Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Näringspolitik

Betänkande 2024/25:NU17

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 april 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Näringspolitik(pdf, 859 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:17 Näringspolitik

Beslut

Kontanter bör förbjudas vid handel med metallavfall (NU17)

Ett nationellt kontantförbud bör införas vid handel med järn- och metallavfall. Det menar riksdagen och beslutade uppmana regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att införa ett sådant förbud.

Syftet med att endast tillåta digitala betalningar är att det ska bli enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 150 förslag om näringspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Utskottets förslag till beslut
Tillkännagivande om kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Stillbild från Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:NU17, Teckenspråkstolkat beslut: Kontanter bör förbjudas vid handel med metallavfall

Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:NU17

Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Kontanter bör förbjudas vid handel med metallavfall

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 71

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-04-03
Justering: 2025-04-10
Trycklov: 2025-04-16
Reservationer: 53
Betänkande 2024/25:NU17

Alla beredningar i utskottet

2025-02-27, 2025-04-03

Kontanter bör förbjudas vid handel med metallavfall (NU17)

Ett nationellt kontantförbud bör införas vid handel med järn- och metallavfall. Det menar näringsutskottet och föreslår att riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att införa ett sådant förbud.

Syftet med att endast tillåta digitala betalningar är att det ska bli enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att näringsutskottet behandlade cirka 150 förslag om näringspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-04-22
Debatt i kammaren: 2025-04-23
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:NU17, Näringspolitik

Debatt om förslag 2024/25:NU17

Webb-tv: Näringspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Tobias Andersson (SD)
Anf. 175 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Vi ska nu debattera näringsutskottets betänkande 17 om näringspolitik. Jag står naturligtvis bakom samtliga reservationer från Sverigedemokraterna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till vår reservation 22 angående punkt 9 om företagens kapitalförsörjning.

Med det sagt vill jag även yrka bifall till utskottets förslag i punkt 20 angående kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall. Detta uttrycker jag tydligt eftersom SD och S ensamma utgör utskottsmajoritet på denna punkt och jag inte vill att det glöms bort.

När vi nu ska debattera näringspolitik kan det först och främst konstateras att alla partier i sin retorik naturligtvis vill underlätta för företagande i Sverige. De flesta partier säger sig verka för ökad tillväxt, som i praktiken genererar välstånd och välfärd och i förlängningen ger politiken resurser att fördela och investera. Däremot har vi inte sällan olika åsikter om hur politiken på bästa sätt främjar näringslivet i praktiken, vilket jag återkommer till.

Fru talman! När jag är ute och föreläser för våra medlemmar runt om i landet eller i andra sammanhang berättar om näringsutskottet brukar jag lite skämtsamt säga att vi utgör ett slaskutskott. Med det menar jag ingenting negativt. Jag försöker snarare beskriva hur breda våra beredningsområden är, inte minst inom näringspolitiken.

Det här blir ganska tydligt för den som läser igenom detta betänkande. I dag debatterar vi nämligen bland annat följande: företagsfrämjande, innovationsfrämjande åtgärder, konkurrens från offentlig verksamhet, företags kapitalförsörjning, besöksnäring, marknadsföring av Sverige, industrifrämjande åtgärder, kulturella och kreativa näringar och handel med metallskrot – högt och lågt och lite därtill. Det är med andra ord många breda, viktiga och varierade ämnen som ryms i detta betänkande, och jag kommer inte att hinna beröra samtliga i detalj.

För den utomstående kanske det inte heller finns någon uppenbar röd tråd. Men enligt min mening är den gemensamma nämnaren i Sverigedemokraternas arbete i utskottet att försöka främja näringslivet och skapa goda möjligheter för dem som i Sverige vill göra sin dröm sann genom att satsa på en idé, en tanke eller en innovation, vidareutveckla något annat eller göra samma sak som på sin befintliga arbetsplats men i egen regi. Oavsett bransch och storlek ska det finnas goda möjligheter att förverkliga entreprenörsdrömmar i vårt Sverige.

Förutsättningarna för näringslivet i Sverige påverkas dock inte endast av frågorna i det näringspolitiska betänkande vi debatterar i dag. Inte heller är de begränsade till frågorna som hanteras i vårt utskott. Mer eller mindre samtliga av riksdagens utskott hanterar frågor som har direkt påverkan på förutsättningarna för företagare i deras vardag i Sverige.

Betänkandet som debatterades här nyss var från utbildningsutskottet. Det är naturligtvis så att om vi inte har en rimlig kompetensförsörjning som ger företagare de nyckelkompetenser de behöver för att växa och skapa nästa tekniska innovation eller vad det nu rör sig om, om det inte finns lämplig arbetskraft på arbetsmarknaden, spelar det inte så stor roll vad vi gör i näringsutskottet.

På precis samma sätt måste trafikutskottet säkerställa att vi har en god infrastruktur så att man kan transportera såväl varor som tjänster runt om i Sverige för att de ska finnas där de behövs när de behövs.

På samma sätt arbetar justitieutskottet med frågor som har direkt påverkan inte bara på min vardag som individ utan också på företagares vardag. Det handlar om den otrygghet som har brett ut sig i Sverige. Det kostar uppemot 100 miljarder årligen för näringsidkare att kompensera för de stölder och den skadegörelse som äger rum och att investera i säkerhetshöjande åtgärder. Med den exposén till andra utskott vill jag betona att detta är breda frågor som har bäring i alla riksdagens utskott.

Det vi vill fokusera på i dag är kanske framför allt skiljelinjerna när det gäller näringspolitiken specifikt. I min, och Sverigedemokraternas, mening är politikens uppdrag att skapa goda förutsättningar för näringslivet att verka utifrån. Det handlar om att säkra den kompetensförsörjning jag nämnde och om att garantera en välfungerande infrastruktur och ett rättvist och förutsägbart skattetryck. Det handlar om att garantera trygghet genom att upprätthålla lag och ordning, att avskaffa onödig byråkrati och regelkrångel och att säkerställa låga och stabila energipriser med mera.

Detta får i sin tur, fru talman, utgöra den grundplatta som näringslivet står på och verkar utifrån. Egentligen är detta ganska grundläggande marknadsekonomiska synpunkter, som förvisso aldrig delats av alla partier, men som jag i dag bedömer överlag lyser allt mer med sin frånvaro.

Historiskt har det gått en politisk skiljelinje mellan höger och vänster i synen på vad politiken ska göra för att underlätta för näringslivet och hur man ska intervenera i marknaden och så vidare. Skönmålningen av den så kallade gröna industrialiseringen har dock fått även inbitna förespråkare för marknadsekonomi att öppna för ökad statlig inblandning och i praktiken gett möjligheter för förstörelse av marknadens funktion. Detta gäller såväl i Sverige som i vår omvärld.

Nu är det, precis som vi lyfter upp i reservation 22 angående företagens kapitalförsörjning, svåröverblickat vilka offentliga stöd som finns. När frågan ställs till riksdagens utredningstjänst har till och med den svårt att konstatera den totala summan, alla mottagare och alla utbetalare. Vad kommer från EU genom en svensk myndighet? Vad låser vi upp med svenska medel från EU? Enligt de forskare och myndigheter som har granskat effekterna av det offentliga stödet till näringslivet är det än svårare att dels mäta effekt, dels – om det går att mäta effekt – konstatera att det gav någon effekt att staten engagerade sig på det sättet.

Det är mot den bakgrunden Sverigedemokraterna vill värna om goda förutsättningar för den privata riskkapitalmarknaden i Sverige. Den fungerar som bäst när politiken håller sig borta. Det kanske tydligaste och senaste exemplet på detta är Northvolts konkurs. Det var från början till slut ett osunt påverkansarbete utifrån en ideologisk övertygelse. Detta bidrog till att politiken och det privata näringslivet fattade beslut som man inte hade gjort för en annan verksamhet i en annan bransch, utan de här gröna glittriga orden kring projektet.

Det här ledde i slutändan till att staten betalade ut över 600 miljoner i allmosor. Det ledde till att nästan 6 miljarder av AP-fondernas gemensamma pensionsförvaltning gick om intet. Det ledde till en kapitalförstörelse på sannolikt över 100 miljarder som vi inte får tillbaka. Kapital hade kanske i stället gått till det lilla och levnadskraftiga företaget om det inte var så att politiken förledde och lurade till investeringar i dessa projekt. Inte minst politiken, statliga myndigheter, statliga och kommunala bolag och andra bidrog och blåste upp den bubbla som sedan sprack. Det måste vi undvika i framtiden. Det är mot den bakgrunden vi också gör denna skiljelinje i svensk politik när det gäller synen på politikens roll och synen på vad vi ska göra och hur vi bäst skapar förutsättningar för näringslivet.

Jag är övertygad om att vi bäst gör det genom att ta ett steg tillbaka, låta näringslivet göra sin grej och låta marknaden sköta det hela utan att politiken intervenerar för stort.

Jag vill avslutningsvis nämna det tillkännagivande som föreslås med Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna som avsändare i utskottet rörande kontantförbud vid handel med järn och metallavfall. Detta är en angelägen fråga. Bransch och polis har lyft den länge. Stöldgods kan säljas och kontanter kan erhållas för den kriminella. Vi tycker att digitala spår gör det mycket svårare att komma undan med den typen av skumraskaffärer, och jag ser fram emot regeringens återkoppling och agerande i frågan.

(Applåder)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 176 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Det finns, som alltid när Tobias Andersson håller anföranden i näringspolitiska debatter, mycket att säga. Jag vill dock hålla mig till Sverigedemokraternas reservation kopplad till en nationell innovationsstrategi, även med hänvisning till det Tobias Andersson precis sa om Sverigedemokraternas syn på politikens involvering i just marknaden.

Vi socialdemokrater har ju föreslagit en innovationsstrategi i tre kommittémotioner nu, fru talman, och vi är ganska stolta över det. Vi har blivit förlöjligade av regeringspartier. Man har sagt att politiken inte ska peka ut teknikområden och att politiken inte ska lägga sig i marknaden.

Jag blev därför ganska fundersam när jag såg den här reservationen från Sverigedemokraterna. Jag tror att det är reservation 22 som handlar om just innovationsstrategi. Jag skulle vilja höra lite från Tobias Andersson vad Sverigedemokraterna menar med innovationsstrategi, med tanke på att man också har motsatt sig väldigt mycket av de insatser i svenska innovationssystem som görs av bland annat Vinnova.

Det kanske inte var reservation 22, fru talman. Jag ber om ursäkt. Jag tror att Tobias Andersson har koll på vilken reservation jag menar.

