Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi och näringsminister Ebba Busch, statsrådet Lotta Edholm, landsbygdsminister Peter Kullgren och statsrådet Paulina Brandberg.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! De senaste åren har matpriserna ökat med 32 procent. Samtidigt som matpriserna fortsätter att öka sänker regeringen skatterna för dem med de högsta inkomsterna, och vi ser en ekonomisk ojämlikhet som biter sig fast och slår hårdast mot de mest utsatta.

Vi socialdemokrater har lagt fram förslag om höjda barnbidrag, om en matpriskommission, om att öka konkurrensen i grossistledet och om att sätta en varningstriangel på varor vid krympflation. Nu har landsbygdsministern presenterat en uppdaterad livsmedelsstrategi som ska gälla hela livsmedelskedjan. Men den innehåller inte någon lösning för konsumenterna här och nu.

Vad är landsbygdsministerns besked till alla familjer och pensionärer som nu har det otroligt tufft ekonomiskt och till den ensamstående mamman som inte har råd att sätta mat på bordet?

Herr talman! Det råder ingen tvekan om att många har det väldigt tufft till följd av den inflation som vi har sett i Sverige under många år. När vi tog över låg inflationsnivåerna på 10 procent. Som tur är verkar vi ha lyckats bryta detta. Men vi ser att matpriserna fortsätter att stiga på grund av ökade priser på framför allt vissa varor.

Detta ser regeringen allvarligt på, och jag kallade därför tillsammans med finansministern in hela livsmedelskedjans aktörer för att diskutera problemen. Vad ser de själva att de kan göra för att påverka priserna i rätt riktning? Och vad har de för medskick till regeringen?

Min grundinställning är att stabil livsmedelsproduktion ger stabila priser över tid. Därför har regeringen många konkreta och betydligt vassare åtgärder i den nu presenterade livsmedelsstrategin än vad som var fallet i den tidigare.

Herr talman! Vi socialdemokrater menar allvar när vi säger att vi måste ha jordbruks- och livsmedelsproduktion i hela landet. Därför har vi redan i budgeten för 2025 lagt till 60 miljoner kronor extra till Norrlandsstödet.

Livsmedelsstrategin var försenad, och nu när den äntligen kom var beskedet att man ska fortsätta att utreda det mesta. Varför väljer regeringen att avvakta när det är möjligt att öka Norrlandsstödet redan här och nu?

Herr talman! Jag kan konstatera att den här regeringen till skillnad från den socialdemokratiska regeringen har premierat primärproduktionen även ekonomiskt. Vi skickar 746 miljoner kronor i vårt budgetbeslut till bönderna. Det är pengar som Socialdemokraterna i stället lät stanna i statens ficka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan också konstatera att Socialdemokraterna i sitt regeringsunderlag har bland annat Vänsterpartiet, som vill höja skatten med 95 miljarder. Det kommer också att påverka livsmedelspriserna åt fel håll.

Herr talman! En levande landsbygd och en livskraftig primärproduktion är avgörande för ett fungerande Sverige. Omvärldsläget med behov av beredskap och diskussionen om livsmedelspriserna understryker också betydelsen av att öka produktionen och utbudet av svenska livsmedel.

Det är därför glädjande att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna i fredags presenterade en uppdaterad livsmedelsstrategi som syftar till att lyckas med det som S-regeringen misslyckades med, nämligen att öka den svenska livsmedelsproduktionen.

I förra veckan presenterade även Klimatpolitiska rådet sin rapport om lantbrukssektorn. Där föreslås kraftigt ökade dieselskatter och en kraftigt minskad svensk nöt- och mjölkproduktion. Rådet vill också att regeringen ska införa köttskatt eller dylikt för att ändra människors kostvanor.

Från SD:s sida tycker vi att det är en undermålig och verklighetsfrånvänd rapport från rådet som allvarligt skulle hota Sveriges livsmedelsförsörjning.

Hur ser ministern på rådets förslag? Är det här något som regeringen avser att gå vidare med?

Herr talman! Den uppdaterade livsmedelsstrategin är en viktig vägvisare framåt. Produktionen måste upp. Köttskatt är inte aktuellt för regeringen. Vi har prioriterat extra nedsatt jordbruksdiesel i alla budgetar som vi tillsammans har lagt fram just utifrån att det är en träffsäker reform som gynnar produktionen.

Regeringen har tagit del av den klimatrapport som ledamoten nämner, och den kommer naturligtvis att analyseras.

Det pågår ett ständigt arbete med att se över och uppdatera åtgärder för att främja såväl produktion som jordbrukets klimatomställning. Vi har en våg framför oss av ny teknik och ny kunskap som kommer att leda vägen framåt. Regeringen kommer att fortsätta att utveckla klimatpolitiken framåt och att utveckla jordbrukspolitiken både på nationell nivå och på EU-nivå.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Lantbrukets förutsättningar påverkas även av EU-lagstiftning, och där hoppas vi att det pågår ett bra förenklingsarbete.

Från SD:s sida tycker vi även att det är viktigt att kunna diskutera EU:s klimatlagstiftning. Här finns exempelvis EU:s klimattullar, CBAM. De införs inom kort, och de kommer att omfatta handelsgödsel. Det skulle kunna öka priserna på gödselmedel med 30 procent, och inhemsk tillverkning dröjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vore det inte smart att flytta fram inkluderandet av handelsgödsel i CBAM?

Herr talman! Gällande gödsel vill jag först säga att jag tror att vi kan göra mer i Sverige. Regeringen har därför gett Jordbruksverket i uppdrag att lämna en redogörelse för och en analys av hur den fortsatta utvecklingen av inhemsk produktion av gödsel ska gå till.

Gällande CBAM-förordningen följer vi självklart frågan nära likaväl som andra faktorer som påverkar priset på handelsgödsel.

Herr talman! För en vecka sedan bjöd regeringen in matjättarna till Finansdepartementet på grund av de höga matpriserna.

Just nu oroar sig hundratusentals, för att inte säga miljontals, familjer för hur de ska kunna ge sina barn mat. Vi vet att det är jättemånga av dem som inte har möjlighet att äta sig mätta över huvud taget; vi ser det i olika typer av rapporter.

De förväntade sig att regeringen skulle göra någonting åt matpriserna. Men när de läste Expressen blev de förmodligen besvikna, för enligt Icas vd ställde inte regeringen några som helst krav på matjättarna. Handlarna var tvärtom nöjda med att de kunde ställa egna krav.

Statsrådet Kullgren var där. Vad gjorde regeringen egentligen på mötet? Vad gjorde statsrådet? Vilka krav var det man ställde? När kommer vi att få besked från regeringen, och när kommer vi att se att matpriserna sänks?

Herr talman! Vi ställde självklart frågor om vad livsmedelskedjan kan göra för att påverka priser. Vi fick en del svar, och vi fick också en hel del medskick.

Jag skulle ändå vilja påpeka för Vänsterpartiet att jag inte tror ett dugg på att era förslag på lösningar för lägre matpriser kommer att leda till det. Att pristak, höjda skatter med 95 miljarder kronor och borttagande av nedsättningen av dieselskatten, vårt mest träffsäkra sätt att gynna primärproduktionen i Sverige, inte skulle ha påverkan på matpriserna finns inte.

Vi har sett nog av brödköpolitik runt om i världen, vilket statlig kontroll över matpriser och marknader leder till.

