Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2021/22:MJU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Cirka 21,6 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, går till gårdsstöd, cirka 4,1 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finansierade av EU-budgeten och cirka 3,8 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Sveriges lantbruksuniversitet får drygt 2,1 miljarder kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 400 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till Skogsstyrelsen och till insatser för skogsbruket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till proposition 2021/22:1 utgiftsområde 23 punkt 1. Bifall till proposition 2021/22:1 utgiftsområde 23 punkt 2. Delvis bifall till motionerna 2021/22:3880 yrkande 1 och 2021/22:4182 yrkande 1. Avslag på övriga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 18
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-11-30
Justering: 2021-12-02
Trycklov: 2021-12-03
Betänkande 2021/22:MJU2

Alla beredningar i utskottet

2021-10-28, 2021-11-18, 2021-11-25, 2021-11-30

Cirka 21,6 miljarder till areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, går till gårdsstöd, cirka 4,1 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finansierade av EU-budgeten och cirka 3,8 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Sveriges lantbruksuniversitet får drygt 2,1 miljarder kronor.

Miljö- och jordbruksutskottets förslag är 400 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till Skogsstyrelsen och till insatser för skogsbruket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-12-08
Debatt i kammaren: 2021-12-09
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:MJU2, Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Debatt om förslag 2021/22:MJU2

Webb-tv: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 155 Isak From (S)

Herr ålderspresident! Vi debatterar nu MJU2 om areella näringar, landsbygd och livsmedel - kanske ett av de absolut viktigaste områdena för att få hela landet att leva och utvecklas.

Den 24 november fastställde riksdagen budgetramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Därmed kom vårt budgetförslag att falla då budgetförslaget från M, SD och KD vann. Därför har vi ett särskilt yttrande. Jag vill dock tydligt nämna att merparten av S-MP-regeringens budget med väldigt många bra reformer ligger kvar.

Den sammanhållna landsbygdspolitiken ska enligt oss omfatta hela landet. Den ska bygga på breda satsningar inom många områden. Landsbygdspolitiken ska också bidra till att uppfylla målen för den regionala utvecklingspolitiken. Livsmedelsstrategin, skogsprogrammet, jordbrukspolitiken, havs- och fiskeprogrammet - alla bidrar väl till en levande landsbygd. Det finns också väldigt många satsningar på andra budgetområden som berör att få hela landet att leva och utvecklas.

Ska vi ha ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk, vilket vi tycker, är det viktigt att satsa på det här. Vi tillför framöver en halv miljard årligen till landsbygdsprogrammet. Det omfattar nu 28 ½ miljard de kommande åren.

Ska vi nå livsmedelsstrategins mål behöver vi ytterligare satsningar på området. Vi bedömer att det behövs ytterligare satsningar för att nå en mer robust och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion som är anpassad för såväl livsmedelsproduktion som klimat och miljö, hälsa och hållbar djurvälfärd.

Det är därför vi bland annat har gett Livsmedelsverket i uppdrag att utreda och genomföra ett nytt avgiftssystem för slakterikontrollen. Myndigheten ska också särskilt beakta företagens konkurrenskraft i sitt arbete och därefter utforma regler och villkor. Därför ökas anslagen till en konkurrenskraftig livsmedelssektor med 19 miljoner.

Vi ökar också anslaget till Livsmedelsverket med 29 miljoner för att säkerställa att slakteriavgifterna finansieras fullt ut. Vi gör ytterligare satsningar på området med 10 miljoner för att motverka vildsvinspopulationens ökning och möjliggöra kontroll.

Men de kanske viktigaste delarna handlar om CAP. Vi har jobbat länge i utskottet med ett CAP-program, ett program för en gemensam jordbrukspolitik. Den strategiska planen är nu i slutskedet av sin beredning på Regeringskansliet utifrån den regeringsbildning som har genomförts. Under de närmaste dagarna kommer förmodligen ett besked om hur detta kommer att utformas.

För oss handlar det om konkurrensneutralitet, men också om mat på bordet till rimliga priser. Det innebär att vi måste ta till vara stordriftsfördelar utan att samtidigt göra avkall på djurvälfärden. Samtidigt ska vi kratta för att stötta småskalig, lokal produktion och ekoproduktion.

Vår budget stöder ett förslag om att stärka Eldrimner med 10 miljoner för småskalig livsmedelsproduktion. Vi tillför Jordbruksverket 25 miljoner årligen för samordning gällande ekologiska livsmedel.

Som jag sa är vår politik en helhet. Därför är satsningar även på andra områden väldigt viktiga för landsbygds- och jordbrukspolitiken. Jag vill särskilt nämna den stora satsningen på vägunderhåll - 750 miljoner kronor till infrastruktur i form av små vägar på landsbygden.

Det pratades tidigare om bredband när det gällde det andra budgetområdet; vi kan bara skriva under på det som sas. Det kommer förmodligen att behövas mer, men särskilt viktigt är att statens satsningar görs i de områden där marknaden inte är stark. Vi tillför 1,3 miljarder kronor på området för att särskilt stötta utbyggnaden av bredband i glesbefolkade områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

En viktig satsning görs på investeringar i drivmedelsstationer. Detta är viktigt i nordvästra Sverige, där omställningen inte är gjord fullt ut. Det rör sig om ett litet antal mackar, men det är desto viktigare att satsningarna görs.

Inom samma område finns naturligtvis stödet till dagligvarubutiker för att säkerställa en samhällsservice i glesbygd. Budgeten säkerställer en finansiering på 70 miljoner årligen de kommande åren.

Satsningen på företagsklimat i glesbygd innebär att de 39 mest glesbefolkade kommunerna stärks.

Det som är viktigt när det gäller klimat, miljö och jordbruk är att om vi ska bygga, transportera och bruka jorden krävs transporter och maskiner. I budgeten tillförs 10 miljoner till detta, men det är också viktigt att denna sektor kommer igång med sitt omställningsarbete.

Budgeten möjliggör också stöd till små kommuner med särskilda utmaningar; detta är speciellt viktigt i hela norra Sverige. Det blir förlängt stöd till temporära beredskapsflygplatser och särskilt stöd till de småkommuner som har tagit ett stort ansvar för flyktingmottagandet. Det är väldigt viktigt och skickar en tydlig signal om att de som tagit sitt ansvar också får stöd för detta.

Vi debatterade fiske väldigt mycket i miljö- och jordbruksutskottet. Min kollega Markus Selin drog för två veckor sedan väldigt tydligt vår syn på en hållbar fiskepolitik, så jag tänker att jag inte behöver göra det nu.

När det gäller jakt och vilt är det vildsvinspaket vi har presenterat bra; det kommer att underlätta. Vi vill jobba extra för mer viltkött på bordet. Vi tycker att det arbete som Naturvårdsverket nu påbörjat med nya kriterier för skyddsjakt på rovdjur är välkommet och bra. Vi kommer att driva på det arbetet.

Jag går nu över till att tala om skogen, herr ålderspresident. Det handlar om granbarkborrarna och törskatesvampen - allt det som omfattas av en satsning på SLU och är oerhört viktigt för att klara ett hållbart skogsbruk framgent så att vi inte måste hugga ned skogen i förtid för att den är angripen av skadeinsekter eller svamp.

En grundläggande del i den socialdemokratiska skogspolitiken är frihet under ansvar - att skogen ska brukas hållbart och att vi kan nyttja de hållbara produkterna från skogen. Men, herr ålderspresident, vi ska ju debattera EU och EU:s skogspolitik på måndag, så jag tänker att vi återkommer till de skogliga frågorna då.

Jag vill avsluta med att önska en god jul. Jag vill rikta ett särskilt tack till kansliet för deras arbete med budgetområdet och budgettexterna. Kansliets sätt att ställa upp är alltid lika välkommet. Tack ska ni ha, och god jul!


Anf. 156 Daniel Bäckström (C)

Herr ålderspresident! Det var ett mycket intressant anförande från Isak From om inriktningen för Socialdemokraternas och regeringens fortsatta arbete när det gäller de agrara näringarna och landsbygdspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

De senaste månaderna har vi kunnat ta del av alarmerande rapporter om hur svenskt jordbruksföretagande drabbas såväl av följdeffekter av pandemin som av fördyringar på insatsvaror och ökade kostnader på drygt 4 miljarder, enligt den prognos på helårsbasis som LRF presenterar för nästa år. Det är enormt stora kostnadsökningar, och vi har väl ännu inte sett på vilka nivåer detta slutar.

Med tanke på den beslutade livsmedelsstrategin och målsättningarna för det politiska arbetet när det handlar om svensk jordbrukspolitik och utveckling av jordbruket är frågan till regeringspartiets företrädare i denna debatt: Vad avser regeringen konkret att göra? Finns det planer på något krispaket motsvarande det som gjordes efter det att torkans effekter blev verklighet 2018 och 2019?

Detta är oerhört angelägna frågor, och Isak From berörde inte förutsättningarna för svenskt jordbruk och hur det ser ut i dagsläget särskilt mycket. Den senaste barometern visar på den sämsta prognosen för utsikterna framåt för svenska jordbrukare sedan man började mäta detta. Vad avser regeringen att vidta för åtgärder?


Anf. 157 Isak From (S)

Herr ålderspresident! Välkommen, Daniel Bäckström, till miljö- och jordbruksutskottets debatter! Vi ser fram emot att debattera med Daniel och Centerpartiet. Jag tror att vi kan göra mycket gott tillsammans.

Vi kan naturligtvis se att just nu, när dieselpriserna i uppgången efter pandemin nådde all-time-high, ökade både drivmedelskostnaderna och kostnaderna för konstgödsel och andra insatsvaror. Det som har varit särskilt bekymmersamt är de bristfälliga transportkedjor vi nu ser i olika delar av transportsektorn.

Jag tror att vi måste fundera på olika delar. Under pandemin har vi tydligt sett att svenska konsumenter i större utsträckning vill välja svenskt och lokalproducerat före importerat. Jag tror att vi kan göra mer med en tydlig märkning. Vi har inte kommit hela vägen. Vi har till exempel haft förslag om ursprungsmärkning på restauranger. Jag tror att det är väldigt viktigt att också konsumenterna gör sin del.

Sedan handlar det naturligtvis om att säkerställa offentlig upphandling och om att fler kommuner och regioner faktiskt väljer rätt.

