Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt

Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt

Herr talman! I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2015/16:14, Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt, samt en följdmotion av Sverigedemokraterna. Jag ber att få yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Regeringens förslag innebär lagar om ändringar i kupongskattelagen, lagen om förhandsbesked i skattefrågor samt inkomstskattelagen. Sverigedemokraterna är positivt inställda till regeringens ambition. Det vi ifrågasätter är regeringens förslag om skattefrihet för utdelning på andelar - att skattefrihet inte ska beviljas för utdelning på andel om den lämnas av ett utländskt företag till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen.

Huvudanledningen till vårt ifrågasättande är helt enkelt synpunkterna som inkommit från remissinstanserna. Skatteverket menar att det är omöjligt att på förhand veta hur alla länder klassificerar ränta och vad som är annat än ränta men ändå får dras av. Den invändningen delas även av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet samt Finansbolagens Förening, som menar att riksdagen bör precisera vad som menas.

Än mer i klartext uttrycker sig Näringslivets Skattedelegation, NSD, liksom föreningarna Svenskt Näringsliv och Svensk Försäkring, som alla menar att förslaget är så pass bristfälligt utrett att det inte kan ligga till grund för lagstiftning.

Dessutom pågår redan arbete på detta område inom BEPS-projektet, base erosion and profit shifting, som är ett försök att se till att företag inte utnyttjar kryphål som uppstår i olika länders skattelagstiftningar och därmed eroderar ländernas skattebaser samt att se till att nationell lagstiftning i syfte att åtgärda problemen inte leder till överbeskattning.

Inom detta samarbete pågår även utredningar som avser att uppnå samma syfte som regeringen vill uppnå med denna proposition, vilket innebär att vi kan tvingas ändra lagstiftning igen inom en ganska nära framtid. Både Svenska Riskkapitalföreningen och Näringslivets Skattedelegation menar att frekvent återkommande ändringar i svensk skattelagstiftning bör undvikas, eftersom näringslivet efterfrågar stabil lagstiftning och förutsägbara regler och investeringsviljan i Sverige därmed kan påverkas negativt.

Hela propositionen fick ursprungligen ganska svidande kritik av remissinstanserna. Man har tagit till sig av det mesta av kritiken, men inte just på den här punkten. Därav mitt yrkande, herr talman.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

Detta ärende handlar om den så kallade kupongskatten, den skatt som utomlands bosatta ska betala på vinster och utdelningar från Sverige. Det är en skatt som motsvarar den som man hade fått betala på motsvarande kapitalinkomster om man vore bosatt i Sverige.

Denna skatt ger den svenska staten ungefär 4 miljarder kronor i inkomster. Det kan tyckas lite med tanke på att de totala skatteintäkterna i Sverige beräknas till 952 miljarder. Men det kan även uppfattas som mycket med tanke på att högskolorna där jag bor får knappt 1 miljard i anslag.

Kupongskatteintäkterna motsvarar också ungefär de 3,8 miljarderna till folkbildningen. Kupongskatten visar lite hur viktigt det är med en likformig beskattning på breda skattebaser för att klara framtidsinvesteringar och välfärd.

Herr talman! Propositionen syftar till att minska möjligheten till skatteundandraganden. Regeringen föreslår att en vinstutdelning från ett utländskt företag ska tas upp till beskattning till den del utdelningen får dras av i det företag som lämnar utdelningen.

Vidare föreslås att det uttryckligen regleras att skatteflyktsregeln i kupongskattelagen, den så kallade bulvanregeln, även kan tillämpas när den utdelningsberättigade under vissa förutsättningar är undantagen från skattskyldighet. En bulvan är alltså en person som anlitas för att skenbart utge sig för att vara huvudman, ägare och skattskyldig.

Propositionen har sin bakgrund i nya EU-direktiv från 2011. En särskild utredare har 2013 utrett hur även förhandsbesked ska kunna ges om kupongskatten. Detta föreslås även i propositionen.

Det finns en bred enighet i utskottet i fråga om propositionen med ett enda undantag, Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna är, som vi alla vet, partiet för oreda i riksdagen. Det är ett parti som springer ifrån sina egna löften till väljarna och i stället kastar sig om halsen på andra partiers förslag. Det gör det bara för att skapa oreda. Ett sådant förslag är pensionärsskatten.

Nu är tydligen uppdraget att i stället motionera på allting för att framstå som det stora oppositionspartiet även om invändningarna är både krystade och konstlade. I sak har egentligen SD inget att komma med i detta ärende.

SD vill avslå ett av tre yrkanden i propositionen, det som handlar om ändring av inkomstskattelagen, eftersom de tycker att begreppet ränta inte har definierats tillräckligt noga. Man kan fråga sig hur svårt man kan göra detta. Om man är som Sverigedemokraterna och rätt ovilliga att bekämpa skattefusk är det en svår fråga.

Sammanfattningsvis är denna propositions utgångspunkt ändrade EU-direktiv. Inom EU har det dessutom under en längre tid pågått ett arbete med att samordna regler vid beskattning av gränsöverskridande transaktioner. Ärendet har beretts av både den tidigare borgerliga regeringen och den nuvarande samarbetsregeringen.

I beredningen har man tagit vara på det mesta av remissinstansernas synpunkter. Skatteutskottet är i stort sett enigt, förutom de som vill leka lekstuga i riksdagen.

Herr talman! Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 december.)