Internationella skolor

Herr talman! Ibland kan man fatta beslut i livet som påverkar ens familj, som att söka jobb utomlands och då ha familjen med sig. Av den anledningen är det bra att vi har ett system med internationella skolor där barn till personer som ska arbeta utomlands bland annat har möjlighet att få sin utbildning och inte förlora flera år av den kunskap som de har rätt till.

I betänkandet och i regeringens proposition bedöms att en skärpning av rätten för internationella skolor att ta ut elevavgifter för elever vilkas skolkostnad täcks av offentliga bidrag ska göras. Enligt regeringens bedömning ska avgifter endast få tas ut för rimliga merkostnader som är hänförliga till att utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan, inklusive merkostnader för ackreditering eller auktorisation och avgifter till relevanta organisationer, eller att den primära målgruppen som skolan riktar sig till inte är densamma som inom skolväsendet.

Utskottet och regeringen anser också att avgifterna bör vara skäliga med hänsyn till de kostnader som är avsedda att täcka de bidrag skolorna får och omständigheterna i övrigt. Så står det uttryckligen i betänkandet.

Att regeringen väljer att skärpa reglerna är välkommet, men jag anser inte att det är tillräckligt. För att alla ska ha samma rätt till kunskap och utbildning råder avgiftsfrihet inom det svenska skolväsendet. Det kravet bör ställas på all utbildning som anordnas på grundskole- och gymnasienivå i Sverige, även i de fall där det finns behov av att placera barn i en internationell skola. Dessa skolor ska inte vara förbehållna en välbärgad elit, vilket de tyvärr alltför ofta har varit.

Vi välkomnar såklart att alla partier varit överens om att vi ska se till att förtydliga och underlätta reglerna så att eleverna inte ska hamna i kläm. Men frågan kvarstår. Om vi i Sverige ska ha en skola där avgiftsfrihet råder, varför ska då de privata internationella skolorna enligt förslaget kunna fortsätta att ta ut avgifter?

Även om lagen som sagt skärps menar vi att det är orimligt, med tanke på den historia som funnits där vissa skolor tagit ut avgifter på 100 000 kronor, att fortsätta att ha ett system där man inte sätter någon gräns för avgifterna utan enbart säger att det ska vara rimliga och skäliga kostnader. Vad är då skäliga kostnader? Ska vi fortsätta att säga att vi i Sverige står för en skola där avgiftsfrihet råder, eller ska vi ändra i skrivningarna och säga att avgifter får förekomma om de är skäliga? Vänsterpartiets ställningstagande där är mycket tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella skolor

Med anledning av det jag anfört vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation.

Herr talman! Vi har i dag att debattera och fatta beslut om utbildningsutskottets betänkande 5 angående internationella skolor. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag tror att det är viktigt att för lyssnaren poängtera att det inte handlar om internatskolor, som ju varit föremål både för politisk granskning och för debatt vid tidigare tillfällen. Internationella skolor är en egen utbildningsform, och om jag kort sammanfattar det handlar det om skolor som i huvudsak riktar sig till utländska elever som på grund av föräldrarnas arbete under en kortare eller begränsad tid vistas i Sverige och därmed behöver skolgång. Det ger möjlighet att fullgöra den skolplikt som gäller för alla som vistas i Sverige. Att under denna korta tid kunna studera enligt både internationell och svensk läroplan är inte rimligt och oftast inte heller görligt.

Det är sedan tidigare möjligt för en fristående skola att erbjuda undervisning enbart enligt internationell läroplan. Den möjligheten har tidigare inte förelegat för kommunala huvudmän. Det finns kommuner som vill medverka till att underlätta utbildningsutbudet, alltså inte bara är nödgade utan gärna vill bredda utbudet så att barn till gästforskare, företagare, professorer och andra som tillfälligt vistas i Sverige ges en bra möjlighet till utbildning. Det har fått till följd att dessa kommuner riskerar vite när de bryter mot skollagen. Därför är det angeläget att beslutet kommer till stånd och att vi får ett genomförande snarast möjligt.

Regeringen föreslår därför i propositionen att även kommunala huvudmän ges rätt att erbjuda undervisning med internationell läroplan eller ett annat lands läroplan, det vill säga vara huvudman för internationell skola.

Herr talman! Ytterligare förslag till beslut gäller rätten att ta ut avgifter. Där finns en reservation, vilket framkom i det tidigare anförandet. En friskola har i dag möjlighet att ta ut en avgift som svarar mot de merkostnader som undervisningen enligt internationell eller utländsk läroplan ger.