Det finns flera skäl att i till exempel Helena Jonssons utredning om ett klimatneutralt jordbruk titta på vilka insatser man kan göra för att stötta sektorn.

Vi ska komma ihåg att det här är en sektor som får ett stort stöd genom EU-politiken - CAP:en. De insatser vi ska göra här behöver också förankras i Bryssel. Det avser vi att göra.


Anf. 158 Daniel Bäckström (C)

Herr ålderspresident! Jag tackar Isak From för hälsningen.

Ser Socialdemokraterna att detta är en följdeffekt av pandemins konsekvenser för svenskt näringsliv, som LRF beskriver det? Tillsammans har vi genomfört åtskilliga stödpaket under de senaste åren för att hantera effekterna för svenska företag och offentlig verksamhet som drabbats hårt av pandemins effekter. Nu presenteras konsekvenserna också för den gröna näringen. Detta är bland annat ett led i följdeffekterna av pandemin. Vi kan också se säkerhetspolitiska kopplingar, inte minst hur Ryssland reglerar och prisreglerar tillgången till gas och hur det får indirekta följder för tillgången på gödsel och annat till svenska producenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

När avser regeringen att återkomma med konkreta förslag för att hantera detta, så att det blir kortsiktigt hanterbart för svenska jordbrukare?


Anf. 159 Isak From (S)

Herr ålderspresident! Daniel Bäckström är ordinarie ledamot i försvarsutskottet och är väl känd just för sitt arbete med försvarsfrågorna. Jag välkomnar att civilförsvarsfrågorna kommer upp på bordet. Vi måste nog vara ärliga och säga att Sverige kanske inte har sett alla hot och alla hinder. Det lärde vi oss inte minst under pandemin. Vem är det som är ansvarig? Vi såg under de stora skogsbränderna att det fanns fel och brister. Dessa är nu åtgärdade genom tydligare direktiv till MSB. Jag tror definitivt att det behövs tydligare direktiv till en statlig myndighet för att säkerställa att grundläggande samhällsservice, oavsett om det handlar om el, vatten eller livsmedel, säkerställs vid olika former av kriser, katastrofer och hot.


Anf. 160 John Widegren (M)

Fru talman! Då står vi här igen och debatterar vår budget för utgiftsområde 23. Jag tänkte fortsätta på den väg som Daniel Bäckström från Centerpartiet så föredömligt slog in på. Vi är i en ganska tuff situation just nu för svenskt jordbruk. Det kan vi alla vara överens om här inne. Vissa säger att det här till och med blir en värre kris än torkan 2018. Frågan är också hur länge den kommer att hänga i. Kostnadsläget är kraftigt ökande, precis som lyftes fram tidigare. Säkerhetsläget är spänt.

Vi vet att konstgödselproduktionen i princip har legat nere hela hösten i EU. Det gör att det till våren kanske inte ens kommer att finnas växtnäring, konstgödsel, mineralgödsel eller vad man nu väljer att kalla det till alla lantbrukare som behöver det för sin produktion.

Vi vet också att vi i Sverige hade en ganska dålig skörd av vårgrödorna säsongen som gick. Det problemet fanns även i vårt närområde. Det innebär att det eventuellt kommer att fattas utsäde till våren. Vi har även kraftigt höjda bränslepriser och energipriser. Det är många faktorer som spelar in här.

Socialdemokraterna har suttit i regeringen - numera ensamma - ända sedan valet 2014. Man kan inte längre skylla på någonting annat. Nu saknas det insatsmedel och kapital i svenskt jordbruk. Man har inte gjort sin läxa. Man har inte levt upp till livsmedelsstrategins intentioner. Det är dags att visa handlingskraft från Socialdemokraterna. Vad tänker man göra för svenskt jordbruk i det här läget?

År 2022 kan det vara så att vi minskar vår livsmedelsproduktion i stället för att öka den enligt strategins intentioner. Börjar vi minska den finns det stor risk att det är många områden som inte kommer att köra igång sin produktion igen. Vilket är Socialdemokraternas svar på det här?


Anf. 161 Isak From (S)

Fru talman! Jag tackar John Widegren för frågorna. Jag kanske kan säga: Det kan vi göra själva! En del kan vi i alla fall göra själva. Jag tror att det är ganska långtgående att finna sig i att svenskt jordbruk ska sitta som gisslan när Opecländerna väljer om de ska pumpa olja ur sina brunnar eller inte. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi säkerställer en egen produktion av framför allt hållbara biobränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Socialdemokraterna satt från början tillsammans med Miljöpartiet i regeringen. Förra mandatperioden hade vi budgetsamarbete med Vänsterpartiet, den här mandatperioden med Miljöpartiet. Nu har vi regeringsmakten i egen regi. Under mjölkkrisen genomförde vi olika stödåtgärder för att säkerställa mjölkproduktionen i Sverige. Vid torkan säkerställde vi också stöd. Jag tror att sådana stöd behövs. Man behöver naturligtvis titta på det. Men vi behöver också bygga vår egen kapacitet. Vi kan inte bygga ett hållbart jordbruk på olja från Opecländer.


Anf. 162 John Widegren (M)

Fru talman! Jag är helt övertygad om att så är fallet. Det är klart att vi inte ska bygga detta på att någon annan ska hjälpa oss. Det har varit ett av Sveriges största bekymmer under lång tid: vår naivitet, vår tro på att någon annan ska lösa problemen åt oss.

Men nu sitter vi de facto med de här problemen. Det är inte så att alla orosmolnen har kommit smygande sakta. Vi har haft bristande lönsamhet i jordbruket under lång tid. Den har sjunkit och sjunkit. Socialdemokraterna, som har gått i täten för regeringarna ända sedan livsmedelsstrategin antogs, har slagit sig för bröstet för sina handlingsplaner. Men ute i landet ställer i dag jordbrukare frågan när man träffar dem: Den här livsmedelsstrategin - finns den ens, eller är det bara någonting som ni pratade om för några år sedan? Så upplever jordbrukarna det, och nu går de in i den här tuffa situationen.

Då tycker jag att Socialdemokraterna, som fortfarande är Sveriges största parti och som sitter vid regeringsmakten, borde kunna komma med några rejäla konkreta förslag.


Anf. 163 Isak From (S)

Fru talman! Vi behöver säkerställa att de myndigheter som vi har jobbar gemensamt för att säkerställa ett långsiktigt konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk. Det är ett uppdrag som regeringen har, oavsett färg.

När vi tog fram livsmedelsstrategin lutade vi oss hårt mot Konkurrenskraftsutredningen, som tydligt pekade dels på att det fattades en livsmedelsstrategi, dels på vilka brister det fanns. Det finns en ganska stor potential i de egenägda jordbruksfastigheterna. Arrendebönderna ligger däremot betydligt sämre till. Det som vi nu ser som det kanske största hotet mot svenskt lantbruk är åldersstrukturen. Vi har äldre och äldre bönder. Vi behöver en föryngring, och vi behöver säkerställa att de unga som faktiskt vill och vågar också har ett kapital. Det tror jag är de stora delarna framåt.


Anf. 164 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Som försvarspolitiker och numera också landsbygdspolitiker är det extra intressant och viktigt för mig att göra kopplingar när det handlar om vår vardagsberedskap och frågor kring hur vi stärker vår försörjningstrygghet på hemmaplan och i samarbete med andra länder. Vi har under pandemin sett hur vårt samhälle prövats på många områden. Även om farhågorna som vi såg inledningsvis inte alltid förverkligades är läget fortsatt bekymmersamt. Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det en uppenbar risk att den senaste mutationen av coronaviruset förvärrar vår situation ytterligare. Men orosmolnen är inte bara kopplade till pandemin. Det finns också indirekta effekter för vår ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi har också många olika geopolitiska utmaningar och frågor att förhålla oss till. Vi är väldigt omvärldsberoende som nation. Några som har märkt av den allt tuffare situationen är de gröna näringarna. Det är oerhört viktiga verksamheter för hela landet. Ökade kostnader har inte dämpats de senaste månaderna. Snarare har vi sett hur kostnaderna kraftigt har ökat. Prognosen är att de fortsätter att öka.

Det handlar om höga priser på drivmedel, foder, kvävegödsel, el och andra insatsvaror. Det är oerhört svårt att här och nu kunna planera verksamheten för nästa år. Mycket är gjort, höstsådd och annat, inom jordbruket. Men hur ser ekonomin ut för nästa års verksamhet i det svenska jordbruket? Det är en väldigt viktig fråga för oss att reflektera över när vi debatterar dessa centrala frågor.

Vi har kunnat ta del av både prognoser och rapporter från bland annat LRF. De visar på hur lantbrukarna ser framtiden an. Det är allt dystrare prognoser som redovisas. Osäkerheten växer, otryggheten ökar, och vi vet ännu inte vilken omfattning det kommer att bli.

Det handlar inte om högre byggkostnader för att få upp en altan eller att köpa en begagnad bil, som så många gånger rapporteras om. Det här är stora centrala frågor som har större dimensioner när det handlar om förutsättningarna hos det svenska jordbruket. Insatserna är större där.

Många konsekvenser kan bli att vi ser en fortsatt radikal och drastisk omstrukturering eller nedläggningar av svenska jordbruk. Det är gårdar som slutar att producera eller upphör eller minskar med sina verksamheter.

Det rimmar verkligen illa med de viktiga målsättningar som riksdagen har beslutat om när det handlar om livsmedelsstrategin. Det är en strategi som samtliga partier har ställt sig bakom.

Målsättningen och ambitionen är att svensk matproduktion ska öka. Den målsättningen hotas just nu. Vi kan inte vid sidan om se på när lantbrukare tvingas ge upp sitt livsverk eller avstår från att göra nödvändiga reinvesteringar eller nyinvesteringar på grund av de tuffa följdeffekter som ekonomin innebär. Det är följdeffekter direkt kopplade till pandemin.

Centerpartiet ser också att landsbygdsfrågorna handlar om många olika saker. Vi genomsyras i diskussionerna av vad som är viktigt för svenskt lantbruk och svensk landsbygd. Vi har den här mandatperioden varit med och bidragit till överenskommelser och i budgetförhandlingar för att få fram mer pengar till bredband, vägar och järnvägar men också för att öka landsbygdsprogrammets budget. Men vi ser också nu att det behövs betydligt mer.