Detta är ett allvarligt problem. Vi ska sätta alla klutar till. Det kommer självklart att hända saker, inte minst på produktionssidan, så att vi får stabil livsmedelsproduktion och därmed stabila priser.

(Applåder)

Herr talman! Jag har inga föreställningar om att statsrådet är vänsterpartist. Det är inte heller det frågan handlar om.

Statsrådet har en partiledare – hon sitter framme vid podiet just nu – som i valrörelsen stod och viftade med en falukorv och lovade att man skulle sänka priserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ska jag alltså tolka svaret från statsrådet som att man egentligen inte har gjort någonting alls för att komma till rätta med de höga matpriserna genom att bjuda in matjättarna till en fika?

Herr talman! Att varje liter diesel kostar 10 kronor mindre vid tankning tror jag påverkar oerhört mycket. Att vi genom en ansvarsfull finanspolitik har fått bukt med den höga inflation vi tog över efter er och successivt sänkt skatter för vanligt folk i Sverige påverkar naturligtvis det utrymme man har att handla för. Att vi har skickat 746 miljoner direkt till primärproducenter av livsmedel i landet gör såklart också skillnad.

Mer kommer att göras, men Vänsterpartiets lösningar är inte svaret.

Herr talman! Föga förvånande går min fråga till energiminister Ebba Busch.

Ebba Busch har precis stått på en pressträff och redogjort för regeringens finansiering av kärnkraften. Det som var tydligt på pressträffen var att man inte valt att titta på några som helst alternativ. Om det finns alternativ ska de läggas fram, säger man. Då kan vi från Centerpartiet meddela att vi så sent som förra veckan lade fram en rapport, med uppbackning av Energimyndigheten, KTH, Chalmers, Sveriges Ingenjörer, Afry och andra, som visar att det finns en enorm potential i svensk vattenkraft, i svensk kraftvärme, i energieffektivisering och i många andra åtgärder för att lösa de problem vi har här och nu.

Jag vill fråga Ebba Busch: Vad har regeringen tittat på för alternativ? Finns det utredningar, och hur ska vi andra i så fall kunna få ta del av dem, om man nu inte bara har tittat på kärnkraft?

(Applåder)

Herr talman! Det är en mycket relevant fråga från Rickard Nordin.

Det enkla, korta svaret är: Alternativet till stora mängder fossilfri baskraft prövar Sverige nu. Det är tyvärr inget experiment. Det är resultatet av en rödgrön energipolitik som valde att prioritera ideologi framför Sveriges bästa i en mycket svår tid.

Vi har alternativet till avsaknad av denna baskraft nu. Priset för det får företag som inte kan ansluta till elsystemet betala, det får framför allt södra Sverige betala och det får alla svenska hushåll betala med otroligt volatila elpriser.

Utöver det vill jag säga att Rickard Nordins fråga bygger på ett grundpåstående om att vi bara skulle bygga kärnkraft. Nej, det ska vi verkligen inte. Den här regeringen och de fyra samarbetspartierna är för alla goda, fossilfria kraftslag. Vi ska vidta fler åtgärder, gärna ihop med oppositionen, för vindkraft, solkraft, vattenkraft, kraftvärme och andra kraftslag.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Om regeringen är intresserad av att fokusera på fossilfri baskraft och flexibel kraft som kan täcka upp när det inte lyser och inte blåser, varför ger man då inte finansiering till alla sådana kraftslag? Varför gör man inte detta teknikneutralt och fokuserar på det som Ebba Busch själv brukar prata om, effekt och förmågor, i stället för att peka ut ett kraftslag utan att ha gjort några som helst alternativutredningar av det slag som Energimyndigheten, Svenska kraftnät och många andra instanser har gjort?

Var finns alternativutredningarna? Var kan vi ta reda på detta om det inte är så att man har valt ett enskilt kraftslag?

(Applåder)

Herr talman! Jag uppmanar alla här inne att ta del av de nästan 70 åtgärder som regeringen har beslutat om och som nu ger de lägsta elpriserna på fyra år, även om vi är långtifrån nöjda. Det är 70 teknikneutrala åtgärder till alla kraftslag som ska bidra. Ett exempel är ett uppdrag till vindkraften att leverera mer effekt, inte bara mer el.

Jag samtalar gärna med oppositionen om detta. Men alternativet till denna fossilfria baskraft kan svenska folket se på sin elräkning. Det är ett alternativ ingen borde vilja ha kvar.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går också till landsbygdsminister Peter Kullgren. Den kommer att handla om fiske.

Vi har pratat mycket om livsmedel här, och ett gott livsmedel är just fisk. Just nu pågår ett möte med EU-kommissionären Kadis nere i Simrishamn, på inbjudan av Isabella Lövin och de andra svenska EU-parlamentarikerna i fiskeriutskottet. Jag vet att ministern har tagit tillfället i akt att bjuda honom vidare till Gotland i morgon. Jag hoppas att vi alla har samma syfte med detta, nämligen att visa hur det ser ut i Östersjön.

Östersjön är ett hav i kris, och vi vet att det behövs åtgärder. Förra året beslutades alldeles för höga kvoter när det gäller sill och strömming. Min fråga till ministern är: Vilka åtgärder har ministern vidtagit för att mildra de beslut som togs förra året så att inte all den här fisken ska komma upp utan i stället kunna reproducera sig och bli mer fisk?

Herr talman! I morgon träffar jag som sagt fiskerikommissionären på Gotland. Mitt budskap kommer att vara väldigt tydligt. Det handlar om återhämtning. Det handlar om att förklara utifrån vårt perspektiv, som är väl underbyggt, hur situationen är i Östersjön, inte minst för sill- och strömmingsbeståndet, och mana till försiktighet. Vi kommer att ha diskussioner om Ices rådgivning, träffa småskaliga fiskare och så vidare.

Det är mycket bra att parlamentarikerna är i Simrishamn i dag och träffar kommissionären där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har lagt fram en havsmiljöproposition, den första i sitt slag på 15 år. Vi genomför nu ett försök med utflyttad trålgräns, ungefär 40 mil, längs Östersjöns kust. Det kommer också att fattas beslut om utökade trålförbud i marina skyddade områden här i dag, om jag inte är fel underrättad.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Ministern säger att ni ska prata om de här sakerna. Det är saker som vi här i Sveriges riksdag har kommit överens om. Vi är ganska eniga i de här frågorna. Men min fråga gällde vad man har gjort för att minska effekten av de beslut som togs förra året om att ha detta stora uttag.

Trålgränsen är utflyttad – gott så. Jag var själv med och tog fram underlagen för att det skulle ske. Men vi har fortfarande samma mängd fisk som ska upp. Den kommer bara att fiskas på ett annat ställe.

Kommer det att vara överflyttning av kvoter? Kommer det att vara redskapsförbud?

Herr talman! Emma Nohrén vet mycket väl hur den gemensamma fiskeripolitiken fungerar. Det absolut viktigaste tillfälle vi har att vidta åtgärder är vid kvotförhandlingarna.

Jag delar bilden att kvoterna blev för högt satta vid den förra kvotförhandlingen. Vi ville ha dem betydligt lägre. Däremot sticker jag inte under stol med att jag är nöjd med att vi för första gången hamnade på den lägsta nivån i Ices rådgivning och att vi därigenom förhindrade att minst 15 000 ton fisk togs upp ur Östersjön. Det var ett steg framåt, men mer behöver göras.

