Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi och näringsminister Ebba Busch, försvarsminister Pål Jonson, statsrådet Andreas Carlson och statsrådet Benjamin Dousa.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsminister Ebba Busch besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! I dagarna riskerar elpriserna i södra Sverige att sätta nya dystra rekord. Det kan bli nivåer vi inte har sett sedan den 17 december 2009, under alliansregeringens tid, då priset nådde hela 14 kronor.

De höga priserna står i väldigt bjärt kontrast till Ebba Buschs utfästelser om att elpriserna ska bli lägre. För mindre än två månader sedan var också beskedet från energiministern att elpriserna under vintern nu kunde förväntas vara jämförelsevis låga, detta trots att regeringen har vägrat att pausa den nya, flödesbaserade modell på elmarknaden som alla varnade för skulle höja priserna - i alla fall för svenskar.

Det är uppenbart att Ebba Busch har gjort ytterligare ett stort missgrepp och en felbedömning. Jag tror att alla nu frågar sig vad energiministern tänker göra för att backa, justera eller göra om så att vi inte har den här situationen hela vintern.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att rikta mig till dem som vi finns till för att tjäna: medborgarna och hushållen, som nu återigen drabbas av resultatet av en mycket oansvarig energipolitik. Jag riktar mig till alla de hushåll som dels är oroliga i dag över rekordhöga elpriser i elområde 3 och 4, dels drabbas av att det är så osäkert var priset kommer att landa. Vad blir elräkningen runt jul?

Den här regeringen och de fyra samarbetspartierna lovade att städa upp efter den rödgröna regeringens elhaveri. Det är precis det vi nu gör. Det finns ingen quickfix på att man lagt ned den baskraft som gav stabila elpriser och stabil elproduktion. Vi genomför nu 50 åtgärder på kort och medellång sikt fram till 2030 som kommer att göra att man får ut mer effekt av all den el som produceras. Vi kommer att fortsätta att stå på hushållens sida även under denna vinter.

Vi kan också konstatera att priset inte är lika högt nu som 2022.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det var egentligen inget svar till de människor som faktiskt är oroliga över hur den här vintern ska bli.

Det enda som egentligen har tillkommit sedan ministerns förutsägelser i oktober om låga priser i vinter är just den flödesbaserade modellen, som ni har vägrat att pausa. Vi ser nu resultatet. När tänker statsrådet backa, ändra eller justera i den modellen?

(Applåder)

Fru talman! Den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanism som nu har införts är enligt ansvarig myndighet inte det som innebär att vi i dag har skyhöga priser, till exempel mellan klockan fem och klockan sex. Det infördes ett elsystem i Sverige som byggde på att vi skulle vara beroende av sol och vind. De rödgröna är hundra procent ansvariga för att ha gett svenska folket detta. Resultatet skördar nu svenska folket i form av skyhöga och volatila elpriser. Det är inte den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanismen som ligger bakom detta utan en rödgrön elpolitik.

(Applåder)

Fru talman! I november meddelade Finlands utvecklingsminister Ville Tavio att Finland pausar allt icke-humanitärt bistånd till Somalia, detta på grund av att Somalia vägrar att återta medborgare som Finland försöker utvisa dit. Skälet till att Somalia jobbar på det sättet är som bekant inte att de inte kan ta emot dessa personer, att det skulle råda osäkerhet om personernas identitet eller någonting sådant. Det handlar om att remitteringar från Somalia är en enorm inkomstkälla för landet som de naturligtvis vill bevara.

Sverige har ett totalt bistånd på 607 miljoner kronor till Somalia för 2024. Mycket av pengarna går till icke-humanitära insatser. Kommer Sveriges biståndsminister att fatta motsvarande beslut om Somalia inte börjar samarbeta i migrationsfrågan?

Fru talman! Jag tackar för frågan med koppling till utvecklingsbiståndet till Somalia.

Vi stöttar utvecklingen i Somalia genom både långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt arbete. Precis som vi haft presskonferens om tidigare är det viktigt att det inom ramen för exempelvis migrationsstrategin finns pengar för att stötta utvecklingssamarbete i länder som samarbetar med Sverige vad gäller att följa folkrätten och ta emot sina egna medborgare som inte är medborgare i Sverige. Det är någonting vi kommer att följa noga.

Vi kan också konstatera att det just nu pågår en översyn av strategin för utvecklingsbistånd till Somalia. Vi har också noterat utvecklingen i Finland och kommer såklart att ta med detta i det fortsatta arbetet när vi ser över utvecklingsbiståndet till Somalia.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Till skillnad från tidigare regeringar är det uppenbart att den här regeringen i alla fall tänker i de här banorna, vilket vi naturligtvis uppskattar.

Däremot kan man fråga sig om inte detta borde vara en ganska grundläggande princip att hålla sig till. Att ta emot sina egna medborgare är en grundläggande fråga inom den internationella rätten. Det ska länder göra. Borde det inte vara ett grundläggande krav för att över huvud taget få svenska biståndspengar att man uppfyller de här kraven, alltså att man tar emot sina egna medborgare? Det är ju inte svårt. Det innebär inga problem att göra så.

Fru talman! Jag instämmer med riksdagsledamoten Aspling om att det är viktigt att länder som får svenska biståndspengar också följer folkrätten och samarbetar med Sverige för att få ta emot svenska skattepengar. Det gäller framför allt utvecklingsbiståndet.

Jag har flera gånger tidigare sagt att om man samarbetar med Sverige och tar emot sina egna medborgare kommer Sverige att samarbeta tillbaka. Det är också därför vi ser över strategin för utvecklingsbistånd till Somalia.

Fru talman! Jag har en fråga till energi- och näringsministern.

I ett inlägg på plattformen X i går skrev ministern om elprisernas bergochdalbana och hävdade, precis som vi hörde även i svaret till Fredrik Olovsson, att den beror på nedläggning av svensk kärnkraft och svenska reaktorer. Vidhåller ministern fortfarande det uttalandet? Är anledningen till att priset i södra Sverige i dag ligger 9 000 procent högre än i norra Sverige att vi nu har två reaktorer färre som tuffar på där? Beror prisfrustrationen och de höga priserna på nedläggningen av svenska reaktorer?

Fru talman! Det är helt uppenbart för alla som har grundläggande insikt i hur ett elsystem fungerar. Om man har ett elsystem som bygger på att man har mycket el när det blåser och inte så mycket el när det inte blåser, det vill säga väderberoende intermittent kraftproduktion, och inte baskraft i form av vattenkraft och kärnkraft får man stora svängningar i tillgång på el, effektbrist och stora fluktuationer i pris.

Energiforsk var för några år sedan mycket tydliga i en rapport, tillsammans med flera andra som presenterade rapporter, med att Sverige om vi hade haft kvar Ringhals 1 och 2 hade haft 30-45 procent lägre pris än det läge som rådde då.

Mitt svar är alltså: Ja!