Som Daniel Riazat från Vänsterpartiet mycket riktigt anförde är det en skärpning i det föreliggande förslaget. Jag vill ändå väldigt kort återge vad propositionen och även betänkandet säger, nämligen att "skälen till att skolorna får ta ut avgifter är förmodat högre kostnader bl.a. därför att skolorna har hög elevomsättning och att många elever varken kan svenska eller det undervisningsspråk som talas i skolan i tillräcklig omfattning. . Sådana kostnader uppfattar regeringen snarare är hänförliga till den målgrupp elever som internationella skolor vänder sig till än den läroplan som internationella skolor följer."

Man skulle kunna dra slutsatsen att det därmed alltid ska vara tillåtet att ta ut en avgift, men regeringens förslag är att en kommunal huvudman inte ska ta ut någon form av avgift.

Jag vill gärna tillägga att det finns ytterligare ett skäl till det, nämligen att kommunala huvudmän erbjuder skolgång också för dem som flyttar hit under en kort, begränsad tid och som inte har den ekonomi som möjliggör terminsavgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella skolor

Herr talman! Förutom att det finns behov av en lagstiftning som hänger med i en värld som blir alltmer internationaliserad, där människor rör sig över våra gränser och byter erfarenheter och kunskap, är det viktigt att betona vilken roll och betydelse dessa skolor har. Utan dem blir det svårt att rekrytera forskare, företagsledare och annan kompetens av internationell världsklass. Det berikar högre utbildning, Sveriges kunskapsutveckling, vetenskapliga framsteg och företagsutveckling. Det är ett viktigt inslag i en internationellt konkurrensutsatt värld.

Herr talman! Tack, Lena Hallengren, för redogörelsen! Vi håller med om i princip allt som står i propositionen och betänkandet, utom just den del som handlar om avgifterna.

Lena Hallengren säger att kommunerna inte tar ut några avgifter. Samtidigt ska kommunerna nu tillåtas att följa internationella läroplaner eller ett annat lands läroplan; för det mesta lär det nog bli internationella läroplaner. Då är frågan om det inte uppstår en merkostnad också för de kommunala skolorna.

Och hur kommer det sig i så fall att vi vill att den ena skolan ska kunna ta ut avgifter men inte den andra skolan? Frågan blir egentligen i slutändan varför någon skola över huvud taget ska kunna ta ut avgifter, oavsett vad det är för barn som går där.

Lena Hallengren nämnde bland annat att det finns elever som inte kan vare sig hemlandets språk eller det svenska språket. Då är frågan: Har inte alla skolor i Sverige i dag elever som inte kan vare sig svenska eller sitt modersmål, alltså barn som är analfabeter etcetera? Ska då de kommunala skolorna också börja ta ut avgifter?

Det vet jag att Lena Hallengren inte tycker, men för att få till en skola som håller fast vid de principer om avgiftsfrihet som vi har slagit fast tror jag att det är viktigt att se till att även barn i internationella skolor får gå i en skola utan avgifter. Annars kommer vi att dela upp internationella skolor i ett B-lag och ett A-lag, och det är precis vad som kommer att hända nu med det nya beslutet.

Herr talman! Man kan ha en lång diskussion om avgifter och rätten till en kostnadsfri utbildning. Där har jag ingen annan uppfattning än Daniel Riazat och många andra i den här kammaren. Men precis som jag sa i mitt anförande vill jag understryka att regeringen menar att det är tillåtet med ett visst avgiftsuttag för en fristående internationell skola. Det innebär att den kommun som står som hemkommun helt enkelt står för den avgift som skolgången innebär men inte för den merkostnad som det innebär att ha en skola där elevunderlaget ser väldigt annorlunda ut. Då menar jag inte att eleverna har andra behov eller kan behöva extra stöd, utan det handlar om att eleverna finns där en kortare tid, det är en annan genomströmning och det kan vara svårt att rekrytera personal.

Alternativet hade varit att säga att alla skolor, kommunala och fristående, kunde få ta ut avgift, men vi menar naturligtvis att kommunala huvudmän och det offentliga skolsystemet inte ska ha avgifter. Det är dock motiverat att tillåta det i den här typen av undervisning, och då hänför det sig inte till läroplanen utan till det elevunderlag som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella skolor

Herr talman! Alternativet är inte att säga att kommunala skolor också ska kunna ta ut avgifter. Det finns ett tydligt alternativ, och det är att slå fast att det råder avgiftsfrihet i Sverige och att det är den principen vi ska följa.

