Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Andreas Carlson, statsrådet Johan Forssell, arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson och kulturminister Parisa Liljestrand.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Andreas Carlson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern. Sverige har nu den högsta arbetslösheten på tio år, en ungdomsarbetslöshet som har tillåtits växa till riktigt höga nivåer och en långtidsarbetslöshet som fortsätter stiga och riskerar att leda till att massor av svenskar hamnar i totalt utanförskap.

I går höll arbetsmarknadsministern en presskonferens där det inte gavs några besked om hur man ska hantera det mycket allvarliga läget med anledning av Northvolts konkurs.

Det jag tänkte fråga om gäller Arbetsförmedlingen, i detta allvarliga läge med massarbetslöshet. Enligt en rapport från Arbetsförmedlingen till regeringen kommer tillgängligheten att minska ytterligare under det här året. Och regeringen passar på att lägga ned servicekontor, där de arbetslösa har möjlighet att möta statliga tjänstemän som stöttar dem. Vad är, fru talman, regeringens idé när det gäller Arbetsförmedlingens närvaro i landet i ett läge där massarbetslöshet drabbat vårt land?

(Applåder)

Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för din fråga! Jag delar ledamotens bedömning och tror att vi har samma engagemang för att se till att fler människor har ett arbete att gå till.

Det som hände i Skellefteå i går, beskedet om att Northvolt går i konkurs, berör såklart väldigt många människor i Skellefteå och den delen av Sverige, och många där känner en stark oro. Då är det viktigt att säga att vi nu mobiliserar och kraftsamlar i hela samhället så att man från dag ett kan få ersättning, så att man inte behöver lämna hus och hem, och stöd från samhället, som kommer att ha en mycket hög närvaro för dem som nu blir av med arbetet uppe i Skellefteå. Detta visar att vi i Sverige kraftsamlar när en sådan här kris inträffar och att det finns hjälp och stöd att få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag misstänker att statsrådet kanske inte hörde min fråga. Vad avser regeringen att göra när det gäller Arbetsförmedlingens närvaro? Arbetsförmedlingen har nyligen rapporterat till regeringen att man inte kommer att kunna behålla samma tillgänglighet. Och då ska vi komma ihåg att tillgängligheten redan är riktigt dålig med anledning av de besparingar som myndigheten har gått igenom de senaste åren.

Nu stänger regeringen statliga servicekontor i svensk glesbygd och i storstäder. Detta drabbar de arbetslösa och möjligheterna att få stöd. Varför gör regeringen så här?

Fru talman! Det som Ardalan Shekarabi säger stämmer – efter åtta år av socialdemokratiskt styre ärvde den här regeringen väldigt stora problem.

En sak som den tidigare regeringen, där Ardalan Shekarabi satt, gjorde var att fokusera väldigt mycket på besök där man träffar någon via en dator och på länk, långt från en arbetsförmedlare av kött och blod. Nu sker ett arbete där Arbetsförmedlingen ökar sina insatser för att kunna ge stöd till människor som har behov av hjälp.

Fru talman! Våldsutvecklingen är dyster. Sprängningarna och skjutningarna fortsätter, och otryggheten sprider sig i landet.

Det kan inte ha undgått någon att en stor del av de gängkriminella är människor med utländsk bakgrund och människor som inte över huvud taget borde vara här. Detta är ett direkt resultat av tidigare regeringars oförmåga att sätta svenska folket först. Vi ombads i stället att öppna våra hjärtan och därmed också våra plånböcker.

Men svenska folket har röstat för förändring. Man har röstat för ett paradigmskifte i svensk politik, och Sverigedemokraterna är största parti i den konstellation som styr. Jag är dock genuint oroad över Sveriges framtid och över i vilken takt arbetet på departementet går. Det är bråttom nu.

Jag vill därför ställa en fråga till migrationsministern: Hur säkerställs det att utländska gängkriminella utvisas och får sina svenska medborgarskap indragna?

Fru talman! Tack, Angelica Lundberg, för frågan!

Vi arbetar otroligt intensivt, dag och natt, med att förändra svensk migrationspolitik i grunden. Vi följer den tidsplan som vi har kommit överens med Sverigedemokraterna om, och vi följer upp detta dagligen, veckovis och månatligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller förutsättningarna att utvisa personer som inte är medborgare i Sverige när de begår brott kommer jag om bara några veckor att ta emot en utredning om detta. Bakgrunden är att alldeles för många som inte är medborgare begår alldeles för många brott utan att bli utvisade. Det är ett faktum att det är på det sättet. Den senaste utvärderingen visade att det bara var 4,4 procent som faktiskt blev utvisade.

Detta kommer att utgöra ytterligare ett exempel på att det spelar roll vem som styr. Vi ser framför oss att sänka gränsen för utvisning kraftigt men också att städa upp bland de många undantag som innebär att många brottsoffer i dag inte får den upprättelse som de förtjänar.

Fru talman! Det är bra att man arbetar hårt på departementet och vidtar åtgärder som förhindrar att fler människor som inte vill Sverige väl släpps in i vårt land och ges uppehållstillstånd eller medborgarskap på felaktiga grunder.

Men nuvarande situation oroar mig ändå. Vad kan svenska folket, som har röstat för en regering med Sverigedemokraterna som största parti i regeringsunderlaget, förvänta sig från migrationsministern framöver? Kommer takten att öka framgent när det gäller att komma till rätta med den allvarliga importerade gängkriminaliteten?

Fru talman! Som jag sa i mitt första svar kan svenska folket förvänta sig att vi kommer att genomföra reformer i den takt som vi har kommit överens om med bland annat Sverigedemokraterna. Vi följer den mallen. Vi kommer i närtid att både sänka gränsen för utvisning, införa en ny möjlighet att utvisa personer som inte är medborgare på grund av bristande vandel och genomföra en lång rad andra reformer, ovanpå allt det som vi redan har uträttat under mandatperioden.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till arbetsmarknadsminister Mats Persson, som är ansvarig för 10 procents arbetslöshet, för att 600 000 personer är arbetslösa och för att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten i EU. Undersköterskor, lärare och personliga assistenter sägs upp.

Då är Mats Perssons prioritering att debattera musikgenrer och åka ut till förorten med skottsäker väst. Det är väldigt dåliga prioriteringar när folk är förbannade över att regeringen har orsakat denna historiska arbetslöshet. Detta är inte att ta ansvar, Mats Persson. Häng av dig den skottsäkra västen och gör jobbet!

Välfärden skriker efter personal. Äldreomsorgen kommer att behöva anställa 70 000 personer till 2033 för att möta behoven. Vad är regeringens plan när det gäller detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det stämmer att vi har en utdragen internationell lågkonjunktur som gör att arbetslösheten i Sverige och i många andra länder har ökat de senaste åren. Därför är det väldigt viktigt att vi nu stärker hushållen, så att deras köpkraft kan öka och vi kan få ekonomin att dra igång igen. En viktig del handlar naturligtvis också om att se till att folk utbildar sig, så att de kan ta några av de många lediga jobb som finns i dagsläget. Det är 140 000 jobb som är lediga trots att vi har en lågkonjunktur. Det handlar om att gå de utbildningar som finns så att man kan ta de lediga jobb som finns.