Det är också därför som vi som parti i vårt partiförslag för budgeten nästa år har lagt 1 miljard extra till landsbygdsprogrammet. Det är 1 miljard som vi ser behövs i närtid också för att hantera fördyringarna.

Vårt fokus handlar om att få jobb och företagande att utvecklas, se minskade klimatutsläpp och ställa om det här landet till mer hållbara villkor. Det handlar om bättre villkor för att bo och verka ute på landsbygden, och det handlar också om trygghetsfrågor.

Det går att diskutera och debattera mycket. I den här debatten misstänker jag att det kommer att bli så. Många gånger är det mer än retorik som gör skillnad i praktiken. Det är inte alltid de inlämnade förslagen ger resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Nu har tre partier gjort upp och kommit fram till en gemensam budget för nästa år. Det handlar om Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Trots att signalerna många gånger är att landsbygden är väldigt viktig kan jag konstatera att i detta betänkande för det här utgiftsområdet tillförs inga mer pengar till jordbruket. Snarare minskas den totala budgeten med 400 miljoner.

Trots att även dessa partier, utgår jag från, har varit fullt medvetna om hur förutsättningarna drastiskt har förändrats de senaste månaderna blev det ingen överenskommelse med mer pengar till landsbygdsprogrammet. Det är något jag och Centerpartiet beklagar.

Vi har oerhört stora utmaningar det närmaste året. Det gäller inte bara i nästa programperiod utan här och nu. Jag hade förväntningar på att även andra som driver landsbygdsfrågor skulle leverera i praktiken.

Fru talman! Det finns många delar i denna budget. Några delar som Centerpartiet lyfter fram är att införa ett landsbygdsavdrag, att få igenom en biopremie, att se till att rovdjurspaketet genomförs, satsningar på veterinärer och ett vildsvinspaket. Men det handlar också om frågor som kan ligga utanför men som ändå påverkar förutsättningarna på landsbygden, som mer pengar till bredband. Det är oerhört viktigt för jordbrukets förutsättningar att det fungerar i hela landet.

Arbete med landsbygdsutveckling är att förhålla sig till dessa frågor oavsett om vi är kommunpolitiker, regionpolitiker eller riksdagsmän. Jag möter ofta kulturen av centralism och hur mycket utgår från någon centralort där man ofta räknar med att verksamheter ska finnas.

I den här tiden ser vi möjligheterna som har fötts runt om i Sverige i pandemin. Det finns kanske inget bättre tillfälle än att nu tillsammans i riksdagen debattera och fundera över hur vi tar vara på möjligheterna till att vända centralismen till decentralism.

Det handlar om att uppmuntra och stimulera till flyttströmmar så att arbetsplatser kan skapas på många håll. Det gäller också det flexibla upplägget att kunna ha arbetsgivare såväl här i Stockholm som någonstans runt om globalt i världen med bas ute i glesbygd och på landsbygd.

Det är en oerhört viktig fråga både för avsättning för de grundläggande verksamheter vi har men också för att befolkningsutveckling ger tillväxt runt om i landet.

Fru talman! Jag tror att vi nu har världens chans. Det handlar om att jobba med att hantera utmaningarna och de stora problemen som vi måste hantera. Samtidigt måste vi tänka på hur vi kortsiktigt och långsiktigt tar vara på möjligheterna som nu ligger framför oss för landsbygden.


Anf. 165 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Välkommen, Daniel Bäckström, till MJU-debatten!

Just nu finns det verkligen anledning att diskutera de höga kostnader som drabbar lantbruket när energikostnaderna är höga och därmed också kostnaderna för de extremt energikrävande mineralgödselmedlen och andra insatsvaror.

Jag tror att Daniel Bäckström i ett tidigare replikskifte nämnde ordet krispaket. Det finns naturligtvis anledning att diskutera hur lantbruket kan klara den svåra situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag diskuterade tidigare här i eftermiddag de regionala tillväxtstrategierna. Då var det tydligt att Centerpartiet var det parti som drog ned satsningarna på småföretagen på landsbygden vad gäller både företagsklimat och klimatföretagande. Det är verkligen någonting som drabbar landsbygden mycket hårt.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Daniel Bäckström om just hur man ska ta itu med krisen med energikostnaderna för landsbygden och lantbruket. Är Centerpartiet berett att subventionera fossil energi mer?


Anf. 166 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för både hälsningen och denna viktiga fråga! Centerpartiet har fokus både på det långsiktiga arbetet att ställa om samhället och på att minska beroendet av omvärlden.

Vi ser direkta kopplingar när det gäller hur import och leveranser av fossila bränslen och gas från bland annat Ryssland påverkar den europeiska marknaden och produktionsförutsättningarna för insatsvaror till svenskt jordbruk. Inte minst ser vi hur det påverkar bränslen och bränslekostnader till dessa nödvändiga transporter och timmarna i traktor och andra lantbruksredskap - det som behövs för att både odla och producera livsmedel i vårt land.

Vi måste kunna ha både ett långsiktigt mål och en långsiktig strategi för att ställa om, för det är en jättemöjlighet också för jord- och skogsbruk att producera bränslen och hitta de hållbara lösningarna. Vi måste forska mer men också investera mer i maskiner och i produktion av förnybara bränslen.

Samtidigt ska vi göra de förändringar som krävs för att fasa ut de fossila bränslena. Men i en tid när vi upplever det tuffaste trycket på mycket länge gentemot svenska jordbruksföretag är det också oerhört viktigt att se helheten och att ta ansvar för att utfasningen kan ske samtidigt som ökad konkurrenskraft blir ett faktum för jordbruksföretagen. De måste få marginal att kunna investera i de nya maskinerna för att ställa om.

Att i det här läget ta bort subventioner och ytterligare försämra förutsättningar för jordbrukarna gagnar inte hållbarheten.


Anf. 167 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Här ser vi en klassisk kovändning i Centerns politik, där man nu talar väl för att subventionera fossil energi mer.

En annan kovändning gjordes i budgetomröstningen, när satsningen på 400 miljoner extra till skogsarbetet försvann. Det var inte bara skyddet av skog som försvann utan också förslagen om en rådgivningskampanj för mer naturinriktade skogsbruksmetoder och förbättrade skattevillkor för skogsägarna. Men man tog också bort satsningen på rådgivning för Centerns egen hjärtefråga, ökad tillväxt i skogen.

Kommer Centerpartiet med Daniel Bäckström i ledningen för landsbygdspolitiken att värna och vårda ingångna avtal?


Anf. 168 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Även jag lyssnade på den tidigare debatten om regional utveckling, och jag kan instämma i den fråga som min kollega Peter Helander ställde till Maria Gardfjell utifrån hur man jämför olika budgetar. Det handlar om vad som ändå har hänt de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi budgeterade dessa 400 miljoner, alltså 2 miljarder i Centerns budget. Det kan man läsa sig till. Vi har sagt nej till fjällskogspaketet, och vi gör en tydlig markering när det handlar om de anslagsökningar som Miljöpartiet hade presenterat innan det fanns en uppgörelse om en kommande skogsproposition.

Självklart strävar jag alltid efter att efterleva och genomföra ingångna avtal. Men det är också oerhört viktigt att ha en balans och att kommunicera på ett sätt så att man håller sig så nära sanningen som det går.


Anf. 169 Isak From (S)

Fru talman! Jag måste hedra Daniel Bäckström med en replik, och jag tycker att anförandet kräver några frågeställningar. Det gäller speciellt sådant jag ser när jag läser budgetförslaget.

Jag kan naturligtvis välkomna att Centerpartiet har en satsning på insatser för skogsbruket, till exempel, som till och med är större än regeringens. Man kan se att till exempel den nya högern inte har det, utan de har direkta motsatssatsningar.

Daniel Bäckström pratar varmt och väl om jordbruket och jordbrukssektorn. Låt oss påminna oss om att vi nu under ett antal år inte bara har haft en pandemi som har drabbat oss människor; vi har också haft en pandemi som bröt ut bland minkarna. Vi har haft ett gäng återkommande fågelinfluensor som har skördat ganska stora delar av många fågelbestånd och som till och med gjorde att vi hade äggbrist på gång.

Samtidigt läser jag i Centerpartiets budgetförslag att man gör neddragningar på Statens veterinärmedicinska anstalt och på bidrag till veterinär fältverksamhet. Det är någonting som är helt avgörande för att vi ska klara att stå emot nya pandemier och sjukdomar som drabbar våra husdjur. Det kommer nya fågelinfluensor.

Är det en marknad som ska sköta det här? Vi har utvärderat detta i miljö- och jordbruksutskottet och sett att marknaden faktiskt inte klarar det. Samtidigt gör Centerpartiet stora neddragningar. Varför?


Anf. 170 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Vi har gjort en bedömning, och det är en helhet i vårt budgetförslag. Jag är helt medveten om att det här är viktiga frågor; det tycker vi från Centerpartiets sida.

Vi har gjort bedömningen att vi kan dra ned med 305 000 kronor när det handlar om Statens veterinärmedicinska anstalt. Isak From kan ju redovisa vilka konsekvenser detta i praktiken får för verksamheten.


Anf. 171 Isak From (S)

Fru talman! De konsekvenser som vi har sett av alliansregeringens avreglering är att det under helger och kvällar på landsbygden inte finns någon veterinär att tillgå eller att husdjursägare och bönder måste åka väldigt långa sträckor med sina sjuka djur. I allra värsta fall kan det handla om att man själv måste tvångsavliva eller tvångsslakta ett djur.

Det här är konsekvenserna av en verksamhet som inte fungerar fullt ut. Som jag ser det behöver vi göra de insatser som regeringen har aviserat, och vi kommer förmodligen att göra mycket mer. Den avreglering som vi fortfarande lever under kommer inte att fixa det här.


Anf. 172 Daniel Bäckström (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Om man summerar de budgetposter som regeringen har föreslagit ser man att de ligger i häradet 290-300 miljoner. Att då påstå att en minskning med en summa på ungefär 500 000 skulle få de dramatiska konsekvenser som Isak From här beskriver är aningen drastiskt.

Vi har gjort den här bedömningen, och vi har lagt fokus i helheten på att prioritera 1 miljard till landsbygdsprogrammet utifrån den situation som svenskt jordbruk nu befinner sig i. Det är oerhört viktiga pengar som behövs för att vi ska kunna fortsätta arbetet och se resultaten när det handlar om att genomföra en svensk livsmedelsstrategi.