Herr talman! I förra veckan fick vi äntligen ta del av den uppdaterade livsmedelsstrategin 2.0. I Sverige produceras hållbar mat av hög kvalitet, men självförsörjningsgraden är fortsatt låg. Att vi har tillgång till livsmedel i händelse av krig eller kris är såklart otroligt viktigt, och ett prioriterat område i strategin är just robusthet. Inom det begreppet ryms hela värdekedjan från produktion till färdig produkt i matbutiken.

För att tillgång till livsmedel i kristid ska vara möjlig krävs dock en lönsam produktion och konkurrenskraftiga företag även i fredstid. Mina frågor till statsrådet Kullgren är: Hur kommer den uppdaterade strategin att bidra till en ökad livsmedelsproduktion i Sverige? Och vilka åtgärder kommer nu att prioriteras för att stärka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket?

Herr talman! Jag håller med ledamoten om att den mat vi inte kan producera när allt är frid och fröjd kommer vi inte heller att kunna producera när det kör ihop sig, i ett krisläge eller ytterst när vi befinner oss i krig. Ett starkt fredstida jordbruk är alltså den bästa garanten för att vi ska ha mat även när det kör ihop sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man måste se alla åtgärder som regeringen vidtar i ett paket, och det försöker vi göra genom att införa livsmedelsstrategin. En strategi ska peka ut riktningen, det vill säga regeringens och Sverigedemokraternas vilja i dessa frågor. Men man måste också se vad som föreslås i budgetpropositionen, nämligen att vi bland annat förstärker primärproduktionen och håller ned kostnaderna för lantbruket genom nedsättning av priset på jordbruksdiesel.

Forsknings- och innovationspropositionen visar ut riktningen. Vidare satsar vi på att skapa robusthet i den svenska livsmedelskedjan genom civilförsvarssatsningar.

Herr talman! Som statsrådet vet är jag också mycket engagerad i havs- och fiskefrågorna. Runt 75 procent av den fisk som vi konsumerar i Sverige i dag är importerad, trots att vi har en lång kuststräcka. Det är jättebra att även fisket lyfts fram i strategin. Fisk är i mångt och mycket en outnyttjad resurs eftersom mycket av det som fiskas i Östersjön blir djurfoder.

Hur anser ministern att strategin kan bidra till ett hållbart fiske och att mer svenskfångad fisk hamnar på svenska tallrikar?

Herr talman! Mat från sjö, hav och vattenbruk på landet är bra mat för oss, och den maten har historiskt fyllt en viktig funktion i vårt beredskapsperspektiv. I strategin har vi för första gången med de blå näringarna. Bara det i sig är centralt.

När det gäller vattenbruk är vi i slutfasen med en lagrådsremiss som kommer att leda till en proposition med förslag på flera förenklingar för företagen. Sedan gäller det att se till att mer landningar går till humankonsumtion. Det är det enklaste sättet, och det jobbar vi också med.

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsministern, och även den handlar om livsmedelsstrategin, som är på tapeten just nu.

Vi antog en strategi 2017, och den ligger till grund för det arbete vi gör nu. Problemet var att när vi antog strategin märkte jordbrukarna inte av detta. På många ställen säger man att strategin antogs av riksdagen, men man undrar vad det blev av den.

Hur kommer Sveriges bönder och alla som arbetar i den gröna näringen och den blå näringen att märka av Livsmedelsstrategin 2.0?

Herr talman! Först och främst handlar det om ett samlat fokus. Det är betydligt mer fokus på lönsamhet, konkurrenskraft och robusthet. Det finns tre fokusområden som handlar om robusthet, export samt svensk kvalitet och gastronomi.

Just exporten är viktig. Om vi ska öka vår produktion – vilket vi behöver göra i Sverige – krävs avsättning för produkterna. Därför kommer vi att tillsätta fler lantbruksråd och ett Food Export Center för att få ut mer av svensk högkvalitativ mat i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Svensk mat är verkligen i världsklass, och det är en punkt i strategin. De svenska bönderna använder minst antibiotika i hela EU.

Hur ska vi se till att fler konsumenter i övriga världen får svensk mat på sina tallrikar?

Herr talman! Det ska ske med hjälp av det jag precis nämnde, nämligen Food Export Center och fler lantbruksråd på strategiskt viktiga marknader. Självklart ska dessa tillsättas i nära dialog med näringen. Jag tycker att man ska satsa skattepengar på de marknader där det finns de som är villiga att satsa sina egna pengar. Där finns störst möjlighet att nå framgång.

Vi ska också underlätta genom det regelverk som finns för export, det vill säga göra det lite lättare att få exportgodkännande.

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsministern. Han får jobba hårt i dag! Det är kul att se att intresset är så stort för de frågor vi har gemensamt.

I mitt hemlän Örebro, närmare bestämt i Mullhyttan i Lekebergs kommun, har vi under många år levt nära vargen. Det är ett av Sveriges vargtätaste områden. Jag befinner mig i en kontext på hemmaplan där den ofta konfliktfyllda vargfrågan debatteras flitigt. Man kan knappt gå in på macken eller Ica eller stå vid sidan av fotbollsplanen utan att frågan kommer upp. Den både engagerar och berör, på många plan och på goda grunder.

Min bestämda uppfattning är att vi ska ha en livskraftig vargstam, men den behöver förvaltas väl genom licensjakt och skyddsjakt. Här gör regeringen mycket för att få till en bättre förvaltning. Mycket händer snabbt och på många plan.

Vad är det senaste? Vad händer just nu?

Herr talman! Regeringen har varit tydlig med att anmäla ett referensvärde på 170 vargar. Det senaste som har hänt är att Naturvårdsverket har kommit tillbaka till regeringen med en rapport om vilka mått och steg som behöver vidtas för att komma ned till den nivån på ett säkert sätt. Rapporten bereds just nu.

Nu när Bernkonventionen efter påtryckningar från bland annat Sverige har ändrats väntar jag med spänning på att kommissionen ska gå vidare med art- och habitatdirektivet, vilket kommer att underlätta för oss att förvalta vargen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Även jag ser fram emot kommissionens uttalande i frågan.

När det gäller referensvärdet på 170 individer, hur ser statsrådet på vikten av att hålla sig en bit över värdet för att inte minska möjligheterna att fatta beslut om skyddsjakt när så behövs? Stammen har ju ändå blivit mindre.

Herr talman! Regeringen analyserar just nu Naturvårdsverkets rapport. Jag tycker också att båda delarna är viktiga, men viktigast är ändå att vi får en mindre vargstam totalt sett. Det kommer också att minska behovet av skyddsjakt.

Jag ber att få återkomma i detalj om vilka vidare steg vi ska ta när Naturvårdsverkets rapport är färdiganalyserad.

Herr talman! Min fråga går till skolministern.

Trots sju års arbete och en nyinvestering på 700 miljoner kronor tvingas Skolverket ställa in de digitala nationella proven under våren 2025. Detta sker på grund av en säkerhetsläcka där elevers personuppgifter har exponerats. Skolor runt om i landet måste kopiera pappersprov, vilket enligt Sveriges Lärare innebär en total arbetsinsats på närmare 5 000 timmar, nästan sju månaders arbete, för skolpersonal över hela Sverige.