Inriktningen handlar alltså om att människor får mycket stora möjligheter men också stora skyldigheter att göra det de kan för att få ett arbete och försörja sig själva.

Fru talman! Hur är det möjligt att sätta människor i arbete så att de får rätt till heltidstjänst, bra löner och hopp för framtiden när nu regeringen delar ut nedskärningsbudgetar till kommunerna runt om i landet, så att välfärdspersonal sägs upp?

Jag upprepar min fråga: På vilket sätt ska regeringen säkerställa att vi kan anställa 70 000 personer inom äldreomsorgen till 2033?

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Andreas Carlson.

Genom hela Värmland går riksväg 62 utmed Klarälven. Den sträcker sig från Karlstad upp genom kommunerna, också genom Torsby kommun, och sedan vidare mot norska gränsen. Trafikverket har under de senaste tio åren utrett möjligheten att anlägga erosionsskydd med tanke på den slingrande flodfåra som riskerar att äta upp vägbanken så att denna viktiga väg riskerar att hamna i älven. Alternativen är väldigt få.

Mark- och miljödomstolen har nu nekat åtgärder med hänvisning till att området längs älven är ett Natura 2000-område. Detta får allvarliga konsekvenser för näringsliv, boende, turismutveckling och många andra värden.

Min fråga till statsrådet är: Vad tänker statsrådet göra för att viktiga infrastrukturinvesteringar och nödvändiga klimatanpassningsåtgärder inte ska stoppas av förekomsten av Natura 2000-områden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för en angelägen fråga! Vi har ju mycket stora behov i hela den svenska infrastrukturen, inte minst vägnätet, som är viktigt för att människor ska få livet att gå ihop när det handlar om att skjutsa barn till träningar och kanske åka och hälsa på nära och kära. Det är också viktigt för näringslivets möjligheter till konkurrenskraft och tillväxt liksom för vår beredskap, där vägarna utgör en väldigt viktig del av förmågan.

När det gäller enskilda domar – ledamoten hänvisar ju till en dom i mark- och miljödomstolen – vet riksdagens ledamöter att det inte ankommer på ett enskilt statsråd att kommentera dem. Däremot är det förstås viktigt att i det fortsatta arbetet, som i mycket förstås ligger på Trafikverket och ansvariga myndigheter, se på vilka sätt man kan uppnå målen. Med de mycket kraftiga förstärkningarna i budgeten är det tydligt att det kommer att finnas medel för förstärkning i svensk infrastruktur.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Frågan återstår ju att besvara. I det här fallet blockerar ett Natura 2000-område nödvändiga och livsviktiga kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att vägen ska vara farbar och för att man ska kunna ha en långsiktighet när det gäller denna viktiga infrastruktur. Alternativet är att åka på mycket små vägar, och det ger resultat som får stora konsekvenser för inte bara den regionala utvecklingen utan också många fler.

Jag repeterar frågan till statsrådet: Vilka åtgärder planeras för att detta inte ska vara ett hinder?

Fru talman! Det är flera. Klimatanpassningsåtgärder är viktiga. Det som ledamoten understryker varken kan eller vill jag säga emot på något sätt. Däremot kan jag inte som enskilt statsråd kommentera enskilda domar.

Det som regeringen har gjort är att vi har tagit emot en förstudie kring nationell fysisk planering. Vi bereder vad nästa steg ska vara där. Det kan finnas olika intressen som står mot varandra. Men ett tydligt och klart besked är att vi behöver satsningar på svensk infrastruktur, och där har regeringen presenterat en rekordstor infrastrukturbudget som ger möjlighet till nya investeringar. Sedan behöver vi reda ut de här intressena också.

Fru talman! EU-kommissionen har i sitt arbetsprogram för 2025 aviserat sin avsikt att dra tillbaka det horisontella antidiskrimineringsdirektivet, men man har ännu inte formellt fattat beslutet. Förslaget har blockerats i ministerrådet i 17 år, särskilt av Polen och Ungern. Samtidigt har kommissionen betonat att det nu är upp till Europaparlamentet och medlemsländerna att driva frågan vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta sker i en tid där vi ser växande populism, homofobi, rasism och motstånd mot jämställdhet både inom EU och globalt. När dessa tendenser förstärks vore det ett allvarligt bakslag att låta förslaget falla.

Sverige har motsatt sig tillbakadragandet och stött direktivet. Men stöd räcker inte; det krävs handling. Därför vill jag fråga Mats Persson: Vilka konkreta initiativ tar regeringen just nu? Har regeringen tagit initiativ till gemensamma upprop eller diplomatiska ansträngningar med likasinnade länder för att hålla frågan vid liv?

Fru talman! Jag ska inledningsvis säga att frågeställningen inte direkt faller under mitt ansvarsområde, men jag ska ändå försöka ge ett svar.

Det stämmer som ledamoten säger att regeringen har motsatt sig det tentativa förslaget om att dra tillbaka det föreslagna direktivet. Vi följer frågan noga och har vid tidigare tillfällen markerat att vi har en annan uppfattning, och vi kommer att agera när den formellt kommer upp på dagordningen. I dagsläget är detta dock inte formellt, men vi följer frågan noga.

Fru talman! Om kommissionen trots allt beslutar att dra tillbaka förslaget, hur ser då regeringen på möjligheten att driva frågan vidare i ett nytt initiativ?

Fru talman! Vi har en ordning i Sveriges riksdag med en EU-nämnd som hanterar den här typen av frågor. Frågan har varit uppe till diskussion i EU-nämnden, vet jag. Regeringen kommer att återkomma när frågan så att säga ligger skarpt.

Men regeringens uppfattning är att kommissionens ansats att dra tillbaka detta är felaktig. Att man ska bli lika bemött oavsett bakgrund är en viktig fråga för regeringen.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Jag vet att kollektivtrafik är en viktig del när det gäller att kunna förflytta många människor smidigt och klimatsmart. Vi vet också att förutsättningarna för en effektiv kollektivtrafik ser väldigt olika ut i landet. Särskilt bra är förutsättningarna i till exempel Stockholm, där över 60 procent av Sveriges kollektivtrafik finns.

Mot denna bakgrund blir jag orolig när det S-ledda styret i Stockholm har fattat beslut som försvårar och förhindrar för stora mängder människor att pendla smidigt. Det handlar bland annat om indragna linjer, som gör att till exempel småbarnsfamiljen i Norra Djurgårdsstaden inte får vardagen att gå ihop. Det leder i sin tur till att de införskaffar en bil – eller kanske en bil till. Det ger ökad trängsel, och det är dåligt för klimatet.

