemokraterna anser att skapande av uthållig, bärkraftig och miljövänlig tillväxt fordrar teknologiska landvinningar. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt men är inte hållbara långsiktiga lösningar.

En väl utbyggd och fungerande infrastruktur är grunden för att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet. Sverigedemokraterna ser ett ökat behov av såväl vidmakthållande som utveckling av statens transportinfrastruktur. Vi vill införa en marknadspott som ska kunna användas snabbt för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar i näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad Näringslivets Transportråd lyft fram.

Herr talman! Grundpelare i vår regionalpolitik är att delvis utlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden, nyetablera myndigheter och verk på landsbygden samt förhindra fortsatt flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder. Med dagens tekniska utveckling finns det goda möjligheter att förlägga statliga arbetstillfällen utanför storstäderna, och det finns inga godtagbara infrastrukturella skäl att hänvisa till för att centralisera statliga jobb till storstäderna.

Denna omlokalisering är emellertid ett långsiktigt mål. Om den sker i för snabb takt innebär det ekonomiska, sociala, logistiska och organisatoriska problem. Utlokaliseringar ska alltså ske med försiktighet, som ett komplement till de nyetableringar som i huvudsak ska ske på landsbygdsorter.

En förutsättning för en levande landsbygd är god tillgång till offentlig service. Under lång tid har en ond spiral inneburit att offentlig service dragits undan från landsbygden till följd av ett minskat befolkningsunderlag. Sverigedemokraterna är oroade över denna utveckling och vill stärka medborgarservicen genom samverkan, för att bibehålla samt utveckla den offentliga servicen.

Behovet av bredband blir i dag allt viktigare, både för näringslivet och för den enskilde medborgaren. Den ambitionsnivå som finns i dag om att 90 procent av Sveriges hushåll ska ha tillgång till snabbt bredband 2020 är inte tillräcklig. Det noteras att landsbygden sannolikt kommer att vara kraftigt överrepresenterad bland de kvarvarande 10 procenten. I vissa fall kan fiberdragning inte försvaras rent ekonomiskt, men att utelämna hela 10 procent av Sveriges hushåll är ett alltför lågt ställt mål. Sverigedemokraterna vill höja ambitionsnivån och ser därför ett behov av en ny bredbandsstrategi.

Herr talman! Riksrevisionens granskning från 2014 av statens riskkapitalförsörjning till privata företag visade att den inte har varit tillräckligt inriktad på att öka utbudet av riskkapital i tidiga investeringsfaser. Granskningen visar att över 40 procent investeras i skeden då privata aktörer redan är verksamma och i företag som varit längre framskridna i utvecklingen.

Riksrevisionen gör bedömningen att det är svårt att stimulera investeringar i tidiga skeden genom att saminvestera med privata aktörer. De framhåller också att kapitalet ofta riktas till vissa sektorer. Vi vill ha en översyn av hur de statliga riskkapitalfonderna används och ser med fördel att de i större utsträckning används för regional tillväxtpolitik.

Sverigedemokraterna vill stimulera och bidra till gruvnäringens tillväxt på flera sätt. Sverige har rikliga förekomster av mineraler. Vi betraktar detta som svenska folkets tillgångar i grunden. Vi ser det också som rimligt att värdet av tillgångarna ska komma medborgarna till del. Av denna anledning vill vi reformera och öka mineralersättningen. Statens andel bör sedermera öronmärkas i en fond, vars syfte ska vara att stimulera utveckling och sysselsättning på landsbygden.

Vi ser också att behovet av matchning och satsningar på utbildningar kopplade till gruvnäringen är stort. Det gäller såväl längre civilingenjörsutbildningar som KY-utbildningar till exempelvis maskinoperatör. Vi ser också över tid att mer resurser behöver avsättas för riktad geovetenskaplig grundforskning.

(Applåder)

Herr talman! Centerpartiet vill skapa världens modernaste landsbygd och världens grönaste städer. För oss råder det inte någon konflikt mellan stad och landsbygd. Alla ska kunna leva och förverkliga sina drömmar, oavsett var i landet man bor.

Grunden är att man ska ha likvärdiga möjligheter att bosätta sig, arbeta och driva företag. Likvärdiga möjligheter innebär också tillgång till bra mobiltelefoni och utbyggt bredband men även tillgång till drivmedel, livsmedel, offentlig service, kommunikationer, infrastruktur och kultur. Likvärdiga möjligheter i hela landet innebär inte per automatik likformighet. Samma utmaning kan lösas på olika sätt i olika delar av landet. Vi talar helt enkelt om en närodlad politik, där beslut fattas så nära människor som möjligt. Det stimulerar en sådan utveckling.

Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föredöme på miljöområdet, att vi genom konkreta styrmedel ska visa att ekonomisk tillväxt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskade utsläpp och gifter - ett samhälle i ekologisk balans.

Under åren med alliansregeringen lades grunden till stabila statsfinanser. Över 340 000 nya arbetstillfällen skapades, samtidigt som den gröna omställningen accelererade. Med fler i arbete ökar skatteintäkterna för offentlig sektor, där kommunerna själva kan prioritera skola, vård och omsorg.

Viktiga steg togs för att ge människor mer pengar i plånboken, deras egna pengar som de själva jobbat ihop och kan bestämma över hur de ska användas.

När den nu sju år långa internationella finanskrisen äntligen är till ända måste Sverige ta nästa steg för att fortsätta skapa maximalt med jobb, inte minst med anledning av den pågående flyktingsituationen men också för att stimulera den globala återhämtningen. Tyvärr är den svenska regeringen på väg i motsatt riktning. Stora skattehöjningar på jobb och transporter riskerar att bryta återhämtningen och kommer att drabba tiotusentals arbetstillfällen, inte minst i Småortssverige.

Urbaniseringen i Sverige klyver landet. Alltsedan 60-talets flyttbidrag sker den allt snabbare. Människor känner oro för sina jobb, för sina företag, för sina barns uppväxtmiljö och för tryggheten på ålderns höst. Om det ska vara möjligt att bo, arbeta och leva i vårt land krävs en politik som ser Sveriges fulla potential.

Därför känns det angeläget att vi uppmärksammar den snabba omställning som sker i vårt land just nu. Också på mindre orter nära större städer och i storstädernas ytterområden finns det stadsdelar med behov som på många sätt liknar de som finns på landsbygden. Det behövs fler jobb, bättre service och ökad trygghet.

Centraliseringen i Sverige fortsätter i en allt snabbare takt. Låt mig ge några exempel från den senaste tiden:

Arbetsförmedlingen aviserar att de vill lägga ned 100 lokalkontor. Det motsvarar ungefär en tredjedel av deras 320 befintliga kontor.

Den statliga banken SBAB slutar låna ut pengar till företag norr om Dalälven.

Trafikverket planerar att minska från åtta ledningscentraler till fyra och lägger därför ned i Boden, Ånge, Hallsberg och Norrköping. Kvar blir Stockholm, Göteborg, Malmö och längst norrut Gävle.

När Myndigheten för yrkeshögskolan beviljade utbildningar med start hösten 2015 gick 50 procent till storstadslänen Stockholm, Göteborg och Malmö, varav 30 procent gick till Stockholm.