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tolkar återigen ministerns svar som att anledningen till dagens fluktuation och över 9 000 procent dyrare el i elprisområde 4 skulle vara att de nämnda reaktorerna inte är i drift och att det inte har någonting med marginalprissättningen att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi vet dessutom att vi i Sverige hade nettoimport på 140 timmar för hela året och inte halva året, som ministern försökte påstå i vår debatt förra veckan. Jag hävdar att svenska folket skulle vara betjänt av ärlighet.

Fru talman! Jag har aldrig hävdat att avsaknaden av baskraft och politiskt motiverat nedlagd baskraft i form av kärnkraft i södra Sverige skulle vara den ensamma faktorn. Det är många saker som avgör de här prisfluktuationerna. Bland annat har Tyskland tyvärr valt samma rödgröna väg när det gäller elproduktion och lagt ned mycket baskraft och har därför ännu värre elpriser än Sverige har. Och vi påverkas i allra högsta grad även av Tysklands skyhöga elpriser.

Det är alltså många faktorer som avgör, och det ska vi absolut vara öppna med.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Andreas Carlson.

Det kom en infrastrukturpolitisk proposition som heter Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur - för att hela Sverige ska fungera. Det är viktigt att visa vägen framåt. I dag vet vi att mycket går åt fel håll. Punktligheten på både väg och järnväg går åt fel håll. Flygets punktlighet går åt fel håll. Totalstoppen på våra vägar har inte heller utvecklats på ett bra sätt.

När jag möter företagare från hela Sverige märker jag att de är väldigt inriktade på både transporteffektivitet och intermodalitet. Jag vet att ministern är engagerad i de frågorna.

Näringslivet säger också att de vill se långsiktiga, kraftfulla och breda överenskommelser på det här området för att hela Sverige ska fungera. Jag undrar därför hur ministern, när det gäller vägen till en pålitlig transportinfrastruktur, ser på möjligheten att se till att det blir långsiktiga och breda överenskommelser.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka Ulrika Heie för frågan. Det är en fråga som vi ofta återkommer till, inte minst i dialogen i trafikutskottet.

Vi hade en debatt här i kammaren i går om en proposition, som jag tror att riksdagen ska fatta beslut om i dag. Jag ser mycket fram emot det beslutet. Jag ser också positivt på den breda ansats som finns här i riksdagen för att ge stöd åt regeringens arbete med att nu ta tag i det eftersatta underhållet.

Det många efterfrågar är inte överenskommelser i första hand, utan det är att vägarna håller, att man kan lita på tågen och räkna med sjöfarten och att luftfartens konkurrenskraft stärks. Det är det som är prioriterat i denna proposition. Jag hoppas förstås att den ska få brett stöd så att vi kan planera långsiktigt för att vi ska få en infrastruktur som man kan lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är när det gäller detta vi nu lägger om växlarna i politiken. Vi ska fokusera på underhåll, ta hand om det vi har, för att också ge utrymme för nyinvesteringar och mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Jag vill ändå ställa ännu en fråga. När det gäller till exempel järnvägen ser vi att kapacitetstaket är nått. Hur ser ministerns vision för den svenska järnvägen ut? Hur ska vi öka kapaciteten? Jag vet att man gör trimningsåtgärder och många olika saker. Men vi behöver bygga klart systemen och skapa en robusthet inför de olika hot som finns framöver vad gäller både klimat och säkerhet.

På vilket sätt avser ministern att med propositionen som grund utveckla hela den svenska järnvägen?

Fru talman! Problemet när det gäller den svenska järnvägen har inte varit visionerna. Det har funnits storslagna visioner om fantastiska projekt, som i många fall har legat väldigt långt fram i tiden. Problemet har varit genomförandet, att ta tag i de problem som finns på de banor vi har.

Det är där vi nu lägger om växlarna. Vi ska få mer underhåll för pengar och fokusera på att få en bättre funktion i järnvägen. Det motsvarar både näringslivets och medborgarnas förväntningar; man ska kunna lita på tåget. Det jobbar vi med nu.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Andreas Carlson.

Det går inte att nog understryka Norrbotniabanans betydelse för Västerbottens och Norrbottens utveckling och framtidsförutsättningar. Den binder ihop våra kustkommuner till en arbetsmarknadsregion, vilket är avgörande för att möta de kompetensutmaningar vi har i norra Sverige. Den är en förutsättning för att kunna möta vårt regionala näringslivs behov av godsflöden och för de gröna industrisatsningarna i norr. Den är också viktig för klimatomställningen och ingår i EU:s stomnätskorridor.

När kan vi räkna med ett byggstartsbeslut från regeringen? Och när säkrar regeringen finansieringen för Norrbotniabanan?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka Nils Seye Larsen för frågan.

Frågan består av två delar. Den första gäller finansieringen. Norrbotniabanan med de tre sträckor och åtgärder som ledamoten syftar på ligger i den nationella planen. Ett problem har varit att den inte är fullt ut finansierad i den nuvarande nationella planen. Här kommer regeringen att få återkomma när vi nu tar arbetet med revideringen av den nationella planen vidare. Som jag var inne på i mitt tidigare svar har vi gjort historiskt stora satsningar på infrastruktur. Vi kommer alltså att få återkomma till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller byggstartsbeslutet kommer vi också att återkomma. Jag ser fram emot det. Det är, precis som ledamoten tar upp, en viktig sträcka för arbetspendling och godstrafik. Det är angeläget att det kommer ett beslut. Och det kommer det att göra, men jag har i dag inget besked om när.

Fru talman! Sverige har åtagit sig att verka för att Norrbotniabanan, som är en del av EU:s stomnätskorridor, ska stå klar till målåret 2030. För ett år sedan vann planerna för sträckan från Dåva till Skellefteå laga kraft. Allt är alltså klart för att börja bygga spåret hela vägen till Skellefteå.

Varför dröjer beslutet?

(Applåder)

Fru talman! Jag kommer att återkomma med ett besked om byggstart när vi har ett besked att ge. Ett viktigt besked var när regeringen fattade beslut för att planerna för den sträckan skulle vinna laga kraft.

Vi kommer att återkomma med besked om byggstartsbeslut när vi fattar det. Det är olika avvägningar och intressen som förstås ska behandlas på ett seriöst och rimligt sätt. Men det behöver också ske effektivt och snabbt. Jag ser fram emot att återkomma med det.

Fru talman! Sverige har lägst utsläpp i EU per capita. Det finns många goda exempel på svensk företagsamhet som får stor global nytta för klimatet. Svenska företag är världsledande på utsläppsminskande teknik, och exporten av denna är avgörande för att lyckas med den gröna omställningen.

I dag motsvarar den svenska exportens globala klimatnytta ungefär hälften av de totala utsläpp som genereras i Sverige. Det är en siffra som med rätt förutsättningar kan fördubblas redan till 2040.

Min fråga till biståndsministern är: Hur jobbar regeringen för att öka svenska företags konkurrenskraft och inflytande när det gäller minskade utsläpp internationellt? Och vad anser ministern att Sveriges roll är i den globala omställningen?

Fru talman! Det är precis så som riksdagsledamoten Storckenfeldt säger. Det svenska näringslivet ligger verkligen i framkant i den gröna omställningen. Välj ett svenskt företag i den här branschen och se att det ofta är världsledande på området.

