Sök

Regeringen har föreslagit ytterligare åtgärder på grund av den fortsatta spridningen av covid-19. Det gäller dels förlängningar av ekonomiska stöd till företag, dels en utökad låneram till Folkhälsomyndigheten för att kunna ingå ytterligare avtal om vaccin.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag. Förslaget innehåller följande åtgärder.

• Det förstärkta stödet vid korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) som gäller under perioden januari-mars 2021 förlängs. Regeringen har föreslagit en förlängning till och med april, men riksdagen beslutade att stödet bibehålls till och med juni. Under den perioden fortsätter staten att ta 75 procent av kostnaden. Anslaget till stöd vid korttidsarbete ökar med sammantaget 3,54 miljarder kronor 2021. Förlängningen av stödet ska börja gälla den 29 mars 2021.
• Anslaget till omställningsstödet ökar med 11,2 miljarder kronor 2021, dels för att förlänga stödet till att även omfatta mars och april 2021, dels för att inkludera lönekostnader i det förstärkta omställningsstödet vid beslut om nedstängning av verksamhet. Skatteverket och Tillväxtverket får också ökade medel för att hantera stöden.
• Folkhälsomyndighetens låneram utökas till sammanlagt 11 miljarder kronor för att myndigheten ska kunna teckna avtal med nya vaccintillverkare om det blir nödvändigt.

Sammantaget innebär åtgärderna att statens utgifter ökar med 15,5 miljarder kronor 2021.

Riksdagen ser även behov av ett garantistöd till kultur och idrott för att göra det möjligt att planera och förbereda, men också skala ned och ställa in, arrangemang från den 1 juni 2021. Riksdagen uppmanade regeringen genom ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om ett sådant garantistöd. Riksdagen bedömer att 3,5 miljarder kronor bör anslås för garantistödet under 2021.

Tillkännagivandet om garantistöd bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 69 minuter

Justering

2021-03-23

Datum

2021-03-23

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning bland annat till pågående arbete.

Motionerna handlar exempelvis om kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och kultursamverkansmodellen.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-22

Bordläggning

2021-03-24

Debatt

2021-03-25

Beslut

2021-04-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna de ändrade reglerna för EU:s egna medel från år 2021 och framåt, som EU:s ministerråd har beslutat om. De ändrade reglerna ska gälla från den 1 januari 2021. Alla EU:s medlemsländer måste godkänna ministerrådets beslut för att det ska börja gälla.

EU:s egna medel är de inkomster som EU har och som framför allt består av avgifter från medlemsländerna. Beslutet om systemet för egna medel är en del av EU:s så kallade långtidsbudget för åren 2021-2027. Beslutet reglerar inkomsterna i EU:s budget och finansieringen av EU:s återhämtningsfond för att hantera coronapandemin.

Regeringen uppskattar att den svenska avgiften till EU under åren 2021-2027 kommer att uppgå till ungefär samma andel av bruttonationalinkomsten, BNI, som under perioden 2014-2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 96 minuter

Justering

2021-03-16

Datum

2021-03-22

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder planeras eller redan är genomförda inom de områden som berörs av förslagen.

Motionerna handlar exempelvis om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter och vissa miljöfrågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

14

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

20, 102 minuter

Justering

2021-03-16

Datum

2021-03-19

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07

Riksdagen vill att regeringen ska komma med en bedömning av vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med de allvarliga brister som rapporterats i vården av unga på Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med en skrivelse om detta.

Bland annat har det rapporterats om våld och hot mot placerade unga, mellan placerade unga och mot personal. Det har också framkommit brister i behandlingen av placerade unga inom Sis verksamhet.

Regeringen ska lämna skrivelsen till riksdagen senast den 1 augusti 2021.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-19

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för så kallade tjänstepensionsföretag. Lagändringarna innebär i huvudsak att:

• Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen eller vissa andra personers räkning räknas som tjänstepensionsförsäkringar.
• Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet stimuleras.
• Det blir lättare att investera utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, för dessa företag.
• Avtalsfrihet införs för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension.
• I lagen om tjänstepensionsföretag justeras skrivningar om kapitalbas och kapitalkrav för tilläggsförsäkringar.

Flera av lagändringarna är resultat av tidigare tillkännagivanden från riksdagen. Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2021, med en övergångsbestämmelse för investeringar som gjorts före det datumet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-19

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

För att förhindra att skyddstillsynsdömda personer återfaller i brottslighet vill regeringen att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att besluta om stöd- och kontrollåtgärder för den gruppen. Riksdagen sa ja till förslaget, som är en del av regeringens så kallade 34-punktsprogram med olika åtgärder mot gängkriminaliteten.

De utökade kontrollmöjligheterna skulle motsvara reglerna som gäller för villkorligt frigivna personer. Regeringens förslag innehåller bland annat följande åtgärder:

• Reglerna för övervakning vid skyddstillsyn ska ändras så att övervakningen inte upphör automatiskt efter ett år, utan vid behov kan fortsätta under de tre år som skyddstillsynen pågår. Det kan exempelvis behövas om personen genomgår en behandlingsplan, eller missköter sig.
• Möjligheten att besluta var den dömde ska eller inte får vistas ska bli tydligare. Utöver ort ska Kriminalvården också kunna besluta vilka platser eller områden den dömde personen ska eller inte får vistas i, till exempel nära ett brottsoffers bostad.
• Kriminalvården ska vid behov kunna besluta om fotboja för att säkra att reglerna följs, eller om det exempelvis finns risk att personen begår nya brott.
• Kriminalvården ska i stället för övervakningsnämnden besluta om åtgärder om den dömde missköter sig. Myndigheten ska till exempel kunna besluta om en varning eller begära att skyddstillsynen avslutas. Syftet är att snabbt och flexibelt kunna fatta beslut.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2021.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Dels bör regeringen säkra att det i lag framgår att enda möjligheten för Kriminalvården att bara utdela en varning vid misskötsamhet är om händelsen är av mindre betydelse. Dels bör regeringen införa ett vistelseförbud som en ny form av påföljd. Förbudet ska kunna vara längre än strafftiden. Det ska också vara straffbart att överträda förbudet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