Posten lägger ned utlämningsställen av paket.

På många platser går det inte ens att få dagstidningen distribuerad på lördagar längre, på grund av postens ändrade distribution.

Regeringen vill införa fritt inträde på de statliga muséerna. Av 20 statliga muséer är det bara Göteborg, Malmö och Karlskrona som har statliga muséer som är aktuella för fri entré.

Skatteverket har nu i höst lagt ned kontor, och ytterligare nio kontor står på tur för nedläggning.

Polisens verksamhet centraliseras till ett begränsat antal orter. Polisstationer stängs.

Försäkringskassans närvaro är sedan länge begränsad till större städer.

Statens riskkapital centraliseras genom nedläggning av Inlandsinnovation.

Forskaren och kulturgeografen John Östh vid Uppsala universitet konstaterar i en jämförande studie att de statliga jobben centraliseras i betydligt snabbare takt än både privata jobb och människors flyttströmmar. Det handlar alltså inte om en anpassning, som det ibland hävdas, utan staten är en av de drivande faktorerna bakom den långsiktiga avfolkningen.

Statens myndigheter är inte i fas med politikens ambitioner. Regering och riksdag har tydligt sagt att man vill att myndigheternas verksamhet ska decentraliseras, men detta negligeras. Då kan vi fråga oss om vi har släppt generaldirektörerna för långt då statens uttåg från svensk landsbygd, från Småortssverige går allt snabbare.

Avslutningsvis: I Centerpartiets motion 2015/16:2369 presenterar vi ett stort antal förslag till riksdagen på flera olika politikområden som alla syftar till att uppnå målet att utveckla hela landet. Dessa förslag kommer att beredas under innevarande riksmöte, och jag och övriga centerpartister i riksdagen kommer då att få möjlighet att återkomma mer i detalj till Centerpartiets olika förslag för att skapa en ökad regional tillväxt i hela landet.

(Applåder)

Herr talman! Sverige står starkt efter åtta år av alliansstyre. De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och vi står inför en stundande högkonjunktur. Samtidigt präglas omvärlden av stora kriser. Säkerhetsläget i vårt närområde blir sämre för varje månad som går. Vi ser att krigen i Syrien och Ukraina skapar otrygghet för både människor och den framtida ekonomiska utvecklingen. Kostnaderna för sjukskrivningar ökar. Nu, i ännu högre grad än när budgetpropositionen överlämnades till riksdagen, eskalerar också de kostnader som följer av migrationsströmmarna till Sverige.

Jag och Liberalerna står fast vid att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget, vilket understryker behovet av att vårda de offentliga finanserna. Vår budgetmotion är därför stram och innehåller förslag om ett lägre utgiftstak och ett högre finansiellt sparande än regeringens förslag. På flertalet utgiftsområden är kostnaderna lägre än dem som regeringen föreslår genom att vi särskilt avvisar stora utgiftsökningar inom arbetsmarknad och bostadspolitik. Samtidigt som miljöskatterna höjs skapar Liberalerna utrymme för en budget som prioriterar jobben, kunskapen i skolan och försvaret av Sverige.

Den 25 november beslutade riksdagen om ramar för statsbudgetens utgiftsområden enligt regeringens proposition. Sverige tar en annan väg än den som Liberalerna vill se. Sverige kommer att tappa i jobb, kunskap och försvarsförmåga.

Liberalernas budgetförslag är att betrakta som en helhet. Majoriteten av utgiftsområdena överensstämmer inte med det förslag till ram som Liberalerna förespråkar. Vi ser ett värde i att hålla samman budgetprocessen och undviker därför enskilda utbrytningar. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelning till anslag inom utgiftsområde 19, men Liberalerna har ett särskilt yttrande.

Herr talman! Globaliseringen leder till förändringar som får olika genomslag i olika delar av Sverige. Samhällen förändras. Urbaniseringen bygger i grunden på människors fria val, något som jag och Liberalerna försvarar. Samtidigt finns det utmaningar i skillnader mellan städer med en starkt växande privat tjänstesektor och områden med en hög sårbarhet. Det finns också lokala utmaningar i form av ett fåtal industriella arbetsgivare.

I kommuner där varsel och avfolkning är vardag blir konsekvensen en åldrande befolkning och ett minskat skatteunderlag. Jag är själv uppvuxen i en kommun i Härjedalen som står inför sådana utmaningar.

Utgångspunkten för mig som liberal är värnandet om människors makt över sin egen situation och möjligheten att skapa sin egen framtid. En liberal landsbygdspolitik strävar efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i mindre tätorter.

De unika villkor som individers utvecklingskraft och företagens konkurrenskraft som finns i olika delar av landet måste tas till vara. För att möjliggöra service på landsbygden behövs flexibla lösningar, samarbete mellan olika aktörer och i vissa fall statligt stöd.

Herr talman! Fungerande kommunikationer är en viktig fråga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Därför krävs fortsatta investeringar i järnväg, väg och annan infrastruktur.

Liberalerna gör resebidraget mer generöst där kollektivtrafiken är mindre väl utbyggd, och vi vill strama åt bidraget där möjligheterna att använda kollektivtrafik är större.

Sverige ska ha en bredbandsuppkoppling i världsklass. Glesbygden måste få bättre it-kapacitet. Statens huvudsakliga uppgift bör vara att skapa förutsättningar för att undanröja de hinder som finns, men även att stötta där lönsamheten för utbyggnad är bristfällig.

Avslutningsvis, herr talman, är det inte genom att höja skatten på arbete och företagande som Sverige får en starkare regional tillväxt. Vårt svar bygger i stället på grön skatteväxling där ökad medvetenhet om miljön kombineras med lägre skatt på arbete. Så bidrar vi till att hela Sverige kan leva.

(Applåder)

Herr talman! Kristdemokraternas syn på regional tillväxt är att den regionala utvecklingspolitiken ska syfta till att bidra till utvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet. De byggs när människor med kraft och vilja samverkar lokalt i ett underifrånperspektiv. Eldsjälar som brinner för en idé kan betyda så otroligt mycket för en bygds utveckling. Kristdemokraterna vill ge dessa människor och eldsjälar verktyg så att dessa idéer kan förverkligas.

Kristdemokraternas regionalpolitik syftar till att människor, oavsett var i landet man har valt att bosätta sig, kan ta del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig själv och utveckla sin omgivning. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning, infrastruktur och förbättrat företagsklimat behöver alltså kombineras med regionala tillväxtinsatser.

Herr talman! Som vi mycket väl vet allihop är näringslivet grunden för välfärden. Näringslivet måste ges extra goda förutsättningar för att fungera på mindre orter. Det kan inte vara så att familjeföretag och små och medelstora företag inte ska stå i centrum för näringspolitiken. Tvärtom måste man stödja just dessa företag eftersom de ofta är stommen i det lokala näringslivet, speciellt på mindre orter. Det är också där som nya jobb kan skapas.