Anf. 173 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tyckte att vi blev mer eller mindre apostroferade i anförandet, så jag kände att jag ville gå upp och säga några ord om den budget som vann gehör här i kammaren, alltså M-KD-SD-budgeten.

Det är väl ingen hemlighet att den miljard som vi från Moderaternas sida också hade till landsbygdsprogrammet försvann i det sista förhandlingsläget. Det var inte så att det prioriterades ned, utan det var snarare så att det var en ganska kort tid för förhandling och att man prioriterade några andra områden där man ville göra ändringar i statens budget. Det är ju egentligen inte mer än 20 miljarder i förändring jämfört med den budget som regeringen lade fram. Då var det en del saker som föll bort.

Det är klart att vi från Moderaternas sida hade ett antal andra landsbygdssatsningar också. Det är heller ingen hemlighet att vi, om vi nu får möjlighet att ta makten efter valet i höst, kommer att återföra en hel del av dessa satsningar. Vi tycker nämligen att det är viktiga satsningar. Moderaterna tycker att landsbygden förtjänar bättre villkor och behöver satsningar.

Det var bara en förklaring till läget just nu. Men jag skulle också vilja ställa en fråga till Centerpartiets Daniel Bäckström. Hur tycker Centerpartiet att det har varit till gagn för svenskt lantbruk att man har låtit Miljöpartiet sitta i regering den senaste mandatperioden? Tycker Centerpartiet att det tjänar landsbygden och dess näringar väl att man faktiskt låter Miljöpartiet vara med och bestämma över regeringen, regleringsbrev och annat? Det skulle vara intressant att höra, fru talman.


Anf. 174 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Nu återger och beskriver ledamoten John Widegren tankar från Moderaterna som inte finns i skrift, när det handlar om 1 miljard till landsbygdsprogrammet. När jag läser utskottets handlingar i dagens ärende ser jag att det står plus minus noll på kontot som handlar om åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Att här i kammaren ge bilden att Moderaterna i sitt eget förslag skulle ha lagt 1 miljard blir för mig något överraskande.

Ännu mer överraskande är att moderater och kristdemokrater, som ofta har väldigt hög profilering i landsbygdspolitiken, inte på några veckors arbete kan komma fram till att lägga minst 1 miljard till landsbygdsprogrammet för nästa år. Det ligger ju i ert dna att leverera på era löften, och detta är ett område som ni verkligen vill prioritera och ta strid för. Jag undrar alltså än en gång: Varför kommer det inga pengar till landsbygdsprogrammet 2022?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I går debatterade jag försvarsfrågor. Det var något liknande där: En del partier har väldigt höga ambitioner i sina egna budgetförslag. När sedan i det fallet Sverigedemokraterna skrev ihop sig med just Kristdemokraterna och Moderaterna föll närmare 3 miljarder bort från deras försvarsbudget. I det här fallet är det uppenbart att frågan i praktiken inte prioriteras av vare sig Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna eller Moderaterna när det kommer till skarpt läge.

Ja, det parlamentariska läget är ju som det är de här åren. Vi har släppt fram ett antal statsministrar, även senast. Vi har några månader kvar till nästa valrörelse, och jag hoppas att det kommer att bli förutsättningar för en stabilitet och långsiktighet i den här kammarens arbete.


Anf. 175 John Widegren (M)

Fru talman! Nej, det var det jag ville förklara. Det var precis så det var. Nu är det en gemensam budget. Vi har lyckats förhandla fram en budget, vilket visar att vi skulle kunna göra det igen. Det är fritt fram för Centerpartiet att vara med och förhandla den budgeten och vara en del av en budget som skulle kunna innebära bra satsningar för Sveriges landsbygd. Men i stället har Centerpartiet prioriterat socialdemokratiska statsministrar och Miljöpartiet i regeringsställning.

När man talar med landsbygdens företrädare brukar det - med all respekt för Miljöpartiet - knappast stå så högt i kurs när Miljöpartiet får vara med och bestämma. Jag tycket att frågan förtjänar ett svar, så jag försöker en gång till, fru talman: Tycker Centerpartiet att det har varit till gagn att ha en regering med Miljöpartiet den senaste mandatperioden?


Anf. 176 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag kommer att summera det arbete som vi tillsammans har utfört från Centerpartiets sida inför avslutningen av mandatperioden, men kanske också inför nyåret. Sedan vi ingick januariavtalet har vi varit med och påverkat regeringens arbete men också de initiativ som har tagits inom olika områden, inte minst inom landsbygdspolitiken och den gröna näringen. Vi har fått till många utredningar men också resultat, senast när det handlade om skogspropositionen och den överenskommelse som ligger till grund för den.

Det är klart att det alltid är ett vägval. Men vi väljer att ta ansvar. Vi väljer att vara med. Vi väljer att göra skillnad. Vi väljer att prioritera landsbygden och de gröna näringarna.

Jag kan fortfarande inte i Moderaternas enskilda budgetmotion hitta någon siffra som bekräftar att ni skulle ha lagt pengar till landsbygdsprogrammet.


Anf. 177 Elin Segerlind (V)

Fru talman! Vänsterpartiets budget innehåller flera delar som ökar jämlikheten genom omfördelning och skapar förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. För oss är det en självklarhet att folk ska kunna bo och leva i hela landet. Det är också uppenbart att Sverige i dag har ett samhälle som gör livet i flera delar svårare, inte enklare. Avsaknad av samhällsservice, nedlagda vårdcentraler, sammanslagna skolor, postutdelning varannan dag, dåligt vägunderhåll, utebliven kollektivtrafik och svajigt internet är några av problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

De nedskärningar som görs på det offentliga kallas av somliga effektiviseringar, men de är allt annat än just det. En nedlagd skola kan ge timmar i skolbuss i stället för en cykeltur. En nedlagd lanthandel kan innebära flera mils extra körning för veckohandlingen. Ett nedlagt BB kan vara skillnaden mellan liv och död.

Menar vi som land allvar med att hela Sverige ska leva behöver vi också en omfördelning mellan människor, mellan stad och land, men också konsekventa satsningar på den gemensamma samhällsservicen och på det offentliga. Det är hela landet som har arbetat ihop landets tillgångar, och därför vill vi också se att de kommer hela landet till del.

I ett grönt samhälle är ett hållbart jordbruk centralt. Det svenska jordbruket har alltid varit en viktig del av den svenska självbilden, likaväl som en viktig faktor i samhällsutvecklingen. Ett hållbart och nära jordbruk behövs för ett samhälle med trygg tillgång på livsmedel. Det blir en grön omställning som skapar jobb i hela landet.

På samma sätt som jordbruket har stora möjligheter att bidra till förbättrad klimatanpassning står det också självt inför stora utmaningar. Torka likaväl som skyfall påverkar jordbruket och kräver anpassningar. De ökade skyfallen kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, med ökade kostnader som följd. Därför föreslår vi ett nytt statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker vattenhanteringen i ett förändrat klimat.

För att stärka jordbrukets positiva påverkan på klimatet vill vi införa två nya anslag: dels ett stöd för investering i fossilfria maskiner och fordon inom jordbruket, dels en biopremie som ett stöd per liter drivmedel. Detta blir två nya anslag på utgiftsområdet.

Vänsterpartiet vill se en ökad andel växtbaserade livsmedel. Detta är något som av flera ses som ett hot mot det svenska jordbruket. Jag har aldrig riktigt förstått den ryggmärgsreflexen. Självklart ska våra framtida växtbaserade livsmedel produceras i Sverige. Efterfrågan från konsumenterna finns redan, och det svenska jordbruket är redan med och växlar om för att möta denna efterfrågan. Det är inget annat än positivt.

För Vänsterpartiet är det också viktigt med ett starkt ekologiskt jordbruk. Det har flera fördelar, då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vi vill ge stöd för omställningen från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det ger oss en stark biologisk mångfald likaväl som en stärkt djurvälfärd. Stöden vi vill se riktar sig både till omställningen och till produktionen.

Vi vill också se en ökning av anslaget för stöd till betesmarker. Det kött vi ändå konsumerar i Sverige ska vara svenskt, ha korta transporter och bidra till en stark biologisk mångfald.

Apropå djurvälfärd och den tidigare diskussionen här om veterinärer vill Vänsterpartiet i denna del satsa extra pengar på att stärka veterinärkåren. Det finns i dag en stor efterfrågan på fler veterinärer, och bristen är så pass stor att djurvälfärden inte kan upprätthållas. Veterinärer har själva vittnat om att djur avlivats för att tillgång på vård inte funnits.

Bedömningen är att antalet studieplatser på veterinärutbildningen behöver fördubblas för att kunna möta det behov som finns. För detta hade vi velat se ett ytterligare ökat anslag.

Det är också fråga om att ha tillgång till en jämlik vård i hela landet. Så är inte fallet i dag. Distriktsveterinärerna behöver tillräckliga resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. De behöver resurser som möjliggör goda arbetsvillkor och en rimlig lön för att de ska kunna behålla och locka personal till sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Distriktsveterinärernas verksamhet har stor betydelse, särskilt i de områden där de privata aktörerna uteblir. Detta är ofta områden med längre avstånd och en större andel jourverksamhet än i och omkring städerna. Därför föreslår vi en höjning av anslaget till veterinär fältverksamhet liksom ett extra anslag till SLU för studieplatser.

För att främja möjligheten till småskalighet och öka djurvälfärden föreslår Vänsterpartiet ett investeringsstöd för mobila slakterier. Antalet slakterier minskar. Det är också för många långa avstånd, vilket inte är att föredra.

Trycket att hålla ned priser på grund av import av billigt kött och konkurrensen från stora slakterier är faktorer som orsakar detta, men det beror även på brist på utbildad personal. Genom att förbättra tillgången till lokala slakterier kan vi minska behovet av längre djurtransporter och stärka förutsättningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjningsgrad. Detsamma gäller kvarnar och andra faciliteter som flera kan hantera tillsammans för att producera livsmedel.

Även om pandemin i alla fall hittills inte har blivit en kris som gjort att vi har fått brist på till exempel livsmedel har den visat oss att vi behöver vara mer förberedda. Därför vill Vänsterpartiet se att vi i Sverige höjer ambitionen för vår självförsörjningsgrad från 50 till 80 procent och inför ett beredskapslager för livsmedel, vilket vi ju tidigare haft.