Jag skulle vilja höra ministerns syn på möjligheten att nå målsättningen om ett ökat kollektivt resande när S, V, C och MP drar in på utbudet där det är som mest gynnsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill tacka Ann-Sofie Lifvenhage för en angelägen fråga.

Som ledamöterna känner till är det kommuner och regioner som ansvarar för att det finns en fungerande kollektivtrafik. De ska tillgodose behoven hos invånarna. Inom ramen för det ansvar som de har bestämmer kommuner och regioner själva över trafikutbudet. Det är en del av det kommunala självstyret.

Av det skälet vill jag inte kommentera de avvägningar som görs på kommunal och regional nivå. Men det är klart att det väcker frågor, och jag förstår varför ledamoten ställer dessa frågor här i kammaren. Det finns ju en stor och god potential för kollektivt resande.

Det är också så att regeringen nu, med den offensiva satsningen på svensk infrastruktur, särskilt ser på hur vi ska få ett bättre underhåll både på vägsidan och på järnvägssidan. Man ska kunna lita på tåget. Jag förväntar mig att andra aktörer också tar sin del av ansvaret.

Fru talman! Det är ökad trängsel. Det är dåligt för klimatet. Det är dessutom näst intill omöjligt att nå kollektivtrafikmålsättningen. Det blir mindre, sämre och dyrare utbud. Detta är inte direkt lätt att sälja in. Stockholm har tidigare, under moderat ledarskap, burit fanan högt i fråga om att vara en motor i Kollektivtrafiksverige genom att satsa på trygghet och tillgänglighet.

Jag undrar vilka medskick ministern skulle vilja göra till det rödgröna regionstyret för att de ska förstå vikten av att vara med och bidra till ett ökat kollektivt resande.

Fru talman! Nu satsar regeringen rekordmycket på underhåll av vår eftersatta infrastruktur i Sverige – på järnvägssidan och på vägsidan. Det handlar inte bara om mer pengar till underhåll utan också om mer underhåll för pengarna.

När det gäller Stockholmsområdet och de andra två storstadsområdena har en särskild reservdelsstrategi tagits fram så att man snabbare ska kunna avhjälpa störningar i trafiken. Det är ett mer proaktivt arbetssätt.

Allt detta är vårt ansvar, men jag förväntar mig också att andra aktörer tar sitt ansvar.

Fru talman! Arbetslöshet ligger bakom nästan hälften av alla dem som i dag har försörjningsstöd. Och trots att utrikes födda utgör 20 procent av landets befolkning är 58 procent av dem som får ekonomiskt bistånd just utrikes födda. Det beror till stor del på att de inte har hunnit kvalificera sig för andra trygghetssystem, exempelvis a-kassan.

Vi kristdemokrater vill att försörjningsstödet ska vara ett skyddsnät, inte en kommunal a-kassa som tar resurser som behövs inom skola och barn- och äldreomsorg. Vi menar att de som är arbetsföra men arbetslösa och som uppfyller kriterierna för att vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen ska flyttas från försörjningsstödet till det som vi kallar för statlig dagpenning, där det ställs tydliga krav på den som är arbetsför att delta i utbildning, att kompetensutvecklas och att matchas mot jobb i hela landet. Dagpenningen ska vara kopplad till individen, vara en fast summa per dag och inte vara behovsprövad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad tänker arbetsmarknadsministern om en sådan modell?

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för ditt engagemang i den här frågan!

Det är väldigt viktigt att vi har en politik där människor som av någon anledning behöver statens eller kommunens stöd – det offentligas stöd – får ett stöd. De ska få ett bidrag, men de ska också göra det som förväntas av dem, det vill säga lära sig svenska, söka jobb och delta i olika typer av aktiviteter. Regeringen arbetar därför med en reform där vi helt enkelt inte accepterar att människor lever på bidrag år efter år utan att göra någonting för att få bidraget. Framöver kommer man att behöva göra en motprestation för att erhålla ett bidrag från samhället.

Man kan naturligtvis alltid diskutera om man ska organisera detta i kommunens regi eller göra så som Kristdemokraterna föreslår. Men det viktiga för regeringens del är att se till att vi har en politik där vi ställer krav. Att ställa krav är att bry sig.

Fru talman! Vi är väldigt mycket överens, men jag tänkte ändå ta tillfället i akt att höra ministern fundera över detta med ekonomisk rationalitet. Det är ju i dag irrationellt för en person som har försörjningsstöd att hoppa in och ta ett jobb en lördag och så vidare i och med att detta är behovsprövat. Marginaleffekten är 100 procent. Allt räknas bort.

Ser ministern inte ett behov av att de som uppbär ekonomiskt bistånd ska kunna tjäna pengar på att ta ett jobb, om så bara för några få timmar?

Fru talman! Det är väldigt viktigt att det lönar sig att arbeta. Det är väldigt viktigt att den som väljer att jobba några timmar en lördag känner att det är värt det. Det är väldigt viktigt att vi har system som uppmuntrar till arbete.

Sedan kan man diskutera om det ska vara den modell som Kristdemokraterna förespråkar eller om det ska vara det som regeringen nu arbetar med. Vi vill införa ett bidragstak och en jobbstimulans som gör att det alltid lönar sig att arbeta. Den exakta metodiken kan man alltid diskutera, men den politiska inriktningen – att det alltid ska löna sig att jobba – ligger fast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Konkursbeskedet från Northvolt innebär ett av de största svenska varslen i modern tid. Det är ett hårt slag mot de tusentals anställda som nu riskerar att bli av med jobbet. Många av de drabbade uttrycker oro för framtiden, för den osäkra jobbsituationen och för att kastas ut i arbetslöshet.

Det är en särskilt svår situation, som enligt mig kräver kraftfulla insatser. Jag undrar vilka särskilda insatser och åtgärder som arbetsmarknadsministern avser att vidta för att ge trygghet till de tusentals anställda som nu riskerar att bli av med jobbet.

Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson, för din fråga!

Det är precis som frågeställaren beskriver det. Många människor känner en berättigad stor oro. De har en känsla av olust och är omtumlade efter det besked som vi fick i går. Man har efter mycket spekulation i medier, under lång tid, nu bestämt sig för att kasta in handduken och begära bolaget i konkurs.

Det viktiga vi gör nu är att vi kraftsamlar. Vi kraftsamlar bland samhällets alla aktörer på olika nivåer så att man i det här läget vet att man får en lön eller en ersättning och inte behöver flytta från hus och hem. Man lämnas inte ensam i detta. Det samlade samhället står redo att ge hjälp och utbildningsinsatser och att lotsa till de lediga jobb som finns. I denna tuffa och svåra tid kan man få hjälp. Den hjälpen innebär att vi visar empati och tar hand om varandra.

Fru talman! Min fråga går till bostadsminister Andreas Carlson.