Tobias Andersson (SD)
Anf. 177 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag väljer att inte gissa den exakta siffran, men jag vet att det i alla fall inte var 22. Jag förstår absolut vad Daniel Vencu Velasquez Castro åsyftar.

Från Sverigedemokraternas sida är det egentligen ganska enkelt. Det är klart att vi värnar om att Sverige även i framtiden ska vara ett innovationsland i den absoluta världsklassen. Den mer historiska debatten i detta – som jag hade med den tidigare näringsministern från Daniel Vencu Velasquez Castros parti när de innehade den positionen – handlade om vad som skapar innovationer. Är det ett enskilt litet företag, eller är det en myndighet som kan välja och peka ut nästa tekniska landvinning?

Det man hittills har gjort från regeringsunderlaget är att man i dialog med branschen har gett Vinnova i uppdrag att efterlysa vilka de stora tekniska områdena är, där vi ser globala landvinningar som Sverige borde bli bättre på att anamma teknologi från eller där Sverige borde vara en del i att driva innovationen framåt. Mot den bakgrunden har man från Vinnovas sida också begränsat sitt uppdrag lite kring var man lägger fokus. Det tycker jag är positivt.

Jag ska vara tydlig med att det finns delar av Vinnovas verksamhet som jag vet är värdefulla. Det har åtminstone historiskt också funnits delar som mitt parti har varit starkt kritiskt till. Jag debatterade detta en gång med ministern vid det tillfället – jag tror att det var Ibrahim Baylan. Då hade jag gått igenom de dåvarande projekt som var utestående från Vinnovas sida. Jag noterade i den debatten att det från Vinnova hade gått pengar till ett svenskt skogsföretag för att arbeta med genuscertifierat skogsbruk. Det kanske inte var vad jag tyckte var att skapa stark innovationsförmåga i Sverige.

Med det sagt finns det ju annat myndigheten gör som är bra. Det är också därför vi har strömlinjeformat myndighetens arbete och resurser.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 178 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Det uppdrag Vinnova fick av regeringspartierna och Sverigedemokraterna har presenterat sin slutrapport. Där har man också kommit fram till vilka sex prioriterade teknikområden man tycker att regeringen ska fokusera på. Detta är ju någonting som bland andra Tobias Andersson gav i uppdrag, eftersom Tobias Andersson också skrev under den debattartikel som regeringsunderlagets partier skrev i Dagens industri.

Det är klart att man blir fundersam. Vinnova har nu gjort detta arbete, och Sverigedemokraterna vill att man ska arbeta fram en innovationsstrategi. Ändå föreslås det inte i de regeringsförhandlingar Sverigedemokraterna har. Man har alltså ambitionen att ha en innovationsstrategi, men när det väl kommer till kritan väljer man att inte föreslå det – trots att det är det som Svenskt Näringsliv, Swedish Incubators & Science Parks och industrins parter efterfrågar, det vill säga att Sverige ska tala om vilken färdriktning vi ska ta så att vi kan bli det mest innovativa landet i världen.

Man ska komma ihåg att Sverige har varit världens mest innovativa land. Men nu halkar vi efter eftersom andra länder håller på att komma i kapp. En innovationsstrategi hade verkligen sett till att vi återigen accelererade det arbetet i ett läge där vi utkonkurreras av andra länder och deras tekniksprång.

Därför skulle jag vilja veta varför Sverigedemokraterna väljer att föreslå det i sin kommittémotion men att inte prioritera det i de regeringsförhandlingar man har haft. Min bild är att man gav Vinnova ett uppdrag, att Vinnova presenterade det och att man nu vill se en innovationsstrategi. Kommer Sverigedemokraterna att presentera det och kämpa för en innovationsstrategi – och menar Tobias Andersson då att det här inte är ett sätt för politiken att lägga sig i marknaden?

Tobias Andersson (SD)
Anf. 179 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag ska börja med att konstatera att jag blir lite förvirrad i den här debatten när Daniel Vencu Velasquez Castro går upp och säger att Sverigedemokraterna inte förespråkar en innovationsstrategi. Det gör han i ett replikskifte om en innovationsstrategi, utifrån en reservation från Sverigedemokraterna där en innovationsstrategi föreslås. Det blir lite svårt att reflektera över varför vi inte driver en fråga när vi debatterar hur vi driver den frågan i det betänkande som vi debatterar här i dag.

Med det sagt är det naturligtvis så att man inte får hundra procent av det man vill när man samarbetar med flera partier. Det är också så att det här är en fråga som får anses ligga utanför det Tidöavtal som vi har skrivit på – om det inte skulle tillskjutas budgetmedel, då det blir en budgetförhandlingsfråga. Men det är uppenbart att Sverigedemokraterna driver den här frågan, för annars hade Daniel Vencu Velasquez Castro inte haft en reservation om frågan att gå upp och replikera på mig om.

Sedan är det alltid lätt att vara efterklok, och det är väl positivt att Socialdemokraterna nu driver på för främjad innovation. Det är också så att vi kan konstatera att man under åtta år valde att inte gå fram med de förslag som man i dag är väldigt stolt över att företräda i rollen som oppositionsparti i Sveriges riksdag.

Med det sagt: Jag står fast vid det jag sa om att politiken inte kan avgöra exakt vad nästa innovation är. Däremot har politiken ett ansvar att lyssna på såväl bransch som myndigheter när det gäller vad de tror att Sverige kan dra nytta av i den innovationsutveckling som sker världen över i dag. I stället för att säga till en myndighet att den ska pyssla lite med innovation tycker jag att det är rimligt att säga: Var finns de stora möjligheterna? Hur fokuserar vi på att ta till vara just dem? Därmed blir det en liten inramning av fokuset för denna myndighet. Det tycker jag är fullt rimligt.

Jag tackar dock Daniel Vencu Velasquez Castro för dessa frågor, fru talman.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 180 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Det har snart gått tre år sedan Tidöregeringen tillträdde, och det är faktiskt bara att konstatera att det går dåligt för Sverige. Hög arbetslöshet och låg tillväxt har varit konstanter genom den här regeringens styre. Man hoppas att marknaden själv ska lösa de problem som svenska företag står inför.

Vi socialdemokrater har återkommande under mandatperioden levererat flera förslag som skulle stärka Sveriges konkurrenskraft och underlätta för företagare i tider av inflation och, numera, tullkaos. Det är en orolig värld som svenska företagare och löntagare möter, och tyvärr möts de av en regering som inte har förmågan att svara upp mot den oron.

Vi socialdemokrater har föreslagit en bred energiöverenskommelse för att man ska sluta polarisera elen och börja producera mer el i vårt land. De gamla skyttegravarna behöver överges, och vi måste i stället komma överens om en av Sveriges viktigaste förutsättningar för tillväxt och välstånd i det elektrifierade samhälle som växer fram.

Vi har också föreslagit ett reformerat system för korttidsarbete. Finanskrisen 2008 visade hur dåligt rustat Sverige var att stötta företag så att de inte skulle behöva säga upp folk. Det var ett av de mest använda krisstöden under pandemin, och därför har vi socialdemokrater föreslagit det som en åtgärd för att stötta företag i den nya turbulenta tid vi befinner oss i. Näringslivet och facken vill se ett reformerat system för korttidsarbete, och en färdig utredning ligger på regeringens bord – men ingenting händer.

Det är uppenbart att vi befinner oss i ett teknikskifte och att Sverige, som har varit världens mest innovativa land, utmanas av andra länder. Det har pågått under lång tid, och därför har vi socialdemokrater i snart tre års tid föreslagit att regeringen tar fram en innovationsstrategi. Det är lyckosamt att andra partier också har vaknat på den fronten.

Vi behöver en innovationsstrategi för att klara den gröna omställningen, stärka den svenska konkurrenskraften och skapa nya jobb i hela vårt land. Våra grannländer har arbetat fram offensiva innovationsstrategier, och organisationer som Svenskt Näringsliv, Swedish Incubators & Science Parks och många fler har pekat på behovet av just en sådan strategi för att stärka svensk konkurrenskraft. Men regeringen väljer att inte göra det. Vi tror att det är en felprioritering.

Fru talman! Många företagare är oroliga för vad denna omvälvande tid kommer att betyda för deras verksamhet. Många löntagare är oroliga för sina jobb. Kommer de att bli ännu en siffra i den höga arbetslöshet som bara fortsätter att växa? När den oron sprider sig skulle politiken behöva visa ledarskap och färdriktning mot en framtid där människor får jobb, inte förlorar dem, och där företag växer, inte går i konkurs.

Fru talman! Den turbulenta tid vi lever i är ett resultat av högerpopulistisk politik. Många i den här kammaren, framför allt Sverigedemokraterna, anklagade oss för att svartmåla Donald Trump. Vi blev utmålade som alarmister. Då valde människor i den här kammaren att nominera Donald Trump till Nobels fredspris. Partiledaren för Sverigedemokraterna valde att kalla Donald Trump en frisk fläkt.

Tyvärr visade det sig att alla vi som varnade för vad Donald Trump och högerpopulism kan komma att innebära fick rätt, fru talman. Vi ser nämligen nu vad som händer med världen när högerpopulister får styra: kaos – fullständigt kaos. Kulturkrig, impulser och ökad protektionism är resultatet. Moderaternas systerparti i USA har helt abdikerat för de krafter man själv har gjort sig beroende av här hemma i Sverige.

Världsekonomin och företag – framför allt svenska företag, fru talman – behöver förutsägbarhet, långsiktighet och fungerande demokratiska principer som dikterar villkoren på en global marknad. Det måste vi i Sverige visa, och vi behöver ta på oss ledartröjan när allt fler länder vänder sig till protektionistiska lösningar. Det görs inte med mer högerpopulism, fru talman.

Även här hemma i Sverige har populism lett till osäkerheter i näringslivet. I början av mandatperioden aviserade Sverigedemokraterna att de skulle kunna tänka sig att lägga ned myndigheten Vinnova, alltså vår innovationsmyndighet. I den första budgeten man presenterade i Tidösamarbetet gjorde man också kraftiga nedskärningar på Sveriges innovationssystem. Regeringen valde att gå Sverigedemokraterna till mötes, och man skakade om hela det ekosystem som har byggt ett välfungerande svenskt innovationssystem.