Hur förklarar ministern för elever, lärare och skattebetalare att ett så omfattande och kostsamt projekt fortfarande inte levererar en fungerande och säker lösning? Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att ett liknande misslyckande inte upprepas i framtiden?

Herr talman! Jag tackar för den viktiga frågan.

Skolverket har haft åtta år på sig att ta fram de digitala nationella proven. När de skulle sjösättas visade det sig att det fanns säkerhetsproblem. Därmed valde man att stoppa dem.

Nu ska proven i stället genomföras på papper. Skolverket kommer att skicka ut de återstående proven i pappersform under våren så att lärarna ska slippa merarbetet.

Det är naturligtvis otroligt viktigt att frågorna löses. Jag förväntar mig att det ska finnas en fungerande plattform till nästa läsår.

Herr talman! Svenska uppfinningar och innovationer har genom alla tider spelat stor roll för utvecklingen i världen. Vi ska vara stolta över den svenska innovationskraften. Utan företagare som vågat satsa på sina idéer skulle Sverige inte vara det framgångsland som det har varit historiskt sett.

Samtidigt som man ska vara försiktig med att satsa skattemedel på fantasiprojekt som redan från början är dömda att misslyckas, vilket Northvolts konkurs har visat oss, är det viktigt att inte skrämma bort riktiga och viktiga svenska innovationer. S-regeringens kontraproduktiva plastskatt ledde till att innovativa företag tvingades utomlands. Och det industriföretag som utvecklar elhybridflygplan kommer inte att testköra sin senaste innovation i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför fråga näringsministern vad hon avser att göra för att säkerställa Sveriges framtid som ett innovationsland.

Herr talman! Tack för frågan, Angelica Lundberg!

Sverige är verkligen en nation som är byggd på innovation. Det är så vi har byggt vårt välstånd. Och jag vet att det finns ett stort intresse i kammaren för de här frågorna.

Under flera decennier har vi legat i topp tre i flera olika både globala och europeiska innovationsrankningar. Men det är inte något som vi kan ta för givet. Nu är konkurrensen stenhård.

Generellt sett vet vi att regelförenklingar är viktiga. Det är även viktigt att prioritera inkubatorer och testbäddar och att ge innovativa företag som vill lansera sådant som inte finns på marknaden över huvud taget möjlighet att göra det. Den miljön ska vi värna.

Det är en av anledningarna till att vi fyra samarbetspartier nu är överens om en forsknings- och innovationsproposition om att satsa mer än någonsin i svensk historia på att även framåt bana väg för den sortens företag och innovationer för kommande generationer.

Herr talman! På grund av den här regeringens politik larmas det om att över 1 miljon äldre i dag lever farligt nära fattigdom – över 1 miljon äldre. De har jobbat hela livet, men när pensionen kommer räcker pengarna inte ens till det mest nödvändiga.

Regeringen gör ingenting åt de rekordhöga matpriserna. De gör till och med medicinen dyrare för sjuka. Och hyreshöjningarna är de högsta på tio år. Regeringen ger dock de allra rikaste 33 miljarder kronor i skattesänkningar. Det är skamliga prioriteringar av Sveriges regering.

Vad säger vice statsminister Ebba Busch till Birgitta Sjögren från Växjö, som har jobbat hela livet och bara får ut 13 500 kronor i pension? Hur ska de äldre ha råd att äta sig mätta med dessa höga matpriser och att betala sina hyror och sin medicin?

Herr talman! Det är för dyrt att vara svensk. Därför har vi lovat svenska folket att vi ska lätta på kostnaderna. Vi tog över ett Sverige som hade en inflation på 10 procent men har nu lyckats pressa ned den till 2 procent. Det är en av de mest avgörande frågorna för att se till att hårt arbetande människor och människor som har arbetat hårt och i dag lever på sin pension, sin uppskjutna lön, ska ha mer kvar i slutet av månaden.

Därtill har vi levererat på löftet att pressa ned de politiskt uppdrivna drivmedelspriserna. När vi gick ut med det löftet låg drivmedelspriserna på 28 kronor. Nu ligger de på 16 kronor. En stor del av det är direkt relaterat till det vi har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därtill kommer vi framåt att fortsätta prioritera att sänka skatten såväl för dem som arbetar som för dem som har arbetat.

(Applåder)

Herr talman! Förra måndagen deltog jag i LRF Hallands regionstämma. Det gjorde även landsbygdsministern, genom ett förinspelat anförande. Om ministern i stället hade varit på plats i Köinge bygdegård hade han hört en av deltagarna berätta att han måste åka hem till gården för att avliva en kalv, en av många kalvar som fötts livsodugliga på grund av virussjukdomen blåtunga.

Totalt har 462 besättningar av får och nötkreatur drabbats av blåtunga sedan utbrottet. Därför har jag ställt en skriftlig fråga till ministern om vilka ekonomiska och strategiska åtgärder han tänker vidta för att stoppa smittspridningen. Svaret kom i går, och det var att han följer utvecklingen men inte planerar för några konkreta åtgärder.

Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är därför: Menar ministern på fullt allvar att lantbruket självt ska stå för både kostnaden och lösningen när det gäller detta allvarliga utbrott?

(Applåder)

Herr talman! Jag föreslår att vi läser det svaret tillsammans. Att vi inte gör något eller att jag bara svarar att vi följer utvecklingen stämmer nämligen inte, och jag läser mina svar på de skriftliga frågorna noggrant.

När det gäller blåtunga, som är en hemsk sjukdom, tror jag inte att någon är oberörd när de hör om den hemska sjukdomen och om kalvar som till del föds utan hjärna.

Jag vet att många lantbrukare redan i dag lägger de 80 kronor som ett vaccin kostar, om de får tag på det. Om staten ska gå in och ge stöd till exempelvis vaccin finns det EU-regelverk att arbeta med, och sådant tar lite tid. Vi kan inte bara bestämma att vi går ut med ett brett statligt stöd till en viss grupp, utan det behöver kontrolleras.

Jag har en god dialog med både LRF och andra aktörer, självklart även myndigheterna, och följer såtillvida den här utvecklingen noga. Och snart kommer det ännu mer.

Herr talman! Riksdagen behandlar nu propositionen om tioårig grundskola. Det är en förändring som påverkar de allra yngsta barnen i skolan och deras lärare, bland annat när det gäller vilka som kommer att vara behöriga och legitimerade att undervisa i nya årskurs 1, det som vi nu kallar förskoleklass.

Regeringen hänvisar till att frågan om behörigheter ska beslutas senare genom förordningsändringar. Jag och många förskollärare och lärare i förskoleklass är redan nu nyfikna på vad regeringen tänker besluta om. Landets lärare och förskollärare kan inte försättas i en situation där personer med djup och mångårig kunskap om pedagogik på lekens grund, som bland annat passar för sexåringarna i förskoleklass, på sikt riskerar att bli obehöriga att undervisa sexåringar i den nya tioåriga grundskolans årskurs 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur tänker Lotta Edholm ta till vara den stora kompetens som finns bland landets förskollärare i den nya grundskolan?

Herr talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga.

Ja, inom ett par år kommer vi äntligen att få tioårig grundskola. Det innebär att förskoleklassen kommer att bli en del av grundskolan och inte vara en egen skolform, som den är i dag. Förskoleklassen kommer då att omfattas av samma regelverk, samma läroplan och så vidare som resten av grundskolan. Det är väldigt bra. Det innebär dessutom att barn med intellektuell funktionsnedsättning också kommer att ha rätt att gå i det som kommer att bli årskurs 1.

