Jämställd fördelning av företagsstöd

Motion 2024/25:178 av Anna Wallentheim (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare mål för en jämställd fördelning av företagsstöd och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Trots löften om jämlikhet och rättvisa visar en sammanställning från Jämställdhetsmyndigheten att regionerna i Sverige systematiskt gynnar manliga företagare framför kvinnliga. Av de 700 miljoner kronor som årligen avsätts för att stödja företagande, går en oproportionerligt stor del till män och mansdominerade branscher, medan kvinnor och de branscher där de är verksamma får nöja sig med en betydligt mindre del av kakan. Denna snedfördelning är inte bara oacceptabel utan varierar också kraftigt mellan olika delar av landet.

Kvinnor ställs inför större hinder än män när de vill starta och driva företag. Om Sverige verkligen menar allvar med sina mål om ekonomisk jämställdhet, måste regionerna ta sitt ansvar och integrera jämställdhet som en självklar del av sina finansieringsbeslut.

Samtliga av Sveriges 21 regioner visar samma mönster: de regionala företagsstöden tillfaller i större utsträckning män än kvinnor.

Men varför är det så? Branschtillhörighet spelar en avgörande roll. Det finns en seglivad föreställning om att kvinnor ofta verkar i fel branscher, sådana som påstås sakna tillväxtpotential eller inte anses tillräckligt attraktiva för finansiering. Många kvinnliga företagare är verksamma inom sektorer som utbildning, vård och omsorg samt personliga och kulturella tjänster – områden där företagande ofta ses som en form av sysselsättning snarare än renodlat entreprenörskap. Denna felaktiga syn leder till att dessa företagare inte anses behöva lika mycket ekonomiskt stöd.

I kontrast domineras branscher som bygg, transport, tillverkningsindustri, kommunikation samt energi och miljö av män – och det är just dessa branscher som kammar hem den största delen av de regionala företagsstöden. Tillverkningsindustrin, en mansdominerad sektor, är den största mottagaren av dessa stöd, även om skillnaderna mellan regionerna är stora.

För att nå verklig förändring måste vi se till att företagsstöden blir mer tillgängliga för kvinnodominerade branscher. Det skulle inte bara bidra till ökad jämställdhet inom företagandet utan också till ett mer diversifierat näringsliv i hela landet.

Regeringen har ett viktigt ansvar här. Det behövs tydligare mål för en jämställd fördelning av företagsstöd, så att alla regioner tolkar och tillämpar dessa mål på samma sätt. Dessutom måste uppföljningen av hur stöden fördelas mellan kvinnor och män förbättras. En av de största orsakerna till att färre kvinnor väljer att bli företagare är deras begränsade tillgång till finansiering, vilket ofta tvingar dem att söka kapital från informella källor som vänner och familj.

Den offentliga företagsfinansieringen består av statliga, regionala och kommunala åtgärder. Regionerna erbjuder olika former av stöd, och enligt Tillväxtverket är det främst investeringsstöd och främjandestöd som kan riktas specifikt för att främja jämställdhet inom företagandet. Om vi på allvar vill uppnå ekonomisk jämställdhet i Sverige måste dessa stöd användas på ett sätt som verkligen speglar våra ambitioner om ett jämställt samhälle.

Anna Wallentheim (S)