Dessutom gör svenskt klimatbistånd stor skillnad. Som moderat känns det extra bra att vi gör skillnad på ett så effektivt sätt som möjligt så att man verkligen får ned CO2-utsläppen med de resurser vi går in med. Vad man röstar på gör därför stor skillnad.

Sedan regeringen tillträdde har svenskt klimatbistånd prioriterats upp med 800 miljoner kronor. Det går bland annat till de stora globala klimatfonderna och Swedfund, som på ett väldigt bra sätt väver samman vårt biståndsarbete med det handelsfrämjande arbetet. Det här är viktigt för Sverige, men det är också viktigt för klimatet att vi får ned utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar biståndsministern för svaret.

Överst på agendan under COP 29 var att sätta ett nytt mål för klimatfinansieringen. Utfallet av detta blev en årlig finansiering på 300 miljarder dollar per år, som ska komma från både det offentliga och det privata. Precis som biståndsministern gjorde vill jag i detta sammanhang lyfta fram klimatbiståndets kvalitet. Även om själva beloppet är viktigt är det trots allt resultaten som spelar störst roll. Pengarna måste gå till rätt åtgärder i rätt tid.

Hur garanterar ministern att svenska skattemedel går till rätt saker?

Fru talman! Att biståndet förmedlas på ett effektivt sätt så att vi kan se resultat är en av de viktigaste prioriteringarna för regeringen. Det ska också vara transparent så att riksdagsledamöter, jag som statsråd och svenska folket kan se vart pengarna går.

Vi vet att klimatbiståndet faktiskt går till effektiva åtgärder som delvis kan bygga upp det lokala ekosystemet i fattigare länder, och det bidrar också till minskade CO2-utsläpp.

Fru talman! Vi har stiltje i stora delar av Norden och Tyskland, vilket gör att vindkraften står still. Detta i kombination med tidigare regeringars tidigarelagda nedläggning av kärnkraft gör att företag och enskilda hushåll drabbas av höga elpriser.

Vad gör regeringen för att få ordning på det dysfunktionella elsystemet, som vi har fått ärva från tidigare regeringar?

Fru talman! Jag välkomnar frågan.

Vi har en bergochdalbana av elpriser som är helt horribel. Först och främst har vi en situation som gör att det kostar drygt 8 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 i dag. Många andra timmar har vi extremt låga priser, till och med minuspriser. Allt är totalt väderberoende i kombination med stor sårbarhet för andra länders elpriser.

Detta är ett resultat av bland annat nedlagd baskraft. När det inte blåser får vi höga elpriser i och med det misslyckade systemet. I Tyskland har de priser på runt 10 kronor per kilowattimme.

Vi har 50 åtgärder som kommer att få effekt redan nu i vinter med sikte på 2030. Regeringen gör alltså långt mer än att bara bana väg för kärnkraft och mer vindkraft. Vi värnar vattenkraften, och vi kommer att fortsätta dialogen med vindkraftsbolagen för att på kort sikt få till fler åtgärder tillsammans med dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi kristdemokrater har här i kammaren tjatat om den småskaliga vattenkraften och att den med rätt förutsättningar kan öka sin produktion, vilket på kort sikt kan öka effekten motsvarande ett kärnkraftverk där behoven är som störst.

Vad gör regeringen för att underlätta för den småskaliga vattenkraften i framför allt södra Sverige?

Fru talman! Jag tackar Magnus Jacobsson för frågan. Jag tackar också för att ledamoten och andra i kammaren tjatar om vattenkraften.

Vattenkraften i Sverige är något av det vackraste och viktigaste vi har. Den är fossilfri, och den har högst kapacitetsfaktor av alla kraftslag. Även små mängder vattenkraft är oumbärligt för att man ska kunna flytta mycket el mellan olika områden. Detta ska vi självklart värna.

Tack för att ni ligger på!

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

I går debatterade trafikutskottet infrastrukturpropositionen. Sveriges transportsystem ska underlätta för människors arbetsresor och företagens godstransporter, men det är också nyckeln till att få ned klimatutsläppen och att vi kan stå redo i kris och krig.

Det finns många akuta infrastrukturbehov, och pengarna ska räcka till mycket. Därför är den bristande kostnadskontrollen hos Trafikverket, som Riksrevisionen har lyft fram i nio rapporter, mycket bekymmersam.

Vilka är de viktigaste åtgärderna, enligt ministern, för att Trafikverket ska återfå kontrollen över kostnaderna i myndigheten och i alla de projekt de har?

Fru talman! Jag tackar för en väldigt angelägen fråga, Helena Gellerman. Detta är en av de bärande delarna i infrastrukturpropositionen. Den handlar om mer pengar till infrastruktur men lika mycket om mer infrastruktur för pengarna. Skattebetalarnas pengar ska gå till det de är avsedda för. Då är kostnadskontroll, budgetdisciplin och transparens förstås väldigt viktiga delar.

Trafikverket har olika uppdrag från regeringen för att stärka detta arbete. Arbetet förstärks i och med infrastrukturpropositionen. Trafikverket har också vidtagit egna åtgärder för att genomlysa den egna organisationen så att man stärker sin beställarkompetens, upphandlingsförmåga och operativa förmåga, vilket går i linje med flera av de regeringsuppdrag som myndigheten har.

Redan nu har de sett åtgärder som kan vidtas för att effektivisera organisationen. Regeringen flyttar därmed pengar från nästa års budget motsvarande 300 miljoner från förvaltning till andra förstärkningar inom underhåll och väg. Detta är en viktig del av det kostnadskontrollarbete som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

I dag ska vi fatta beslut om infrastrukturpropositionen. Den ligger på 1 171 miljarder, vilket är en stor summa. Det är därför oerhört viktigt att vi får ut så mycket infrastruktur som möjligt för pengarna.

Min fråga är kanske mer generell: Hur ser tidsplanen ut framöver tills vi har fått en infrastrukturplan, och vad ska personer göra för att få in de infrastrukturprojekt som de brinner för?

Fru talman! Det är en fråga som många riksdagsledamöter förstås också vill ha svar på. Svaret är att när vi har fått riksdagens beslut kommer regeringen att ge Trafikverket ett uppdrag om att ta fram förslag till en nationell plan.

Parallellt med det kommer vi också att utse en OPS-utredare. Vi kommer att öppna upp och aktivt pröva alternativa driftsformer så att vi kan få en benchmarking gentemot Trafikverket men också för att vi ska kunna få fler infrastrukturprojekt på plats. Då kommer det förstås att bli många tillfällen att ge inspel i processen.

Fru talman! I måndags skulle jag och Ebba Busch haft en interpellationsdebatt, men ministern ställde in den. Därför ställer jag min fråga här i dag i stället.

Elpriserna i Sverige är oacceptabelt olika beroende på vilket elprisområde man bor i. I elprisområde 4, där jag bor, är elen betydligt dyrare än i elprisområde 1 och 2. Exempelvis är det genomsnittliga spotpriset i dag 5 öre per kilowattimme i elprisområde 1 och 2, medan det kostar hela 5 kronor per kilowattimme och senare i kväll 8 kronor i elprisområde 4.