Precis som Camilla Hansén säger finns det problem med behörigheten för förskollärare kontra lågstadielärare och så vidare. Jag måste be att få återkomma om detta, för det är absolut inte klart än. Men det diskuteras naturligtvis nu.

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Vid ett seminarium här i riksdagen i veckan diskuterades ny storskalig baskraft och även kärnkraftens roll i elsystemet. Flera aktörer lyfte upp vikten av långsiktig finansiering och förutsägbara tillståndsprocesser och behovet av regional förankring. Särskilt Skåne lyftes fram som en nyckelregion för både produktion och förbrukning.

Hur ser ministern på Skånes roll i den fortsatta energiplaneringen? Och vilka initiativ kan vi förvänta oss för att stärka elförsörjningen i södra Sverige på både kort och lite längre sikt?

Herr talman! Tack för frågan, Mats Sander!

Skåne och hela Öresundsregionen, även Östersjöregionen för den delen, är en otroligt viktig tillväxtmotor för Sverige. Därför är det problematiskt att vi har en situation där vi de senaste dryga tio åren har tillfört installerad produktionskapacitet på 13 000 megawatt – det är jättemycket – men bara kan konsumera 340 megawatt mer.

De som känner av det här allra mest är skåningarna, till exempel företagare som vill starta nya fabriker men får nej därför att det inte finns garanterad el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi jobbar på lång sikt med att bana väg för ny kärnkraft. I dag gavs ett historiskt besked som vi hoppas på brett stöd för här i kammaren. Vi har också nästan 70 åtgärder som handlar om att få ut mer effekt av all el som produceras nu. Vi ger incitament till vindkraften – fler ska kunna säga ja. Vi satsar på kraftvärme. Vi gör också pilotstudier på gasturbiner och andra stödtjänster för att stötta inte minst Skåne.

Herr talman! Debatt ska ju inte styras av vare sig fördomar eller okunskap. Men tyvärr finns detta i attackerna på kristna friskolor, ofta framförda av förståsigpåare som visar sig vara religiösa analfabeter.

Kristna friskolor har en mycket blandad elevsammansättning. Majoriteten av eleverna är inte kyrkligt aktiva. Andelen elever med utländsk bakgrund är klart högre än riksgenomsnittet. Skolinspektionens nationella skolenkät visar att man på kristna skolor presterar bättre än riksgenomsnittet när det gäller frågor som rör allsidighet och elevers trygghet men också tolerans.

Men Skolinspektionen ska tydligen ägna sig åt de här cirka 60 skolorna med konfessionell inriktning, där knappt 1 procent av eleverna finns, samtidigt som 2 procent av eleverna är hemmasittande. I Stockholm visar det sig att över 1 000 elever inte ens är med på hälften av undervisningen.

Min fråga till skolministern är: Är det här en rimlig prioritering?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Skolinspektionen har ju lite olika uppdrag. En viktig del är tillsynen av fristående skolor. Det är klart att vi har haft stora problem i en del av de konfessionella friskolorna i Sverige. Under årens lopp har också ett antal av dem tvingats stänga för att det till exempel förekommit oegentligheter och extremism – därav det särskilda uppdrag som Skolinspektionen har att granska fristående skolor just när det gäller islamism och annan extremism. Att de här problemen påtalats är bakgrunden till att man gör en särskild granskning.

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Regeringen har sagt att klimatpolitiken ska vara sammanhållen och långsiktig, men just nu känns den väldigt spretig. Vid regeringens pressträff om styrmedelsutredningen sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att jordbruket kommer att behöva ta ett större ansvar för klimatomställningen. Men i den nya livsmedelsstrategin, som landsbygdsministern presenterade förra veckan, har inga klimatmål inkluderats. I stället slår man fast att det kommer att bli svårt att minska utsläppen från lantbruket samtidigt som man ökar produktionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga blir: Hur ser ministern på att regeringen skickar dubbla signaler vad gäller utsläppsminskningar inom jordbrukssektorn, och vem ska lantbrukarna lyssna på?

Herr talman! Jag tycker att alla Sveriges lantbrukare ska lyssna på dem som säger: Vi ser att ni är bland de bästa i världen på klimathänsyn, miljöhänsyn, djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning. Och det här är något som jag och klimat- och miljöministern säger – båda två samtidigt.

Nu när vi är så bra som vi är i Sverige på att producera livsmedel med klimathänsyn och miljöhänsyn, vad händer då om vi minskar svensk livsmedelsproduktion? Skulle det gynna klimatet? Nej, det leder bara till en sak, och det är att vi i stället importerar mat som haft större negativ påverkan på klimatet, miljön och djuren.

(Applåder)

Herr talman! En färsk rapport från Interpol visar en ökning av global finansiell brottslighet såsom avancerade cyberattacker och finansiella bedrägerier mot företag. Ur ett sverigedemokratiskt perspektiv, där skyddet av svenskt näringsliv prioriteras, anser vi det högst relevant att kräva tuffare tag mot sådan kriminalitet. Små och medelstora företag med begränsade säkerhetsresurser är extra utsatta och riskerar därmed försämrad konkurrenskraft.

Med anledning av detta vill jag fråga minister Ebba Busch: Arbetar regeringen för att stärka samarbetet mellan näringslivet och rättsväsendet för att bättre skydda de svenska små och medelstora företagen mot dessa hot?

Herr talman! Det korta svaret på Johnny Svedins fråga är: Ja, det gör vi.

Vi lever i otroligt osäkra och otrygga tider. Det märks på våra yttre säkerhetshot i form av risken för militära angrepp på europeiskt territorium. Det märks i hur de fyra samarbetspartierna nu skaffar rådrum för att kraftigt rusta försvaret. Men det märks inte minst på den civila sidan, där cyberangrepp nu påverkar mycket av vårt näringsliv och leder till risker för annan kritisk infrastruktur.

Det här är alltså en högprioriterad fråga. I december förra året gav regeringen Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att inrätta ett finansiellt underrättelsecentrum som jag tror kan komma att göra stor nytta mot detta, utöver den nära dialog som vi har med både banker och bankföreningar för att även den vägen försöka motverka det med kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till minister Busch.

Det är hårda ekonomiska tider nu i Sverige för väldigt många, med rusande matpriser. Den falukorv ministern höll i under valrörelsen skulle i dag kosta 30 procent mer. Hyrorna höjs, räntan hålls uppe och elräkningarna gräver djupa hål i hushållsbudgeten. På det har vi en arbetslöshet på 10 procent.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill nu också höja egenavgiften i högkostnadsskyddet för läkemedel, trots att många redan i dag tvingas välja bort medicin av ekonomiska skäl. Vad vill ministern säga till den hårt arbetande ensamstående mamma som inte kommer att ha råd att köpa bra mat – det visar olika undersökningar – till vare sig sig själv eller sina barn eller att betala barnens medicin?

Herr talman! Det är en väldigt tuff situation för många hushåll och inte minst ensamstående. Kostnaderna för läkemedel har stigit kraftigt de senaste åren. Det vill jag vara rak med. Det är en ökning på 6 miljarder. Nu räknar vi med att avsätta ungefär 41 miljarder till läkemedelsförmånerna. Det här är alltså fortfarande en mycket prioriterad fråga i statens budget. Det är också så att vi säkerställer och fredar att patienter med omfattande läkemedelsbehov fortsatt får kostnadsfri tillgång till läkemedel från samma nivå av läkemedelskostnader som före justeringen. Det är viktiga åtgärder.