I senare budgetar valde man att återföra de pengarna, och så kallade man det en satsning. Man har skapat en ryckighet, fru talman, som gör att näringslivet inte kan lita på politikens förmåga att skapa ett robust system som främjar innovation och entreprenörskap. Sverige behöver inte populism eller ryckighet; Sveriges näringsliv behöver robusthet, långsiktighet och stabilitet. Det får det inte med den här regeringen.

Fru talman! Jag har redogjort för vad vi socialdemokrater vill göra för att stärka det svenska näringslivet – för att inte bara rädda jobben utan skapa fler jobb i Sverige.

Vi vill stötta de små och medelstora företagen genom en tulljour. Det är välkommet att regeringen har hörsammat det förslaget från oss, men på punkt efter punkt verkar regeringen fortsätta ha på sig sina ideologiska skygglappar i stället för att inse faktumet att det går dåligt för Sverige.

Det svenska näringslivet behöver en regering som kan stötta upp för att inte hela notan för de kriser vi ser ska betalas genom uppsägningar av svenska arbetare.

I stället ser vi hur regeringens politik förvärrar situationen i Sverige ytterligare. Nu behöver svenska företagare och löntagare betala priset. Det är sorgligt att bevittna, fru talman, men det gör mig ännu mer beslutsam vad gäller att Sverige behöver en annan riktning och är i akut behov av ett maktskifte senast 2026.

Avslutningsvis skulle jag vilja yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 1 i betänkandet.

Kjell Jansson (M)
Anf. 181 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Nu är det näringspolitisk debatt igen. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vad är näringspolitik? Jo, det är politik som ska ge bästa möjliga förutsättningar för våra företag att verka i Sverige på en konkurrensutsatt marknad. Det är däremot rent skadligt när politiken går in med riktade pengar i olika näringslivsprojekt. Det skadar näringslivet, och som Tobias Andersson nyss nämnde hände det med Northvolt. Statsstöd ska gå till forskning, inte till företag. Resultatet blir ofta något helt annat än vad syftet var. Marknadsekonomi byts ut mot kommandoekonomi, vilket begränsar den fria konkurrensen. Sådan ekonomi tillhör endast totalitära stater, exempelvis Kina.

Småföretag och exportföretag är roten i Sveriges ekonomi. Bland de exportföretag av yttersta världsklass som vi har i Sverige kan nämnas Volvo, Scania, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Ericsson och Astra Zeneca. Vår exportindustri står för 52 procent av bnp. Det är inte utbyggnad av det offentliga samhället med fler myndigheter som ger tillväxt – tvärtom.

Det är viktigt att vi nu kopplar bistånd till handel i större omfattning. Detta sker nu via vår handelsminister Benjamin Dousa, bland annat genom nya handelsavtal utanför EU och USA, exempelvis med Latinamerika, Asien och Nya Zeeland.

Vi måste resa mer i världen för att ta hem order till företagen. Vi måste flyga mer, åka mer tåg och åka mer bil.

Vad är det som bygger företag? Jo, det är människor med kreativa tankar och entreprenörskap som är beredda att riskera eget kapital. Det är människor som är beredda att ta ett större ansvar. Vi måste ge småföretagen bättre villkor att växa. Vi måste underlätta genom mindre regelbörda och pålagor. Vi måste bygga ett bättre företagsklimat med färre regleringar som underlättar entreprenörskap och nya företag.

Fru talman! Vad bör vi i riksdagen göra för att underlätta för företagen? Den låga tillväxten – den har varit cirka 1 procent de senaste åren – är en stor utmaning för såväl EU som Sverige. Det ser heller inte mycket bättre ut framgent, i synnerhet inte nu när det är så rörigt ute i världen – det påverkar. EU har tagit fram Draghirapporten för ökad konkurrenskraft. Det är ett steg i rätt riktning; vi får se hur långt det räcker.

EU halkar efter USA, som leder världens tillväxt med en tillväxt på cirka 3 procent. Nu när Trump öser på med tullar och skatt på frihandel återstår det dock att se var det landar. Det Trump håller på med nu kommer att slå väldigt hårt mot USA självt, inte bara mot andra länder.

Tullarna från USA slår hårt mot svensk exportindustri. Just nu är tullarna 10 procent med några undantag. De är 25 procent på stål och aluminium samt på derivat. De är även 25 procent på personbilar samt på vissa fordonskomponenter och vissa lastbilar. Hittills har tjänstesektorn klarat sig utan tullar, och jag hoppas att det fortsätter så. Det viskas ibland att EU vill lägga mottullar på tjänstesektorn, men det tror jag inte vore särskilt bra.

Fru talman! USA utvecklar, Kina kopierar och EU reglerar. Så har det varit under de senaste tio åren. Tyvärr ägnar EU-kommissionen alldeles för mycket energi åt att införa olika typer av regleringar och kontroller. Exempelvis vill kommissionen reglera sönder vårt skogsbruk. Vi måste få stopp på det. Våra skogar är bland de mest välskötta i hela världen. De har skötts i generationer av familjer och företagare.

Detta gör att Europa tappar konkurrenskraft. Vi behöver ta fram fler reformer för tillväxt. Vi behöver också en enklare tillståndsprocess för gruvnäring och annan industri. Exempelvis bör miljöbalken kraftigt reformeras och förenklas. Här har vi ett jobb att göra. Jag tror dock tyvärr att detta är en av de svåraste lagarna att ändra och få enighet om i riksdagen.

Vi måste underlätta för innovation och utveckling av företag och exempelvis öppna nya gruvor för att i högre grad bli självförsörjande på metaller och minska vårt beroende av Kina och Ryssland.

LKAB är ett draglok i Norrland och levererar 70 procent av Europas malm. Kvaliteten är av yttersta världsklass. Nu är en ny gruva i Kiruna, Per Geijer-gruvan, snart klar att öppnas – kanske inom fem år. Sveriges stålindustri ska fortsätta att fokusera på kvalitet. Kvaliteten på det stål SSAB tillverkar just nu är den högsta i världen. Det är inte dåligt! Det är en stark konkurrensfaktor.

Fru talman! Mindre företag drabbas hårt av regelkrångel. Vi vill se mindre krångel, mer möjligheter och mer utrymme för entreprenörskap.

Flera företag i min hemkommun Norrtälje, som jag fortfarande har väldigt nära kontakt med, berättar hur de bemöts av statens myndigheter, som kommer ut och hotar dem. Arbetsmiljöverket lär vara värst. Man säger att företagen har fel arbetsmiljöplan. Det är alltså en pärm i hyllan som det är fel på. När de frågar handläggande tjänsteman vad de gör för fel får de till svar att tjänstemannen inte är någon konsult. Det är inte så lätt att vara småföretagare då, vill jag hävda.

Minska regelkrånglet! Flera – inte minst EU – driver på med nya regler. Det finns galet många regler. Till exempel måste företag med tio anställda ha en arbetsmiljöplan och en jämställdhetsplan. Det är högst tveksamt hur detta skulle vara bra för små företag. Jag ser ingen nytta i det. Det gör att många företag i dag väljer att ha max nio anställda för att slippa undan det här krånglet.

Dessutom borde både kommuner och statliga myndigheter ha tjänstegarantier. Länsstyrelsen och Lantmäteriet är exempel på myndigheter som har långa handläggningstider.

Fru talman! Äganderätten är en del av Moderaternas dna. Det gäller alla frågor, oavsett om det handlar om skogspolitik eller representation i bolagsstyrelser. Det är en stor fråga för oss att äganderätten är suverän i samhället.

En fråga som har uppmärksammats är att markägare i norra Sverige får se sin mark tas i anspråk av andra näringsidkare med länsstyrelsens och andra myndigheters goda minne. Rennäringen är en del av den svenska kulturen, men den får inte inkräkta på äganderätten och andra samhällsområden.

Fru talman! Jag går vidare till att tala om illojal konkurrens. Vi bör ta fram tydligare lagstiftning för att begränsa konkurrens från kommuner och stat mot företag. Det gäller exempelvis kommunala gym. Vissa statliga bolag konkurrerar, till exempel Arento, som är ett uthyrningsföretag i nedre Norrland som konkurrerar genom att hyra ut byggmaskiner. Svevia konkurrerar också till viss del med entreprenadrörelse och gör mycket jobb åt Trafikverket.

I eftermiddags fattades det beslut här i kammaren om gårdsförsäljning. Det var efterlängtat. Tyvärr är Folkhälsomyndigheten inne och ska grusa det bästa med detta. Vi får se hur allt landar – jag hoppas att de begränsar sin dubbelkontroll över det här.

Vad gör ett företag när lönsamheten går ned? I första hand ser man över sin organisation och sina kostnader. Ett företag kan inte göra som politiskt styrda organisationer och bara höja skatterna. Företag måsta vara konkurrenskraftiga och måste ibland sänka priset på sina varor för att få dem sålda. Det är skillnaden mellan marknadsekonomi och planekonomi.

Fru talman! Det är av största vikt att vi i riksdagen tar ansvar för infrastrukturen så att den fungerar för våra företag. Vägnätet är under all kritik i delar av Sverige. Därför är det mycket bra att regeringen höjer anslagen för underhåll av vägnätet. Det kanske borde ha gjorts tidigare.

Östlig förbindelse bör byggas här i Stockholmsregionen, som står för 40 procent av bnp i Sverige. Tvärförbindelse Södertörn bör byggas för att koppla ihop Norviks hamn med Stockholm, så att man slipper köra in alla bilar till Stockholm och runt och söderut. Arlanda måste förstärkas och återta sin plats på kartan som internationell flygplats. Vi har tappat en massa kraft de senaste åren där. Kort sagt: mer flyg, mer bil och mer tåg.

Fru talman! Energipolitiken har havererat på grund av de rödgröna partierna. De har stängt ned sex av våra tolv reaktorer – fullt funktionella reaktorer. Samma partier har haft en dröm om att ersätta dem med vindkraft – som fungerar bra när det blåser. Ungefär 60 procent av årets timmar fungerar det. Sedan fungerar det inte alls. Det duger inte att ha vindkraft, som är väderberoende. Vi måste ha robust energi i form av vattenkraft och kärnkraft.

Det viktigaste för företagarna är lägre skatter, lägre skatter och mindre regler.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 182 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Jag tackar Kjell Jansson för anförandet.

Som jag lyfte fram i mitt anförande lever vi i oroliga tider då väldigt många får se sina jobb försvinna. Vi ser företag som tyvärr behöver säga upp väldigt mycket folk. Vi har ju erfarenhet av vad som kan hända när svenska företag är så utsatta som de är just nu. Under finanskrisen 2008 blev uppemot 100 000 människor arbetslösa som ett resultat av krisen. Därför var det bra att vi under pandemin införde ett system för korttidsarbete. Enligt Tillväxtverket och Tillväxtanalys räddades 40 000 jobb under 2020 på grund av det här systemet.