Den flödesbaserade kapacitetsmodellen, som fungerar som ett smart trafiksystem för el, skulle enligt planerna bidra till lägre priser i elprisområde 4, men med dagens priser ser vi något annat.

Är ministern beredd att agera nu för att minska de stora orättvisa skillnaderna i elpriset mellan de olika områdena och pausa den nya modellen? Vilka förslag finns för att få ned elpriserna?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag beklagar att vi inte har fler minuter att debattera detta.

Jag tycker att det är viktigt att veta vad vi grundar våra förslag till lösningar på. Jag har inte fog för att säga att det är den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen som ger dessa priser. Så långt vi hittills har kunnat utvärdera detta låg elpriserna tvärtom lägre under november än jämförbar period förra året när vi inte hade denna modell.

Detta är ett EU-reglerat beslut. Det framförhandlades först under alliansåren och sedan under den rödgröna regeringen. Det beslutades under en rödgrön regering. Det här är ingenting vi kan välja att inte göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tvärtom finns det något som tyder på att vi har stor användning av att vi kan överföra el från norra Sverige, där det blåser just nu, till södra Sverige, där det inte blåser. Det är andra faktorer, som en väderberoende elproduktion, som tyvärr är anledningen till det skyhöga priset i södra Sverige i dag.

Fru talman! Händelseutvecklingen i Syrien är remarkabel. Den iransk- och ryskstödda regimen under diktatorn Bashar al-Assad har på mycket kort tid störtats, och spekulationerna är många om hur framtiden ser ut. Redan nu har många exilsyrier världen över uttryckt glädje över regimens fall och ett intresse för att återvända för att bistå i återuppbyggnaden av landet.

Med reservation för att det är i ett väldigt tidigt skede och att det i nuläget är svårt att överblicka framtiden och bedöma varaktig stabilitet ser Sverigedemokraterna en möjlighet att förbereda oss för att främja återvändandet av syrier som fått tillfälligt skydd i Sverige.

I detta arbete är dels sambandet mellan biståndet och åtagandet för återvändande, dels biståndets möjligheter i sig elementärt.

Hur vill statsrådet Dousa och regeringen arbeta för att stärka synergierna mellan biståndspolitiken och insatser för återuppbyggnaden samtidigt som man säkerställer att biståndet går till områden som stöder ett tryggt och organiserat återvändande?

Fru talman! Det stämmer att en av de värsta regimerna på hela jordklotet har fallit, en regim som har använt kemiska vapen mot den egna befolkningen och som utan rättegång har fängslat politiska flyktingar. Det stämmer också att det är många i Sverige som just nu känner sig lättade över att Assadregimen har fallit.

Jag tycker att det är lite för tidigt för oss från svensk sida att väcka frågan om återvändande. Vi vet helt enkelt för lite om hur det nya styret kommer att se ut. Från svensk sida vill vi såklart på alla sätt bidra till att Syrien blir ett land i fred med demokrati. Vi är också beredda att med biståndsmedel försöka hjälpa till i den riktningen. Den senaste veckan har vi kommunicerat ett nytt stöd till Syrien som ska gå till bland annat hälsokliniker i landet. Det pågår fortfarande stridigheter. Men detta är en fråga som regeringen följer noga.

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Totalförsvaret är en helhet. Det behövs både ett militärt och ett civilt försvar. Vår säkerhet kräver också skydd av miljö och natur. Naturen ger oss olika livsviktiga saker som dricksvatten, mat och odlingsmark. Man skulle kunna säga att varje litet pollinerande bi är en del av totalförsvaret.

Nu har vi fått veta att Försvarsmakten, FMV och Fortifikationsverket ska förenkla sina miljöprocesser, alltså de processer som skyddar natur och miljö och därmed i slutändan oss själva. Det betyder att miljöärenden inte kommer att tillståndsprövas, vilket gör att utomstående expertis försvinner ur processen. Detta är extra allvarligt när det gäller försvaret som ibland är en ganska smutsig verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ser försvarsministern på de stora risker som detta kan innebära för natur och miljö, dricksvatten och åkermark?

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan.

Detta har att göra med att vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Det brådskar att bygga upp hela totalförsvaret. Precis som Hanna Gunnarsson säger innefattar det både det civila och det militära försvaret. Det är två sidor av samma mynt.

Det som vi nu har föreslagit är att Försvarsmakten ska ha anmälningsplikt snarare än tillståndsplikt. Därmed kan man få ned ledtiderna med sex till tolv veckor. Det skulle vara väldigt viktigt för att man skulle kunna få en mycket snabbare tillväxt i hela totalförsvaret. Försvarsmakten säger att det är en av de saker som drar ned på tempot i fråga om den militära tillväxten. Det kan vara fråga om upphandlingslagstiftning, det kan vara säkerhetsskyddslagstiftning och det kan vara miljölagstiftning.

Regeringen är också väldigt tydlig i den nationella säkerhetsstrategin med att den nationella säkerheten är det viktigaste ansvar som vi har. Då måste vi göra allt vi kan för att främja en militär förmågeutveckling i ett allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge.

(Applåder)

Fru talman! Även i Halland är vi hårt drabbade av gårdagens och dagens skyhöga priser på el. Det är naturligtvis helt vansinnigt att regeringen inte har tagit ett helhetsgrepp om energifrågan utan fixerat sig fullständigt vid kärnkraft om tio till femton år. Är tanken att vi ska ha dessa priser ända fram till slutet av 2030-talet under våra vintrar?

I stället för att sänka skatten på el har regeringen två år i rad höjt skatten, och nu flödar pengarna in till statskassan. I stället för att skynda på utbyggnaden av ny energi har regeringen lagt krokben för ny havsvindkraft.

Mina två frågor till energiministern är följande:

Kommer statsrådet nu att ta initiativ för att sänka skatten på el för konsumenterna? Och kommer statsrådet att ta initiativ för att ta bort de hinder som man så effektivt har byggt upp i fråga om etablering av ny havsbaserad vindkraft?

(Applåder)

Fru talman! Jag undrar lite grann var Christofer Bergenblock har befunnit sig under de senaste två åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Först och främst måste jag säga att det är förbluffande hur man som centerpartist, som var med och bidrog till nedläggning av både Barsebäck och Ringhals, har mage att klaga i dag när svenska folket betalar skyhöga elpriser på grund av att man gjort sig beroende av väder och vind. Och nu är vi beroende av väder och vind. Det var detta som Centerpartiet önskade, och det är detta som ni har gett svenska folket. Nu städar jag upp.

Dessutom vidtar vi nu alla de åtgärder som Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet tillsammans inte mäktade med att göra för vindkraften. Det skapas incitament för att man på lokal nivå ska säga ja genom en återförd fastighetsskatt till de kommuner som säger ja till vindkraft.

Vi lämnar det öppna-dörr-system som har gjort att det har lagts miljoner på havsbaserade vindkraftsprojekt som man aldrig har haft möjlighet att säga ja till och skapar tydlighet och incitament för byggande av havsbaserad och landbaserad vindkraft. Det mäktade Centerpartiet inte med.