Visst kan det finnas vissa merkostnader - det kan vara andra läromedel man använder, och det kan finnas ett annat slags kostnad för de elever som går på internationella skolor - men är då avgifter lösningen? Är inte lösningen snarare att vi förändrar hur resurserna fördelas ute i skolorna, så att det blir ett mer behovsanpassat ekonomiskt system än det vi har i dag?

Detta är en viktig fråga. Vi är överens om att de internationella skolorna är viktiga. Vi är överens om att de regeländringar och förändringar som görs också är viktiga. Däremot är vi inte överens om huruvida detta kommer att skapa ett A- och ett B-lag. Jag menar att detta kommer att skapa ett A- och ett B-lag. Det har det gjort sedan tidigare också på grund av att detta med avgifter i princip har varit oreglerat.

Att enbart säga att det ska vara "skäliga kostnader" sätter ingen egentlig gräns för avgiften. Det finns i dag regelverk om andra områden i skolan, där man också talar om skäliga kostnader, vilket inte har blivit lyckat. Med tanke på att man tidigare har tagit ut hundratusentals kronor i avgifter kommer detta att bli ett problem. Vad anser Lena Hallengren, utbildningsutskottets ordförande, om detta?

Herr talman! Man ska inte apostrofera motståndaren för mycket i sin sista replik, men jag vill ändå säga att uppgiften om hundratusentals kronor i avgifter mer gäller internatskolor. Men det gör väl inget om den här diskussionen kan spilla över på det området.

Orimliga avgifter är inget vi ser som önskvärt i skolsystemet. Jag kan egentligen inte tillföra mycket mer än vad jag sagt i mitt anförande och i min första replik. En avgift som anses skälig, vilket är en skärpning i förhållande till hur det har varit tidigare, är möjlig att ta ut. Men det innebär inte att man kan ta ut vilken avgift som helst, utan man ska också vara beviljad möjligheten att bedriva internationell skola, och man ska också beviljas rätten att ta ut en avgift. Avgifterna ska vara skäliga med hänsyn till de kostnader de är avsedda att täcka, de bidrag skolorna får och omständigheterna i övrigt. Man ska nog inte förringa det faktum att en elevs hemkommun därmed inte blir skyldig att ersätta mer än vad själva skolans plats beräknas vara.

Det är väl inget som hindrar uppföljning och utvärdering av detta. Jag är dock glad över att vi nu får en skärpning av avgifterna, och jag är glad över att vi nu kan erbjuda ett kommunalt alternativ för den som så önskar. Framför allt tycker jag att det är positivt att de kommuner som vill vara aktiva när det gäller att bedriva internationella skolor ges den möjligheten. Jag tror att man ska vara proaktiv, och detta kanske kan locka forskare, företag och andra aktörer att etablera sig, åtminstone för kortare tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella skolor

Herr talman! Med kunskap och utbildning lägger vi grunden för vårt framtida välstånd i Sverige. Kring detta verkar det finnas bred uppslutning i denna kammare. Den som minns diskussionen från OECD om PISA-rapporten och liknande vet att det också fanns en del goda omdömen om svensk utbildningspolitik. Inte minst är den stora vikt som de svenska politiska partierna tillmäter utbildning något som förenar oss, som utvecklar svensk skola och också har möjlighet att göra det framöver.

Framtidens konkurrenskraft för Sverige handlar inte enbart om att vi behöver ha goda svenska utbildningar och bra svenska skolor, även om det självfallet är en förutsättning. Framtidens konkurrenskraftsförutsättningar och möjligheten för Sverige att ha de mest världsledande, innovativa och växande företagen på en alltmer globaliserad marknad kräver att vi utöver goda utbildningar också har möjlighet att attrahera de bästa och skickligaste talangerna.

Internationella skolor fyller en viktig funktion för att göra det möjligt för företag att rekrytera specialister, forskare och chefer från andra länder. Man ger dem möjligheten att välja Sverige, för här kan de inte bara hitta ett utvecklande arbete på ett innovativt företag utan dessutom bygga ett gott liv för sin familj. Den utbildning vi kan erbjuda är därmed otroligt viktig. De internationella skolorna möter därmed ett stort behov för Sveriges framtid.