Europeiska kommissionen lägger nu grunden för en ny investeringsplattform för bostäder. De kommande åren investerar man 10 miljarder euro i detta. Detta är – det liknar många andra fall när det gäller Europeiska kommissionen – en ny inblandning i bland annat svensk bostadspolitik, som man gärna vill utveckla. Det gäller många politiska områden.

Om du frågar mig sköter medlemsstaten Sverige detta snabbast och enklast själv med den svenska bostadspolitiken.

Hur ser ministern på den här frågan?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Bostadspolitik är formellt inte en EU-kompetens men berörs trots detta av EU-lagstiftning på olika sätt. Sverige anser att kommissionen bör undvika detaljerade och kostnadsdrivande förslag inom det bostadspolitiska området. Finansieringslösningar inom planen för överkomliga bostäder bör vara frivilliga för medlemsstater och tillräckligt flexibla för att inte störa den svenska bostadsmarknadens funktionssätt. Det här är en fråga som vi givetvis kommer att fortsätta att bevaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill ge detta tydliga svar på Roger Hedlunds angelägna fråga.

Fru talman! Min fråga gäller också Northvolt och det dystra besked som kom om deras konkursansökan i går. Det är såklart framför allt ett hårt slag mot alla som är anställda där och som nu oroar sig för sin framtid.

Än är det väldigt oklart vad som kommer att ske. Det vi kan konstatera är att det är den största konkursen i modern tid i Sverige, vilket också manar till ett särskilt ansvarstagande från regeringen. Man kan också konstatera att Arbetsförmedlingen har fått minskade anslag, och under den här regeringens mandatperiod har människor på Arbetsförmedlingen varslats.

Min fråga till arbetsmarknadsministern i dag riktar in sig på vad regeringen gör för att säkerställa att berörda aktörer, särskilt Arbetsförmedlingen i Skellefteå, har tillräckligt med resurser för att hantera den exceptionella situation som vi nu befinner oss i.

Fru talman! Tack, Isabell Mixter, för frågan!

I detta läge tror jag att det är väldigt viktigt att samhället kraftsamlar och gör det vi ska, så att människor kan känna sig trygga. Ingen ska lämnas vind för våg, utan samhället ska finnas där och ge en trygghet och ett stöd.

Detta stöd visar sig på flera olika sätt. En viktig del i det är att Arbetsförmedlingen har en stark närvaro lokalt på plats i Skellefteå. Det har man sedan tidigare, och det kommer man nu naturligtvis att ha i lika eller ännu större utsträckning, med tanke på konkursen.

Det handlar också om att olika trygghetsorganisationer finns på plats för att kunna lotsa till lediga jobb och ge olika typer av insatser och utbildningar eller motsvarande. Det gör att människor kan ta de jobb som finns eller utbilda sig för jobb som de i dag inte har kompetens att ta.

Det här är en grupp arbetstagare som har mycket hög kompetens. De har goda förutsättningar att hitta ett arbete. Samhället står inte utanför, utan samhället kraftsamlar och ger stöd.

Fru talman! När utredningen Ett digitalt utvecklingsstöd till vissa tidskrifter överlämnades för ett år sedan konstaterade kulturministern att man inte skulle gå vidare med förslagen. Anledningen var att det visade sig att det i de remissvar som kommit in från remissinstanserna efterfrågades ett annat stöd.

Då uttalade ministern att regeringen tar tidskrifternas oro på stort allvar. Visst är det så att vikten av oberoende journalistik nu behövs mer än någonsin. Det här är en viktig demokratifråga.

Jag vill fråga kulturministern hur man nu går vidare med arbetet med att säkra oberoende tidskrifters framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är onekligen så att tidskrifterna utgör en viktig del av vårt medielandskap, där vi är måna om att det ska finnas en bredd och en mångfald för demokratin.

Det var mycket riktigt så att den här regeringen tog initiativ till att reformera mediestödet, så att det ska främja lokal och regional journalistik, och samtidigt tillsatte en utredning för att titta på tidskrifternas framtid. Det vi kunde konstatera när utredningen presenterades var just det ledamoten var inne på. Det visade sig alltså när detta remitterades att det föreslagna stödet i utredningen inte var det branschen själv efterfrågar. Därför meddelade regeringen att vi inte kommer att gå vidare med det stödet.

Jag står dock i god kontakt med branschen, och vi har en öppen och bra diskussion om tidskrifternas framtid.

Fru talman! Även min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. Den handlar om de samiska språkcentrum som påbörjat angelägna verksamheter, inte minst med normering av de samiska språken, de senaste åren.

Sápmi sträcker sig som bekant över Sverige, Norge och Finland, och till viss del även Ryssland. Därför finansierar de svenska, norska och finska sametingen tillsammans språkcentrumet Sámi Giellagáldu. Det finns rent fysiskt i Norge, men det har också anställda i Sverige och Finland. Centrumets verksamhet är inte bara angelägen ur språksynpunkt. Den är också, tycker jag, ett erkännande av urfolket samerna i sig – ett folk vars historia och språk sträcker sig över flera länder.

För årets verksamhet togs det svenska anslaget till Giellagáldu bort, och för 2026 är situationen minst sagt bekymmersam. Detta beror inte minst på att kulturanslaget till Sametinget har stått still sedan flera år tillbaka.

Min fråga är om kulturministern kan lämna ett besked om att verksamheten för 2026 kan tryggas, genom ett direkt anslag eller ett anslag via Sametinget, så att Sámi Giellagáldu kan fortsätta sin viktiga verksamhet.

Fru talman! Språkcentrum och Giellagáldu är lite olika saker. Det regeringen gjorde i budgeten var att stärka möjligheten för språkcentrumen att fortsätta sin viktiga verksamhet. De var baserade på tillfälliga medel – som löpte ut – och därför gjorde regeringen en förstärkning som möjliggör för språkcentrumen att fortsätta sin viktiga verksamhet. Detta är numera inte medel som är tillfälliga och löper ut, utan de är permanenta.

När det gäller Giellagáldu har det tidigare finansierats via staten med hjälp av de tillfälliga medlen. Regeringen har nu i samtal med Sametinget sagt att Sametinget själva får göra sina prioriteringar, inom ramen för självstyret, med de medel de äskar och får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Forssell.

Vi var nog ganska många som reagerade för något år sedan när en gängkriminell mördare blev svensk medborgare samtidigt som han satt häktad misstänkt för mord. Jag vet att regeringen redan har skärpt reglerna så att detta inte ska kunna hända igen. Jag förstår också att regeringen vill skärpa de krav som ställs på den som vill bli svensk medborgare ännu mer.

Jag undrar om migrationsministern skulle kunna berätta lite om hur arbetet fortskrider och om sina tankar i allmänhet när det gäller den här frågan.

Fru talman! Tack, Magnus Resare, för frågan!

Jag vill att det ska betyda någonting att vara medborgare i vårt land. Jag vill att man ska vara stolt över att vara medborgare i Sverige, och man blir stolt först när man behöver anstränga sig för att vara medborgare.