Fru talman! Sverige behöver fler - inte färre - jordbrukare. Vad hade hänt om vi verkligen hade stått inför matbrist och en situation där till exempel min lokala matbutik hemma i Ed inte längre kunde fylla på hyllorna eftersom just-in-time-leveransen inte längre var just-in-time? Ja, inte hade jag kunnat gå till centrallagret i Västerås i alla fall.

Ett robust samhälle behöver fler som arbetar inom jordbruket. I tider av klimatkris, liksom vid andra orosmoment, behöver vi i högre grad en småskalig, regional produktion som finns nära människor och där det som produceras odlas, föds upp, fångas, bereds och tillagas inom samma geografiska område. Det ger minskade transporter, öppna landskap och arbetstillfällen på landsbygden. Det ger oss också möjlighet att minska vår klimatpåverkan. Detta är något som Vänsterpartiet prioriterar högt.

Fru talman! Eftersom våra utgiftsramar har fallit deltar vi inte i beslutet.


Anf. 178 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Vi är fortfarande i denna pandemi. Det är en kris som ställer samhället på sin spets och ger upphov till frågor som var, hur och varför vi vill leva våra liv.

För många människor i vårt land finns svaren på dessa stora frågor i det utgiftsområde som vi i dag debatterar, det vill säga utgiftsområde 23. Jag vill tala mycket om landsbygden.

Jag står här i dag med ett färskt landsmöte i vårt parti bakom mig. Vi liberaler, framför allt från små kommuner på landsbygden, har skapat ett landsbygdspolitiskt program för att människor ska kunna bo och leva i hela landet. Det handlar med andra ord om utgiftsområde 23.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgångspunkten som vi liberaler har är att människors makt över sin egen situation är viktig och att det är viktigt att man kan skapa möjligheter för sin egen framtid. En liberal politik för hela Sverige strävar efter att skapa förutsättningar för att de som vill bo, arbeta eller driva företag på landsbygden eller i en liten by ska kunna göra det.

Vi behöver ta vara på de unika förutsättningar för varje människas utvecklingskraft och för varje företags konkurrenskraft som finns i hela vårt land. Du ska kunna bo och verka där du vill, med vad du vill och om du vill.

Digitaliseringen gör att vi kan se och vänta oss en återvandring till landsbygden. Den skapar ett nytt samhälle. Många lämnar storstäderna och kommer, som tur är, på att det är vackrare på vår landsbygd och att digitaliseringen kan göra det möjligt att bosätta sig där.

Samhället förändras. Vi ska inte ställa stad mot land. Vi ska i stället skapa rättvisa förutsättningar oavsett var du bor.

Samtidigt vill vi ge människor möjlighet att ta vara på de förbättrade möjligheter som öppnar sig för att leva och bo utanför storstäderna och på långa avstånd från befolkningstäta områden. Genom bra vägar och bra bredband ges möjligheter att verka hemifrån.

I kommuner med sjunkande folkmängd blir konsekvensen ofta en åldrande befolkning och ett minskat skatteunderlag. Samtidigt har vi de senaste åren sett att landets små kommuner har haft en positiv befolkningstillväxt på grund av att antalet nyanlända har ökat i dessa kommuner. Jag ser i mina små småländska kommuner hur industrierna har fått god kraft från dessa nyanlända. Detta är positivt för landsbygden.

Liberalerna vill dock mer. Du som är ung och som växer upp på landsbygden ska inte behöva lämna det vackra hem och den omgivning som du vill vara i. Du ska kunna bygga ett eget boende - förverkliga drömmen om en bostad - och ha nära till förskola och grundskola.

I vår politik finns goda förslag såväl för bostadspolitik och skolpolitik som för landsbygden.

Liberalerna vill att hela Sveriges utvecklingskraft och tillväxtpotential ska tas till vara. Detta spänner såklart över många utskottsarbeten och över fler budgetområden än just utgiftsområde 23.

Den svenska livsmedelsproduktionen skulle med en mer företagsvänlig politik ha goda förutsättningar att utvecklas genom att det svenska jordbrukets fördelar tas till vara på ett bättre sätt. Sverige har ett av EU:s bästa djurskydd, låg användning av antibiotika, stor miljöhänsyn och ett smittskydd i världsklass.

Livsmedelsförädlingen är en sektor med stor geografisk spridning, vilket gör att branschen kan bidra till att skapa arbetstillfällen i hela landet.

Den matbaserade turismen är också en viktig sektor. Den kan ge ökade möjligheter till jobb och stärka Sveriges position som en matnation.

Fru talman! Jag besökte nyligen ett par goda vänner i min hembygd som har valt att satsa på ekoturism i den trakt som jag växte upp i. På en småländsk gård, där det inte alltid är jättestora åkrar och stora ladugårdar som dominerar, har de sett potentialen i ekoturism.

Precis före pandemin fick de visionen om vad de skulle göra. De kontaktade en av Sveriges bästa arkitekter, som konstruerade och ritade hus byggda på pålar som skulle smälta in ute i tallskogen. Dessutom valde de att kontakta en av vårt läns bästa reklambyråer för att nå ut med budskapet om vad de försökte att skapa där i mörkaste Småland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Trots pandemin har det nu blivit verklighet att bo där bland talltopparna, att finnas i byggnader som man har använt bränt virke från skogsbränder till och att äta den hållbara, närproducerade och klimatsmarta maten.

Detta är landsbygdens folk, med framtidstro och optimism mitt i en pandemi. Jag frågade dessa goda vänner vad politiken skulle kunna göra för dem. De skapar ju möjligheter från nästan ingenting på landsbygden.

En sak sa de: Ni måste ge oss bättre bredband; hur ska vi annars kunna få hit storstadsborna?

Det var ett klockrent svar. Därför har Liberalerna en bredbandssatsning för att skapa förutsättningar för detta. Det är gott att höra att det finns enighet kring att stärka just detta med digitalisering och bredbandsuppkoppling för företagare på landsbygden.

Att binda samman stad och land, att inte skapa motsättningar och att lyfta båda hör ihop. Ibland är jag inte jätteorolig för landsbygden, även om det finns orosmoln. Jag kan vara mer orolig för staden. Staden är beroende av landsbygden. Allting kommer från landsbygden in till staden. Landsbygden kommer att klara sig. Där finns mark att odla på. Men att landsbygden fungerar är viktigt för att hela vårt land ska leva.

I stort sticker vår budget inte ut. Vi lägger stor vikt vid att ställa om till fossilfria drivmedel. Det är en stor del i vår budget. Vi vill att de gröna näringarna ska ha möjlighet att göra den omställningen.

I talande stund drabbas dock folket på landsbygden av höga elkostnader. I mitt hemlän finns det bönder som på årsbasis förbrukar el som motsvarar elförbrukningen för ungefär 18 villor. De behöver nu köra gårdens kvarn nattetid, för att hålla kostnaderna nere. Det är inte heller ovanligt att en villaägare på landsbygden får betala 10 000 mer per år i elskatt. För bönderna och familjerna på landsbygden skulle sänkt elskatt göra stor skillnad. Det är en åtgärd som Liberalerna vill se omedelbart.

Fru talman! Vad är det med landsbygden som lockar, trots att det i mångt och mycket kanske är besvärligt att bo och kämpigt att leva där? Det är ett strävsamt liv, och framför allt lyser närheten till det mesta med sin frånvaro. Jag tror att det är att vi vågar vara oss själva på landsbygden, att vi mår väl och mår bra. Att fler borde få glädje av landsbygden är viktigt. Därför är utgiftsområde 23 otroligt viktigt i vår budget.

Skogen, djuren och människorna är i sina rätta element på landsbygden.


Anf. 179 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag vill tacka för ett mycket bra anförande kopplat till landsbygdens förutsättningar och möjligheter och vad som behövs för att vi ska kunna se att den utvecklas runt om landet.

Jag har en fråga om det Jakob Olofsgård var inne på mot slutet: ökad fossilfrihet i det svenska lantbruket. Liberalerna har föreslagit en utfasning om 20 procent per år av det här med återbetalning när det gäller diesel. Det blir 150 miljoner för 2022. Det kompenseras genom att anvisa motsvarande belopp för att gynna en övergång till fossilfria drivmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Omställningen är viktig. Jag skulle vilja höra hur Liberalerna har bedömt konsekvensanalyserna av det här för kommande år. Vad får en utfasning på 20 procent för direkta konsekvenser i ett läge där trycket på svenskt jordbruksföretagande är väldigt bekymmersamt och utmaningarna är stora?

Jag undrar också om Liberalernas syn på de förslag som har presenterats av Helena Jonsson i den utredning som gjorts om att nå ett fossiloberoende jordbruk. Hur ser Liberalerna på en skatteväxling här och på möjligheterna för skatteavdrag för den enskilde jordbrukaren?


Anf. 180 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för en mycket viktig och relevant fråga!

Det är som sagt där vi sticker ut i vår budget. Vi vill poängtera att en omställning är viktig. Vi vill se en förflyttning, att dieselsubventioner i stället förs över till fossilfritt bränsle för jordbruket. Vi ser också att det i branschen, som du var inne på, finns en välvilja till att ställa om. Det här är vårt sätt att visa att vi vill stödja en omställning till fossilfria bränslen.

Det är en stor utmaning. Jag står inte här och ropar ut enkla svar på exakt hur det kommer att bli. Du nämnde Helena Jonssons utredning. Den välkomnar vi. Där finns många goda förslag som man bör titta närmare på. Personligen har jag inte hunnit sätta mig in i utredningens förslag i detalj. Men jag gör det gärna tillsammans med Centerpartiet och Daniel Bäckström.


Anf. 181 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag tror att ambitionen är rätt på lång sikt. Men utifrån nuläget och de rapporter som finns om lägesbilden för svenskt jordbruk nästa år, inte minst på grund av stora kostnadsökningar för drivmedel och diesel, är det viktigt att titta på vad en sådan förändring skulle innebära i praktiken för det svenska jordbruket redan om någon månad.

Min vädjan är att man ska kunna se en konsekvensanalys och presentera helhetsbilden i ett läge då svenskt jordbruk har stora utmaningar. Jag hoppas att Liberalerna och Jakob Olofsgård kommer att återkomma med en sådan konsekvensanalys framöver.