10, 48 minuter

Justering

2021-03-18

Datum

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår eller har utförts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om ökad kollektivtrafik, biljett- och betalsystem, säkerhet och åtgärder mot plankning och klotter samt om färdtjänsten.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

12, 73 minuter

Justering

2021-03-16

Datum

2021-03-17

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-04-07

Riksdagen vill se förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen hänvisade till tidigare tillkännagivanden om detta och uppmanade nu regeringen att senast den 30 juni 2022 återkomma med konkreta förslag i frågan.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat nuvarande regler och pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-15

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om trafiksäkerhetsfrågor. Anledningen är främst att åtgärder planeras eller redan har vidtagits och att arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp.

Riksdagen välkomnar att etappmålet för trafiksäkerheten 2020 har nåtts och konstaterar att det bedrivs ett ambitiöst arbete i Sverige för att på olika sätt höja trafiksäkerheten. Riksdagen betonar att arbetet med säkra hastighetsgränser är den viktigaste faktorn för att nå de trafiksäkerhetspolitiska målen. Riksdagen lyfter fram att det är viktigt att förarutbildningen är effektiv och håller hög kvalitet. Riksdagen framhåller också bland annat behovet av fortsatta insatser mot alkohol och droger i trafiken samt vikten av trafiksäkerhet för mopedbilar och A-traktorer.

Behandlade dokument

90

Förslagspunkter

21

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

32, 118 minuter

Justering

2021-03-09

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till drygt 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

9

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

12, 70 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om pensionssystemet som helhet, överföring av premiepensionsrätt mellan makar samt garantipension och bostadstillägg.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 85 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2021-03-09

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en handlingsplan för immateriella rättigheter, det vill säga skydd av exempelvis patent, varumärken, formgivningar, upphovsrätt, geografiska beteckningar och företagshemligheter. I meddelandet föreslår EU-kommissionen specifika åtgärder inom fem centrala fokusområden.

Riksdagen välkomnar i stort de identifierade fokusområdena med förslag på åtgärder. Det är enligt riksdagen positivt med ett bättre skydd av immateriella rättigheter inom EU och bra att små och medelstora företag ska uppmuntras och få stöd att använda immateriella tillgångar mer effektivt. Riksdagen instämmer vidare med kommissionen i fråga om behovet av att bekämpa och beivra intrång i immateriella rättigheter.

Riksdagen har synpunkter på ett av kommissionens åtgärdsförslag. När det gäller skyddet för geografiska beteckningar anser riksdagen att utgångspunkten bör vara att skyddet inte ska utsträckas till att omfatta annat än jordbruksprodukter och livsmedel. Slutligen understryker riksdagen vikten av att eventuella åtgärder vidtas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Mot den bakgrunden lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2019-30 juni 2020. Regeringen fattade tolv beslut med stöd av lagen under perioden. Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Våren 2020 riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att skydda samhället mot personer som utgör ett säkerhetshot. Nu riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att den föreslagna utredningen ska tillsättas inom tre månader.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och regeringens förslag till lagändringar med anledning av konventionen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Konventionen ska bidra till att den nationella lagstiftningen om it-relaterad brottslighet harmoniseras i de länder som godkänt konventionen samt förenkla det internationella samarbetet.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har en lagrad elektronisk uppgift som behövs i en brottsutredning ska kunna uppmanas att bevara uppgiften, genom så kallad frysning. Dessutom ska den som erbjuder elektroniska kommunikationsnät och tjänster vara skyldig att lämna ut information om vilka som deltagit vid överföringen av ett meddelande. Åtgärderna ska kunna användas i det internationella straffrättsliga samarbetet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att reglerna om beslag och husrannsakan skyndsamt bör anpassas till modern teknik. Tillkännagivandet har sin grund i motioner.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att befintliga lagar för offentlig upphandling är tillräckliga och att arbete redan pågår på många områden.

Motionerna handlar exempelvis om hur reglerna för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier och djurskydd.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

5, 39 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om så kallade geodata. Regeringen bör prioritera att geodata blir tillgängliga för alla i så stor utsträckning som möjligt och återkomma med förslag på hur det ska finansieras. Arbetet med standardisering av geodata bör också skyndas på, tycker riksdagen.

Geodata är information som har geografisk koppling. Exempel på geodata är kartor och kartdata eller information i register om byggnader, sjöar, befolkning etcetera. Geodata har stor betydelse för många funktioner i samhället, till exempel inom samhällsplanering, miljöanalyser, navigation och positionering.

Tillkännagivandet kom från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2021-02-25

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om bostadspolitik. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om olika åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad, konkurrens och bostadsbyggande, finansiering av bostadsbyggande, kommunernas bostadsförsörjningsansvar, allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, blandade boendeformer och minskad segregation, trångboddhet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

16

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Anledningen är främst att nuvarande lagstiftning bedöms vara tillräcklig eller att arbete redan pågår inom de områden som berörs av förslagen.

Motionerna handlar exempelvis om översyn av miljöbalken, tillståndsprocesser, äganderättsfrågor och offentlig upphandling.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

14, 73 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24