Systemet var dock inte felfritt. Därför tillsatte vi socialdemokrater en utredning för att reformera systemet för korttidsarbete. Den utredningen har presenterat sina förslag, som bland annat vi socialdemokrater gång efter annan har motionerat i näringsutskottet om att regeringen ska gå vidare med. Nu har även industrins parter vädjat till regeringen. I det kaos som har skapats av högerpopulister på andra sidan Atlanten vädjar industrins parter, både företag och fack, till regeringen om att gå vidare med förslagen om ett reformerat system för korttidsarbete.

Jag skulle vilja fråga ledamoten Kjell Jansson, som representerar Moderaterna, som sitter i regeringen: Varför väljer regeringen att inte gå vidare med utredningens förslag om ett reformerat system för korttidsarbete? Vad för andra konkreta åtgärder har regeringen och Moderaterna för att se till att företag inte behöver säga upp människor i det potentiella handelskrig som vi ser växa fram?

(Applåder)

Kjell Jansson (M)
Anf. 183 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag tackar Daniel Castro för frågorna.

Vi börjar med pandemin. Man gick in med stimulansåtgärder – det är alldeles korrekt. De var bra just då, men det var fråga om att stoppa blodflödet med gasbinda. Konsekvenserna av allt som gjordes under pandemin för företag – man slapp betala in skatt, fick uppskov och så vidare – kommer ju nu. Det är nu konkursvågorna från pandemin kommer. Många företag går i konkurs, även i Stockholms innerstad. Det gäller i synnerhet personaltung verksamhet som affärer som har öppet och säljer produkter. De har det tufft.

Arbetslösheten har absolut ökat. Det kostar mycket pengar när företag går i konkurs. Därför har regeringen nu infört rotavdrag för att stimulera byggbranschen, som inte heller går särskilt bra med tanke på att man måste bygga när det finns folk som vill köpa eller bo. Man kan inte bara bygga för att man ska bygga. Man måste se till att få avkastning på byggnationen. Rotavdraget kritiserar ni socialdemokrater hårt. Det är ofattbart för mig. Byggjobbare får jobb. Barnfamiljer kan bygga om badrummet och så vidare, och halva arbetskostnaden kommer tillbaka. Ja, det kostar några miljarder, men det är ändå inga stora pengar. Det är en reform som görs för att bromsa det här.

Sedan kan man inte göra allt, och jag tycker inte att regeringen ska göra allt. Vi försöker avvakta och se var detta landar. Jag tror inte att det kommer att hålla med så höga tullar som i dagsläget. Jag tror faktiskt att herr Trump kommer att få backa.

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Anf. 184 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Det kan mycket väl vara så att det rotavdrag som regeringen har presenterat skulle skapa fler jobb inom byggbranschen. Men att framhålla detta som regeringens stora bostadspolitiska reform är anmärkningsvärt i ett läge där vårt land har en akut bostadsbrist men det absolut inte byggs några bostäder. Nu ska vi dock hålla oss till näringsutskottets betänkande om näringspolitik, fru talman.

Jag frågade om korttidsarbete. Det som Kjell Jansson säger är väldigt intressant. Det är nästan som att Kjell Jansson vill att industrin ska bli religiös och tro på Kjell Jansson. Kjell Jansson tror inte att Donald Trump kommer att gå vidare med de här tullarna, och industrin får hoppas att Kjell Jansson har rätt. Men jag tror att anledningen till att industrins parter vill att man ska gå vidare är att man ser de många kriser som växer fram. Ett potentiellt handelskrig mellan USA och Kina påverkar ju även svenska företag och hela värdekedjan.

Det är just därför det har lyfts fram att man bör gå vidare med förslagen om ett reformerat system för korttidsarbete, så att det finns på plats när väl krisen kommer. Risken är att det inte kommer att finnas på plats, och då behöver man agera skyndsamt. Men man kan inte göra det. Det kan också bli så att systemet för korttidsarbete slår fel för att man inte gått vidare med de förslag som utredningen har presenterat och som nu ligger på regeringens bord.

Jag kan förstå att regeringen inte vill gå vidare med förslag som vi socialdemokrater lägger fram, även om jag tycker att det är dumt. Men jag kan inte förstå att regeringen helt negligerar industrins parter. Både fack och arbetsgivare, samtliga industriföretag i Sverige, vädjar till regeringen: Gå vidare med förslagen om ett reformerat system för korttidsarbete, annars kommer det att stå svenska företag dyrt! Varför vill Kjell Jansson och Moderaterna inte göra det?

Kjell Jansson (M)
Anf. 185 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Korttidsarbete kan ju vara en del. Nu kan jag inte gå in på detaljer, men det utreds säkert nu vilka kostnaderna blir.

Om ledamoten Daniel Castro är uppdaterad vet han att Sverige står inför ett mycket allvarligt läge och måste rusta upp försvaret, vilket kommer att kosta många miljarder. Vi kan inte prioritera allt annat i det här läget. Man måste faktiskt prioritera. Försvaret överglänser allt annat just nu, om vi ska rädda vårt lands säkerhet i första hand.

Visst är det lågkonjunktur. Jag har själv drivit företag i 26 år och vet att det ibland är tufft. Det gäller att spara i ladorna, så att man klarar sig. Det är upp och ned. Så är det att vara ute i näringslivet. Det är inte bara guld och gröna skogar, som många tror.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 186 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men Kjell Janssons anförande väckte en hel del frågor hos mig. Jag kommer att ställa två korta frågor.

Kjell Jansson sa att statsstöd hade gått till Northvolt och annan industri och att det aldrig ska få hända igen. Samtidigt har regeringen kvar både Klimatklivet och Industriklivet som två viktiga hörnpelare. Då undrar jag: Om man aldrig ska kunna ge statsstöd till svensk industri igen, vad ska i så fall de här pengarna användas till?

Min andra fråga är hur det här med att statsstöd aldrig ska få ges går ihop med regeringens satsning på 600 miljarder till ny kärnkraft. Det är dubbelt så mycket som satsningarna på försvaret just nu, vilket Kjell Jansson just sa är det viktigaste och det som absolut går först.

Kjell Jansson (M)
Anf. 187 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Katarina Luhr för frågorna.

Vi börjar med statsstöden. Jag sa väl inte ”aldrig mer”. Jag sa att jag hoppas att det inte blir något mer av det här. Vet Katarina Luhr hur mycket statsstöd som ges varje år av staten? Jag har fått en utredning från riksdagens utredningstjänst. Det var inte lätt att få det glasklart hur mycket det är, men lågt räknat är det 150 miljarder om året.

Det är osunt. Många av de bidragen är osunda och behöver ses över. Det är den myndighet som nämnts tidigare, Vinnova, och andra som delar ut bidrag. Energimarknadsinspektionen med flera delar ut bidrag.

Vi ska vara oerhört försiktiga med stöden till företag. Vi ska med skattemedel i första hand satsa på forskning och utbildning. Vi ska se till att vi har en robust utbildad befolkning med högteknologiskt kunnande för att kunna möta världskonkurrensen.

När det gäller kärnkraften är det fråga om lån. Det är inga bidrag utan lån. Det redovisas i finansieringen av det. Vi ska fatta beslut om det i närtid. Staten lånar upp billigare än vad någon annan gör. Ingen kan låna upp billigare än staten. Det finansieras sedan via elavgifter.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 188 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för svaren!

Jag tycker fortfarande att min fråga kvarstår. Vad ska Klimatklivet och Industriklivet användas till framöver?

Kjell Jansson lyfte fram att vi måste flyga mer och köra mer bil. Där är min första fråga egentligen: Varför?

Min andra fråga är hur vi ska köra bil om vi inte har någon batteritillverkning framöver i Europa.

Kjell Jansson (M)
Anf. 189 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Tack, ledamoten Katarina Luhr!

Om vi börjar med Klimatklivet och Industriklivet hoppas jag, som jag sa, att man är restriktiv med att dela ut pengar. De finns, och delar av dem är EU-pengar. Man ska vara oerhört restriktiv. Det finns nu ett företag, som ledamoten känner till, som är och knackar på dörren och vill ha pengar. Det är Stegra. Det hoppas jag att det inte får, om jag ska tala klartext.

Nästa fråga gällde att vi ska flyga mer. Sverige är ett exportland. Ska vi ta hem affärer måste vi ut i världen och göra affärer. Vi kan inte sitta hemma och tro att de kommer hit och vill köpa grejer av oss utan att vi gör avtal. Företagen har alltid varit ute i världen och gjort avtal och affärer. Det är vad vi måste göra.

Vi måste också ha en befolkning som kan köra bil till jobbet för att människor ska kunna försörja sig själva och sin familj. Det finns inte tunnelbana längre än upp till Mörby och ned till Norsborg eller Alby där den slutar. Vi måste också ha bilar, i synnerhet i Stockholms län, för att det ska fungera att ta sig till jobbet.

Bilen är en motor för näringslivet. Det är oerhört viktigt för näringslivet att människor kan ta sig från punkt A till punkt B. Allt annat är att inbilla sig saker som inte fungerar. Ska människor åka cykel, eller hur tänker sig ledamoten det?

Vi måste åka mer flyg och mer bil – och även mer tåg, om de fungerar. Problemet med tågen är att de aldrig går i tid. Vi har många kollegor nere i södra Sverige som har in i helskotta med problem att ta sig upp till riksdagen.

Birger Lahti (V)
Anf. 190 Birger Lahti (V)

Fru talman! Näringspolitik är nu ämnet för debatt. Det gäller ett betänkande som inrymmer så mycket som 150 yrkanden som har resulterat i 53 reservationer under 22 beslutspunkter. Det är ett mastigt betänkande.

Det råder ingen tvekan om att partierna vill väl och att alla har sina lösningar som givetvis skiljer sig åt. Det blir även tydligt när det gäller tillkännagivandet, som också nämndes här, som utskottet föreslår för riksdagen när det gäller kontantförbud för handel med järn- och metallavfall.

Alla partier är egentligen överens om att det bör införas. Men att göra en särlösning på miljörättens område är kanske inte så lämpligt då det pågår en utredning där förslag kommer att remitteras under våren och förhoppningsvis innefatta fler områden än järnskrotsavfall. Nåväl, jag tänker inte göra något stort pådrag från mig eller Vänsterpartiet med anledning av det här tillkännagivandet.