Anf. 182 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för att du framför det här på ett gott sätt!

Vi ser också detta och delar Centerpartiets oro för jordbruket. Jag vill återigen poängtera vår sänkning av energiskatten. Det är en viktig åtgärd här och nu, för att ta itu med en av de saker som är tuffa när det gäller energin och som påverkar många delar av jordbruket.

Här och nu är det energiskatten som vi ser skulle kunna sänkas. Jag ber att få återkomma om konsekvenserna.


Anf. 183 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Man saknar inte kon förrän båset är tomt, heter det. Jordbruksverket har visat att det finns en risk att 1 000 av de cirka 3 000 mjölkbönder vi har faktiskt kommer att lägga ned inom kort. Det vore ett mycket allvarligt slag mot den biologiska mångfalden. De mest värdefulla naturtyperna i odlingslandskapet, naturbetesmarkerna, riskerar att växa igen. Och det är bara 5 procent av de totala naturbetesmarkerna som brukas i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi måste agera mot det här nu. Det är ingen lösning på klimatkrisen eller naturkrisen att mjölkproduktionen ökar enbart på det sätt som sker i dag, i enlighet med livsmedelsstrategin. Där är lösningen strukturrationalisering och nedläggning av jordbruk och gårdar. Nej, vi måste ha fler kor och fler lantbruk, i stället för att koncentrera korna till färre antal gårdar i södra Sveriges mjölkbälte, från Gotland till Halland.

Vi kan inte räkna framgångarna i mängden mjölk per ko. Vi måste räkna framgångarna för framtiden i antalet gårdar och hur de är spridda över landet. Vi måste räkna framgångarna för lantbruket i hur många unga lantbrukare vi har. Vi måste räkna framgångarna i hur generationsväxlingen faktiskt fungerar och i hur många utbildade ungdomar det finns som kan ta över gårdarna.

Vi måste räkna framgångarna i hur många småskaliga livsmedelsproducenter det finns, oavsett om det är slakterier, mejerier, charkuterier, bryggerier, bagerier och så vidare, i var i hela landet de finns och i att de använder de svenska produkterna. Det är där framgången finns. Den finns inte i hur mycket mjölk som produceras per ko.

Vi behöver en ny uppdaterad och grönare livsmedelsstrategi för klimatet, den biologiska mångfalden och lantbrukarnas framtidstro. Klimat och biologisk mångfald hänger ihop. Båda är nödvändiga för mänsklighetens överlevnad. Business as usual är inte möjligt vare sig vi ser till klimat, biologisk mångfald eller lantbrukets lönsamhet.

Det behövs en stor klimatomställning med mer ekologiska odlingsmetoder, ökad kolinlagring, minskat matsvinn, ändrade kostvanor och så vidare. För att vi ska åstadkomma detta behövs ekonomiska styrmedel och en strategisk strategisk plan i EU-politiken.

Ekologiska odlingssystem är rätt väg för att få mer hållbara odlingssystem. Det visar IPCC, och det säger EU:s gröna giv. Man kan effektivisera både klimat- och klimatnyttan i allt jordbruk genom att dra nytta av de erfarenheter som ekologiska lantbrukare har av att klara sig utan handelsgödsel. Det gäller särskilt nu när priserna på handelsgödsel är enorma och bristen kanske är här. Det är nu de ekologiska lantbrukarnas kollegor behöver ställa sig frågan hur dessa klarar sig utan handelsgödsel.

Det är viktigt att se helheten i klimatutsläppen och inte bara stirra sig blind på de svenska utsläppen. Vi behöver ha mest fokus på konstgödsel, matsvinn, metan, avskogning, transporter och arbetsmaskiner. Därtill bör vi fokusera på kolinlagring, bördigare jordar, mer flerårig vall och hur betet bidrar till kolinlagringen i jordbruksmarkerna.

En ny forskningsrapport från SLU visar att mjölkgårdar under en tioårsperiod lagrar in mer kol i marken än andra jordbruksinriktningar. Den årliga ökningen i matjorden är 5 promille. Det är betydligt högre siffror än vad man hittills har räknat med när man har tagit fram livscykelanalyser för mjölk.

Något som också ger lägre klimatutsläpp är friska djur. Kor som får gå ute och beta är friskare. Därför behöver vi slå vakt om beteskravet i svensk djurskyddslag.

Miljöpartiets klimatfärdplan är kanske inte något som mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet har läst än, men den ligger i framkant och visar hur vi kan uppnå Parismålen. Jag kan verkligen rekommendera en läsning av den, särskilt avsnittet om hållbart jordbruk och delarna som handlar om djurens roll i jordbruket. Jag tror att ni skulle bli förvånade om ni insåg att det är Miljöpartiet som driver fram en politik på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Det är djur från djurindustrier som ska fasas ut. Visst släpper kor ut metan, men kor som ger oss både goda livsmedel och biologisk mångfald gör betydligt större nytta. Det är där insatserna ska göras. Det är inte det importerade köttet som ska vara kvar, utan det är det svenskproducerade köttet från djur som betar ute.

Det är viktigt att de mervärden som lantbruk i hela vårt land bidrar med betalar sig för lantbrukarna. Det gäller både betalning från marknaden och genom att lantbrukare får ersättning för de samhällstjänster de bidrar med när de producerar ekosystemtjänster. Lantbruket ska nämligen inte bara producera mat. Det ska inte bara vara spannmål i kilo per hektar, utan det ska också bidra till mycket annat, till exempel daggmaskar i marken, fåglar, biologisk mångfald, öppna landskap och turism. I framtiden måste vi mäta vad lantbruket bidrar med på andra sätt för att kunna förstå vilket slags landsbygd vi vill ha. För det krävs en ny livsmedelsstrategi.

Det är viktigt att utveckla satsningarna på ekologiskt lantbruk i den strategiska planen. Det är roligt att se hur Danmark har konstruerat sin plan. De har fler eco-schemes. Ett av dem är att producera ätliga livsmedel såsom potatis och grönsaker. Det är en fantastiskt rolig inriktning som, tror jag, också skulle ha gynnat Sverige. Vidare vill man satsa på att ha bindande klimatmål, att minska utlakning av kväve, att ta mulljordar ur produktion, att fördubbla ekoproduktionen och så vidare.

Vi måste satsa på levande lantbruk i hela landet. Ersättningarna till mjölkbönderna får inte minska nu. Vi kan inte bara satsa på stora gårdar. Det är det lokala familjejordbruket som måste vara konkurrenskraftigt, inte djurindustrierna. Lantbruk behövs i skogs- och mellanbygd. Vi vill inte att Sverige ska växa igen. Vidare behöver vi ett mål för att rädda mer av Sveriges naturbetesmarker med hävd och bete. Om alla tjurar som i dag föds upp på stall fick komma ut och beta skulle det finnas en potential att 280 000 hektar betesmark kunde betas.

Fru talman! Miljöpartiet vill skydda den fjällnära skogen som är ett av Europas sista stora sammanhängande vildmarksområden. Det är därför det kallas Sveriges Amazonas. Hur ska vi kunna övertyga andra länder att skydda värdefulla skogar om vi inte är beredda att göra det själva? Utöver den fjällnära skogen finns ett fortsatt stort behov av skydd av värdefull natur av andra naturtyper, men utan tillräckliga budgetresurser kommer Sverige inte att ha möjlighet att skydda natur i hela landet.

Vi har efterfrågat och vi kommer att fortsätta efterfråga en ändringsbudget för skogen. Det behövs inte bara för att skydda värdefull natur utan också för att stärka äganderätten i skogsbruket. Precis som Isak From sa kommer vi att tala mycket mer om skogspolitiken på måndag. Jag återkommer med mer om detta då.

(Applåder)


Anf. 184 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Det förekommer mycket arbete också i Bryssel, vilket Maria Gardfjell var inne på apropå hur EU:s framtida jordbrukspolitik utvecklas. En av de mer oroväckande signaler som jag nåtts av den senaste tiden är hur en av kommissionens arbetsgrupper har redovisat utkast om tekniska kriterier och detaljregleringar för jord- och skogsbruket inom ramen för taxonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Några exempel på detta är att inga djur får gå vid vattendrag så länge inte myndigheter har sagt att det är okej. Man föreslår en minimering av andelen mark som plöjs. Det får inte ske någon omvandling av skogsmark över ett hektar till jordbruksmark och beteshagar. Det får inte ske några förändringar av vattenvägar. Det finns förslag om att man inte ska få byta ut täckdikning när områden med hög biologisk mångfald ska skapas. Kalhyggen får bara vara ett hektar när det gäller lövträd och tre hektar när det gäller barrträd. Det måste vara minst 100 meter mellan hyggena. Det måste finnas minst tre trädsorter per område, och de ska utgöra minst 20 procent av ytan.

Det här är några exempel på frågor som just nu processas inom ramen för kommissionens arbete. Jag undrar hur det skulle vara om Maria Gardfjells parti fortfarande hade varit en del av Regeringskansliet. Hur hade ni resonerat kring dessa förslag när det blir skarpt läge? Det undrar jag utifrån vad Miljöpartiet precis har presenterat kring ambitioner om en levande landsbygd och öppna landskap med betande djur.


Anf. 185 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågor om EU-politiken! Just det område som vi nu pratar om, jordbrukspolitiken, är verkligen en helt EU-politisk fråga.

Du frågar om taxonomin. Grunden för hela arbetet med taxonomin är oerhört värdefull. Detta kan ligga till grund för de investeringar som ska göras i näringslivet, och då kan man styra ekonomiska resurser mot en klimatomställning.

Detaljerna diskuteras. Jag kan också ha synpunkter på detaljerna. Miljöpartiet har gärna synpunkter på EU-politiken. Och jag vill säga dig: Oavsett om vi sitter i regering eller inte kommer vi att jobba jättehårt för att vi faktiskt ska uppfylla Parisavtalets mål. Vi kommer också att arbeta för att vi inte ska lämna vare sig klimatkrisen eller naturkrisen därhän.