Hade vi fortsatt haft ett rödgrönt styre i Sverige hade vi inte fått en sänkning av inflationsnivån från 10 till 2 procent. Då hade vanliga arbetande familjer med två normala inkomster inte fått ungefär 11 000 kronor i skattelättnader och andra lättnader. Ett viktigt löfte som vi levererat på var sänkning av drivmedelspriserna, som nu gått från 28 till 16.

Herr talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Regeringens livsmedelsstrategi 2.0 har nu nått oss. Där finns mycket som är bra, såsom stärkta lantbruksutbildningar, fokus på lönsamhet och satsningar på vattenbruk. Det är bra att fisket kom med i strategin och att man har produktion i hela landet i fokus.

Något som inger besvikelse är dock att det fattas målstyrning för ökning av livsmedelsproduktionen. Det är också så att en sådan här strategi tydligt behöver ta hänsyn till att Europa befinner sig i krig och att det är ett allmänt osäkert läge.

Trots satsningarna på fisk får beslutet att flytta trålgränsen från norra Öland till Gävle många mindre fiskare att ge upp. De står still från den 1 februari. När kommer ministern att vidta åtgärder för att bibehålla det småskaliga fisket i Östersjöns försöksområde? Det är något som borde vara prioriterat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Processen med att ta fram livsmedelsstrategin har varit väldigt viktig. Det har gjort att vi inte har väntat på en färdig produkt innan vi har tillsatt utredningar om vad företagen efterfrågat mest inte minst inom primärproduktionen.

När det gäller regelförenklingar finns konkurrenskraftsutredningen. När det gäller kontroll inom livsmedelssektorn finns kontrollutredningen. Vi har sett till att driva igenom mer forskningspengar till sektorn. Vi har nu också skickat 746 miljoner mer i CAP-systemet till våra primärproducenter. Det är vad jag menar när jag säger att processen med framtagandet av Livsmedelsstrategin 2.0 har varit oerhört viktig.

Jag vet att ledamoten har bra koll på hur det fungerar med beslutet om utflyttad trålgräns. Det handlar om internationella överenskommelser. Här har vi haft med andra. Det gick inte att få igenom undantag för dessa fiskare. Jag kan konstatera att HaV tillsammans med Jordbruksverket och SLU jobbar på för att få till en så bra lösning som möjligt för de drabbade fiskarna för att lindra konsekvenserna.

Herr talman! I årets barnfattigdomsrapport vittnar var tredje ensamstående förälder om att de har svårt att äta sig mätta. Nästan hälften har behövt låna pengar till hyra eller mat under det senaste halvåret.

Samtidigt som hyrorna ökar kraftigt i år och matpriserna skenar blir nu också medicinerna dyrare. Det ska löna sig att arbeta, säger regeringen gång på gång i debatten. Men ensamstående föräldrar i låglöneyrken klarar sig inte längre på sin lön, och barnen är de som verkligen betalar priset.

Herr talman! Barnfattigdomen i Sverige är nu en akut kris. Trots detta kommer regeringen vid halvårsskiftet att strypa det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget. För en ensamstående barnskötare kommer det att innebära att hon förlorar 600 kronor i månaden. Det är en enorm summa när man saknar marginaler.

Min fråga går till vice statsminister Ebba Busch. Det är kanske mer av en vädjan än en fråga. Den är enkel och kräver egentligen bara ett enkelt svar. Kommer regeringen att förbarma sig över de mest utsatta barnfamiljerna och förlänga tillägget i bostadsbidraget?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Märta Stenevi för frågan och för att hon sätter ljus på det otroligt tuffa läge som många har i Sverige i dag.

Vi presenterar nu en vårändringsbudget från regeringen. Det kommer också aviseringar i en vårproposition senare under våren. Sedan kommer vi att göra en ny budget för nästa år. Att stötta hushållen i detta tuffa läge är en väldigt stor prioritet för våra fyra samarbetspartier.

Det måste vara så att vi både ser till åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta, driver tillväxt och säkrar vår välfärd och ser till att stötta dem som har de allra tuffaste marginalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En del, som ska kunna vara marginella ändringar, kommer vi att kunna möta i en vårändringsbudget. Andra åtgärder kommer man att behöva återkomma till i en ny sammanhållen budget för nästa år.

Herr talman! Min fråga går till närings- och energiminister Ebba Busch.

Regeringen har en väg framåt där näringslivsperspektivet står i fokus. Det har skrivits in i regleringsbrev att man ska ta hänsyn till näringslivsperspektivet. Man arbetar med ett implementeringsråd för att ta bort gold-plating, och man har infört ett förenklingsråd för att regelbördan och byråkratin ska minska.

Förenklingsrådet har nyligen denna månad lämnat över sitt första förslag för att minska regelbördan för företag till näringsministern. Självklart väcker detta nyfikenhet och stort intresse. Många företag har genom åren vittnat om hur det är att ha regelkrångel och byråkrati i sin vardag. Det hindrar både tillväxt och konkurrenskraft.

Med detta i åtanke vill jag fråga statsrådet: Vad händer nu? Hur ser det fortsatta arbetet ut i Regeringskansliet?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Förenklingsfrågor är mina absoluta favoritfrågor.

Det är mycket riktigt så att vi bedriver en mycket offensiv förenklingsagenda. Det är en av de stora prioriteringarna på näringslivsområdet. Det är heltäckande både för hemmaplan och för EU-nivån, som ledamoten mycket riktigt påpekar. Förenklingsrådet och Implementeringsrådet kompletterar här varandra väldigt fint.

För ganska exakt två veckor sedan tog jag emot det första förslaget från Förenklingsrådet. Det var en väldigt fin stund, måste jag säga. Just det förslaget rörde helt enkelt skåpbilar och hur dagens regler gör det onödigt dyrt och svårt för småföretagare att ha en sådan bil.

När förslagen kommer från Förenklingsrådet på det här sättet är de i praktiken utredda. Det gör att vi kan få en snabb process internt på Regeringskansliet. Det kommer fler förslag innan sommaren, och vi ser fram emot att hålla högt tempo.

Herr talman! Tidöregeringen har nu med råge passerat halvtid i mandatperioden. Konkurserna haglar, matpriserna ökar, köpkraften sjunker och arbetslösheten är snart högst i EU.

Nu är också Sveriges genom tiderna största konkurs ett faktum. Skellefteandan i all ära, och den är stark, men med 3 000 potentiella nya arbetslösa i en kommun skulle vilken kommun som helst skrika högt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har sagt att man står med hela verktygslådan i sin hand. Men än så länge får vi tro på Ebba Buschs tro på att det ska lösa sig.

Sverige, industrin och EU har tydliggjort att vi behöver stärka konkurrenskraften och ha en batteriproduktion. Det finns i dag många spekulanter som har ett intresse för tillgångarna i Northvolts konkursbo.

Vi socialdemokrater var väldigt tydliga med att vi inte ska kritisera regeringen för vad den gör i den här frågan men definitivt för vad den inte gör.

Vad säger energi- och näringsministern? Vad ska regeringen göra, och vad ska regeringen göra för Skellefteå?