Jag kan konstatera att det under många år med rödgröna regeringar var väldigt låga krav för att vara medborgare. Nu ser vi till att förändra detta i grunden. Vi kommer i närtid att gå fram med ny lagstiftning som innebär att man till exempel behöver kunna tala svenska för att vara medborgare i Sverige. Man behöver ha grundläggande kunskaper om Sverige, och man ska naturligtvis inte ha begått en massa brott om man vill bli en del av vårt samhälle och vårt land.

Vi kommer också att återinföra en princip som inte har funnits på över 50 år, nämligen att den som ska bli medborgare i Sverige också ska kunna försörja sig själv. Detta är viktiga och rimliga reformer som regeringen genomför. Vi gör det både för att det ska betyda någonting att vara medborgare i Sverige och för att vi ska ha väldigt höga förväntningar på att de som kommer till vårt land ska vara med och bidra och bygga ett bättre Sverige. Det är så vi tar det här landet framåt.

(Applåder)

Fru talman! Att kunna tala och förstå svenska är avgörande för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och bli en del av samhället. Förutsättningarna finns, eftersom behovet av arbetskraft är stort – särskilt inom yrken där det krävs utbildning och en viss kunskapsnivå i svenska. Trots detta är utmaningarna stora, särskilt bland nyanlända och långtidsarbetslösa. Många fastnar i ett bidragsberoende i stället för att snabbt komma ut i arbete.

Danmark har nyligen infört tydligare krav. Där är ekonomiskt stöd kopplat till aktivt deltagande i språkutbildning och arbetsmarknadsinsatser. En liknande modell används även i Sverige för att stärka integrationen och minska bidragsberoendet.

Jag vill fråga arbetsmarknadsministern vilka åtgärder regeringen planerar för att stärka drivkrafterna för nyanlända och arbetslösa att aktivt delta i språkinlärning och yrkesutbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan!

Det är helt riktigt att Sverige är, och ska vara, möjligheternas land. Man är varmt välkommen till Sverige, men när man kommer till Sverige förväntas man jobba och försörja sig själv, lära sig svenska och ställa sig bakom liberala demokratiska värderingar om jämställdhet, homosexuellas rättigheter och liknande. Det är sådant vi har kämpat hårt för i vårt land, och det är värden som håller ihop vårt samhälle.

Man är välkommen hit, men man har också ett mycket stort eget ansvar för att göra allt man kan för att bli en del av det svenska samhället. I det ligger att man i framtiden inte kan gå år efter år och leva på bidrag utan att göra en motprestation för att få bidraget. Man måste gå en språkutbildning, man måste lära sig svenska, man måste gå en praktik. Man kan inte leva i passivt bidragsberoende. Det hjälper ingen.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Andreas Carlson.

I en tid när säkerhetsläget är allvarligare än på många decennier gör SD-regeringen det historiska misstaget att inte göra vad som krävs på infrastrukturområdet. Detta riskerar att försvaga totalförsvaret och samhällets motståndskraft.

Ser inte ministern – med dagens världsläge i åtanke – behovet av extraordinära satsningar på både underhåll och utbyggnad av infrastrukturen, exempelvis genom ny räls, för att stärka Sveriges försvarsförmåga och försörjningstrygghet?

Fru talman! Jo, det ser jag. Det är därför regeringen är så angelägen om att inte bara snacka om svensk infrastruktur utan också leverera. De senaste decennierna har det varit väldigt mycket snack om underhåll men väldigt lite verkstad.

Vägnätet har inför varje plan de senaste åtta åren blivit sämre, trots att den förra regeringen visste att vägarna blir sämre om man inte avsätter de medel som Trafikverket säger behövs för vägunderhåll. Nu har vi en historiskt stor underhållsskuld på vägsidan. Men nu maximerar vi underhållet och tar tag i det eftersatta underhållet under den kommande tolvårsperioden. Socialdemokraterna vill däremot dra ned på denna satsning i den budget som har lagts fram här i kammaren.

Även på järnvägen maxar vi underhållet. Vi tillskjuter medel till nyinvesteringar i vår historiskt stora satsning på infrastruktur. Vi öppnar också upp för alternativ finansiering för att vi ska få mer pengar till infrastruktur.

Svaret på frågan är alltså ja.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Arbetslösheten i Sverige ökar markant, och vi vet att det till stor del är ett importerat problem, ärvt från regeringar som ägnat sig åt huvudlös invandringspolitik utan krav på anpassning. Andelen utrikes födda arbetslösa är tre gånger så stor som andelen inrikes födda. Många utlänningar som har kommit hit har så dåliga kunskaper att de aldrig kommer att jobba utan får fortsätta försörjas av svenska skattebetalare.

Tidigare regeringar har inte haft någon lösning på problemet. Jag vill därför fråga om arbetsmarknadsministern och sittande regering har det.

Fru talman! Jag tackar Ann-Christine Frohm för hennes fråga.

Det är helt riktigt att väldigt stora grupper som har kommit till Sverige inte kan försörja sig själva. Det finns också människor som har kommit till vårt land som varje dag bidrar i industrin och välfärden. Bilden är därför ganska splittrad.

Det är naturligtvis ett stort problem att människor inte står på egna ben, och utrikes födda är definitivt överrepresenterade bland dessa. Det handlar om att systemen i dag är för slappa. Man kan år efter år leva på bidrag utan att behöva göra någon motprestation för att få bidraget. Man behöver inte lära sig svenska, och det finns inga krav fullt ut på att man ska lära sig svenska.

På punkt efter punkt, oavsett om det handlar om medborgarskap, migrationspolitik eller hela jobbpolitiken, syftar de förändringar som regeringen nu gör sammantaget till att människor ska lära sig språket, kunna ta del av alla de möjligheter man får i Sverige och fullt ut kunna bli en del av det svenska samhället.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

För Centerpartiet är ett stabilt, robust järnvägssystem med rätt underhåll otroligt viktigt. Därför har vi anslagit väsentligt mer pengar än vad regeringen har gjort.

Järnvägen har i dag en underhållsskuld på 91 miljarder. Regeringens ambition att hantera detta under två planperioder är bra. Men jag undrar: Är det realistiskt att bara hantera 10–15 procent under den första tolvårsperioden? Är det inte samma sak som att inte prioritera järnvägen?

Fru talman! Svaret på detta är nej. Det här är inte på något sätt orealistiskt. Det regeringen gör nu är tvärtom precis så mycket man kan satsa på järnvägsunderhåll. Jag förstår att det kan finnas partier som vill satsa mer. Det vill jag och regeringen också. Men om det inte går att omsätta dessa miljarder i praktiskt järnvägsunderhåll – i signalsystem, växelbyten, förstärkningar av bangårdar, kontaktledningsbyten och nya elkraftsanläggningar som behövs – blir det bara en skrällande cymbal här i kammaren, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det som behövs är stål i backen och nya anläggningar, och det är vad vi gör. Vi satsar så mycket som Trafikverket bedömer att de kan göra åt. Men vi är inte nöjda med det, utan vi har gett ett mycket tydligt uppdrag till Trafikverket att stärka järnvägens robusthet och skynda på underhållet så att vi fokuserar på mer pengar till underhåll men också på att få mer underhåll för pengarna. Tiden är kritisk, och arbetet sker skyndsamt.