Alliansen yrkar bifall till den proposition som regeringen har lagt fram och tycker att det är viktigt och glädjande att man också utvecklar de internationella skolorna och ser till att de får möjlighet att verka i framtiden. Detta är både god utbildningspolitik och god näringspolitik. Attraktiviteten för att placera sitt företag här i Sverige eller att söka anställning här stiger när man också får möjlighet att gå i en skola med en läroplan som matchar det land man kommer ifrån eller som passar en väl.

Propositionen utvecklar möjligheten för kommuner att driva internationella skolor. Den förtydligar regelverket och ser till att det också blir klart och tydligt hur det ska drivas och göras. Det är i grund och botten bra.

Att man bibehåller möjligheten att ta ut skäliga avgifter, som ju har varit föremål för diskussion här i kammaren, är direkt nödvändigt. Att man kan ta ut en skälig avgift är avgörande för att de här skolorna ska kunna existera. De merkostnader som den internationella läroplanen medför i och med behov av rekrytering av lärare och liknande, gör att man inte kan leverera utbildningen enbart baserat på den elevpeng man kan få i Sverige. Skäliga avgifter är därmed inte en fråga om ideologisk hemvist utan om praktiska förutsättningar för att dessa skolor ska kunna existera och verka i Sverige.

Propositionen är ett steg i rätt riktning för att utveckla svenska internationella skolor och därmed göra det svenska skolsystemet attraktivt ur ett internationellt perspektiv. Något som möjligen saknas, och där regeringen och majoriteten har anledning att återkomma, är behovet av att också utveckla de internationella förskolorna. Detta vet vi är av stor vikt för att man ska känna att det är attraktivt att bosätta sig i Sverige när man söker specialistuppdrag och liknande.

I det förslag som ligger på kammarens bord i dag finns det ingenting om förskolorna. Alliansen vill därför uppmana regeringen att återkomma i den frågan, så att vi kan stärka svensk konkurrenskraft, stärka svensk utbildning över hela kedjan och se till att företag och experter väljer att söka sig till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella skolor

Jag yrkar bifall till propositionen.

Herr talman! Låt mig inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet! Det är ett steg i positiv riktning. Det är ett mycket bra betänkande och en mycket bra proposition från regeringen. Tack, Alliansen, som tycker att det här är god utbildningspolitik!

I en globaliserad värld med ett globaliserat utbildningsväsen och en globaliserad ekonomi är det oerhört viktigt att vi erbjuder möjligheter för personer som vill röra sig över gränserna. Det är oerhört viktigt att barn till personer som kommer till Sverige för att forska eller för att studera - det kan också vara företagsledare och andra - får goda möjligheter att gå i skolan i det nya landet. I det här fallet är det Sverige.

För att vi ska kunna behålla Sveriges position i täten är det viktigt att vi kan attrahera de bästa forskarna och de bästa företagsledarna. Då behöver vi även kunna erbjuda deras barn goda möjligheter att studera här i Sverige under den tid de är här. Det kan vara ett år; det kan vara ett par år.

Med en internationell skola menas en utbildning som inte följer svensk läroplan utan en annan läroplan eller en internationell läroplan och som i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige under en begränsad tid. I Sverige har det blivit allt vanligare att människor är i behov av sådana skolor.

Herr talman! I dag är det bara möjligt att gå i de skolorna hos andra än kommuner. Det är inte möjligt för kommuner att starta internationella skolor. Vi tycker att det är viktigt att vi ger kommunerna möjligheter. Även de ska kunna erbjuda internationella skolor. Det är huvudsyftet med denna proposition. Möjligheten utökas nu även till kommunerna. Det är ett viktigt steg framåt.

När det gäller avgifterna är det väldigt klart i propositionen att de avgifter som andra huvudmän får ta ut måste vara skäliga. De måste vara rimliga. Annars förlorar de rätten att bedriva utbildningarna. De kan inte ta ut vilka summor som helst. Min kollega från Socialdemokraterna, Lena Hallengren, sa tidigare i dag: Man ska inte sammanblanda dem med andra skolor som tar ut en avgift på 100 000 eller 200 000 kronor per år. Det här handlar om ett begränsat antal skolor med avgifter på grund av merkostnader. På grund av läroplanen eller annat kan det uppstå vissa merkostnader som gör att man får ta ut avgifter. Dessa avgifter ska vara rimliga.

Vi i Miljöpartiet anser att det här är en mycket bra och nödvändig reform som måste göras för att utveckla den svenska skolan men också för att man ska kunna erbjuda människor som kommer till Sverige under kortare tid möjligheter att ha sina barn i skolan under den korta tiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)