Historiskt sett har näringslivsklimatet varit bra i Sverige och har följt de förändringar som har skett i samhället. Det som däremot har hänt sedan tron på att avregleringar ska göra samhällsservicen bättre och billigare är att oseriösa företag och aktörer kommit in på svensk arbetsmarknad och skor sig enormt, och pengarna kan till och med finansiera kriminalitet.

I dag finns det stora problem med hur offentlig upphandling tillämpas. Alltför ofta är lägsta pris vägledande. Det leder till att oseriösa företag vinner upphandlingar genom att hålla priserna nere på bekostnad av en god arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor.

På senare år har även kriminella gäng etablerat sig i välfärden efter att ha vunnit upphandlingar. Utvecklingen är systemhotande och måste stoppas. Inom den offentliga upphandlingen saknas bland annat en nationell koordinering mellan de upphandlande myndigheterna. Det medför att oseriösa företag som upptäcks i en kommun eller en region kan fortsätta att bedriva sin verksamhet i andra delar av landet.

Fru talman! För att komma till rätta med dessa problem borde regeringen utreda möjligheten att upprätta system där samtliga upphandlande myndigheter och statliga och kommunala bolag måste delta samt utreda inrättandet av en så kallad svart lista över oseriösa företag.

Här passar det, fru talman, att jag yrkar bifall till vår reservation 15 som handlar just om hur offentlig upphandling hanteras och reglerna tillämpas. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men vi lyfter fram reservation 15.

Näringspolitik har enormt stort genomslag när det gäller hur ett samhälle kan utvecklas och hur småföretag kan startas och utvecklas. Det finns massor att säga om hur staten egentligen skulle kunna stödja, uppmuntra och främja tillväxt med förhållandevis små medel från en statsbudget om synen på vad som är osund konkurrens hanterades sunt.

Det är skyhög arbetslöshet i Sverige, men det bästa som den här regeringen kommer på är att öka rotavdraget från 30 till 50 procent upp till högst 50 000 kronor per person och år. Vilka är det som mest använder sig av avdraget? Inte är det den arbetslösa byggnadsarbetaren eller den varslade undersköterskan. Det ska ni ha klart för er. De har inte råd med det.

Sverige är ett land som har naturresurser som är eftertraktade i hela världen. Det har tung industri i världsklass, vilket också har nämnts här av andra ledamöter. Det vill genomföra grön omställning som ett av de första länderna i världen. Men regeringen lägger miljarder på att rika personer ska kunna renovera sina villor eller fritidshus i Spanien. Snacka om prioriteringar!

Satsningar borde givetvis göras på bland annat förnybar energiproduktion och smarta elnät, järnvägar, elvägar, utbyggd cykel- och kollektivtrafik i storstäderna, energirenoveringar och nybyggnation av lokaler och klimatsmarta bostäder. Att man lägger miljarder på rot ger inga bostäder på Malmfälten så att människor kan flytta till industrijobben eller gruvorna i norr.

De statliga industribolagen bör vidare användas för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart och att öka konkurrenskraften för att jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd.

Många av produkterna som kommer från industrin är av samhällsavgörande karaktär. Det kan vara material som behövs för välfärden, för byggande eller för omställningen. Industrin står också givetvis för många arbetstillfällen. Det måste därför finnas ett gemensamt ansvar för de samhällsavgörande industrierna.

Det borde finnas en uttalad strategi för hur staten hanterar de industrier som är av stor vikt över tid. Regeringen borde därför få i uppdrag att kartlägga vilka samhällsavgörande industrier och naturresurser som finns och ge förslag på hur en långsiktig plan för industrier och naturresurser skulle kunna upprättas.

Det finns ytterligare en intressant reservation i betänkandet om konkurrens. Vänsterpartiet har inte varit med och skrivit den, men jag vill ändå nämna den.

Vänsterpartiet var tydligt när vi stöttade bojkotten av matjättarna i mars i år, men från vissa partier var det lite otydligt hur man skulle agera och reagera.

När monopolet är för stort och konkurrens på lika villkor saknas är det tydligt att det är konsumenterna som är förlorare och några få matkedjor, i det här fallet, vinnare. Det är samma sak när det gäller banksektorn och energimarknaden.

Vänsterpartiet har länge drivit frågan om hur exempelvis SBAB skulle kunna vara drivande i att sänka avkastningen i syfte att sänka räntorna för bolån. Detta är bara ett exempel av många. Det är samma sak med energisektorn. Hur pressar man ned nätavgifterna när konsumenterna inte kan välja elnätsbolag? Här krävs givetvis andra åtgärder så att konsumenterna ska ha något skydd mot ockerpriser. Det saknas tyvärr tillräckliga verktyg för att skydda elkonsumenter från höga elpriser och höga nätavgifter.

Fru talman! Det är som sagt en viktig aspekt som lyfts fram i reservationen, men någon verkstad har vi inte sett på länge fast möjligheten har funnits för flera regeringar historiskt sett.

Kjell Jansson (M)
Anf. 191 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Tack för ditt anförande, ledamoten Birger Lahti!

Jag har en fråga. Ledamoten tog upp matpriserna och bojkotten. Vi har ganska många matjättar. Det är inte bara Ica, utan vi har också Hemköp och inte minst Coop, så jag vill hävda att det ändå finns viss konkurrens. Avkastningen för en handlare ligger på mellan 2 och 4 procent. Det tycker jag är högst rimligt om man ska driva affär.

Däremot finns det där uppe i Norrland, där Birger bor, ganska många små och nära Icabutiker. Och de går inte lika bra. Icaförbundet får gå in med pengar till många av dem för att de ska finnas kvar och hålla servicen uppe på landsbygden.

Det är viktigt att ha med sig det här, för det är inte guld och gröna skogar för alla Icahandlare. Det är det för dem som har stora supermarkethallar runt om i Stockholmsregionen, i Göteborg och så vidare. De tjänar absolut mycket pengar; det är inget snack om saken. Men vi måste ha med oss helheten.

Jag undrar varför det går så dåligt för Coop. Ica tjänar miljarder, och Coop går back. Det är intressant, tycker jag. Varför? Vad beror det på?

Birger Lahti (V)
Anf. 192 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för frågan!

Jag har inte grottat ned mig i hur det går för Coop, men jag vill hävda att de är lika goda kålsupare. Jag ser ju hur det är med deras egna märken. Låt mig ta ett exempel: bröd som kommer från glutenfria produkter. När man tittar på paketet ser man att det kommer från Polen. Sedan har det märkts upp med Coop. Det är samma sak med många andra varor, och det är samma sak med Ica. De stora kedjorna köper in stora mängder, och grossistleden pressar producenterna och säger att de inte kan sälja till någon annan än just dem. Det är det här som är problemet: Grossistleden har hela kedjan.

Jag vet att det är många småbutiker som inte har det lätt. Men jag hävdar definitivt att det är ett problem i Sverige med de stora aktörerna. Jag gjorde en jämförelse i november 2023, när jag åkte över till den finska sidan och köpte exakt likadana apelsiner och äpplen som kom från exakt samma ställen i Spanien och Italien som dem som såldes i Sverige. De var 30 procent billigare i Finland, och då köpte jag dem ändå med min svaga krona.

Jag hävdar att det är något problem någonstans. Finnarna kan inte köpa dem så mycket billigare. Men någon gjorde en bra hacka på de här frukterna; det är jag övertygad om. Att inte grotta ned sig i varför matpriserna stiger vore ett misstag av alla som kan göra någonting åt det här. Det är många familjer som brottas med kostnaderna.

Sedan har jag inga problem med att ha samma syn som Kjell Jansson på de små butikerna. Det är inte samma sak. Men när det gäller grossistleden och de stora kedjorna är det inte sunt, det som händer.

Kjell Jansson (M)
Anf. 193 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Till ledamoten Lahti vill jag säga att jag tyvärr tror att vi får lära oss att leva med lite högre matpriser. Jag tror att det ser ut så. Vi är också beroende av omvärlden. Många priser går upp. Det gäller till exempel kaffepriset, och det beror på dåliga skördar i Brasilien. Det är samma sak med grönsaker och frukt; priset påverkas av det här.

Vi måste också ha med oss att lantbrukarna i Sverige inte blir miljardärer. De har det tufft. De har stora investeringar i maskiner, och de flesta har ganska låg lönsamhet. Ett jordbruk som är mindre än ett par hundra hektar är inte lönsamt i dag. Jag tror att vi måste vara beredda att betala lite mer för maten än vi gör om vi ska ha ett levande jordbruk och vara lite mer självförsörjande på livsmedel.

Birger Lahti (V)
Anf. 194 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack återigen, Kjell Jansson, för åsikterna och frågan!

Jag håller fullständigt med om att det inte är jordbrukarna som är problemet i Sverige. Vi har egentligen för få jordbrukare, och vi har för få livsmedelsproducenter. Problemet är att handelsavtalen innefattar livsmedel, och det borde de inte göra. Det är fel när någon som kan producera billigt i Spanien blir allenarådande och man sedan importerar dessa produkter. Det är det som slår ut våra jordbruk i Sverige.

Det är inte jordbrukarna som är problemet med de höga priserna. Det är grossistleden. Producenterna säger själva att de blir pressade av att grossistleden säger att de måste sälja allt till dem. Sedan är de fast i avtalen med de stora grossisterna. Jag håller med om att det inte handlar om jordbrukarna.

Men vi får aldrig upp vår självförsörjningsgrad om vi fortsätter med handelsavtal som innefattar livsmedel. Det är det som är problemet: att vi inte kommer längre upp i värdekedjorna med livsmedel.

Det är mycket som jag håller med om. Men jag tror att Kjell Jansson måste läsa på om problembilden och lära sig var felet ligger. Det handlar inte om jordbrukarna; jag håller fullständigt med om det. Vi skulle behöva fler jordbrukare och livsmedelsproducenter. Men då måste vi se till hur handelsavtalen ser ut där man producerar billigast. Och då är vi sårbara.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anf. 195 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Arbetslösheten i Sverige är hög – den näst högsta i EU. Bnp per capita är rekordlåg. Det märkliga är att åtta av tio företag vill anställa, och hälften av dessa vill fördubbla sin verksamhet. Men det är bara ett av tio företag som faktiskt gör det.

När jag föddes – det var ganska länge sedan – var Sverige på plats 3 i välståndsligan. Sedan har det tydligen gått utför. Sverige har varit nere på plats 12 många gånger men klättrat upp igen. Men nu har vi parkerat oss på plats 13.