Jag blev glad när jag såg på nyheterna häromdagen. Då presenterades det en god nyhet - den kanske kom med av misstag. Man visade ett reportage från en ort någonstans i Norrland där flyktingar som har kommit dit har satt fart på den lokala ruljangsen med den lilla ortens närbutik - som vi i storstaden hade kallat det. Lanthandel kallar man det mesta utanför de stora orterna. Oavsett vad vi kallar det ska vi se de människor som i dag kommer till Sverige som en tillgång, inte minst för den regionala tillväxten.

Kan det sätta fart på affären i bygden kan man så småningom få tillbaka bensinmacken. På det viset får man igång flera servicepunkter. Det vore väl fantastiskt. Vi befinner oss just nu i ett unikt läge med förutsättningar för Sverige att få fart på den regionala tillväxten, även i de små regionerna.

För att det företagande som finns i dag inte bara ska överleva krävs det att de vitala delarna ska fungera, om man ska utveckla företagen. Det gäller kommunikationerna, tryggheten, servicen, fritiden och allting annat som skapar en levande bygd. I det avseendet kan man undra hur regeringspartierna tänker. Vi vet att en viktig del för att få fart på företagandet är kvinnors initiativkraft.

Många kvinnor som kommer till Sverige har erfarenhet av att driva verksamhet i hemlandet, kanske i liten skala, och har lyckats försörja sig och sin familj. Vad ger vi dem för förutsättningar när regeringen aviserat neddragningar av de möjligheter som Winnet ger? Winnet är en nationell men också regional ideell insats och har gjort mycket för att sprida jämställdhet i den regionala tillväxten.

I utvärderingen från Sweco skrivs beträffande Winnet bland annat att det bör ses som en del av en större helhet där flera insatser på olika samhällsnivåer kompletterar varandra i syfte att bidra till en jämställd och regional tillväxt. Man har gjort inspel till nationell innovationsstrategi, och man samarbetar med bland annat Svenska Uppfinnareföreningen. Nu drar regeringen undan fötterna för dem genom att ta bort anslag.

Kvinnorna är en viktig nyckel till den regionala tillväxten, och jag tror att jag har bra på fötterna när jag säger det. Vi måste se att jämställdheten är en viktig del av tillväxtarbetet. Jag tror inte att någon region med självaktning inte har det inskrivet i sina planer och policyer, utan det brukar alltid stå med att jämställdheten ska främjas på olika sätt.

Men frågan är hur. Vad ger vi regionerna för förutsättningar att förverkliga det? Om vi inte gör det på nationell nivå tror jag knappast att man fortsätter att skriva in det i sina planer på regional nivå, och då förverkligas det inte heller. Det är en viktig fråga, och jag och Kristdemokraterna menar att jämställdhet ska ses som en genomgripande princip på alla politiska områden.

Ett sätt att stärka konkurrenskraften i Sverige är att återuppta och driva regionaliseringen. Vi har i dag två stora regioner, Skåne och Västra Götaland, och vi har många mycket små. Det i sig skapar en ojämlikhet. Jag tror att vi kan få en bättre samverkan med andra regioner, inte minst i Europa när det gäller export och import av varor och tjänster, om vi får en lite bättre storlek på de mindre regionerna - om de kan slås samman. SKL samarbetar med EU:s regionkommitté och har därmed den kontakten. De har åtminstone tidigare strävat efter att det ska bli mer jämlikt.

Kristdemokraterna har en politik för den regionala tillväxten som jag är stolt och glad över. Där poängterar vi vikten av kommunikationer och en god infrastruktur.

Avslutningsvis vill jag, herr talman, nämna behovet av de regionala flygplatserna. Det är mer eller mindre skandal att man inte får ordning på de regionala flygplatserna så att de inte bara överlever utan också får lugn och ro och kan växa och utvecklas. Vi behöver statsbidrag som säkerställer det på samma sätt som i de andra nordiska länderna.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar i dag regional tillväxt, utgiftsområde 19. Det är ett viktigt område. Regeringens mål för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet och med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.

I betänkandet anges att den regionala tillväxtpolitiken även ska bidra till regeringens tre prioriterade områden: att nå det övergripande målet som regeringen satt, det vill säga att vi ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020, att nå de nationella miljömålen samt att sluta jämställdhetsgapet.

Vidare redovisar regeringen målen för jämställd regional tillväxt, och riksdagen har beslutat om ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling. Regeringens mål för en jämställd regional utveckling är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser.

Därtill redovisar regeringen i betänkandet EU:s mål och prioriteringar för en sammanhållen näringspolitik. Sammanhållningspolitiken är EU:s politik för den regionala tillväxten och sysselsättningen med målet att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU.

Under programperioden 2014-2020 är Europa 2020-strategin vägledande på området. Strategin bygger på tre prioriteringar som är tänkta att förstärka varandra. Det handlar om smart tillväxt, att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Det handlar om hållbar tillväxt, att främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Det handlar om inkluderande tillväxt, tillväxt för alla, att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social sammanhållning.

Herr talman! I mars 2015 överlämnades en utredning, Service i glesbygd. Det var ett slutbetänkande. I betänkandet konstaterar utredaren bland annat att många butiker med låg lönsamhet har svårt att på lång sikt överleva på marknaden.

För att skapa förutsättningar för människor och företag i de aktuella områdena att även i framtiden få tillgång till en grundläggande nivå av kommersiell service bör det enligt utredaren införas ett långsiktigt stöd till försäljningsställen för dagligvaror i särskilt utsatta och sårbara områden i glesbygden. I enlighet med utredningen satsar regeringen 35 miljoner, precis som utredningen föreslagit - ärendet ligger på riksdagens bord i dag - vilket givetvis är positivt. Det är också positivt att stödet för satsningen är brett i Sveriges riksdag.

Herr talman! Hela Sverige ska leva! Många talare har sagt det tidigare. Vi talar ofta om det. Därför arbetar regeringen nu med en ny livsmedelsstrategi och gör satsningar på turism. Därför har Landsbygdskommittén startat i höst och ska redan i början av nästa år lägga fram ett delbetänkande. Därtill kan läggas nyindustrialisering, som är viktigt för hela landet, och för den delen Innovationsrådet, som aktivt försöker underlätta för befintliga företag och för att fler företag ska startas och bli än mer livskraftiga jämfört med hur det ser ut i dag.

Det görs satsningar på fler bostäder. Det är den största satsningen på bostäder sedan miljonprogrammet startades. Vi gör historiskt stora satsningar på infrastrukturen. Det är även viktigt att se till att vi har kapitalförsörjning. Ett led i att satsningarna görs är just att nå EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Herr talman! De rätta förutsättningarna för att vilja utveckla det lokala samhället är att det finns framtidstro så att nödvändiga satsningar och investeringar görs. Det gäller att ta fram bättre höghastighetsuppkoppling, som vi ofta talar om, i form av bredband eller fiber. Politiken har ett ansvar att få dessa delar på plats. Regeringen tar ansvar för hela Sverige.