(Applåder)

Fru talman! PFAS är giftiga ämnen som just nu läcker ut i våra vatten från platser där man under lång tid har utfört brandövningar, till exempel från Försvarsmaktens brandövningsplatser vid olika flygfält i Sverige.

Runt F 17 i Kallinge bor många som har förgiftats och som för några veckor sedan fick besked om att de inte får någon ersättning från Försvarsmakten, vilket innebär att kostnaderna bollas tillbaka till Kallingeborna och deras kommunala vattenbolag.

I Uppsala varnades boende runt F 16 i förra veckan för att dricka vatten från sina brunnar sedan man uppmätt höga PFAS-halter i dricksvattnet. Man rekommenderar nu att de boende ska köpa flaskvatten och skicka notan till Försvarsmakten.

Försvarsmakten ansvarar för ett antal platser med höga PFAS-halter, där PFAS riskerar att förorena dricksvattnet för många fler. Det är viktigt att regeringen och Försvarsmakten agerar akut för att förhindra detta.

Jag vill fråga försvarsminister Pål Jonson vad han tycker om principen om att förorenaren ska betala.

(Applåder)

Fru talman! Detta är en fråga som berör Försvarsmakten och Kallinge kommun. Där ska och kan regeringen inte gå in.

Frågan kopplad till PFAS är också bredare än att bara gälla Försvarsmakten. Försvarsmakten är en väldigt liten del i detta. Med detta sagt har Försvarsmakten gjort ett antal saneringar och också betalat ut kompensation i andra områden i landet.

Försvarsmakten arbetar också med att minska PFAS-beroendet. Det har man gjort till exempel inom räddningstjänsten som är aktiv inom flygvapnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Försvarsmakten arbetar alltså aktivt med detta. Men jag som statsråd ska inte gå in i en fråga som ligger mellan Kallinge kommun och Försvarsmakten och som därigenom är en pågående process.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson. Jag vill inleda med att tacka honom och hans kollegor för det arbete som de gör för att göra Sverige tryggare och säkrare samt önska en god jul.

Fru talman! För en tid sedan undertecknade ministern en avsiktsförklaring tillsammans med de nordiska försvarsministrarna. Det handlade om att etablera militära transportkorridorer genom Danmark inklusive Öresundsområdet. Det är en strategisk passage för militära transporter inom Nato.

I dagsläget finns enbart en fast förbindelse över Öresund. Detta begränsar transportkapaciteten och innebär även en bristande redundans.

Jag undrar hur ministern ser på detta ur ett försvars- och säkerhetsperspektiv.

Fru talman! Jag tackar Mats Sander för en angelägen fråga, som berör det som heter militär mobilitet eller militär rörlighet. Det är viktigt att det finns en god militär rörlighet och förmåga att transportera militära resurser över gränserna, inte minst för att göra Natos artikel 5 trovärdig.

Vad vi gjorde, med referens till det letter of intent som Mats Sander tar upp, var att vi breddade kretsen. Det var från början tänkt att Sverige, Norge och Finland skulle ingå, men vi såg också behov av att fördjupa samverkan med Danmark. Vi har också ett mycket bra och effektivt bilateralt samarbete med Danmark, vill jag understryka.

En av de åtgärder som vidtagits under det senaste halvåret är att Trafikverket gjort en studie av järnvägsförbindelser och mobilitet mellan Sverige och Danmark. Jag vet att den utredningen har lämnats till Landsbygds och infrastrukturdepartementet. Det pågår ett antal arbeten mellan Sverige och Danmark för att stärka infrastrukturen ur ett totalförsvarsperspektiv.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Benjamin Dousa.

Sverige och EU står inför en stor utmaning med den ökade importen av billiga paket från Kina. Stora mängder varor köps av konsumenter via plattformsföretag som Temu och Shein. Dessa paket innehåller ofta produkter som inte uppfyller europeiska säkerhetskrav, vilket kan innebära risker för konsumenterna. Till exempel kan leksaker innehålla farliga kemikalier, och elektriska produkter kan vara brandfarliga. De kinesiska plattformsföretagen har hittat kryphål i tullsystemet, vilket snedvrider konkurrensen och hotar svenska jobb och svensk ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet lyder: Planerar statsrådet att vidta åtgärder för att säkerställa att produkter som importeras via plattformsföretag från Kina uppfyller EU:s säkerhetskrav och skyddar svenska jobb och svensk konkurrenskraft?

Fru talman! Detta är definitivt en fråga som regeringen agerar kring tillsammans med EU-kretsen. Det är precis som riksdagsledamoten säger, och det här är någonting som inte minst Svensk Handel har pekat på. Det finns vissa enskilda produkter som är direkt farliga för svenska konsumenter. Man ska vara lika trygg när man beställer någonting online som när man köper det i en fysisk butik.

Men det är viktigt att det är inom ramen för EU som vi agerar. Annars finns det risk för att man helt enkelt kringgår regelverket, tar in produkterna i ett annat EU-land och sedan för dem vidare till Sverige. Det här är någonting som många EU-länder är väldigt engagerade i. Sverige ligger definitivt i framkant för att se till att vi täpper till de här hålen, så att svenska konsumenter kan känna sig trygga, inte minst inför julhandeln.

Fru talman! I över två år har vi socialdemokrater krävt akuta åtgärder för att stötta bostadsbyggandet, stoppa blodflödet och hålla byggnadsarbetare i arbete. Den SD-kontrollerade regeringens motstånd mot statliga insatser på området har dock varit stort, och i såväl budgetpropositionen som civilutskottets betänkande kommer man med direkt vilseledande uppgifter om tidigare investeringsstöd. Men bostadsminister Andreas Carlson har i budgetpropositionen för 2025 trots detta djupa motstånd faktiskt aviserat visst statligt stöd till bostadsbyggande, fast endast i norra Sverige.

Min fråga till bostadsminister Carlson blir: När kommer besked om hur dessa stöd faktiskt är utformade?

Fru talman! Det KD-ledda arbetet i regeringen på det här området innefattar så många åtgärder att jag inte hade kunnat gå in på alla även om jag hade använt hela min talartid till det; det hade blivit drygt en åtgärd per sekund. Ledamoten vet detta, eftersom jag redogjorde för det vid ett möte i civilutskottet ganska nyligen. Regeringen vidtar många åtgärder för att få en betydligt bättre fungerande bostadsmarknad, tillgängliggöra mark, korta ledtider, förenkla regelverk och få fler att kunna gå över tröskeln till en bostad.

Vad gäller stödet för bostadsbyggande i norr kommer konstruktionen att vara mycket mer träffsäker än för de tidigare investeringsstöden, som hade en bristande effekt, till och med enligt Hyresgästföreningens egen utvärdering. Vi kommer att återkomma med den exakta utformningen. Men de totala 1 ½ miljarder som det handlar om och som kommer att underlätta för bostadsbyggande i norr är mycket välkomna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Försvarsmaktens personalförsörjning har debatterats flitigt de senaste åren. Att systemet med tidvis och kontinuerligt anställda blir utmanande på sikt har det funnits kunskap om. Det gäller särskilt frågan om att långsiktigt behålla personalen.