Det är som att Sverige är fullt uppkopplat på ett bredband men ändå använder modem. Företagen är redo att ladda ned framtiden, men systemet buffrar. Det spelar ingen roll hur snabb du är om nätverket aldrig släpper signalen vidare.

Vad kan vi göra åt detta? Nyckeln ligger i tillväxt och företagande – att fler kan arbeta i fler timmar på ett produktivt sätt. Det finns ingen genväg till tillväxt och jobb.

Politikens uppdrag är att bygga långsiktiga, rättvisa och hållbara spelregler. Vi ska inte, som många här har varit inne på, peka ut enskilda företag som ska lyckas. Vi ska inte försöka detaljstyra utvecklingen. Men vi har ett ansvar för att säkerställa att alla företag, särskilt de som ännu inte fått en plats på marknaden, faktiskt har en chans att vara med och konkurrera.

De som har makt i dag har resurser att säkerställa att lagstiftning och praxis gynnar just dem. Men de har också resurser att justera sig när det behövs. De som däremot står för förnyelse, de som bär de mest banbrytande lösningarna, står ofta ensamma – utan etablerade nätverk, utan etablerade marknadsandelar och utan den trygghet som krävs för att våga utmana. Det är just därför innovation måste få lite hjälp, och just därför måste också konkurrensreglerna värnas.

Fru talman! Vi i Centerpartiet ser ett akut behov av att förstärka den svenska innovationskedjan, som med nuvarande politik håller på att vittra sönder. Det räcker inte att vi har forskning i världsklass om vi inte har förutsättningar att skala upp, testa och kommersialisera de lösningar som behövs för omställningen till ett nettonollsamhälle, för industriell omställning med AI och för att ta fram nya läkemedel och terapier för att bota sjukdomar vi aldrig någonsin trodde skulle vara möjliga att bota.

Startup- och scaleup-bolag är små till storleken men stora till betydelsen. Trots att de utgör bara en bråkdel av det totala näringslivet står de för en oproportionerligt stor del av sysselsättningstillväxten.

Vi vet det här, men jag måste ändå upprepa det: OECD beräknar att startup-företag, särskilt de med höga ambitioner, ansvarar för hälften av alla nya jobb i de moderna ekonomierna. I Sverige skapas mer än hälften av de nya jobben i företag som är yngre än fem år och har färre än 20 anställda. Alltså: Mer än hälften av alla jobb i Sverige skapas i företag som är max fem år gamla och har färre än 20 anställda.

Därför får innovationssystemet inte stanna vid prototypen. Det måste bära hela vägen till marknaden, särskilt för företag som löser framtidens enorma utmaningar. Därför vill Centerpartiet stärka forskningsinstituten och inkubatorerna runt om i landet så att fler får tillgång till testbäddar och stöd, oavsett geografi. Vi ser nu att regioner med dålig ekonomi – och det är ganska många – väljer att dra ned satsningarna och montera ned sina inkubatorer. Jag förstår det. Det är svårt att tänka långsiktigt när vården i dag inte får det den behöver. Därför är det viktigt att Vinnova fortsatt kan stödja det unika inkubatornätverk som vi har byggt upp i Sverige.

Vi vill också säkerställa att det finns statlig medfinansiering för att skala upp banbrytande innovationer. Det är viktigt att säga att det är just banbrytande innovationer, inte vilken verksamhet eller produktion som helst.

Detta är inte bara näringspolitik. Det är också klimatpolitiska investeringar. Ett starkt, regionalt förankrat innovationssystem gör att vi får fler fossilfria lösningar snabbare. Idéerna kan komma från ett garage eller ett laboratorium. Det vi vet är att kapitalet fortfarande finns i storstäder, och därför måste vi fortsatt jobba med att överbrygga de stora gapen.

Fru talman! Innovationskraften kommer dock inte att göra någon nytta om marknaden inte är tillgänglig. Här ser vi tyvärr allt oftare hur offentlig sektor blir en aktör snarare än en möjliggörare.

All konkurrens från offentliga aktörer måste granskas. Vi ser ett växande problem där kommunala bolag, regioner och andra offentliga aktörer använder sin särställning för att konkurrera på marknader där privata företag annars hade kunnat erbjuda bättre, mer innovativa och kanske mer hållbara lösningar.

Vi kräver därför en nationell översyn. Offentlig sektor ska fokusera på att skapa goda villkor, inte själv ta plats som affärsaktör där andra redan finns. Den offentliga makten får aldrig bli ett verktyg som kväver nytänkande.

Fru talman! Detta är i grunden en berättelse om framtidens företag – de företag som i dag bara är en idé på ett kontor i Malå, en experimentanläggning i Småland eller en prototyp i en studentkorridor i Lund, de företag som inte har försäljningssiffror eller pr-byråer men som sitter på tekniker som kan halvera utsläppen, elektrifiera transportsektorn eller skapa cirkulära produktionsflöden.

Det är dessa företag som kan göra nettonollsamhället möjligt. Men det går inte utan rättvisa regler, utan tillgång till testmiljöer, utan finansiering och utan fungerande konkurrens. Det är vårt ansvar som lagstiftare att se till att dessa dörrar står vidöppna. Det är en marknad för framtiden, inte för gårdagen.

Vi tror på företagsamhet men inte bara för dem som redan har makt. Vi tror på klimatomställningen men vet att den aldrig kommer att ske om vi inte ger plats för det nya. Därför vill vi förstärka och decentralisera innovationssystemet, öppna marknaden för nya aktörer, se till att offentliga aktörer fokuserar på sina kärnuppdrag och stimulera konkurrens som premierar hållbarhet, inte bekvämlighet.

Fru talman! Det är så vi bygger en modern ekonomi. Det är så vi skapar tillväxt och jobb. Det är så vi når klimatmålen.

Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 1.

Lili André (KD)
Anf. 196 Lili André (KD)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 48, som handlar om kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Sverige ska vara ett land där det är enkelt att driva företag, där innovation frodas och där konkurrenskraften ger oss långsiktig välfärd. En stark näringspolitik är själva ryggraden i vårt samhällsbygge. Därför är jag stolt över att stå här i dag och tala för ett betänkande som tydligt visar att regeringen och vi kristdemokrater tar företagens villkor på största allvar.

Som kristdemokrat ser jag företagsamhet inte bara som en ekonomisk motor utan som ett uttryck för människors ansvar, kreativitet och längtan efter att bygga något som håller. Företag är inte bara siffror i statistik; de är familjer som får livet att gå ihop, unga som vågar satsa på sin idé, orter som blomstrar tack vare ett lokalt företag som tror på bygden och erfarna företagare som i decennier hållit sin verksamhet levande och blivit en självklar del av samhällets ryggrad.

Fru talman! Det finns ett enkelt samband som vi inte får glömma bort: utan företag ingen välfärd. Det är företagen som skapar jobben, genererar skatteintäkterna och bär upp det gemensamma. Men det kräver att vi politiker gör vårt. Vi ska inte lägga hinder i vägen. Vi ska inte detaljstyra. Vi ska möjliggöra. Mer byråkrati, fler regler och ökad statlig styrning är inte vägen framåt. Vår uppgift är att skapa ett klimat där företagare vågar ta risker, investera, anställa och lyckas.

Som kristdemokrat känner jag mig hemma i samtalet med familjeföretag. Där delar vi en gemensam grundsyn där ansvar, etik och långsiktighet är centrala. Familjeföretag ser familjen som samhällets grund, med fokus på gemenskap och värderingar som förs vidare över generationer. Familjeföretag präglas av ett starkt ansvarstagande, både för anställda och för samhället, och strävar efter att skapa hållbara värden snarare än att fokusera på kortsiktig vinst. Genom att vara lokalt förankrade och bidra till samhällsnyttan exemplifierar familjeföretag principen om beslut på lägsta nivå och frihet under ansvar.

Denna långsiktiga och etiska syn på företagande ska vi politiker stödja med förslag som tryggar företagaren i sin vilja att investera i människor för att välfärden och Sveriges välstånd ska bli ännu starkare.

Fru talman! Vi har vid flera tillfällen här i kammaren lyft upp regeringens målinriktade arbete, där vi kristdemokrater har varit pådrivande, när det kommer till regelförenkling. Svenska företag, särskilt småföretag, ägnar fortfarande orimligt mycket tid åt administration och rapportering. Det är tid som borde gå till kunder, innovation och utveckling.

Under alltför lång tid har företagare burit på en tung börda av regelkrångel, osäkra tillståndsprocesser och oförutsett politiskt klimat. Det har hämmat tillväxt och innovation och i förlängningen välfärd. Nu gör vi upp med detta. Regeringen har gett myndigheterna tydliga uppdrag att inte bara minska regelbördan utan också förenkla språket och se till att nya regler granskas utifrån företagens perspektiv. Sunt förnuft ska in, och regelkrångel ska ut.

Fru talman! Företagaren berörs av tillståndsprocesser i den kommun man verkar i. Fri företagsamhet i kombination med en aktiv men samordnad tillsyn har länge varit en styrka. I dag upplever många företagare att de möts av ett lapptäcke av kontroller från olika myndigheter och från sin kommun, vilket gör tillsynen både arbetskrävande och kostsam.

Vi kristdemokrater vill se en tillsyn som är rättssäker, effektiv och samlad. Här spelar samarbetet mellan myndigheter och kommunen en avgörande roll.

Fru talman! Sverige behöver fler växande små och medelstora företag. De är ryggraden i vårt näringsliv och en nyckel till jobb, innovation och regional utveckling. Men många upplever i dag att det är för krångligt att delta i offentlig upphandling. Regelkrångel, resursbrist och orättvis konkurrens gör att mindre företag trängs undan. Det måste vi ändra på.

En fri och rättvis konkurrens är avgörande för ett välfungerande näringsliv. Regeringen går nu vidare med Leverantörskontrollutredningens förslag. Det innebär att Bolagsverket får i uppdrag att tillhandahålla ett nationellt it-system för samordnad registerkontroll av leverantörer vid offentlig upphandling. Det här är ett viktigt steg. Genom en samlad kontroll kan vi slå vakt om skattebetalarnas pengar och säkerställa att de går till seriösa företag, inte till kriminella eller oseriösa aktörer.