Jag blir lite förvånad när jag hör några av de tidigare anförandena, även om vi till stora delar är överens. Något som är viktigt, som regeringen står upp för och som regeringen Persson faktiskt sjösatte, är ett system för ordning och reda i statens finanser. För ett år sedan, när den nuvarande regeringen tog över, hade vi ett underskott på 75 miljarder som måste hanteras, så visst är det viktigt med ordning och reda. Det står regeringen för. Det kan jag garantera.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Mattias Jonsson, för ett bra tal! Mattias Jonsson kanske kan gissa vilken fråga jag ska ställa nu. Det handlar alltså om 2 000 miljoner, som jag tycker att det är viktigt att kunna vara tjatig om, för det är inte vilka pengar som helst.

Jag hade en interpellationsdebatt med näringsminister Mikael Damberg den 22 oktober, där han sa att det statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation kommer att upphöra, liksom Fouriertransform, som jag tror att Mattias Jonsson känner väl till eftersom han är från Västra Götalandsregionen. Då vet han hur viktigt Fouriertransform är för bilindustrin och för den delen också för verkstadsindustrin.

Man kommer alltså att ta 2 000 miljoner från Inlandsinnovation för att skapa ett nationellt bolag. Jag tycker att syftet är gott, att man tittar över det statliga riskkapitalet. Jag tror att det är bra att man gör det, för man måste alltid titta på hur effektivt det kan användas. Det som jag däremot har problem med, och som Centerpartiet tycker är djupt orättvist, är att man ska ta pengar från de sårbaraste delarna av Sverige och lägga ut det över resten av landet.

Denna del av landet bidrar också till en stor del av skog, malm, energi och turism. Mycket av detta exporterar vi, och vi vet att Sverige är ett exportberoende land. Att då dra undan alla dessa pengar från dessa delar av landet känns inte okej.

Därför är min fråga: På vilket sätt kommer borttagandet av Inlandsinnovation och de 2 000 miljonerna att främja den regionala utvecklingen i Dalarna, Värmland, Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten?

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för frågan! Jag tänkte att denna fråga säkert skulle komma, för jag har noterat att det har varit vissa artiklar från frågeställaren i medier om detta.

Jag kan börja med att konstatera att det inte är så att vi fattar beslut i dag, som det står i artiklarna. Jag förvånas över nivån på debatten i artiklarna.

Regeringspartierna, Vänsterpartiet och allianspartierna verkar, förutom Centerpartiet, ha varit lyhörda för den kritik som de tidigare systemen, Inlandsinnovation och Fouriertransform, har fått från Riksrevisionen. Man har tagit det på allvar. Jag hör inte sådan kritik från något annat parti här i kammaren.

Man har sagt att vi ska se på ett nationellt bolag. Det är helt riktigt. Regeringen ska återkomma. Mikael Damberg har uttryckt att det ska presenteras före mars, om jag inte minns helt fel. Varken Helena Lindahl eller jag kan i dag säga exakt hur det kommer att se ut. Men från regeringen finns det ingen ambition om att företag och utveckling i den norra delen av landet ska bli missgynnade. Det finns ingen sådan ingång i detta över huvud taget. Men vi måste vara lyhörda för kritiken.

Om vi tittar på hur det har fungerat kan vi se att 27 procent av stöden har gått till startup-företag och 0,2 procent till såddföretag. Träffsäkerheten för att få igång nya företag och utveckla företag som har behov av det har inte varit särskilt gynnsam. Du hade gärna fått svara på hur du ser på det, Helena.

Herr talman! Tack, Mattias Jonsson, för svaret!

När det gäller det statliga riskkapitalet säger statens egen myndighet - detta har jag framhållit tidigare i kammaren också - att 80 procent av allt riskkapital hamnar i de större städerna, bland annat i Göteborg, som Mattias Jonsson kommer ifrån, Stockholm och Malmö. 50 procent hamnar i Stockholm. Det fanns en anledning till att pengarna i Inlandsinnovation kom till en gång i tiden. Det var för att områdena i norra Sverige, Dalarna och Värmland är speciellt utsatta.

Sedan kan jag inte förstå varför man måste jämföra det ena med det andra. Vi behöver både såddkapital och en annan typ av kapital för nästa steg. Om man exempelvis behöver 30 miljoner till ett företag är det inte alltid så enkelt att gå till banken. Vi behöver alltså en kombination av båda två.

Problemet kvarstår: Varför tar ni 2 000 miljoner från dessa sårbara delar av landet för att smeta ut över resten av Sverige? Det är inte acceptabelt!

Precis som Mikael Damberg står Mattias Jonsson här och säger att det är hans övertygelse att detta kommer att gå bra. Precis samma sak sa näringsministern. Men jag har sagt det förut: Tro kan man göra i kyrkan. Här i riksdagen fattar vi beslut. Det är precis som om vi norrlänningar, värmlänningar och folk från Dalarna ska vara jätteglada för att ni tar hela pepparkaksburken, och så bjuder ni på en pepparkaka tillbaka. Fast jag tror att ni kanske kan behöva pepparkaksburken så här i jultider, för ni behöver bli lite snällare när det gäller regional utveckling.

Herr talman! Det kommer att presenteras förslag från näringsministern om hur detta med det nationella bolaget ska se ut. Helena Lindahl talar om att tro, men hon talar som om hon vet. Men vi vet faktiskt inte än hur förslaget kommer att se ut. Det får vi avvakta och ta debatten då.

Om vi talar om regional utveckling måste jag säga att jag känner viss förvåning över den typen av debatt när jag själv oroar mig för Centerns budget. Om jag inte har fel siffra anslår man ungefär 30 miljarder mindre än regeringen till investeringar. Det handlar om skolan, där Centern säger nej till höjda lärarlöner. Man säger nej till äldresatsningar. Man säger nej till satsningar på bostäder. Man säger nej till bättre villkor för pensionärerna och så vidare.

När det gäller satsningar och vad som är viktigt för att få tillväxt, trygghet och framtidstro har vi nog lite olika uppfattning.

Herr talman! Mattias Jonssons anförande började så bra, med jämställdhet mellan kvinnor och män - detta är precis vad jag också tog upp som en jätteviktig sak i hela den regionala tillväxten - men sedan gick det utför ganska snabbt. Man måste ju ge förutsättningar för sådan jämställdhet, och då ifrågasätter jag var Socialdemokraterna lägger de insatserna någonstans. Hur har man tänkt främja kvinnligt företagande eller andra saker som rör möjligheterna för kvinnor att bidra till den regionala tillväxten?

Jag påpekade detta med beslutet om Winnet, som helt plötsligt inte ska få några pengar. Men min fråga till Mattias Jonsson är: Är det fler ideella organisationer som inte ska få stöd framöver i den här regeringens budget, och hur gör man då för att tillgodose den lucka som blir av de insatser som har gjorts tidigare? Hur ska man fylla den luckan med innehåll så här i adventstider, när vi öppnar luckor varje dag? Då undrar jag om det finns fler falluckor i det här ärendet, helt enkelt, när det gäller jämställdheten.

Det spelar ju ingen roll vilka andra insatser vi gör om vi inte kan se att både kvinnor och män behöver lika villkor från början för att vara med i utvecklingen och företagandet, bidra till innovationer och vara uppfinnare. Där behöver vi stöd och hjälp, och jag undrar hur Mattias Jonsson och Socialdemokraterna har tänkt sig det framöver.