Det här är dock något som eftersatts under lång tid. Att tro att man kan vända på detta under en enda mandatperiod är tyvärr orealistiskt.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Persson.

Den gröna industriomställningen är inne i en intensiv uppbyggnadsperiod. I Boden räknar Stegra med att ha 1 500 anställda när produktionen av stål har kommit igång. I Ludvika har Hitachi valt att investera 3,7 miljarder i produktion av stora transformatorer, vilket kommer att leda till 2 000 nyanställningar. I Karlskrona bygger NKT världens största fabrik för marina högspänningskablar och kommer att behöva anställa 500 nya medarbetare.

Efter veckans tragiska besked om att Northvolt ansökt om konkurs står vi inför ett läge där ett tusental högutbildade utländska arbetstagare snabbt kan tvingas lämna Sverige, eftersom de bara har tre månader på sig att hitta ett nytt jobb. Detta kan ske trots att efterfrågan på just denna arbetskraft uppenbarligen är stor under de kommande åren.

Hur arbetar regeringen för att säkra att den högutbildade lediga arbetskraft som nu tvingas lämna Northvolt kan stanna kvar i Sverige tills företag som Stegra, Hitachi och NKT kan börja anställa?

Fru talman! Jag tackar Jacob Risberg för frågan. Vi har gemensamt berett ett svar här framme, och det blir jag som besvarar frågan eftersom ansvarsområdet ligger på mig.

Det finns en lagstiftning i dag som har gällt under ett antal år och som innebär att arbetskraftsinvandrare som blir uppsagda kan vara kvar i Sverige under tre månader efter att deras anställning har upphört för att finna ett nytt jobb. Vi inser såklart att det är väldigt viktigt att många av de framväxande företagen – eller de etablerade som Jacob Risberg nämner – har goda möjligheter att rekrytera personer. Möjligheten finns till för att andra företag, kanske de näringar som nämns här eller andra branscher, under den här tiden ska kunna rekrytera de här människorna. Men det finns naturligtvis alltid en balanspunkt för hur länge man ska kunna vara i ett land och ta del av olika välfärdsförmåner utan att ha ett arbete.

Det här är en svår situation. Migrationsverket arbetar nu på plats för att hjälpa individer vidare till andra arbetsuppgifter och svara på frågor i den här beklagliga situationen. Vi följer naturligtvis arbetet väldigt noga och är väldigt aktiva i processen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

År 2017 förstatligade Socialdemokraterna och Miljöpartiet svensk filmpolitik genom att höja biografmomsen från 6 procent till 25 procent, flytta besluten till Filminstitutet, ta bort biografavgiften och införa ett icke fungerande produktionsstödsincitament. Det har varit förödande för svensk filmpolitik och våra biografer.

Min fråga till kulturminister Parisa Liljestrand är därför: Vad kan nuvarande regering och kulturministern göra för att förbättra för svensk filmindustri?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är precis som ledamoten beskriver det: Svensk film befinner sig, om man så vill, såväl i en istid som i en guldålder. Det finns mycket svensk film och svenskt innehåll som går bra, men förutsättningarna för branschen att fungera väl är dåliga. Och de blev inte bättre av den helförstatligade filmpolitiken, som infördes 2017 av den förra regeringen.

Därför tillsatte nuvarande regering en filmutredning som har arbetat under ett år, och jag har haft glädjen att ta emot dess betänkande. I det finns nu ett antal förslag som vi kommer att bereda inom regeringen. Det hela ska naturligtvis också remitteras så att vi får höra branschens synpunkter.

Jag ser fram emot att arbeta vidare med filmpolitiken och komma med lösningar på några av de bekymmer som den förra regeringen ställde till med.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

I år är Sverige ordförande i Nordiska rådet, och det svenska presidentskapet har beslutat sig för att prioritera att avlägsna så många gränshinder som möjligt. Ett återkommande gränshinder är samordningen av transporter av råvaror, material och personer inom Norden. En lösning på detta kunde vara att inrätta ett nordiskt transportministerråd. Detta står hela Nordiska rådet med alla åtta parlament bakom. Den svenska regeringen har dock motsatt sig det.

Hur motiverar regeringen detta, och hur arbetar statsrådet med samordningen för att undvika kommande kriser liknande den vi såg under covidpandemin när vi nu är i detta svåra säkerhetspolitiska läge?

Fru talman! Det nordiska samarbetet på transportområdet är väldigt tätt och, tror jag, närmare än på många år. År 2022 undertecknade vi en deklaration om utökat samarbete. Vi har följt upp detta vid varje möte, och vi träffas regelbundet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Göteborg samlade jag förra året mina nordiska transportministerkollegor, och vi tog då ett nytt steg i den nordiska integrationen. Vi enades om att uppmuntra våra myndigheter att underteckna ett samförståndsavtal för att på myndighetsnivå synkronisera arbetet med den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Samarbetet är nu på plats, och Trafikverket har ingått avtal med sina nordiska motsvarigheter.

Vi ser också att beredskapen behöver stärkas, och vi har gjort gemensamma besök och enats om att stärka samarbetet inte bara mellan försvarsdepartementen, där samarbetet är tajt, utan också mellan transportministrarna. Jag hade min danske kollega här i början av veckan, och vi pratade om gränshinderfrågor gällande Öresund. För några veckor sedan träffade jag min norske kollega i Luleå, och i början av året invigde jag ett nytt banavsnitt, Laurila–Torneå–Haparanda, med min finska kollega. Detta är bara några exempel. Jag skulle kunna fortsätta i flera minuter, men nu är min talartid slut.

Fru talman! Migrationsminister Johan Forssell uttalade nyligen i Sveriges Television att mångkultur inte är något problem så länge personer som flyttar till Sverige tar till sig svenska värderingar. Jag tror att detta synsätt är naivt, och det skapar en uppdelning av kultur och värderingar som inte återspeglas i verkligheten.

Finns det verkligen värderingar som har kommit med migrationen och som vi alla finner problematiska, till exempel klanvälde, tvångsäktenskap, hedersvåld med mera, som är helt fristående från den kulturella hemvisten i dessa personers hemländer? Med andra ord: Tror ministern verkligen att exempelvis hederskulturen inte har något alls med kultur att göra?

Fru talman! Jag tackar Ludvig Aspling för frågan.

Detta är ett begrepp som kan betyda väldigt olika saker beroende på vem man frågar, och just därför brukar jag försöka att undvika det och i stället fokusera på de historiska reformer som vi nu genomför för att lägga om stora delar av den svenska migrationspolitiken.