Herr talman! Jag var själv på plats dagen efter det tunga beskedet om Northvolts konkurs. Vi har varit ett stort team som har avdelat mycket resurser och arbetstid de gångna sju månaderna för att stötta Northvolt under en väldigt segdragen och lång period av svårigheter. Att stå tillsammans med medarbetarna på plats i Northvoltfabriken utanför Skellefteå var otroligt tungt.

Värdet i Northvolt ligger i själva fabriken, och nu producerar man mer än någonsin. Men det ligger inte minst också i kompetensen hos medarbetarna på plats. Det är också många som har varit med genom flera omgångar.

Vi står i nära samarbete med konkursförvaltaren och i nära dialog med kommun och region. Vi kommer att presentera flera åtgärder inom närtid för att stötta för bästa tänkbara nya ägare. Det ligger i Sveriges intresse, och det ska vi se till att fortsätta att stötta.

Herr talman! Sverige ska vara ett land där kvinnor har full frihet att arbeta, studera och kunna klä sig som de vill. Trots detta ser vi en religiös fundamentalism i vissa grupper som begränsar kvinnornas frihet genom könssegregering, tvång att bära slöja redan i ung ålder och social kontroll.

Många kvinnor i segregerade områden vittnar om hot och utfrysning om de bryter mot dessa normer. Samtidigt får vissa organisationer statligt stöd trots att de motverkar svenska jämställdhetsvärderingar. Det är oacceptabelt att skattepengar används för att upprätthålla strukturer som förtrycker kvinnor.

Min fråga går till jämställdhetsminister Paulina Brandberg. Hur arbetar regeringen för att säkerställa att religiösa normer inte begränsar kvinnors frihet i Sverige, och hur stoppas finansieringen av organisationer som motverkar jämställdhet?

Herr talman! Tack till ledamoten för frågan och för ledamotens engagemang gällande frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck! Det är ett engagemang som jag verkligen delar.

Precis som ledamoten säger ska Sverige vara ett land där alla – pojkar och flickor, män och kvinnor – ska kunna bestämma helt och hållet över sina egna liv. Vi vet att det i dag finns alltför många som inte har den möjligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi vill gärna ge skattepengar till organisationer som arbetar med att bekämpa och förebygga det här problemet. Vi ska absolut inte ge skattepengar till organisationer som jobbar i andra riktningen.

Här jobbar regeringen med att införa demokrativillkor för statsbidrag. Statskontoret har gjort en analys av Jämställdhetsmyndighetens bidragsgivning. Där pågår också ett arbete för att se till att vi täpper igen luckor så att pengarna går dit där de hör hemma.

Herr talman! Ifall någon har missat det: Jag är från Skåne. Skåningarna vill väldigt gärna ha mer el, och de vill gärna ha den billigare än den är i dagsläget. Tyvärr har de hittills från regeringen i stället fått högre elskatter i flera rundor.

I dag presenterade regeringen att de vill betala 400 miljarder till kärnkraftssubventioner till bolagen. Det kommer att ge högre elräkningar, och det kommer eventuellt att ge effekt om 15 år. Det är inte precis det vi behöver i Skåne, så att säga.

Samtidigt säger regeringen nej till saker som snabbare kan ge mer och billigare el, som skåningarna verkligen behöver. Jag tänker till exempel på havsvind väster om Bornholm. Till den som undrar över geografin kan jag säga att väster om Bornholm inte ligger mellan Sverige och Kaliningrad.

Jag vill fråga energiminister Ebba Busch: Ska jag gå hem till skåningarna och säga att de ska betala mer för att få mindre el om längre tid bara för att regeringen är låst till ett energislag i stället för att vara öppen för de många andra möjligheter som finns?

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att energidebatten är värd fakta. På riktigt: Jag förstår inte hur man som ledamot i Sveriges högsta beslutande församling kan stå här och ställa en fråga till regeringen med ett påstående till hela svenska folket om 100 miljarder i subvention – för något som är ett lån. Det är inte hederligt. Det är direkt felaktigt – om jag inte ska använda ett ännu hårdare ord.

Vi har använt elcertifikat sedan 2003 till vindkraften. Det landade till slut på över 70 miljarder, som gick till att premiera ett kraftslag. Det var en subvention. Här pratar vi om ett lån som ska tillbaka.

Det är också direkt felaktigt att säga att vi inte gör saker på kort sikt. Det är många åtgärder som branschen har efterfrågat och som tjänar Skåne väl. Återköpet av Öresundsverket är en av de nästan 70 åtgärderna. Och vi gör gärna mer tillsammans med Centerpartiet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det har gått tre år sedan Ebba Busch blev näringsminister i Sverige. Det lovades väldigt mycket till svenska folket, men faktum kvarstår: Efter snart tre år med Ebba Busch som näringsminister har vi rekordhög arbetslöshet. Konkurserna fortsätter. Små företag fortsätter att gå omkull – företag som är viktiga jobbskapare och företag som är integrationsmotorer i Sverige. Detta gör att arbetet med just integration kommer att försvåras ytterligare.

Den här regeringen har prioriterat att sänka skatten för de allra rikaste och infört lyx-rot. Det har inte fungerat. Arbetslösheten är fortsatt hög. Den stiger, och konkurserna fortsätter.

Jag skulle vilja veta vilka nya besked Ebba Busch har till landets företagare för att de inte ska riskera att gå omkull.

Herr talman! Vi har haft en väldigt tuff postpandemisk tid. Många företag har gått omkull den senaste tiden – det är otroligt tungt. De har gjort det nästan som i en förlängning av pandemin. Det är det mycket av statistiken visar på. Det är tungt oavsett anledning.

Regeringen gör nu en offensiv regelförenklingsagenda. Vi vet nämligen att detta är en av de enskilt mest avgörande faktorerna för att människor ska våga starta företag eller få sitt företag att växa. Detta ska vi fullfölja.

Utöver det har vi lyckats koppla greppet om inflationen, även om kostnadsläget fortfarande är högt. Vi har inrättat ett nytt jobbskatteavdrag. Vi har utvidgat växa-stödet för småföretag – särskilt. Det handlar om fler platser på yrkesutbildningar, om etableringsjobb, om en tydlig förstärkning av sfi och om stärkt stöd till Arbetsförmedlingens arbete med personer som står långt från arbetsmarknaden. Det är en stor flora av åtgärder. Mer lär det bli.

Herr talman! Hela civilsamhället talar med en röst för att beskriva hur barnfamiljer har det i dag och i synnerhet hur ensamstående mammors brutala verklighet ser ut. Många av dem är heltidsarbetande och klarar inte av att betala sina nödvändigaste utgifter.

Då väljer regeringen att inte höja barnbidraget, trots att vi socialdemokrater upprepade gånger i den här kammaren har sagt detta. Man väljer aktivt att ta bort det extra bostadstillägget nu till sommaren. Det kommer att drabba och påverka 100 000 barnfamiljer, och det kommer att driva på och öka barnfattigdomen.

Vad har jämställdhetsministern att säga till alla hårt arbetande mammor där ute som har det tufft och som kommer att få det ännu tuffare?