Vi vet att organiserad brottslighet i dag inte bara handlar om våld och narkotika. Den letar sig in i våra välfärdssystem, våra arbetsplatser och våra upphandlingar. Därför måste vi agera kraftfullt. Genom att utveckla våra kontrollsystem, men också genom bred samverkan mellan myndigheter, näringsliv och akademi – som i initiativet Sverige mot organiserad brottslighet, SMOB – bygger vi ett starkare samhälle som syftar till att stärka Sveriges förmåga att bekämpa den kriminella ekonomin, att stärka kapaciteten att utreda ekonomisk brottslighet samt att främja tvärsektoriell samverkan mellan relevanta samhällsaktörer.

Men det handlar också om att värna den sunda konkurrensen. Vi måste stå upp mot karteller, mot oseriösa metoder och mot osund prissättning som snedvrider marknaden. Här har Konkurrensverket en nyckelroll, inte minst i sitt arbete med att ta fram bättre verktyg för att identifiera leverantörer som inte håller måttet och för att enklare kunna förkasta orimligt låga anbud.

Herr talman! Sverige har länge varit ett av världens mest innovativa länder. Det ska vi fortsätta att vara. Men innovation sker inte i ett vakuum, utan innovation sker när företag känner framtidstro, när forskningsmedel används klokt och när offentlig sektor samarbetar med privat sektor. Regeringen fortsätter att satsa på forskning och utveckling, bland annat genom Vinnova och andra aktörer. Vi är öppna för partnerskap med näringslivet, men vi är också tydliga med att resultaten ska komma till nytta. Forskning ska inte bara stanna i rapportform, utan den kan också bli verkliga produkter, tjänster och jobb.

Herr talman! Näringspolitiken är inte en sidoverksamhet. Den är grunden för att vi ska kunna ha sjukhus, skolor och äldreomsorg. Därför måste vi alltid ha ett företagarvänligt perspektiv i vår politik. Vår vision för Sverige är tydlig: Vi vill ha ett land där människor vågar starta företag, där innovation får blomstra och där hela Sverige lever. Därför är en stark, ansvarstagande och framtidsinriktad näringspolitik helt avgörande.

Vi kristdemokrater kommer att fortsätta arbeta för ett företagsklimat i världsklass där hårt arbete, kreativitet och ansvarstagande premieras. Vi säger ja till framtidstro, ja till företagande och ja till en näringspolitik som bär Sverige in i nästa generation.

Katarina Luhr (MP)
Anf. 197 Katarina Luhr (MP)

Herr talman! Näringslivet har en oerhört viktig roll för hur Sverige fungerar och hur Sverige utvecklas. Det gäller allt från våra storföretag till kooperativa företag, sociala företag och enmansföretag. Det gäller oavsett om de ligger i våra storstäder eller på landsbygden. Sverige formas, omformas och utvecklas med sina företag och sitt näringsliv, och vi påverkas alla hela tiden.

Näringslivet har också en nyckelroll för den gröna omställningen och för klimatomställningen. Men klimatomställningen har också en nyckelroll för näringslivet. När vårt näringsliv har en tydlig riktning och långsiktiga spelregler ökar företagens konkurrenskraft. När politiken är tydlig och långsiktig vet man hur spelplanen ser ut och kan därför skapa en stark strategi för att hamna i framkant både nationellt och internationellt.

Ändras spelreglerna eller om de är otydliga blir det mycket svårare att planera eller att våga investera framåt. Just nu ser vi många näringslivsaktörer som understryker behovet av en stark miljö- och klimatpolitik med tydliga ramar och mål för att de ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete för innovation, näringslivsutveckling och klimatomställning. Det är ett arbete som vi behöver göra tillsammans. Politiken behöver leverera förutsättningarna så att näringslivet kan gå till handling och ställa om.

Just nu står många investeringar på vänt. Man vet inte åt vilket håll vi är på väg. Det skadar oss, inte minst ekonomiskt. Kompetensförsörjning är en sådan del. Vårt svenska näringsliv skriker efter personal, och så gör även offentlig sektor. Tyvärr sätter regeringen upp hinder för människor som vill bo och arbeta här. Ett exempel är lönekraven för arbetskraftsinvandring som stoppar många från att komma hit och som nu tydligen ska ses över igen. Det är ingen långsiktig politik eller tydliga ramar.

En ensidig satsning på kärnkraft ger också stor osäkerhet om den elförsörjning i närtid som näringslivet efterfrågar, samtidigt som mattan dras undan under fötterna för förnybar elproduktion.

Vi behöver också stöd till de kommuner som har en snabbare tillväxt än de kan hantera på egen hand. Här behövs också en ökad tydlighet, att staten kan vara med och ta risker när viktiga projekt, exempelvis metallutvinning, stål utan kol eller grön teknik, snabbt byggs upp i spåren av den gröna omställningen. Det finns fler exempel på när kommuner behöver ta allt ansvar för infrastrukturprojekt som hela Sverige eller Europa kan vinna på. Här är också regeringen långsam och motvillig.

I dag kan vi läsa i Dagens industri om en hemlig, eller kanske inte så hemlig, överenskommelse mellan Tidöpartierna om att inte betala ut statligt stöd till ett enskilt företag. Det var något som även Kjell Jansson lyfte upp, nämligen att han inte vill att Stegra ska få några pengar. Vilken praxis som ligger till grund för detta är ytterst oklart, men många företag skulle kunna vara berörda. Det vet vi inte. Det här röriga utspelet skapar inte heller en trygghet för de företag som vill etablera sig i Sverige.

Regeringens osäkerhet om klimatmålen skadar inte bara klimatarbetet utan också de företag som vill ligga i framkant. Det skapar en osäkerhet för hela det svenska näringslivet och minskar chanserna för att nya företag ska vilja etablera sig här. De förutsättningar som näringslivet efterfrågar för stark ekonomisk utveckling och för att klara klimatomställningen levereras inte av Tidöpartierna. Det är problematiskt. Staten behöver ta en aktiv roll i att leda den positiva samhällsutvecklingen. Det kräver politiskt ledarskap, ett ledarskap som saknas från den nuvarande regeringen som i stället lägger över hela ansvaret på näringslivet och kommunerna. Det är ett regeringsunderlag som dessutom skickar starkt motstridiga signaler om vilka verksamheter man vill välkomna till Sverige.

Politiken behöver uppmuntra, stötta och mana på den gröna industrirevolutionen och hållbarhetsarbetet inom alla branscher. Automatiseringen, den fortsatta digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens är utmaningar som staten behöver hjälpa såväl företag som arbetstagare med. Samverkan är helt central för klimatomställningen. Alla behöver göra sin del. Det är därför viktigt att bygga vidare på samarbetet med och inom näringslivet för att lösa klimatfrågan.

Sverige har goda möjligheter till stor miljöexport, och regeringen bör stötta även detta genom att höja anslagen till forskning och innovation tillsammans med stöd och krediter till såväl startup-företag som andra företag och branscher i framkant av klimatarbetet.

När industriprocesser, transporter och energisektorn ställs om finns potential för en stark samhällsutveckling. Det bör underlättas ytterligare genom att stötta digitalisering tillsammans med grön och social omställning för små företag.

Små företag har ibland otillräckliga resurser för att klara omställningen till att bli fossilfria och cirkulära på egen hand. Därför är det viktigt att regeringen skapar bättre förutsättningar för små och medelstora företag att få statligt stöd och mer hjälp, exempelvis för att söka EU-finansiering med fokus på innovativa tekniker för klimatomställning. Gör vi detta kan vi gynna den drivkraft som klimatomställningen innebär för innovation och utveckling. Därför bör regeringen också vidta åtgärder för att förbättra tillgången till riskkapital och möjligheter till företagsrådgivning.

Herr talman! Förutsättningar för lån för investeringar i företag på landsbygden och i glesbygd behöver också förbättras. Investeringar behövs både för att upprätthålla befintliga verksamheter och för att utveckla nya. I dag kan det vara svårt att få lån till investeringar på landsbygden eller i glesbygd, och det finns därför en risk att investeringar och reinvesteringar som behövs på landsbygden och i glesbygd uteblir. Det är något som jag tror att alla här inne tycker är problematiskt.

God samhällsservice och digitalisering är viktigt för näringslivets utveckling på landsbygden. Därför bör det genomföras insatser som syftar till att stärka digitaliseringen för små och medelstora företag på landsbygden. Genom digitala tjänster kan man samtidigt förbättra förutsättningarna för besöksnäringen.

Slutligen vill jag lyfta upp behovet av att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser minskar. Det arbetet behöver också stärkas på alla nivåer. Det krävs politiska insatser på global nivå, EU-nivå och nationell nivå för att de globala värdekedjorna mellan produktion och konsumtion ska kunna ställas om till fossilfrihet.

Styrmedel behöver främja konsumtionen av klimatsmarta tjänster i stället för resursintensiva produkter. Politiken behöver främja delningsekonomin, så att det blir lätt att dela på saker och att äga tillsammans. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att främja delningsekonomi och konsumtion av klimatsmarta tjänster.

Klimatomställningen är en positiv och stark drivkraft för en stark näringslivsutveckling och en stark samhällsutveckling i hela landet. Entreprenörer och kreativa människor i hela landet ser till att det blir nya innovationer, nya startup-företag, nya företagsidéer och nya affärsmodeller som står redo för framtiden. Samtidigt skapar vi en tryggare och bättre värld att leva i. Men då krävs det att politiken följer med och skapar förutsättningarna. Jag vill därför yrka bifall till Miljöpartiets reservation 43.

Louise Eklund (L)
Anf. 198 Louise Eklund (L)

Herr talman! Jag vill börja med att knyta an till det beslut som togs här i kammaren tidigare i dag och att det nu är möjligt med gårdsförsäljning – äntligen! Det har Liberalerna arbetat för länge.

Vi tror att det är ett viktigt steg för att både näringsliv och företagande, inte minst på landsbygden, ska kunna fortsätta driva och utveckla sitt företagande och framför allt sitt hantverkskunnande inom området. Att nu få lov att även sälja öl och vin där det har tillverkats kommer att stärka de här verksamheterna.

Det innebär dessutom en stor möjlighet för besöksnäringen och för Sverige att positionera sig och ta marknadsandelar inom området. Inte minst för södra Sverige är detta enormt viktigt. Jag är övertygad om att det kommer att innebära ökad turism, inte minst från Danmark och Tyskland.

Liberalerna ser beskedet om gårdsförsäljning som väldigt positivt. Men vi ser det också som ett första steg. Vi vill gå längre och tillåta försäljning av öl och vin i licensbutiker. Jag tror att det skulle vara ett fint komplement till gårdsförsäljningen och göra det möjligt för företag att sälja sina produkter till en större kundkrets.

