Sök

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Riksdagen riktar två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om svensk hantering av EU-medel och de så kallade regionala strukturfondspartnerskapen.

Regeringen uppmanas att se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan partnerskapen, förvaltande myndigheter och regionerna inför perioden 2021-2027. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för översynen och vilka konkreta åtgärder som gjorts. Regeringen bör även återkomma med konkreta förslag på åtgärder som riksdagen kan ta ställning till, om det behövs. Riksdagen uppmanar regeringen att även göra en mer omfattande översyn av de regionala strukturfondspartnerskapen inför perioden efter 2027.

Riksdagens tillkännagivanden kommer från behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om regionala strukturfondspartnerskap. Riksdagen lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

De regionala partnerskapen har sekretariat vid åtta av Sveriges regioner och består av representanter för regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter, myndigheter och civilsamhället. De fördelar pengar till godkända svenska ansökningar från EU:s regionala utvecklingsfond och socialfonden. Partnerskapen bestämde över cirka 12 miljarder kronor i EU-medel under perioden 2014-2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Företag med statligt ägande bör agera så att en effektiv och sund konkurrens upprätthålls. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta åtgärder inom ramen för sin bolagsstyrning för att säkerställa det. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts.

I statens bolagsportfölj finns 46 hel- och delägda företag. Riksdagen konstaterar att staten är och kommer vara en stor företagsägare under överskådlig tid. Det är därför viktigt att regeringen tydliggör att statligt ägda bolag ska vara föredömen när det gäller ledning och styrning. Företagen ska inte nyttja en dominerande ställning eller på annat sätt bidra till osund konkurrens.

Tillkännagivandet kom från motioner som riksdagen behandlade i samband med regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller bland annat en verksamhetsberättelse för dessa företag och ger en bild av utvecklingen i bolagsportföljen under i huvudsak 2019.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-18

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Den 17 december 2020 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2021. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2020-12-17

Datum

2020-12-17

En tillfällig lag som ger möjlighet till mer träffsäkra åtgärder behövs för att begränsa spridningen av covid-19. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag till en tillfällig lag. Den ska reglera hur människor får samlas vid en epidemi eller pandemi, hur nedstängningar av verksamheter får ske och att kompensation ska ges till de verksamheter som berörs. Enligt riksdagen ska lagen börja gälla senast under första kvartalet 2021.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2020-12-16

Datum

2020-12-16

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Cirka 102 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar, cirka 32 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmåner. Cirka 24,5 miljarder kronor går till statlig assistansersättning och området folkhälsa och sjukvård får cirka 16,8 miljarder kronor. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Det med den ändringen att riksdagen ger regeringen befogenhet att för 2021 besluta att Folkhälsomyndigheten får öka upplåningen i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar. Lånen får uppgå till 4,5 miljarder kronor inklusive tidigare lån, vilket är 2,5 miljarder kronor mer än vad regeringen har föreslagit.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-16

Debatt

2020-12-17

Beslut

2020-12-17

Cirka 9,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och drygt 2,8 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 770 miljoner kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

81, 190 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att drygt 98 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 40,5 miljarder kronor. 37,8 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 9,2 miljarder kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden och till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 25 alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning är en del av steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

60, 155 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Cirka 28,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,3 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till en ändring i studiestödslagen som innebär att regeringen vid extraordinära händelser i fredstid kan besluta om att ett högre belopp än normalt i extra lån för den som arbetat tidigare får lämnas, så kallat tilläggslån.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Cirka 92 miljarder ur statens budget för år 2021 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, bidrag till lärarlöner, förstärkning av forskning och utbildning på forskarnivå och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden, och samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

82, 234 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Nära 15,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling som får drygt 3,5 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete som får nära 2,1 miljarder samt omställningsstöd och stöd till enskilda näringsidkare som får 2 respektive 1,5 miljarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner.

Vidare ändras lagen om stöd vid korttidsarbete. Under år 2020 har kompletterande bestämmelser införts i lagen med anledning av den kris som coronaviruset utlöste. Nu har regeringen föreslagit en ändring till som innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete, och som anordnar kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden, ska få ersättning för sådana insatser. Staten ska kunna ersätta 60 procent av kostnaden och arbetsgivare ska stå för 40 procent.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till mål för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt det ändrade uppdraget för Visit Sweden AB, som bland annat innebär att bolaget kan marknadsföra Sverige som besöksmål inte bara för utländska utan även för inhemska målgrupper. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Regeringen föreslår lagändringar för säkerhetsprövning av domstolar för att värna domstolarnas och domarnas oberoende ställning. Ändringarna innebär att:

• Domarnämnden ska ansvara för säkerhetsprövningen av cheferna för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, Arbetsdomstolen och hyres- och arrendenämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö,
• det blir tydligare att respektive domstol eller nämnd ansvarar för säkerhetsprövningen av övriga ordinarie domare och hyresråd,
• Domstolsverket har rätt att yttra sig vid Domarnämndens sammanträden endast om ärendet handlar om utnämning av en chef för en domstol,
• det blir tydligare att Domarnämnden ska bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att främja rekryteringen av ordinarie domare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av FN:s så kallade Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan med mål och delmål för att skapa ett hållbart samhälle för alla människor, planeten och välståndet.

Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att lämna en skrivelse till riksdagen vartannat år om hur arbetet går med att genomföra Agenda 2030. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandling av motioner. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i följdmotioner och motioner inom området från allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 45 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 165 miljoner kronor ur statens budget för 2021 går till utgiftsområdet statsskuldsräntor. Mest pengar, cirka 145 miljoner kronor, går till Riksgäldskontorets provisionsutgifter. Pengar går också till räntor på statsskulden och till oförutsedda utgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 153,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar går till kommunalekonomisk utjämning, drygt 148,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 79 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Cirka 17,5 miljarder kronor ut statens budget för år 2021 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, 14,1 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. Cirka 760 miljoner kronor går till Statens servicecenter och Finansinspektionen får cirka 655 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till förslagen om bemyndiganden, investeringsplaner och ett nytt övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystem. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar till exempel om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

6

Reservationer

21 

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Cirka 105,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Mest pengar, cirka 52,9 miljarder, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Cirka 20,5 miljarder går till lönebidrag och samhall med mera.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Samtidigt sa riksdagen nej till 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Det innebär bland annat att tillfälliga lagändringar med anledning av covid-19 förlängs till och med den 1 januari 2023.

Vidare sa riksdagen ja till en lagändring som innebär att intyg ska utfärdas för möjlighet att söka arbete i Storbritannien och Nordirland med bibehållen ersättning. Bakgrunden är Storbritanniens och Nordirlands utträde ur EU. Beslutet har sin grund i ett utskottsinitiativ, vilket betyder att förslaget har väckts i arbetsmarknadsutskottet och inte bygger på en proposition eller en motion. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Sverige bör, likt Finland, uttala en Nato-option för att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Nato-optionen innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och noggrant ger akt på förändringar i den internationella säkerhetspolitiska miljön.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner när riksdagen behandlade de säkerhetspolitiska delarna i regeringens förslag om försvarspolitisk inriktning.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner, bland annat ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat regeringens bedömningar och ställningstaganden. Motionerna handlar till exempel om övergripande säkerhetspolitiska bedömningar, säkerhetspolitiska samarbeten, internationella militära insatser och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

75, 218 minuter

Justering

2020-12-09

Datum

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15