När det gäller just frågan om detaljreglering avseende djur kan vi konstatera att något som är väldigt viktigt i Sverige är att mer naturbetesmarker betas. Bland annat strandängar är områden som verkligen behöver betas i större utsträckning. Jag skulle inte anta att någon myndighet i Sverige som ansvarar för naturvård, jordbruk eller miljö skulle tycka att det är dåligt att vi har beten av strandängar i Sverige. Det kommer alltså i sådana fall att falla.


Anf. 186 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag lyfte fram det här utifrån riskerna det skulle kunna medföra för svenskt skogsbruk och svenskt jordbruk om detta skulle förverkligas. Det är oerhört viktigt vilka som företräder Sverige via Regeringskansliet i de förhandlingar som förs inom ramen för EU-samarbetet. Miljöpartiet har under många år haft inflytande på många områden, inte minst när det handlar om miljöpolitik.

I anförandet pratar Maria Gardfjell tydligt om att det helst inte ska vara större enheter - man vill ha småskalighet eller familjejordbruk. Man berör inte vilka åtgärder man är beredd att vidta från Miljöpartiets sida för att stärka konkurrenskraften och överlevnaden i svenskt jordbruk långsiktigt, och man kopplar inte ihop det med ökad detaljreglering och ekonomi. Det förefaller opraktiskt för mig. Därför frågar jag: Hur ser ni på konkurrenskraften framöver?


Anf. 187 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Detta är min favoritfråga, Daniel Bäckström. Konkurrenskraften är inte en enkel sak. Konkurrenskraften handlar om att där man ska producera en sak i världen ska man vara bäst på det. Det är vad konkurrenskraften handlar om.

Det är en stor risk för det svenska jordbruket. Vi behöver säkerställa att vi har lantbruk i hela landet och att vi har jordbrukare som klarar av att sälja sina produkter. Vi kan inte enbart ha mål om att sälja mer svenska produkter på export. Vi måste också ha ett mycket starkare mål om att sälja de svenska produkterna i Sverige.

Varför äter vi så lite svensk ost i Sverige? Det är på grund av den storleksrationalisering och den industrialisering vi ser av svenskt jordbruk och även av svensk livsmedelsindustri, som i dag är bondeägd. Vi kan inte ha det så. Vi måste stoppa det.


Anf. 188 John Widegren (M)

Fru talman! Först yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

För Moderaterna är äganderätten fundamental. Det är grunden, särskilt när det kommer till utgiftsområde 23. Då är det absolut grunden. Det är grunden eftersom vi har duktiga svenska jord- och skogsbrukare. Vi har män och kvinnor som äger skog i Sverige och som gör rätt saker, helt enligt skogsvårdslagen, som vi antog 1993. Det är frihet under ansvar. Det är en jättebra lag. Det är bra skogspolitik.

Det som vi har sett på senare tid är inte bra. Staten tar mer och mer mark från enskilda skogsägare eftersom det offentliga tror att de tar hand om höga miljövärden bättre än vad den enskilde skogsägaren gör. Det är tvärtemot vad Moderaterna tycker om äganderätt och skog.

I den budget som vann riksdagens gehör har vi tagit bort 400 miljoner i utgiftsområde 23. Det är 400 miljoner som är kopplade till den skogsutredning som Miljöpartiet och Centerpartiet har trätt om ända sedan februari 2019 och som vi fick på vårt bord för ett litet tag sedan. Det roliga är att man efter det har fortsatt att träta om vad överenskommelsen faktiskt innebär. Det verkar inte finnas någon riktig tydlighet i vad man kom överens om. Då verkar det väldigt märkligt att stoppa in en massa budgetpengar för detta. Därför har vi tagit bort de 400 miljonerna i utgiftsområde 23.

Vi har inte tagit bort någonting som fanns innan. Detta var nya medel som tillfördes just med koppling till Skogsutredningen. Och det är inte så att det inte finns medel kvar för att jobba med granbarkborreproblematiken. Det finns medel kvar för det hos Skogsstyrelsen. Det finns fortfarande medel för skogsskador hos SLU.

Det finns fortfarande kvar 410 miljoner kronor till skogsbönder som blir nekade avverkning i framför allt fjällnära områden. Det var precis vad Skogsstyrelsen äskade. Det var vad de ville ha i budgeten. Och den pengen finns kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Försvagas äganderätten när man tar bort dessa medel? Det beror på vad man menar med äganderätt. Om man med äganderätt menar att staten ska ha pengar att lösa in privat mark för har vi försämrat detta. Men för Moderaterna är det inte det som är äganderätt. Äganderätt är när man brukar sin skog på ett föredömligt och hållbart sätt för att bevara höga miljövärden och bygga upp höga miljövärden över generationer. Det är ofta så det svenska familjeskogsbruket ser ut - över generationer.

Fru talman! Under en längre tid har vi lagt mer och mer skog under det statliga. Det har också inneburit att vi har byggt upp ett skötselunderskott. Det vittnar både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket om. Vi har ett skötselunderskott i fråga om de höga naturvärdena. Det är såklart jätteolyckligt. Men varför ska vi då rusa vidare och ta mer mark ur produktion?

Ett exempel är hela diskussionen om den fjällnära skogen. Det är alltså områden där vi redan har mest skyddad skog. Där ska vi fortsätta att skydda ännu mer. Det förstår inte vi från Moderaterna. Vi har alltså redan skyddat skog. Och i förhållande till många andra länder i Europa ligger vi väldigt bra till i fråga om hur mycket mark vi har tagit ur produktion. Det är bara det att vi inte har rapporterat att vi har gjort det. Vi har i stället rapporterat med någon form av självskadebeteende till Europa. Det har också Naturvårdsverket konstaterat. Men man säger väl i stället: De andra gör fel, och vi gör rätt. Det kan man i så fall ha en annan diskussion om.

Det är detta som den stora förändringen i utgiftsområde 23 handlar om. Vi tror på den enskilde skogsägaren. Vi tror på en stärkt äganderätt, och vi tror på att höga naturvärden hanteras bäst av enskilda skogsägare.

När det kommer till jordbruket, fru talman, har det lyfts många tankar om det småskaliga och om att vi ska ha mer livsmedelsförädling. Jag säger: Absolut, det ska vi ha. Men det finns en anledning till att vi har drivit svenskt jordbruk otroligt hårt i fråga om storleksrationalisering och att vi fortsätter att göra det. Det heter lönsamhet, och vi har tyvärr dålig lönsamhet i svenskt jordbruk.

En tidigare talare sa att om man producerar världens bästa livsmedel ska man ligga i framkant. Men vi producerar ju världens bästa livsmedel i Sverige! Svenska bönder producerar världens bästa livsmedel. Ändå har vi inte lönsamhet. Svenska bönder har nästan de bästa produktionsresultaten i hela världen, fru talman. Men lönsamheten är bland de sämsta. Det är ett systemfel. Varför ska det vara på det viset?

Ungefär 50 procent av den mat vi konsumerar i Sverige i dag är importerad. Om vi får en sämre utveckling under 2022 och minskar vår produktion kommer vi att gå under 50 procent, detta i ett spänt säkerhetsläge men också i ett läge när vi i stället skulle kunna öka produktionen just för att vi har en hållbar svensk livsmedelsproduktion. Ekologiskt eller konventionellt spelar ingen roll - den svenska livsmedelsproduktionen är hållbar. Då ska vi väl bestämma oss för att vi ska öka den. Men då måste man vidta åtgärder.

Vill man inte vidta åtgärder för en ökad livsmedelsproduktion, till exempel sänkta skatter, stärkt äganderätt, långsiktiga spelregler och minskat regelkrångel, byråkrati och administration för svenska bönder, då ska man säga det. Vill man inte leva upp till livsmedelsstrategins intentioner, oavsett om den är som den är i dag eller om livsmedelsstrategin ska vara grön, då måste man säga det. Det går inte att prata sig varm om att man tror att det här är vägen framåt och sedan inte göra någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Så har vi gjort länge nog. Precis som jag sa innan upplever svenska bönder mer och mer att livsmedelsstrategin är någonting som inte finns. Det var bara ett beslut som vi tog för fyra fem år sedan i Sveriges riksdag. Den betyder ingenting. Då har det gått långt, fru talman. Då är vi ute på väldigt farlig mark, för Sverige behöver producera mer livsmedel.

Vi brukar säga att mjölkproduktionen i Sverige är motorn i svenskt jordbruk. Precis som den tidigare talaren sa kan 1 000 mjölkbönder komma att försvinna inom en ganska snar framtid, och antalet mjölkbönder brukar halveras vart tionde år. Om tio år ska vi ha nått upp till livsmedelsstrategins intentioner - med hälften så många mjölkbönder. Jag vet inte hur vi ska klara att höja produktionen då.

Det finns alltså många saker vi behöver titta vidare på, och jag tror att vi också måste vara beredda att ta lite beslut om någonting som faktiskt gynnar svenskt jordbruk. Vi kan inte luta oss tillbaka och hänvisa till livsmedelsstrategin hela tiden, för det hjälper inte längre. En, två och tre handlingsplaner hjälper inte. Det måste till konkreta förslag och konkret politik för att det här ska bli verklighet.

Om vi får ett starkt svenskt jordbruk, en stark svensk livsmedelsproduktion och en stark äganderätt i skogen med en hög produktion på landsbygden, oavsett var vi befinner oss, är det en framgångsfaktor för Sverige. Ett starkt, grönt näringsliv i hela Sverige är också garanten för en levande landsbygd, även om det är ett ganska tråkigt uttryck. Men det är dit vi måste komma, och jag hoppas att Socialdemokraterna i regeringsställning nu ska visa oss att de har medicinen för detta. Sverige förtjänar lite mer än det här i den svåra situation som svenskt skogsbruk och jordbruk är i nu.

(Applåder)


Anf. 189 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag gillar att debattera mot John Widegren!

Det är lite schizofrent att lyssna på Moderaterna i debatten om den nuvarande statsbudgeten, M-SD-KD-budgeten som Moderaterna har röstat igenom. De har ju fått igenom sin budget, och samtidigt har de lagt motioner mot den. Men det ska vi inte prata om.

Apropå skogen och skogspropositionen ger nuvarande statsbudget inte ett öre till de reformer som finns i skogspropositionen. Det är skogsägarvänliga naturvårdssatsningar och klimatanpassning av skogsbruket. Det handlar om sänkta skatter för skogsägare, och det handlar om mer satsningar på att sköta skogen så att man klarar sig mot skogsskador. Det hjälper ju inte att enbart ha satsningar nu på forskning om man inte också kan ha rådgivning och föra ut kunskapen till de enskilda skogsägarna.