När man tittar på dagens samhälle – man ska väl utgå från hur samhället ser ut – är det uppenbart att Sverige under överskådlig tid kommer att bestå av människor med många olika bakgrunder. Vissa aspekter av detta ser jag som helt oproblematiska. För att ta ett exempel firar vi i år 250 år av judiskt liv och judisk kultur i Sverige – något som har varit bra också för det svenska samhället.

Så länge man följer svenska lagar och delar svenska värderingar ser jag inget problem. Det viktiga är inte var man kommer från utan vart man är på väg. Detta innebär inte att jag är likgiltig för problemen eller naiv i fråga om hederskultur etcetera, och det är just därför vi förändrar stora delar av den svenska migrationspolitiken, inte minst reglerna för svenskt medborgarskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga till statsrådet Andreas Carlson rör laddinfrastruktur för fordon.

Klimatkrisen är akut och blir alltmer påtaglig. Vi vet att användningen av fossila bränslen inom transportsektorn är ett av de viktigaste problemen att lösa för klimatets skull.

Trafikverket har gjort en förstudie om laddplatser på rastplatser, och samma myndighet fick i förra veckan ett regeringsuppdrag att analysera och redovisa förutsättningar för stationär laddning på sina rastplatser för både tunga och lätta fordon. Trafikverket ska senast i november i år lämna förslag på en pilotverksamhet för stationär laddning på en eller flera rastplatser i vårt land.

Det är en förstudie och en pilotverksamhet. Givet det påtagliga klimathotet och OECD:s rapport om Sveriges bristande insatser, bedömer statsrådet att regeringens tempo i denna fråga är tillräckligt högt för att möta den klimatkris vi står inför?

(Applåder)

Fru talman! Ulrika Liljeberg nämner två viktiga initiativ, men hon nämner inte de andra åtgärder regeringen vidtar för att underlätta för utbyggnad av laddinfrastruktur.

Låt mig ändå utveckla de exempel Liljeberg nämner. Att kunna ladda inte minst tunga fordon på rastplatser är ett viktigt steg för att påskynda omställningen av fordonsflottan också när det gäller det tunga segmentet. Då kan man på rastplatsen kombinera laddning av sina egna batterier, när man stannar i enlighet med kör- och vilotiderna, med laddning av lastbilens batterier. Därför är denna pilotverksamhet viktig. Uppdraget är också ganska kort så att vi kan överväga olika åtgärder i arbetet med den nationella planen för infrastruktur.

Det finns också stora stöd att få för både laddinfrastrukturutbyggnad och inköp av tunga fordon. Kostnaden är ju högre för en lastbil som drivs på el än för en som drivs på fossilt bränsle.

Här pågår alltså mycket, och tempot är högt.

Fru talman! I Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende från 2023 konstateras att mer än var fjärde person i åldern 20–27 år fortfarande bor kvar hos sina föräldrar. Rapporten visar också att var tredje tvekar att flytta för att gå en utbildning eller börja på ett jobb eftersom de är oroliga för att inte hitta en bostad. Många tvekar till och med inför att bilda familj.

Att situationen ser ut som den gör beror enligt Hyresgästföreningen på att tidigare regeringar under decennier inte har haft en fungerande bostadspolitik. Nu driver den moderatledda regeringen en offensiv bostadspolitik för att bland annat minska regelbördan, korta ledtiderna och öka byggbar mark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vilka åtgärder har bostadsminister Andreas Carlson vidtagit eller ämnar vidta för att underlätta byggandet av fler bostäder åt exempelvis studenter och unga vuxna?

Fru talman! Det pågår ett offensivt arbete, och en del av det offensiva regelförenklingspaket regeringen har aviserat och även presenterat under våren innehåller omfattande lättnader för att bygga studentbostäder.

Vi har i dag tillgänglighetskrav som gör att kostnaderna för att bygga studentbostäder här är högre än i exempelvis Norge. Boverket har också inspirerats av Norge, där det är krav på att 20 procent av studentlägenheterna ska vara tillgänglighetsanpassade. Just detta har regeringen i dag lagt fram i en proposition som jag ser fram emot att riksdagen behandlar för ett snabbt ikraftträdande vid halvårsskiftet så att man kan bygga fler studentbostäder till en lägre kostnad. Det gör det mer attraktivt att bygga och kan också leda till lägre hyror för studenter.

Det här är ett exempel, och det finns fler. Detta är viktiga steg bort från en försummad bostadspolitik.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har nu den högsta arbetslösheten på 25 år, och Northvolts nyinlämnade konkursansökan riskerar att förvärra situationen ytterligare. Samtidigt är var fjärde ung människa arbetslös, och långtidsarbetslösheten biter sig fast. Vi ser dessutom en konkursvåg som särskilt drabbar byggsektorn.

I ett läge när Sverige befinner sig i en akut jobbkris behövs en arbetsförmedling med resurser för att stödja arbetssökande tillbaka till arbete och utbildning. Men Arbetsförmedlingen konstaterar i sitt senaste budgetunderlag till Mats Persson att man saknar tillräckliga medel för att klara sitt uppdrag och har därför begärt ytterligare anslag.

Kommer arbetsmarknadsminister Mats Persson att agera för att säkerställa att Arbetsförmedlingen har de resurser som krävs för att man ska kunna möta den akuta situationen på arbetsmarknaden?

Fru talman! Svaret är ja. Naturligtvis ska våra myndigheter ha de befogenheter de behöver för att kunna göra ett bra jobb. Därför förändrar regeringen nu regelverket så att Arbetsförmedlingen och kommunerna kan samarbeta och människor gå utbildningar eller lära sig svenska språket så som det var tänkt.

Jag vill samtidigt säga att det finns en övertro på att enskilda myndigheter kan skapa jobb. I grund och botten handlar det om att enskilda företagare, stora som små, måste se att de kan anställa och verka i Sverige. Därför är det viktigt att vi har en ekonomisk politik som investerar i framtiden – i infrastruktur, forskning och utbildning – samtidigt som vi ser till att svenska hushålls plånböcker och köpkraft stärks så att de ekonomiska hjulen kan rulla snabbare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till kulturministern. I svensk kulturpolitik är filmen det område där den konstnärliga friheten på senare år kanske varit värst drabbat av woke och inskränkande identitetspolitik från den politiska vänstern. Myndighetsrapporter har visat på detta.

Från Svenska Filminstitutet har det genom åren kommit diverse kvoteringsidéer och krav på utbildning i normkreativitet, följt av stöd och så vidare. Dessa politiskt korrekta pekpinnar i svensk filmpolitik är en följd av det nationella jämställdhets- och mångfaldsmål som finns i dag.

Förra veckan kom betänkandet från den filmutredning som regeringen tillsatte i samverkan med Sverigedemokraterna. I betänkandet föreslås förändrade filmpolitiska mål och att jämställdhets- och mångfaldsmålet ska tas bort, vilket är något som Sverigedemokraterna har drivit på för.