I den pågående utredningen gällande personalförsörjningen ska utredaren presentera kostnadseffektiva lösningar avseende tidiga kontraktsavslut. Om man med "kostnadseffektiva lösningar" menar lösningar som kostar mindre än vad kostnaden är för färdigutbildad personal som slutar i förtid är man på rätt spår. Många Natoländer har till exempel incitamentsstrukturer byggda på subventioneringar av sjukvård, transport, boenden med mera. Det finns dock en risk att man med "kostnadseffektiva lösningar" landar i förslag som sänker ambitionsnivån avseende personalförmåner och löner. Sådana förslag får snarare motsatt effekt.

Kan statsrådet redogöra för sin syn på en mer kreativ lösning för att attrahera och behålla personal?

Fru talman! Jag tackar Göran Hargestam för en angelägen fråga. Det finns ingen fråga som är så central för att åstadkomma tillväxt som just Försvarsmaktens personal. Det här var också intentionen med att låta den förre rikshemvärnschefen Roland Ekenberg utreda hur vi kan öka tillgängligheten i Försvarsmaktens personal. Det handlar om allt från kontraktsanställda och tidvis tjänstgörande till reservofficerare och pliktpersonal. Det är ett antal åtgärder som kommer i den här rapporten, som jag verkligen ser fram emot.

När det gäller avbrutna kontrakt tittar vi mycket på de kontinuerligt anställda. Vi ser att de ibland slutar efter två tre år. Innebär det att de sedan går vidare för att läsa till specialistofficer eller reservofficer gör inte det så stor skada. Lämnar de däremot Försvarsmakten för att söka sig ut till civil karriär skapar det problem för Försvarsmaktens tillväxt.

Jag bedömer att Roland Ekenberg är på helt rätt spår och värnar om Försvarsmaktens operativa förmåga.

Fru talman! I helgen föll Bashar al-Assads mångåriga diktatorstyre i Syrien. När krav kom på demokrati och mänskliga rättigheter mötte han dem med våld och krig. Nu måste vi öka biståndet till Syrien, för utvecklingen i Syrien är fortfarande väldigt osäker. HTS, en jihadistgrupp understödd av Turkiet, har tagit makten. Oron är stor för att HTS-styret kommer att innebära sharialagar och repression mot minoriteter. Samtidigt attackerar Turkietstödda terrorgrupper de kurdisk-arabiska områden i nordöstra Syrien som kallas Rojava.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En annan aktör som vaknat till liv är IS. Deras terrorceller har vaknat till, med målet att frige IS-krigare som finns i fängelse i Rojava. Sverige och omvärlden har stöttat det kurdiskledda SDF militärt i att besegra IS genom den globala koalitionen mot Daish/IS.

Avser försvarsministern att verka för att återaktivera den globala koalitionen mot IS i syfte att skapa fred för de syriska folken?

Fru talman! Den globala koalitionen mot Daish är faktiskt fortfarande aktiv. Vi hade ett möte kopplat till den inför Natos försvarsministermöte i höstas. Det sker en koordinering mellan ett antal länder. Däremot har aktivitetsgraden naturligtvis sjunkit, eftersom problemet med jihadister tidigare gick ned. Inte minst genom amerikansk koordinering finns den koordineringsverksamheten. Sverige har bidragit till den i olika former med både stabsofficerare och underrättelseutbyte.

Fru talman! I går var statsrådet Andreas Carlson med i debatten om infrastrukturpropositionen, som vi ska fatta beslut om i eftermiddag. Det är en bra proposition som kommer att ge ökad kapacitet i många trafikslag. Men vi har ett akut bekymmer med det stora servicebehovet på järnvägen. I går beskrev statsrådet att man inte kan ta emot mer pengar hos Trafikverket avseende järnvägsservicen då man inte har de resurser som behövs. Nu kommer jag från Nässjö kommun med 30 järnvägsrelaterade företag. Det är inte deras bild.

Min fråga är: Hur tänker statsrådet hantera detta mot Trafikverket så att vi får en organisation som klarar en service på ett bättre sätt?

Fru talman! Det är en väldigt angelägen frågan. Den är inte ny för mig på något sätt. Regeringen har redan sedan ganska lång tid tillbaka gett Trafikverket i uppdrag att stärka sin beställarkompetens, operativa förmåga och samverkan med alla underhållsentreprenörer som har nya sätt att arbeta på. De är inte så jättenya. Det är bara det att de inte än har använts fullt ut i Sverige.

Det är ett sätt att arbeta på som tar hänsyn till att göra det mer effektivt och innovativt och att påverka trafiken i så liten utsträckning som möjligt. Här har det funnits förslag sedan tidigare som den förra regeringen lade i byrålådan. Nu plockar vi upp dem igen.

Här har pågått ett arbete i det vi kallar för punktlighetsuppdraget som syftar till att stärka järnvägstrafikens robusthet, tillförlitlighet och pålitlighet. Det handlar väldigt mycket om att ge goda villkor och att upphandla på rätt sätt så att man får mer pengar till underhåll men också mer underhåll för pengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vi har extremt höga elpriser i dagsläget. Det är naturligtvis en konsekvens av regeringens kulturkrig mot billig förnybar el.

KD stoppar ungefär 75 procent av vindkraften på land genom det kommunala vetot. Man stoppade nyligen 140 terawattimmar havsbaserad vindkraft. Man försämrar för solkraften genom att ta bort 60-öringen och minska det gröna avdraget.

Framför allt har man tagit bort alla tidigare befintliga stöd för energieffektivisering. Det är saker som skulle kunna ge mer billig el här och nu och sänka elpriserna.

Dessutom har man haft otroligt taskig tajmning med att införa de flödesbaserade mätningarna som ytterligare höjt elpriserna. Att ljuga om vem som lade ner kärnkraften vet vi ju inte leder till lägre elpriser.

Min fråga till Ebba Busch är: Är det rimligt att ha hur höga elpriser som helst, eller borde vi utreda ett elpristak?

Fru talman! Vi börjar med fakta igen. De senaste tio åren har det blivit 13 000 megawatt mer elproduktion i systemet. Det är enorma mängder. Det är lika mycket el som tio kärnkraftsreaktorer skulle kunna producera.

Det är bara det att det inte är kärnkraft eller vattenkraft som har gått in i systemet, utan det är vindkraft. Det är 13 000 megawatt. Hur mycket är tillgängligt för att konsumera? Det är 340 megawatt. Det är Sveriges stora problem. Vi har inte elbrist. Vi har effektbrist.

Jag tycker att det är helt sanslöst att Miljöpartiet som har önskat ett elsystem som är beroende av att det blåser nu är chockat av över att vi inte har el när det blåser. Man skördar det man sår.

Detta städar vi upp i. Nu skördar vi teknikneutralitet. Vi banar väg för vindkraft, kärnkraft och vattenkraft, men alltihop på ett sätt som ger effekt för svenska folket.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

I Norge och Danmark har inrikesflyget återhämtat sig efter pandemin, men så är inte fallet i Sverige. Det har inneburit stora problem för inrikesflyget. På sikt riskerar det tillgängligheten i hela landet.