Herr talman! Tack, Penilla Gunther, för frågan!

Först nämner du Winnet och neddragningar. Vi har inte dragit ned något på detta. Det ligger under Tillväxtverket och Vinnova hur pengarna fördelas. Det får man titta på. Men det är inte regeringen som har dragit ned på detta. Du får gärna utveckla detta, så kanske jag kan svara bättre på frågan.

Jag instämmer i mycket av det du sa i ditt anförande. Det är oerhört viktigt att vi får fler kvinnor på arbetsmarknaden och fler kvinnor som vågar starta företag. Därför har vi nu också världens första feministiska regering. Regeringen har bland annat fått på plats en förstärkning av föräldraförsäkringen för ett mer jämnt uttag, vilket Penilla Gunther och Kristdemokraterna inte står för. De försvarar i stället vårdnadsbidraget, som vi tar bort. Vårdnadsbidraget har inte, vågar jag påstå, gynnat möjligheten för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden eller att starta företag. Du får jättegärna utveckla detta, Penilla Gunther, så att jag förstår hur det hänger ihop.

(Applåder)

Herr talman! Tack så mycket, Mattias Jonsson, för frågan om vårdnadsbidraget! Det utvecklar jag gärna. Vi kristdemokrater ser ett stort värde i att människor själva får välja vad de vill göra av sin föräldraledighet och hur de vill lägga upp den. Vi vill inte styra föräldrarna: Nu ska pappa vara hemma, nu ska mamma vara hemma eller vad det nu är för familjekonstellation. Det kan nämligen se väldigt olika ut. Om de väljer att vara hemma några få månader extra med sitt barn och använda ett vårdnadsbidrag ser jag inte något problem med det. Då har de kommit överens och faktiskt valt den modellen.

Men det Mattias Jonsson gör här är att han försöker få bort mig från grundfrågan och det här med jämställdheten i den regionala tillväxten. Om ett regeringsparti inte självt har kontakt med sina departement och vet vad som händer i frågan utan det är jag, som är från ett oppositionsparti, som vet mer är det intressant att få information. Man vet att det kommer att dras medel från just den ideella organisationen Winnet. Då återstår min fråga: Finns det fler organisationer där det kommer att dras ned? Vilken effekt kommer det att få framöver? Vi har en mängd företagsrådgivarorganisationer som finns under Tillväxtverket, som Jonsson säger. Därom har jag ingen ytterligare information i nuläget, men det är värt att kolla upp. Annars minskar vi möjligheterna ytterligare för både kvinnor och män att starta och fortsätta utveckla sina företag.

Frågorna kvarstår, herr talman.

Herr talman! Om du tittar på vår budget, Penilla Gunther, ser du inte neddragningar på det sätt som du hävdar här: att det kommer från departementen eller från regeringen. Det är i så fall under förändringar och omplacering av medel i fråga om Tillväxtverket. Det får vi då titta på. Men om du tittar på vår budget ser du inte den typen av neddragningar. Det är väl det vi står och debatterar. När det gäller hur verken gör får vi i så fall gå in och titta på hur fördelningen ser ut.

Självklart ska vi föra en politik som gör att vi stärker kvinnors roll på arbetsmarknaden. Jag vill inte komma ifrån frågan, men jag tycker att det är väldigt centralt hur vi för politiken och vilka system vi har. Stimulerar och skapar vi system så att det blir ett mer jämnt uttag i föräldraförsäkringen, eller har vi ett system där det blir inlåsningseffekter? Jag tänker på precis det förslag om vårdnadsbidrag som ni fick igenom under den förra mandatperioden.

Det är bara att titta på statistiken och vilken effekt det gav. Det är just därför vi gör den förändringen. Det är ett steg i ledet för att få fler kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Det handlar om att de får möjlighet att starta fler företag. Jag tycker att det är precis i linje med det som du egentligen säger i ditt anförande. Den politiken för vi och gör verklighet av.

Herr talman! Mattias sa att det finns många likheter. Så är det. Jag tänker dock hålla mig till en av olikheterna, i alla fall som jag har förstått det hitintills.

Hela landet ska leva. En del av detta handlar om flygplatserna, de regionala flygplatserna. Det är ett nav i Bromma som gör att man kan ta sig mellan orter, till och från landsbygd och in till Stockholm. Det handlar om företagande och ett växande Stockholm med potentiella förutsättningar. Och företag ute i landet kopplas till detta.

Jag tänker också på hållbarhet. Vi har en regering som säger sig syssla med innovationer. För mig är en del av innovationer teknikutveckling. Då skulle jag vilja ställa en fråga till Mattias.

För mig handlar det inte om att stoppa en utveckling utan om att göra någonting smart med den. Vi hörde här om smart regional tillväxt. Jag skulle vilja veta vad tanken är. Riksdagen har ändå sagt att man inte vill se att det görs en utredning. Sedan tillsätts en person som ska utreda en stängning av Bromma. Samtidigt kommer det förslag om flygskatt, som också försvårar för dem som ska resa. Det handlar om företagande, jobb etcetera, som påverkar målen som regeringen har.

Herr talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan! Jag är inte exakt säker på vad frågan var. Men om jag uppfattade det rätt handlade det om hur innovation och Bromma hänger ihop.

Självklart tycker vi från Socialdemokraterna att det är viktigt att vi har goda kommunikationer. Det är självklart att regeringen arbetar med det. Vi behöver förstärka kommunikationerna med både tåg och vägar. Enligt rapporter förlorar skogsindustrin 1 miljard om året för att vägarna är eftersatta. Det finns exempel på detta.

Samtidigt behöver vi i den stad vi står i just nu, Stockholm, bygga fler bostäder. Vi har en flygplats som ligger ganska centralt. Regeringen har tillsatt en förhandlare som ska titta över vad det finns för möjligheter. Samtidigt säger man att det inte får innebära sämre kommunikation mellan delar av landet och Stockholm. Jag tycker att det uppdraget är ganska tydligt. Men du får gärna förtydliga din frågeställning. Då kanske jag kan svara lite mer i detalj.

Herr talman! Ja, mina frågor är konkreta. Nu säger Mattias att vi inte ska ha sämre kommunikationer, men Bromma påverkas av olika intressen. Det ligger där det ligger. Har regeringen för avsikt att stänga Bromma? Det är den ena frågan. Den andra frågan gäller flygskatten. Vill ni ha flygskatt, eller kan ni tänka att flyget också är en del av infrastrukturen i Sverige, där vi tittar på tekniska lösningar? Det handlar om att hitta bättre bränslen och om att det blir mindre utsläpp. Man kommer att hitta smarta lösningar för flyget. Är flyget en del av regeringens politik i framtiden från och med nu?

Herr talman! Min uppfattning, min bild, rörande flyget är att flyget är en del av regeringens satsningar framåt. Det råder väl ingen tvekan om det. Det är en del av kommunikationen, och det kommer att finnas kvar.