När vi ändå är inne på det spåret hade vi även kunnat avskaffa matkravet, för att göra det lättare att bedriva verksamhet inom mat- och dryckesbranschen.

Herr talman! Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för svenskt näringsliv, svensk industri och svenska företag. Det är mycket som kan bli bättre vad gäller att driva företag i Sverige, inte minst i ljuset av de senaste månadernas turbulens med en närmast jojoliknande utveckling på tullområdet och en därpå följande osäkerhet såväl geopolitiskt som ekonomiskt och politiskt i stort.

Vi ser även att ökade priser och omvärldshändelser, som den ryska invasionen av Ukraina, fortsatt utgör betydande utmaningar för stora delar av det svenska näringslivet.

Vi har också en ganska stelbent byråkrati, en myndighetskultur, som gör att till exempel tillståndsprocesser tar orimligt lång tid. Sverige är i bottenligan i Europa i det hänseendet. Det är naturligtvis helt orimligt.

Det övergripande målet för näringspolitiken måste vara att stärka den svenska konkurrenskraften. Det måste vara att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Vi behöver kanske ännu tydligare än tidigare driva på för internationell samverkan, för fortsatt frihandel och för en stark exportindustri i Sverige och i Europa.

Vi behöver även titta på det svenska energisystemet ur ett tillväxtperspektiv. Och vi behöver titta på satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader i byråkrati och administration.

Från politiskt håll tror jag att det är speciellt i infrastrukturen vi behöver se till att Sverige inte halkar efter de stora satsningar som just nu görs i övriga Europa. De kommer att kunna få stor betydelse även för svensk export. Speciellt Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som snart går mot ett färdigställande, kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare.

De flaskhalsar vi har på den svenska sidan behöver vi alltså åtgärda och bygga bort. För ett litet och exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder ser ett stort och ökande behov av att stärka infrastrukturen för tillväxt och välstånd.

Herr talman! Det blir tydligt att Sveriges position som ledande kunskapsnation inte längre är alldeles självklar. Vi behöver fortsätta med de strukturreformer och liberaliseringar som den här regeringen har initierat.

Vi behöver även, vilket jag har återkommit till många gånger i den här kammaren, fortsätta att satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver. Det är också önskvärt att inte minst fler unga kvinnor söker sig till ingenjörsutbildningarna. Den lagda STEM-strategin är inte bara välkommen utan också nödvändig, även i ett arbetsmarknads- och näringslivsperspektiv.

Herr talman! När det gäller just unga kvinnor och skillnader mellan kvinnor och män ser vi att Sverige har kommit långt. Men det är fortsatt för stora skillnader även inom näringslivet. Män har fortfarande betydligt mer kapital, investerar mer och driver fler företag än kvinnor. Det är något osunt med de stora obalanserna mellan mäns och kvinnors deltagande. Det är potentiellt destabiliserande när det kommer till frågor som rör kapital och ägande.

Inom regeringen pågår ett arbete som syftar till att kartlägga och i det längre perspektivet utjämna de skillnader vi ser mellan män och kvinnor. Hur får vi fler kvinnor att vilja ta plats i styrelserum och ledningsgrupper? Hur får vi fler män att jobba för jämställda styrelser och ledningsgrupper? Det är frågor som vi i politik och näringsliv tillsammans behöver fortsätta driva.

Herr talman! Avslutningsvis: Fria marknader, fri handel och fria individer är värderingar som Liberalerna har kämpat för sedan vår start som parti. Det kommer vi att fortsätta att driva på för även i oroliga tider.

Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet med undantag för att jag ställer mig bakom reservation 48 under punkt 20.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-04-24
Förslagspunkter: 22, Acklamationer: 17, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2024/25:NU17, Beslut: Näringspolitik

Beslut 2024/25:NU17

Webb-tv: Beslut: Näringspolitik

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Företagsstöd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 7, 11 och 13,

    2024/25:1478 av Helena Gellerman (L),

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3,

    2024/25:2477 av Azadeh Rojhan m.fl. (S),

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 29, 30, 82 och 86,

    2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 2, 5 och 6,

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 4, 6 och 7 samt

    2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 6.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (V)
    • Reservation 3 (C)
    • Reservation 4 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S091015
    SD63009
    M580010
    C00213
    V00195
    KD14005
    MP00135
    L12004
    -0002
    Totalt147915358
    Ledamöternas röster
  2. Starta eget-bidrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1469 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 5 (SD)
  3. Nationell innovationsstrategi

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1451 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2 och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 25.
    • Reservation 6 (S)
    • Reservation 7 (SD)
  4. Innovationsfrämjande åtgärder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 14 och 16,

    2024/25:1445 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 4,

    2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

    2024/25:1494 av Gustaf Göthberg och Helena Storckenfeldt (båda M) yrkande 1,

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 6,

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 11 och

    2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 63.
    • Reservation 8 (S)
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (V)
    • Reservation 11 (C)
  5. Övrigt om företagsfrämjande åtgärder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:719 av Serkan Köse (S),

    2024/25:1456 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

    2024/25:1460 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2, 3, 5 och 6,

    2024/25:1461 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

    2024/25:1467 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 8 och 10 samt

    2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 1.
    • Reservation 12 (SD)
    • Reservation 13 (MP)
  6. Åtgärder mot oseriösa företag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:62 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 27,

    2024/25:729 av Amalia Rud Stenlöf och Mattias Jonsson (båda S),

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 37 och

    2024/25:3194 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3.
    • Reservation 14 (S)
    • Reservation 15 (V)
    • Reservation 16 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009016
    SD63009
    M580010
    C00213
    V01905
    KD14005
    MP13005
    L12004
    -0002
    Totalt1601911159
    Ledamöternas röster
  7. Konkurrens från offentlig verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1157 av Larry Söder (KD),

    2024/25:1459 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 16 och 19 samt

    2024/25:2920 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 17 (SD)
    • Reservation 18 (C)
  8. Övriga frågor om konkurrens

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1306 av Larry Söder (KD),

    2024/25:1459 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4,

    2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,

    2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:2470 av Kadir Kasirga m.fl. (S) yrkande 7,

    2024/25:2810 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17,

    2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 19 och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 12.
    • Reservation 19 (S, MP)
    • Reservation 20 (SD)
    • Reservation 21 (C)
  9. Företagens kapitalförsörjning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 9,

    2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 53,

    2024/25:1460 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 4,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 84,

    2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 14,

    2024/25:2748 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

    2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1.
    • Reservation 22 (SD)
    • Reservation 23 (V)
    • Reservation 24 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 22 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S910015
    SD06309
    M580010
    C21003
    V00195
    KD14005
    MP00135
    L12004
    -0002
    Totalt196633258
    Ledamöternas röster
  10. Jämställdhet i näringslivet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:178 av Anna Wallentheim (S),

    2024/25:1543 av Helena Gellerman (L),

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 31 och 32,

    2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 12 och 13 samt

    2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkandena 47, 48 och 51.
    • Reservation 25 (S)
    • Reservation 26 (C, MP)
  11. Insatser för vissa grupper

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1-3 och 5,

    2024/25:1719 av Jamal El-Haj (-) yrkande 4,

    2024/25:2105 av Lars Beckman (M),

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33,

    2024/25:2976 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 och

    2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 49.
    • Reservation 27 (SD)
    • Reservation 28 (C)
  12. Kooperativt och socialt företagande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 12,

    2024/25:2349 av Johan Andersson m.fl. (S) yrkandena 1-3,

    2024/25:2437 av Karin Sundin m.fl. (S),

    2024/25:2438 av Kalle Olsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2455 av Per-Arne Håkansson m.fl. (S),

    2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 och

    2024/25:3136 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 14.
    • Reservation 29 (S)
    • Reservation 30 (V)
    • Reservation 31 (MP)
  13. Främjande av besöksnäringen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1450 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

    2024/25:2444 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) och

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 20.
    • Reservation 32 (SD)
    • Reservation 33 (C)
  14. Ekonomiskt stöd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 13 och

    2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 45.
    • Reservation 34 (V)
    • Reservation 35 (C)
  15. Marknadsföring av Sverige

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1450 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 13 och

    2024/25:2877 av Sten Bergheden (M).
    • Reservation 36 (SD)
  16. Övrigt om besöksnäringen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 19,

    2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 12,

    2024/25:950 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S),

    2024/25:1369 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 44,

    2024/25:1450 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 11,

    2024/25:1525 av Lars Isacsson (S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:2007 av Adrian Magnusson m.fl. (S) och

    2024/25:3057 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 19.
    • Reservation 37 (SD)
    • Reservation 38 (V)
    • Reservation 39 (MP)
  17. Industrifrämjande åtgärder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 19,

    2024/25:825 av Åsa Karlsson (S),

    2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:1468 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

    2024/25:2442 av Lars Isacsson m.fl. (S),

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 22,

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 73,

    2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 1 och

    2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 26.
    • Reservation 40 (SD)
    • Reservation 41 (V)
    • Reservation 42 (C)
    • Reservation 43 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 43 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S910015
    SD10629
    M580010
    C00213
    V01185
    KD14005
    MP01305
    L12004
    -0002
    Totalt1761410158
    Ledamöternas röster
  18. Kulturella och kreativa näringar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:152 av Mirja Räihä och Per-Arne Håkansson (båda S) yrkande 4,

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 18 och 19,

    2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 1-3,

    2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 13 och

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 27.
    • Reservation 44 (S)
    • Reservation 45 (MP)
  19. Spelbranschen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:582 av Rickard Nordin (C) yrkandena 5, 8 och 10,

    2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 9 och 11,

    2024/25:2958 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 23 och

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 58.
    • Reservation 46 (S)
    • Reservation 47 (MP)
  20. Kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om kontantförbud vid handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 12,

    2024/25:1462 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1 och

    2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 52.
    • Reservation 48 (M, V, C, KD, MP, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 48 (M, V, C, KD, MP, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S910015
    SD63009
    M057110
    C02103
    V01905
    KD01405
    MP01305
    L01204
    -0002
    Totalt154136158
    Ledamöternas röster
  21. Övrigt om handel med järn- och metallavfall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1462 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 49 (SD)
  22. Övrigt om näringsgrenar och branscher

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkandena 17 och 20,

    2024/25:1452 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:1457 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 20,

    2024/25:2403 av Magnus Resare och Jesper Skalberg Karlsson (båda M) yrkande 1,

    2024/25:2467 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 21 och

    2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 189.
    • Reservation 50 (SD)
    • Reservation 51 (V)
    • Reservation 52 (C)
    • Reservation 53 (MP)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.