Min fråga är: Vad vidtar statsrådet för åtgärder för att stärka inrikesflygets förutsättningar?

Fru talman! Jag delar Maria Stockhaus bild av läget. Det är allvarligt inte minst för det samhällsviktiga flyget. Det är viktigt för näringslivets behov och för att man ska kunna resa och besöka nära och kära som kanske bor i en annan del av vårt avlånga land.

Därför vidtar regeringen en rad åtgärder. Flygskatten tas bort. Vi har mer än dubblat stödet till de regionala flygplatserna. Vi har tillfört 1 miljard för att hantera en covidskuld, kan man säga, för flygets bagage- och säkerhetskostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har därutöver inlett ett arbete med att stärka luftfartens konkurrenskraft. I det ingår också att Regeringskansliet har sett över vår resepolicy så att den är färdmedelsneutral.

Jag vill uppmuntra fler att göra det och att inte på förhand straffa ut flyget utan att värdera varje trafikslag på samma sätt och att ha färdmedelsneutrala trafikslagsövergripande resepolicyer som inte på förhand straffar ut ett av de viktiga trafikslagen i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Benjamin Dousa.

Att diktatorn Assads brutala regim fallit väcker hopp om en bättre framtid för Syrien och en mer demokratisk sådan. Men det väcker också en stor oro och osäkerhet om vad som händer härnäst, speciellt under ledning av islamistiska HTS och andra rebellgrupper, vad gäller konsekvenserna för landets kristna och andra minoriteter.

Till följd av inbördeskriget och IS härjningar har Syriens kristna befolkning minskat med närmare 80 procent från cirka 1,5 miljoner till 300 000 de senaste tolv åren. För att stoppa denna utveckling krävs aktiva åtgärder och riktat stöd.

Min fråga till statsrådet är därför: Avser statsrådet att stötta Syriens kristna befolkning och andra minoriteter och också förmedla en del av biståndet genom kyrkor och andra lokala organisationer?

Fru talman! Det är precis som riksdagsledamoten Aydin säger. Läget i Syrien har varit hopplöst. Nu kanske det förhoppningsvis blir något mer hoppfullt. Det finns förhoppningsvis också ett ljus i denna väldigt mörka tunnel. I över ett decennium har det varit ett brutalt inbördeskrig i Syrien.

Det svenska stödet bygger på flera olika delar. Delvis är vi stora kärnstödsgivare till organisationer som befinner sig på plats och som också har humanitärt tillträde. Vi har ett omfattande humanitärt stöd på över 200 miljoner kronor till Syrien.

Senast nu i veckan publicerade vi ytterligare ett stöd till Syrien som bland annat ska gå till hälsokliniker men också till att hjälpa politiska fångar att återförenas med sina familjer.

Vi utesluter definitivt inte att ta hjälp av kristna organisationer. Enligt CSO-strategin, som vi har talat om många gånger, finns utrymmet att också agera i Syrien.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonsson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har tidigare i dag debatterat vårt svenska bidrag i kommande års Natoinsats. Jag förväntar mig att vi om en liten stund också kommer att besluta om den.

Min fråga gäller flygflottiljen i Ronneby, F 17. Krävs det några ytterligare avtal eller beslut för att de ska kunna påbörja insatsen med air policing?

Fru talman! Nej, i grunden inte. Redan i dag kan man från Ronneby genomföra air policing över till exempel Östersjön.

Det som nu blir nytt, om riksdagen röstar för förslaget i betänkandet, är till exempel att en rote som i dag är placerad i Ronneby kan placeras någon annanstans i närområdet.

Då kan man också ha möjlighet att bedriva air policing över till exempel Tyskland, Polen eller de baltiska länderna. Det blir ytterligare ett steg i fördjupningen av försvarssamarbetet. Det är viktigt för hela Natos förmåga till avskräckning och försvar.

Svaret till Heléne Björklund är att det inte kommer att krävas några nya åtgärder kopplat till verksamheten på flottiljen i Ronneby. Nu finns det också möjlighet att framgruppera till exempel Jas Gripen i andra länder genom detta beslut.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonsson.

En gång i tiden hade Sverige ett kustartilleri. Det fanns fem regementen från Härnösand i norr till Karlskrona i söder. Då fanns ett reellt hot. Det kom från andra sidan Östersjön.

Efter kalla kriget fattades ett antal försvarsbeslut som gick ut på att reducera försvaret från invasionsförsvar till anpassningsförsvar. I och med dessa beslut var kustartilleriets dagar räknade.

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades kustartilleriet i sin dåvarande form, och de kvarvarande förbanden skulle få en annan inriktning än dittills.

Nu är hotet från öst än mer allvarligt än under kalla kriget. Sverige måste återigen ställa om till invasionsförsvar, och då är det nödvändigt med ett fungerande kustartilleri. Både fasta förband och rörliga stödbataljoner måste snarast upprättas och bli operativa.

Jag kommer nu till själva frågan: Anser försvarsministern att Sverige är i behov av ett kustartilleri för att skydda landet från en invasion över havet av en fientligt sinnad nation?

Fru talman! Svaret på frågan är nej. Det anser inte Försvarsmakten, och det anser inte heller en enig försvarsberedning.

Med det sagt finns det åtgärder i det kommande totalförsvarsbeslutet som också stärker kustförsvaret. Det handlar inte minst om satsningar på långräckviddig förmåga, inklusive kustrobotförband med bättre räckvidd. Vid sidan av det görs i det kommande försvarsbeslutet betydande satsningar på amfibiebataljonerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Åtgärder vidtas alltså för att stärka skyddet av kustnära områden, men det föreligger inga planer på att återupprätta kustartilleriet som sådant.

Fru talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Busch. Senast jag ställde en fråga till statsrådet tyckte hon att jag var både otrevlig och okunnig, så i dag ska jag försöka hålla en vänligare ton.

I radions Ekots lördagsintervju i augusti sa statsrådet att vi i år beräknas betala 8 miljarder i kostnader för att nedreglera och balansera ut vindkraften, som kommer och går bäst den vill.

Därför undrar jag å det vänaste: Menar statsrådet verkligen att alla dessa 8 miljarder beror på vindkraften? Är det inte så att mer än hälften av dessa 8 miljarder är kostnader för att klara snabbstopp i kärnkraft samt plötsliga stopp i ledningar till grannländer? Och bör inte producenterna själva betala för de marginaler som krävs för att klara av snabbstopp i dessa reaktorer? Kostnaden för dem är ju hundratals miljoner per snabbstopp. Ska dessa kostnader verkligen hamna på våra elnätsräkningar? Tack på förhand, statsrådet!

Fru talman! Det var både trevligt och kunnigt. Tack, snälla Jacob Risberg, för detta!