Regeringens ingång i det här, som har debatterats i kammaren vid ett flertal tillfällen, är att om det blir förändringar vad det gäller Bromma får det inte bli sämre möjligheter till kommunikation. Det ligger som grund för en eventuell förändring.

Jag tror att din tidigare partiledare vid någon debatt eller någon utfrågning rörande Brommas framtid svarade: Det är ingen fråga för regeringen, utan det är en lokal fråga att hantera för Stockholm. Men nu har det blivit en fråga här i kammaren. Självklart är det viktigt ute i landet att man kan ta sig effektivt och enkelt till Stockholm och från Stockholm och ut i landet. Den ingången i diskussionerna är inte annorlunda. Kommunikationerna ska fungera på ett bra sätt, gärna bättre.

Herr talman! Området Regional tillväxt, som vi debatterar i dag, omfattar många olika verksamheter som mer eller mindre påverkar alla som bor i Sverige, både i glesbygd och i tätort.

Regeringens mål är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Då gäller det att vi tar till vara och ser möjligheterna att öka samarbetet mellan kommuner, regioner och stat mot ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Det ser olika ut i landet. Behoven är såklart också olika. Att ta ansvar för en levande gles- och landsbygd är en prioriterad fråga samtidigt som det finns ett behov av att stödja och utveckla de mer stadsnära områdena, som också har stor utvecklingspotential.

Det är också viktigt att främja olika typer av innovationer, bland annat i små och medelstora företag, men även att utveckla och stärka regionala forsknings- och innovationsmiljöer. Här har bland andra universitet och högskolor en viktig roll för utvecklingen genom att stärka samarbete mellan lärosäten, företag och det omgivande samhället.

Krinova Incubator och Science Park i Kristianstad är ett utmärkt exempel på detta. Här har drygt 90 företag sin hemvist med mat, miljö och hälsa som utgångspunkt. Här kan högskolan inspirera och inspireras, företagsidéer testas och nätverk byggas. Närheten till Almi gör skillnad för dem som står i startgroparna.

Det är viktigt att de små högskolorna finns kvar för att stärka den regionala självbilden, öka möjligheterna för utbildning och vidareutbildning i landsbygdens närhet och fånga upp dem som kan och vill läsa vidare men som har begränsade möjligheter att flytta. Landsbygdsregionerna får inte dräneras på innovativa, kreativa människor. De bör ges möjligheter till högre studier på högskolor nära dem, något som vi ger utrymme för i regeringens budget.

Det är också betydelsefullt att utifrån ett långsiktigt perspektiv forma ett strategiskt arbete för att ta till vara den kunskap och entreprenöriella potential som finns hos utrikes födda. Inom denna grupp finns även stora möjligheter att utveckla ett stöd för en internationalisering av företag. Att ha kunskaper om ett annat lands företagskultur och att behärska språket ger många fördelar i förhållande till andra företag som saknar den kompetensen. Regeringen gör här stora satsningar på vidareutbildning och möjligheter till validering.

Investeringar i infrastrukturen och informationstekniken betyder mycket för vilka möjligheter en region har att utvecklas. Alla är beroende av en bra infrastruktur som ger oss möjlighet att förflytta oss på ett miljöeffektivt sätt inom landet. Därför satsar regeringen på att stärka kollektivtrafiken, men man satsar även på en informationsteknisk infrastruktur som gör att vi kan nå varandra var vi än befinner oss.

Globaliseringen gör att det inte alltid har så stor betydelse var vi befinner oss, men att ha en snabb uppkoppling kan vara det som avgör om vi kan bo kvar och verka i glesbygden. I vår budget har vi därför gjort en stor satsning på bredbandsutbyggnad, internet och internetuppkoppling. Bredbandspengarna i landsbygdsprogrammet kommer att ges till utbyggnad i de områden där det inte är lönsamt för marknaden att bygga ut - 1,93 miljarder kronor i nationella medel och 1,32 miljarder kronor i EU-medel.

Hela samhället är beroende av ett fungerande internet, i synnerhet i glesbygden där det är långt till det mesta. I dag sköter vi ju bankärenden, vi handlar, vi skajpar med våra vänner, och till och med enklare läkarbesök kan göras över nätet. Biblioteken har service med e-böcker som gör att det enkelt går att låna en god bok på distans.

En annan satsning inom landsbygdsprogrammet som sträcker sig under perioden 2014-2020 är att utveckla lokal service. Pengarna ska användas för stöd till lokal service i form av dagligvarubutiker och till projekt som utvecklar lokal service i gles- och landsbygd. Detta är en viktig satsning, för om den lokala servicen försvinner från ett samhälle är risken stor att bygden avfolkas.

En av de snabbast växande sektorerna i Sverige är turistnäringen, som bidrar till att skapa arbetstillfällen och nya företag ute i hela landet. Här finns mycket att erbjuda, allt från salta bad till grottvandringar. Vår fantastiska natur kan erbjuda unika upplevelser genom bland annat natur- och ekoturism och att få prova på våra mattraditioner, som skiljer sig så från söder till norr, med boende på små hotell ute i naturnära miljöer eller mitt i staden. Att genomföra restaurering av skadade ekosystem och utveckla ekosystemtjänster kommer att skapa affärsmöjligheter för företag i hela landet.

Med det sagt tillstyrker jag budgetpropositionen.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Elisabet Knutsson, för ditt anförande!

Vi kan nu se hur Arbetsförmedlingen håller på att genomföra sin plan att lägga ned 100 lokalkontor. Eftersom man i dagsläget har sammanlagt 320 kontor är det ungefär en tredjedel. Man lägger alltså ned en tredjedel av kontoren samtidigt som vi ser en stor flyktingström komma ut till kommunerna, och där har Arbetsförmedlingen en stor roll att fylla.

Det intressanta är att exempelvis Arbetsförmedlingen aviserar nedläggning av kontor trots att Ardalan Shekarabi har tillsatt en utredning och gett Statskontoret i uppdrag att redovisa effekterna av att staten centraliserar sin verksamhet till allt färre orter. Ändå sker detta samtidigt. Jag begriper inte hur regeringen kan tillåta en fortsatt nedläggning av statliga verksamheter under tiden som utredningen pågår för att titta på effekterna av att staten i allt högre takt lämnar landsorten. Hur kan regeringen tillåta detta, Elisabet Knutsson?

Herr talman! Tack för frågan, Helena Lindahl! Det är alltid problem när saker inte blir precis som man har tänkt sig precis när det är som allra viktigast.

Det här är en fråga som vi såklart måste titta på. Arbetsförmedlingen har ju en gd som är chef över Arbetsförmedlingen. De har väl gjort sina prioriteringar, och regeringen får ha en dialog med Arbetsförmedlingen genom honom.

Det är alltid lätt att titta på vad andra gör när man inte själv sitter i den situationen. Centern satt i regeringen i åtta år, och då pratade man väldigt mycket om att man ville att staten skulle lokalisera ut en massa arbeten. Men vad hände? Även när ni hade regeringsmakten försvann arbetsplatser från glesbygder. Ni fick inte stopp på det.

Vi jobbar intensivt för att se till att de människor som kommer till det här landet ska få en bra ankomst. Det kommer såklart att utvidgas även på Arbetsförmedlingen med tiden, som jag ser det. Men just nu är det inte så.