Herr talman! Det är flera här i kammaren som har varit inne på det tuffa läget för hushållen i Sverige i stort och inte minst för hushållen med en enskild inkomst. Vi vet att det många gånger är kvinnor som tar huvudansvar för barnen efter en skilsmässa eller liknande. De står därmed i en extra tuff situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är något som regeringen är mycket medveten om. Det är därför vi nu i vårändringsbudgeten – där det ska vara mindre och marginella ändringar – på olika sätt riktar in oss på att stimulera ekonomin och stötta hushållen i denna tuffa tid.

Men vårändringsbudgeten är inte en fullständig budget. Det ska vara ändringar – därav namnet. Hur vi kan fortsätta att stötta hushållen – inte minst de allra mest utsatta hushållen, där många ensamstående kvinnor finns – kommer att vara en viktig fråga för regeringen att återkomma till, inte minst i det stora budgetarbetet i höst.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lotta Edholm.

Sverigedemokraterna och regeringen bedriver ett intensivt arbete för att bekämpa kriminaliteten och otryggheten i samhället – ett lovvärt arbete. Men otryggheten och kriminaliteten har också letat sig in i våra skolor. Vi ser hur användningen av droger ökar. Vi ser hur försäljningen av droger ökar. Vi har läst i tidningar om hur gäng samlas utanför skolorna och har drogförsäljning och hur de går in på skolorna och rekryterar elever för att de ska vara delaktiga i drogförsäljningen.

Min fråga till statsrådet är: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att komma till rätta med problemet med användning och försäljning av droger på våra skolor?

Herr talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga.

Ja, det är tyvärr så att brottslighet också kryper in i skolans värld. Precis som ledamoten säger kan vi se det när det gäller drogförsäljning. Men vi har också på senare tid haft förfärliga exempel på våld i svensk skola och i utbildningsväsendet.

Det är därför som regeringen har jobbat med Skolsäkerhetsutredningens olika förslag – för att de ska kunna träda i kraft inom kort.

Där ingår bland annat att skolan ska säkerställa att skolans område är fritt från obehöriga, att skolan ska ha rätt att gå igenom väskor om det krävs och att skolan aktivt ska arbeta brottsförebyggande. Man kommer också att ha en skyldighet att polisanmäla brott.

Det är otroligt viktigt att skolan är en trygg och säker plats för både elever och dem som arbetar där.

Herr talman! Vårt demokratiska system bygger på fria val där politiska partier konkurrerar om mandat i kommuner, regioner och riksdag. För att dessa mandat ska kunna bemannas krävs det engagerade partimedlemmar.

För många svenskar är det politiska engagemanget som allra störst när de går i gymnasiet och har klasskompisar och lärare som de kan diskutera politik med. Just det engagemanget är något som vi i samtliga partier vill kunna fånga upp och ta till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förra veckan deltog jag i en politikerdebatt på Westerlundska gymnasiet i Enköping. På plats fanns även samtliga riksdagspartiers ungdomsförbund. Det var bokbord och gott om möten med gymnasielever. Men i många kommuner, exempelvis Södertälje, har rektorer eller skolchefer valt att helt porta politiska partier på skolorna, vilket innebär att många elever aldrig har möjlighet att träffa politiska företrädare.

Min fråga är: Hur avser skolminister Lotta Edholm att agera för att alla gymnasieelever, i alla Sveriges kommuner, under ordnade former ska få möjlighet att träffa och interagera med politiker?

Herr talman! Tack, Jacob Risberg, för en väldigt viktig fråga!

Jag som gammal ungdomsförbundspolitiker delar naturligtvis uppfattningen att det är viktigt att gymnasieelever får kunskaper och möjligheter att diskutera och så vidare.

Den här frågan har diskuterats i många, många år. Olika skolor ser helt enkelt olika på det, och det kan vara en svår fråga för en skola att lösa eftersom man till exempel också måste kunna se till säkerheten.

Jag vågar i dag inte säga vilket arbete som pågår kring frågan, men jag tar med mig den till departementet.

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Läroplansutredningen har nyligen presenterats och är nu ute på remiss. Uppdraget har varit att förbättra förutsättningarna för elevers lärande och att kunskapsutvecklingen ska öka. En problembild är de sjunkande studieresultaten för eleverna och att skillnaderna ökar mellan dem som kan mest och dem som har de lägsta kunskaperna.

Det finns också en stor oro för att den förändrade lärarrollen gör att det blir svårare att rekrytera lärare. Lärarens roll har blivit mer handledande i stället för kunskapsförmedlande.

Lärarna är förstås de viktigaste resurserna på skolan, och vi måste både se till att behålla lärarna och se till att kunna rekrytera fler lärare. Min fråga till skolministern är därför: Hur kan vi arbeta aktivt för att kunna skärpa och stärka lärarrollen?

Herr talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för denna mycket viktiga fråga!

Det är precis som ledamoten säger: Läraren är den absolut viktigaste förutsättningen för att barn och elever ska kunna få den kunskap som de har rätt till. Det handlar om att lära sig att läsa, skriva och räkna liksom att få bra faktakunskaper.

Vi jobbar nu med ett antal utredningar där lärarrollen är central. Det gäller till exempel läroplansutredningen men också utredningen om trygghet och studiero liksom utredningen om lärares administrativa börda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som en röd tråd i dessa olika utredningar går just hur man ska kunna stärka lärarnas auktoritet och roll i skolan, till exempel att säkerställa att det faktiskt är läraren som bestämmer över undervisningen i svensk skola.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Brandberg.

En bransch som just nu lider under arbetslivskriminalitetens ok är byggbranschen. Enligt polisen beräknas 20 procent av de svarta inkomsterna i Sverige komma från just byggbranschen, vilket motsvarar cirka 18 miljarder kronor.

Det här är inte bara en fråga om gödande av kriminella gäng och andra skumma aktörer; det är också en fråga om människoexploatering, osund konkurrens och dumpning av arbetsvillkor. Byggnadsarbetare från Sverige och hela världen far helt enkelt väldigt illa i den ordning som nu gäller.

I den ordning som nu gäller är det inte ovanligt att det finns 200 underentreprenörer på en byggarbetsplats. Det ökar såklart kraftigt risken för fusk och kriminalitet. Fackförbundet Byggnads har föreslagit att antalet underentreprenörsled ska begränsas till två. Byggbolaget Veidekke har instämt i förslaget.

Man kan alltså konstatera att fack och arbetsgivare är överens om att något måste göras. Är regeringen beredd att gå fram med förslag om att begränsa underentreprenörsleden i byggbranschen till exempelvis två?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det här är en väldigt angelägen fråga. Vi ser absolut en utbredd arbetslivskriminalitet i flera branscher i vårt samhälle, och byggbranschen är en sådan bransch.

Regeringen jobbar på bred front med frågan. Jag tog själv nyligen emot ett betänkande från Delegationen mot arbetslivskriminalitet, som bland annat har tittat just på byggbranschen och sett vilka åtgärder man kan sätta in där.

Vi har också från regeringens sida växlat upp det myndighetsgemensamma arbetet med myndighetsgemensamma inspektioner bland annat vid våra regionala center mot arbetslivskriminalitet. Vi har också har tagit bort de sekretesshinder som tidigare omöjliggjorde samverkan mellan myndigheter.

Frågan om underentreprenörsledet är såklart också en viktig pusselbit att titta på. Jag kan konstatera att det nu är en fråga som tas upp på EU-nivå, och vi kommer att följa det noga för att se vad vi ska göra här på hemmaplan.

Frågestunden var härmed avslutad.