Det som står helt klart är att kostnaden ökar kraftigt när kärnkraften minskar i systemet. Det står också helt klart att Sverige betalar väldigt mycket för olika typer av kompensatoriska åtgärder för att kunna nedreglera och balansera den ojämnhet vi har i elproduktionen. Det är alltså inte enkom vindkraften som dessa 8 miljarder handlar om, och jag tackar för möjligheten att tydliggöra detta.

Man kan gå hem och titta på elräkningen för att se hur mycket man betalar för el kontra hur mycket man betalar för elnätet. Många svenskar kommer då att se att kostnaden för elnätet har gått upp kraftigt. Det är bland annat en följd av att en intermittent kraftproduktion också kräver väldigt mycket mer elnät. Det finns många faktorer som avgör kostnaderna.

Fru talman! Regeringen har nyligen antagit en så kallad indopacifisk strategi, och försvarsministern har vid upprepade tillfällen rest i området. Det har skrivits avtal och annat.

Samtidigt råder både osäkerhet och krig i vårt närområde, i Europa. Jag vill därför fråga försvarsministern: Varför är det så viktigt att engagera sig i det indopacifiska området?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

Det är viktigt på grund av det uppenbara faktum att det finns en koppling mellan den indopacifiska regionen och den euroatlantiska regionen efter den fullskaliga invasionen av Ukraina. De som tvekar när det gäller detta kan konstatera att det åtminstone i Kurskområdet finns nordkoreanska soldater. Det visar på kopplingen mellan de två regionerna.

Vi är tydliga med att de dimensionerande hoten för Försvarsmakten ligger i närområdet. Men vi är också beroende av utvecklingen i det indopacifiska området, och det har att göra med att Sverige är ett handelsberoende och exportberoende land. Kopplingen mellan de två regionerna blir alltmer uppenbar. Sverige har, precis som till exempel Litauen, Nederländerna, Tyskland och Frankrike, upprättat indopacifiska strategier.

Detta är också kopplat till att Nato har partnerskap med fyra länder i den indopacifiska regionen som man har fördjupad kontakt med, nämligen Australien, Nya Zeeland, Sydkorea och Japan.

Fru talman! Min fråga går till Benjamin Dousa.

Världen står inför förödande humanitära katastrofer och kriser. I Sudan är 30 miljoner människor, två tredjedelar av befolkningen, i desperat behov av hjälp. Mer än 6 miljoner människor svälter, och tusentals barn riskerar att dö av undernäring. Nöden växer timme för timme, och miljontals har tvingats lämna sina hem. I Myanmar och Gaza pågår samtidigt fruktansvärda humanitära katastrofer, där människor kämpar för sina liv mot våld, svält och förvisning.

Samtidigt väljer Sverige att skära ned på biståndet. Inom ett par år kommer vi inte ens att uppnå 0,7 procent av bni, som är FN:s rekommendation.

Hur ska statsrådet och regeringen mot bakgrund av detta kunna övertyga andra länder att ta steg framåt när vi tar steg bakåt?

Fru talman! Tack för frågan, Olle Thorell - det är extra glädjande att i egen fysisk person få diskutera dessa frågor!

Precis som Olle Thorell säger finns det just nu många områden runt om i världen som verkligen behöver svenska skattepengar. Men den svenska statsbudgeten är ändlig. Till vissa av de områden som nämns har vi ökat det humanitära biståndet. Det gäller Sudan, och till Gaza har vi ökat biståndet med över en halv miljard kronor det senaste året.

Just det humanitära området är särskilt prioriterat från regeringens sida för att vi ska säkerställa att civila människor som kanske inte får tak över huvudet och som kanske inte ens får mat på bordet kan överleva vardagen.

Men den svenska statsbudgeten är som sagt ändlig, och vi måste hålla hårt i pengarna och prioritera. Vi tror att vi kan få mer biståndspengar genom att prioritera och hålla hårt i dem och genom att vattna där det växer, där vi vet att biståndet faktiskt gör skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till biståndsminister Benjamin Dousa.

En av de palestinska organisationer som mottar bistånd från Sida är NGO Development Center. Organisationen delar i sin tur ut biståndspengar till flera palestinska organisationer, varav många inte har stängt dörren för samarbete med terrorister.

Dessutom använder organisationerna bakom NGO Development Center en retorik som är allt annat än fredlig och som uppmanar till bojkott av staten Israel. Utöver detta innehåller strategidokument på NGO Development Centers hemsida framställningar där bojkott av Israel, eller BDS, presenteras som ett legitimt syfte för biståndsorganisationer.

Anser biståndsministern att det är lämpligt att svenska biståndsmedel fortsätter att betalas ut till organisationer som uppmanar till bojkott av Israel?

Fru talman! Låt mig vara väldigt tydlig med en sak: Inte en enda skattekrona ska gå till att finansiera terrorism eller extremism. Det gäller oavsett vilken plats på jordklotet som svenska biståndsmedel går till. Det är någonting som också har tydliggjorts i många av de strategier som vi har lagt fram, och det är någonting som har tydliggjorts i regeringens reformagenda för biståndet.

Vad gäller den specifika organisationen är det ytterst Sida som följer de strategier och den reformagenda som regeringen har framfört. Det är en viss nyansskillnad mellan att ha en politik där man tycker saker och att aktivt finansiera Hamas eller andra typer av terrororganisationer.

Detta är definitivt någonting som vi följer mycket noggrant. Jag uppmanar riksdagsledamoten att kontakta Sida och synliggöra det arbete som han har hittat. Men från regeringens sida är det glasklart: Inte en enda skattekrona ska gå till att finansiera vare sig terrorism eller extremism.

(Applåder)

Fru talman! Jag talade i går på Fria Ukrainas plats om vikten av att vi självklart ska fortsätta att stödja Ukraina framöver. Min fråga går därför till försvarsminister Pål Jonson.

Vi har ju gjort en hel del för Ukraina. Häromdagen fick vi också reda på att det kommer att skickas stridsfordon CV90 direkt till Ukraina via vår försvarsindustri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad kan vi vänta oss för stöd framöver till Ukraina, specifikt tillsammans med vår försvarsindustri?

Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för frågan.

Vad vi behöver göra med Ukrainastödet är att gå från donation till produktion. Vi kommer nu i allt högre grad att gemensamt med andra länder upphandla försvarsmateriel från vår försvarsindustri, för vi börjar komma långt ned i våra egna lager.

Sverige har en osedvanligt stark försvarsindustri. Därmed har vi också bättre förutsättningar att stötta Ukraina. Låt mig ge ett exempel på det.

Sverige, Norge och Danmark har gemensamt upphandlat artilleriammunition som vi kan donera till Ukraina, men som vi också kan fylla på med i våra egna lager. Poängen med att göra det gemensamt är att vi genom att lägga en större order kan pressa ned priserna. Då kan vi också göra långsiktiga beställningar till försvarsföretag, så att de vågar investera i sin produktionsförmåga.

Det stora problemet i dag är att vi har en försvarsindustri i Europa som är formad för fredstida förhållanden samtidigt som det råder krig i Europa. Men genom gemensamma upphandlingar kan vi skicka signaler till försvarsindustrin så att man vågar bygga ut och expandera sin produktionsförmåga.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.