Vi behöver ge svensk film förutsättningar att gå bättre på biograferna och i andra visningsfönster i stället för att göra den mer woke. Jag undrar därför: Hur vill ministern förändra Filmsverige för att sätta stopp för identitetspolitik som inskränker filmskapares konstnärliga frihet?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Film engagerar onekligen. Det är inte så konstigt med tanke på att det är både en konstform och en näring som det ligger nära för många människor att ta del av.

Precis som ledamoten beskriver finns det mycket som har påverkat svensk film och som har påverkat branschen negativt, inte minst den politiska klåfingrighet som har lett till att den konstnärliga friheten kan ifrågasättas. Därför var det viktigt att ge breda direktiv till Filmutredningen. Det är därför också glädjande att Filmutredningen har adresserat de filmpolitiska målen och lämnat förslag på hur de kan utformas så att den konstnärliga friheten inom filmen kan säkras.

Jag ser fram emot att bereda utredningen vidare och ser också fram emot att remittera den så att branschen får säga sitt.

Fru talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett angrepp också mot dess kultur. På vilket sätt kan vår regering i Sverige bistå för att hjälpa våra vänner i Ukraina, som just nu tvingas se på hur deras kulturarv slås i spillror?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för en fråga som ligger oss alla och särskilt mig varmt om hjärtat.

Jag hade förmånen att få åka till Ukraina för några veckor sedan och väcktes då av ett flyglarm efter att delar av kulturstaden och kulturföremål i vissa städer hade attackerats. Detta är oerhört allvarligt.

Vi vet att kulturen är en otroligt viktig del av att stärka människors försvarsvilja och deras identitet. Det är en del av en bärande demokrati. Därför ska vi i Sverige göra allt vi kan för att möjliggöra för Ukraina att bevara och värna sin kultur och sitt kulturarv. Det gör vi också genom ett tätt samarbete mellan myndigheter och i tätt samarbete med Ukrainas regering och kulturminister. Vi gör många saker och kommer att göra mer framöver.

(Applåder)

Fru talman! I september 2023 överlämnades den omfattande promemorian Nationell fysisk planering till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Ett år senare meddelade regeringen i budgetpropositionen för 2025 att det fanns skäl att se över det befintliga regelverket för statens anspråk på mark- och vattenområdet. Man konstaterade att dagens system hade stora brister, och regeringen avsåg därför att genomföra en översyn i syfte att upprätta en mer sammanhållen ordning för just nationell fysisk planering, dessutom baserad på en samlad samhällsekonomisk analys.

Fru talman! Bostadsbyggandet är nu alldeles för lågt, och arbetslösheten, inte minst i byggsektorn, är alldeles för hög. Vi socialdemokrater menar att många fler akuta åtgärder behövs, och vi beklagar att regeringen har avvisat i princip alla våra förslag.

Min fråga till statsrådet är: När kommer översynen igång, och när blir den klar?

Fru talman! Markus Kallifatides har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit vad regeringen har sett för behov av den översyn som vi har aviserat.

Vi är nu i mars månad. Vi kommer att återkomma med ett besked om översynen, som är angelägen av många olika skäl, inte minst de skäl som framgår av budgetpropositionen och som ledamoten nyss läste upp.

Fru talman! Nyligen kom det tunga beskedet att 60 av 270 anställda varslas på pappersbruket i Hylte. Det är ännu ett i raden av varsel som drabbar svensk industri och som slår extra hårt mot mindre kommuner, där varje arbetstillfälle är avgörande.

Pappersbruket är och har historiskt varit en av Hylte kommuns största arbetsgivare. För Hylte innebär det minskade skatteintäkter, försvagad välfärd och en osäker framtid för många familjer, i en tid där exempelvis matpriserna fortsätter att stiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tänker särskilt på medarbetaren Matilda, som vi har kunnat läsa om. Hon är 21 år gammal och har äntligen tecknat ett förstahandskontrakt på en lägenhet för att flytta hemifrån. Nu får hon i stället kliva in i en enorm osäkerhet då hon väntas sägas upp.

Vilket budskap har arbetsmarknadsministern till Matilda och Hylte kommuns invånare? Och framför allt: Finns det några som helst åtgärder som regeringen avser att vidta?

Fru talman! Tack, Arber Gashi, för din fråga! Det här är något som Sverige har stor erfarenhet av, nämligen att det inom industrin ibland går upp och ibland går ned. Nu finns det delar av industrin där det går ned, och det finns delar av industrin där det går väldigt bra.

Hylte, som ledamoten refererar till, ligger i Halland, som är en välmående region där det finns relativt gott om jobb att söka. Jag är övertygad om att många av dem som nu har drabbats i det aktuella fallet kommer att kunna hitta ett arbete i samma kommun eller i kringliggande kommuner.

Om man har kompetens från arbete inom svensk industri har man en god arbetsmarknad framför sig, och man har väldigt goda möjligheter att hitta ett nytt jobb.

Fru talman! I Sverige har vi stora utmaningar med kompetensförsörjning inom både privat och offentlig sektor. Det behöver anställas väldigt många människor.

Samtidigt som vi har stora utmaningar med kompetensförsörjningen har vi en långtidsarbetslöshet som biter sig fast och blir allt högre. Om man tittar på de långtidsarbetslösa ser man att hela 31 procent av dem har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Människor med funktionsnedsättning som är arbetslösa är en grupp som är extra utsatt på arbetsmarknaden och ganska ofta behöver extra stöd för att kunna ta klivet ut i arbetslivet. Trots den insikten ekar det förhållandevis tomt på åtgärder från regeringen för att se till att de här människorna får en lättare väg in i arbete.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern om regeringen ser allvaret i situationen för de här människorna och om regeringen avser att vidta några åtgärder för att hantera situationen.

Fru talman! Tack, Jonathan Svensson, för frågan! Det är helt riktigt.

Vi svenskar ska känna väldig stolthet, tycker jag, över det samhälle vi har byggt där vi ser till att ta hand om människor, inte minst människor med funktionshinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Människor med funktionshinder erbjuds i Sverige stöd som man inte får i andra länder. Det kan handla om att få möjligheten att försörja sig själv eller vara på en arbetsplats och vara delaktig. Där har vi en rad olika system inom ramen för Samhalls verksamhet. Vi har lönebidrag och liknande system som gör att människor får stöd för att kunna vara i en gemenskap, för att kunna vara behövda och för att kunna försörja sig själva. Det är någonting som är unikt för Sverige och som vi ska vara väldigt stolta över.

Med det sagt finns det hela tiden saker som behöver förbättras. Det regeringen nu genomför är att vi gör särskilda satsningar för människor med funktionshinder så att möjligheten att vara delaktig på arbetsmarknaden stärks.

Frågestunden var härmed avslutad.