Herr talman! Elisabet Knutsson har rätt i att denna centraliseringsiver har pågått länge - ända sedan 60-talet när Socialdemokraterna delade ut flyttbidrag till folk som skulle flytta från landsorten in till städerna.

Men det går i allt snabbare takt, skulle jag vilja säga. Jag tror att Elisabet Knutsson noterade min långa uppräkning i talarstolen, och jag tror också att Elisabet Knutsson precis som jag är orolig och medveten om att centraliseringen nu går i så snabb takt att det är staten som snabbast flyttar från landsorten in till städerna, det vill säga före privata företag och före flyttströmmarna av individer.

Eftersom det kom massiv kritik på grund av att allt fler statliga företag centraliserar sin verksamhet tillsatte ni en utredning. Problemet som jag undrar över är då: Hur kan det komma sig att regeringen tillåter att man aviserar nedläggning under den tid som utredningen pågår?

Om man vill kan man jobba varje dag med att göra tillägg i regleringsbrev. Regeringen behöver alltså inte vänta till i slutet av året innan man skickar ett regleringsbrev till en myndighet, utan redan i morgon kan regeringen välja att göra ett tillägg i regleringsbrevet och säga till Arbetsförmedlingens generaldirektör, och även till Skatteverkets generaldirektör för den delen, att det här kan man sluta upp med för att i stället avvakta den utredning som är tillsatt och som Statskontoret nu genomför.

Jag vill återigen ha svar på mina frågor. Vad kommer regeringen att göra? Kommer ni att fortsätta att tillåta att man lägger ned de statliga verksamheterna, trots att en utredning pågår?

Herr talman! Problemet är att det vi diskuterar i dag är regional tillväxtpolitik. Det Helena Lindahl pratar om just nu är arbetsmarknadsutskottets arbetsområde. Jag har ingen detaljkunskap i frågan.

Herr talman! Jag har samma fråga som jag tidigare ställde till Mattias Jonsson om Bromma flygplats. Miljöpartiet har drivit på för att stänga flygplatsen. Jag skulle vilja veta om Elisabet Knutsson anser att flygplatsen Bromma ska läggas ned.

Herr talman! Tack för frågan! Den var väl inte oväntad.

Bromma flygplats är ett sorgebarn. Att ha två flygplatser i samma stad är inte ultimat. Jag förstår såklart alla som är oroliga för att Bromma flygplats kanske inte kommer att finnas kvar. Jag tänker på när jag bodde i Helsingborg med en Centralstation och en Färjestation och den långa tiden det tog att utreda om färjestationen skulle finnas eller inte. Tågen taxades mellan de två stationerna.

Anders Sundström har fått i uppgift att se över Bromma flygplats. Jag tror att vi ska ge honom tiden att utreda frågan innan vi uttalar oss kategoriskt om det ska vara si eller så. Samtidigt vill jag ha sagt att vi behöver mark att bygga bostäder på i Stockholm. Det kan vi väl i alla fall vara överens om.

Herr talman! Elisabet Knutsson tog upp Arlanda, den andra flygplatsen, som vi vet inte räcker till för vad som behövs för att det ska finnas en fungerande infrastruktur när det gäller flyget. Jag skulle vilja veta vilka effekter Elisabet Knutsson ser om hon nu menar att utredaren ska komma fram till att bostäder ska byggas på Bromma och hur hon tänker ta sig an den lösningen.

Jag har ännu ett par frågor till Elisabet Knutsson - samma som tidigare. Ser Elisabet Knutsson som miljöpartist tekniska innovationer och förändringar som en lösning? Är flyget en del av framtiden för Miljöpartiet?

Herr talman! Låt oss se på Arlanda först. Eftersom Arlanda finns med i utredningen tycker jag att vi inte ska föregripa resultatet av utredningen. Vi låter utredningen jobba på för att se om den kommer fram till ett bra sätt att använda Arlanda effektivare. Det finns olika synpunkter på om Arlanda räcker eller inte. Det vet jag ingenting om. Jag är verkligen inte expert på den typen av frågor.

Låt oss sedan titta på frågan om innovationer och om flygplan kommer att finnas kvar. Ja, det tror jag säkert att de kommer att göra, men inte för inrikesflyg. Där hoppas jag mycket på höghastighetstågen och en utbyggd infrastruktur när det gäller kollektivtrafik.

Cykla till USA gör vi såklart inte. Där måste vi hitta nya innovativa bränsletyper och sätt att ta oss fram på. Visst kommer flyget att finnas kvar. Vi ska inte sitta kvar vid köksbordet i Solna.

Herr talman! Elisabet Knutsson ger lite vaga svar om flygets betydelse för infrastrukturen i Sverige. Vi kan väl ändå konstatera att Sverige är ett avlångt land med långa avstånd. Jag vet inte om Elisabet Knutsson har varit i nordligaste Sverige, men med tåg tar det lika lång tid som om vi skulle åka ned till yttersta kanten av Schweiz mot Italien, vilket jag har gjort för många år sedan. Det var en trevlig resa, och det blev varmare och varmare ju längre ned vi kom. Här i Sverige är det tvärtom.

Det är naturligtvis ett bekymmer att det råder en sådan osäkerhet för de regionala flygplatserna i Sverige. Miljöpartiet kan inte komma undan att Bromma inte ska vara ett nav för de regionala flygplatserna. Hur ska trafiken lösas på Arlanda? Det är en otroligt viktig poäng just nu som de regionala flygplatserna har lyft fram i och med svårigheterna med utbetalningen av driftsbidraget, som säkert Knutsson har hört talas om. Trafikverket sköter inte sin del. De regionala flygplatserna försätts i en otroligt svår situation just nu.

Elisabet Knutsson och jag har ett gemensamt intresse, nämligen besöksnäringen. Men hur ska besöksnäringens problem lösas? Vi kan lägga miljoner på destinationsutveckling om folk ändå inte tar sig dit - och därifrån, kanske många önskar efter ett tag. Hur ska vi lösa kommunikationerna när vi inte har fungerande flygplatser även ute i landet? Det vill jag gärna ha svar på.

Herr talman! Besöksnäringen har en stor potential att utvecklas i vårt land. Det är jag den första att tycka är fantastiskt bra. Flyget är viktigt för dem som kommer långt ifrån, men inom landet kanske vi inte behöver flyga. Jag tänker också att stora flygplan inte kan landa på våra regionala flygplatser, utan de måste väl ändå landa på våra stora flygplatser. Därifrån kan man sedan använda annan kollektivtrafik.

Herr talman! Jag får väl tyvärr upplysa Elisabet Knutsson om att det ser olika ut på de regionala flygplatserna när det gäller vilken typ av plan som det går att landa och lyfta med. Det beror helt enkelt på landningsbanornas storlek.

Det vi kan konstatera är att Miljöpartiet, representerat här av Elisabet Knutsson, inte riktigt förstår problemet för näringslivet om de regionala flygplatserna inte fungerar.

Jag bor i Trollhättan. Det tar 45-50 minuter med flyg till Bromma. Om jag ska åka tåg tar det minst tre och en halv timme. Det är många som åker tåg, och det är jag naturligtvis glad för. Om man har extra bråttom kan man konstatera att för näringslivets del är det av otroligt stor betydelse att man kan flyga även den sträckan. Jag vill inte ens tänka tanken hur det ska gå att ha ett utländskt ägt bolag uppe i norra Sverige om inte chefen kan resa från Bryssel eller någon annan storstad ute i världen för att hälsa på det egna företaget. Då läggs företagen ned därför att de anses ligga helt off och för att det anses helt omöjligt att ta sig till dem.

Hur löser vi problemet med infrastrukturen? Vi kan inte satsa pengar på besöksnäringen om inte besöksnäringen får tillräckligt med incitament för att faktiskt utvecklas lokalt och regionalt. Då är infrastrukturen - flyget, tågen, bussarna, kollektivtrafiken i respektive region, bredband och naturligtvis även vanliga vägar för bilar - otroligt viktig. Den totala infrastrukturen måste fungera även för att besöksnäringen ska utvecklas.

Om inte navet finns kvar, som Bromma är för de regionala flygplatserna, hur gör vi?

Herr talman! Ni i oppositionen hänger upp hela er diskussion på Bromma och ser det som den enda lösningen. Det är möjligt att det är så, men vi behöver ju utreda det.

Flyget behöver ta sitt miljöansvar - det smutsar ju ned väldigt mycket i vår miljö. Vi behöver också fundera på om vi ska använda flyget i den utsträckning som vi gör i dag. Det är såklart ingenting som du och jag reder ut i de här talarstolarna i dag, Penilla Gunther, men vi återkommer.

Herr talman! Under året har en parlamentarisk landsbygdskommitté tillsatts där samtliga partier är representerade. Jag har själv fått förmånen att sitta i landsbygdskommittén, och jag tror att dess arbete kommer att kunna leda fram till en sammanhållen landsbygdspolitik.

Förslaget att inrätta en kommitté kom från oss i Vänsterpartiet, och jag vill efter fyra möten med kommittén påstå att i vart fall mina förväntningar håller på att infrias. Jag tycker också att den debatt vi har i dag pekar i riktningen att alla partier i Sveriges riksdag pekar ut att man vill att hela Sverige ska leva.

Landsbygdskommittén kommer med en viktig delrapport i mars nästa år, för att slutrapportera i januari 2017.

Jag anser att det som är viktigast för landsbygden är att vi lämnar marknadstänket bakom oss och i stället för att se alla som kunder ser oss som medborgare med rättigheter.

Vi ser också att staden har blivit norm i debatten. Därför är det viktigt att landsbygdskommittén lyfter på många stenar och därigenom lyfter landsbygdsfrågorna högre upp på den politiska dagordningen.

Något som har visat att marknaden inte löser allt på landsbygden har varit och är den tuffa situation som många lanthandlare befinner sig i. Jag har själv under året hunnit med att besöka två lanthandlar. Den ena drivs av en multikonstnär som förutom lanthandel och bensin också har köpt in en av SJ:s gamla tågvagnar, en sovvagn som tidigare gick till Berlin. I dessa gamla kupéer drivs i dag ett vandrarhem trots att man får leta ganska många mil bort efter närmaste järnväg.

Den andra lanthandeln jag hunnit besöka under året ligger i norra Värmland och drivs av en fotbollsklubb. Där har man kommit på att för att fotbollslaget ska leva måste bygden leva. Genom att anlita fotbollsspelare för att både spela bra fotboll och jobba i lanthandel har klubben fått bättre snurr på verksamheten - både fotbollen och lanthandeln.

Därför är jag extra glad över att vi nu beslutar om att lanthandlare ska kunna få ett driftsstöd. I den budget som vi beslutar om avsätts 35 miljoner kronor till ett driftsstöd för lanthandlare. Det kommer att gå till de lanthandlare som erbjuder kommersiell service i extra utsatta glesbygder.

Många lanthandlare i gles- och landsbygdsområden är särskilt viktiga eftersom de även tillhandahåller en rad andra tjänster. Tack vare detta stöd kommer många strategiskt viktiga lanthandlare i särskilt utsatta glesbygder, som annars hade löpt risk att behöva stänga ned sin verksamhet, att kunna bibehålla god och viktig service för medborgarna. Jag hoppas att vi får ett bra utfall av de här pengarna och att de leder till att staten stöder och kompletterar där marknadens logik inte fungerar.

Men kommersiell service är inte bara livsmedelsbutik. Även tillgången till apotek och kontanter är viktig på landsbygden. När jag och min partikamrat Karin Rågsjö i maj i år skrev på Aftonbladet Debatt att regeringen måste göra någonting för att stoppa tidigare initierade planer på privatisering av apoteksombuden var minister Gabriel Wikström snabbt ute och lovade en utredning som skulle se över den borgerliga apoteksreformen. Men någon utredning har vi inte sett skymten av. Regeringens kvarnar mal uppenbarligen alldeles för långsamt i denna fråga.

Att kontanterna försvinner från landsbygden är en annan viktig och het fråga. I dag läste jag i tidningen att Visingsö är helt utan kontanter trots att man har en stor och livaktig turism och besöksnäring.

Under året har Kontantupproret hörts ljudligt i debatten. Det är ett antal organisationer med förre landshövdingen och rikspolischefen Björn Eriksson i spetsen som vill att vi i riksdag och regering ska ta ett ökat ansvar för att storbankerna håller på att försvåra genom att plocka bort och avskaffa kontanterna från samhället i en hiskelig fart.

Tyvärr gör inte regeringen särskilt mycket. Framför allt gör inte finansmarknadsminister Per Bolund någonting på området ännu. Man gömmer sig bakom en utredning med världens längsta namn: betaltjänstkontodirektivet. Jag tycker att det är dags för regeringen att sluta gömma sig bakom långa namn och i stället ta ansvar för kontanterna i samhället.

I denna budget föreslås också en del förändringar av hur det statliga riskkapitalet ska organiseras. Näringsutskottet hade i våras en intressant hearing med de statliga aktörerna. En slutsats man kan dra är att dessa är väldigt många. Därför föreslås det i budgetpropositionen att man ska slå ihop och minska antalet aktörer. Jag tror att det är rätt väg att gå.

Däremot behöver vi från näringsutskottets sida fortsätta att bevaka det regionala perspektivet så att det statliga riskkapitalet bidrar till regional tillväxt i hela Sverige.

I skålen med positiva beslut kan vi också lägga de två pågående utredningarna om statliga jobb - dels Statskontorets uppdrag att i april redovisa hur statliga myndigheter samlat har förändrats under en längre tid, dels det uppdrag som blir verklighet i och med beslutet av denna budget: att Statens servicecenter ska föreslå myndighetsfunktioner som skulle kunna flyttas från storstadsregioner till andra delar av Sverige. Det är viktiga steg, tycker jag, för att synliggöra och lyfta fram statens roll på den lokala arbetsmarknaden.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet, som innebär bifall till den budget som Vänsterpartiet har förhandlat fram med regeringen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 december.)