Den slopade ekonomiska satsningen på skogen innebär också att Skogsstyrelsen kommer att få prioritera bort väldigt mycket av sitt arbete, och då är det de mindre familjeskogsbrukarna som kommer att drabbas hårdast. De kommer inte att kunna hjälpa till vare sig med inventeringar eller med att just skynda på arbetet med att skydda skog.

Att skydda fjällskogen säger John Widegren inte behövs, för den får inte avverkas. Men det som har hänt de senaste åren är att vi har fått ett antal domslut som gör att varje skogsägare har rätt att få pengar av staten. Det var det som skulle förenklas med skogspropositionen, och det är därför det behövs pengar. Anser John Widegren att det inte behövs pengar till skogen?


Anf. 190 John Widegren (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Tack för frågorna!

Vad gäller de olika delarna i Skogsutredningen och Skogsstyrelsens ökade arbete tar vi som sagt var inte bort någonting som finns i dag. Det är ju nya saker det handlar om.

Gällande förslagen i Skogsutredningen landade väldigt många av dem i nya utredningar och myndighetsuppdrag, till exempel skattebiten. Det skulle utredas vidare.

Skogspropositionen är en inriktningsproposition som vi förhoppningsvis ska ta beslut om i mars. I september har vi val igen. Kommer det att kunna hända så mycket på den tiden? Jag är väldigt tveksam.

Vad gäller den fjällnära skogen verkar det för Miljöpartiet i den här typen av debatter inte finnas någon bortre gräns för hur mycket skog vi ska ta ur produktion. I dag är vi inte jättelångt från gränsen för vad vi kan avverka i förhållande till tillväxt. Vill man sänka produktionen i skogen ska man säga det: Vi ska bruka skogen mindre. Eller är det de facto så att vi ska höja produktionen så mycket i den skog som är kvar och som inte är skyddad med till exempel gödsling och annat? Ska vi göra det? Säg det i så fall!

Om man driver på för fortsatt skydd av skog i den här takten har vi snart nått gränsen för vad vi kan avverka i förhållande till tillväxt. Jag tycker att det är intressanta frågor att få svar på från Miljöpartiet.


Anf. 191 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! I den budget som vi nu tar ställning till framgår att vi ska ha en skogspolitik som klarar miljömålen, och det gör vi bara om vi skyddar den värdefulla naturen. Det är en budget som John Widegren har skrivit under på.

Med Moderaternas budget försvagas äganderätten. Moderaterna slår ju ned både på skogen och på skogsägarna.

Jag vill ändå passa på att ställa en sista fråga till John Widegren, fru talman. Jag har hört talet om att han är besviken på livsmedelsstrategin. Håller han med Miljöpartiet om att vi behöver ha en förnyad satsning på livsmedelsstrategin och nya texter i den?


Anf. 192 John Widegren (M)

Fru talman! Om vi slutar att bruka den svenska skogen nu kommer vi ändå inte att nå upp till miljömålen. Det har våra myndigheter varit väldigt tydliga med. Därför menar vi att vi måste se över de miljömål som finns kopplade till skogen i dag och göra så att de är realistiska och går att uppnå. Så är det inte i dag.

En ny satsning på livsmedelsstrategin - varför inte? Det kanske är dags att göra det, för den livsmedelsstrategi som vi har i dag verkar inte fylla sin funktion. Jag tycker att målen i den är ganska bra, så jag vet inte om vi behöver ändra texter och annat. Det är bra mål i livsmedelsstrategin, men vi behöver ju ha verktygen. Framför allt behöver de som ska producera maten ha verktygen, så låt oss prata vidare om det.


Anf. 193 Isak From (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Tack för ett engagerat anförande, John Widegren!

Skötselunderskottet var John Widegren inne på. Jag tror att det säkert kommer att diskuteras på tisdag, när utgiftsområde 20 och skydd av värdefull natur ska behandlas. Jag håller med om att staten faktiskt måste ha pengar i sin plånbok för att klara av sina åtaganden.

Sedan har John Widegren ett ganska högt tonläge när det kommer till äganderätten. Jag skulle vilja säga att det är de partier som står bakom skogspropositionen som faktiskt har gjort arbetet för att säkerställa äganderätten - ersättningsrätten - för alla de enskilda skogsägare som lever med effekterna av de lagändringar och implementeringar som gjordes under alliansåren.

Implementeringen av propositionen Gränser i skog särställde den fjällnära skogen som särskilt skyddsvärd, och konsekvenserna av det vet vi ju; vi har till exempel Änokdomen, som belyser fjällnära skog som särskilt skyddsvärd. Sedan hade staten inte verktyg i sin låda för att ersätta fullt ut. Myndigheterna hade inte instruktioner och verktyg att göra det här. Det är det som skogspropositionen ska säkerställa, naturligtvis tillsammans med budgetanslagen.

Det finns ett antal andra åtgärder som man vidtog. Man misslyckades med implementeringen av artskyddsförordningen, vilket var grunden till Artskyddsutredningen. Nu finns ingenting med här, men där finns det mycket att göra för att säkerställa att äganderätten fungerar fullt ut. Det är ju något som Moderaterna helt har missförstått eller absolut bortser ifrån.


Anf. 194 John Widegren (M)

Fru talman! Ja, här kommer det igen: Ersättningsmöjligheter - det är det man uppfattar som en stark äganderätt. Det är det inte! Det är inte en stark äganderätt att staten går in och tar enskilda skogsägares egendom, oavsett om de får ersättning eller inte. Vi har medel i budgeten till dem som blir nekade avverkning, men på vår hearing lyfte Skogsstyrelsen upp § 18 i skogsvårdslagen. Skulle Socialdemokraterna vara beredda att se över den? Det skulle kanske vara en intressant väg framåt.

Jag tycker att det resonemang man hör från Socialdemokraterna är lite samma som det man hör från Miljöpartiet, fru talman. Det verkar inte finnas någon gräns uppåt. Betyder det att Socialdemokraterna vill minska produktionen i svensk skog? Är det så?

Moderaterna vill det inte. Vi tror att skogen är en otroligt viktig del i omställningen. Det är en fungerande bioekonomi. När det handlar om substitut för sådant vi kan använda i samhällets olika delar blir skogen otroligt viktig. Vi tror att vi ska bruka skogen mer än vad vi gör i dag, och vi är alldeles övertygade om att det går att göra. Produktion och miljö går att uppnå tillsammans; det har svenska skogsägare visat förut. Det är många saker som går åt rätt håll när det kommer till den biologiska mångfalden. Så länge de sakerna går åt rätt håll, vad finns det för anledning att ändra på detta?

Jag vill ställa frågan tillbaka till Socialdemokraterna: Finns det någon gräns uppåt för hur mycket skog vi ska skydda?


Anf. 195 Isak From (S)

Fru talman! Vi ska naturligtvis skydda relevant skog. Skogen är en grund för klimatomställningen, och vi ska självklart nyttja skogen och träfibern till allt det som skogens nyttor gör. Men John Widegren och Moderaterna missar helt och hållet frivilligheten. Man kanske inte har läst skogspropositionen, men där är ju frivilligheten grund. Det är skogsägarna som kan gå före och skydda sina områden, och det är dem man nu faktiskt trampar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

I Västerbotten har man kommit överens om att skydda en ganska stor andel skog. För allmänningsskogarna får markägarna en ganska stor ersättning, och naturligtvis vill de nu investera i nytt skogsbruk och fortsätta sitt bruk. Men att de gör det, och att de har fått göra det, beror ju på att den här regeringen har gjort anslagshöjningar på området för att säkerställa det som inte fanns tidigare och åtgärda de brister som alliansregeringen efterlämnade.


Anf. 196 John Widegren (M)

Fru talman! Det är väl lite som vanligt: Man skyller på alliansregeringen. Det är sju år sedan nu, men det är ändå alliansregeringens fel. Socialdemokraterna har suttit vid makten i sju år, och nu närmar vi oss ett val. Då lyfter man från Socialdemokraternas sida upp allting som är lite dåligt i Sverige och säger: Det här kommer vi att fixa. I valrörelsen lovar vi att vi fixar det här.

Angående att frivilligheten är grunden för skogspropositionen: Är det så himla frivilligt? Det blir nästan lite under galgen i stället, och det tycker inte vi är frivillighet. Dessutom skriver man om det här med frivillighet lite grann med hängsle och livrem, det vill säga använder uttryck som "när så är befogat", "bör" och annat. Det är väl bättre att vi använder "skall" - att det skall vara frivilligt? Sedan får vi utreda vidare i miljöbalken i vilka undantagsfall - de få som ska finnas - som frivilligheten inte gäller. Annars skall frivillighet gälla.


Anf. 197 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Förutsättningarna för den här budgetdebatten liknar inte förutsättningarna för de tre tidigare som jag har varit med i. Sverigedemokraterna gick fram med ett eget förslag, som vi sedan har frångått för att rösta på en gemensam budgetreservation med Moderaterna och Kristdemokraterna. Jag är mycket glad över överenskommelsen och den konstruktiva andan, och jag är imponerad över att förhandlarna lyckades bygga upp överenskommelsen på ganska kort tid.

Överenskommelsen lyfter både näringsliv och välfärd på samma gång och rättar till sådant som regeringen har missat. Men en budgetreservation under tidspress är naturligtvis något annat än en hel budget förhandlad i lugn och ro. Både Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna saknar naturligtvis flera av sina förslag i kompromissen. Detta gör att de satsningar som Sverigedemokraterna hade inom utgiftsområde 23 Areella näringar inte längre är aktuella i år. Däremot är de aktuella för framtiden, och därför kommer jag att berätta hur vi tänkte i det förslag som Sverigedemokraterna lade fram innan överenskommelsen.

Vi anser att det är helheten som räknas. Det är så vi sverigedemokrater tänker om budgeten för lantbrukets vidkommande. Det räcker inte heller att endast ha fokus på en fråga, för frågorna är sammanflätade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Först kommer dock ökad lönsamhet, för det gör så mycket mer möjligt. Det är viktigt med en hög grad av frihet för lantbrukaren. Det kräver just lönsamhet, och det kräver teknikutveckling. Det kräver också att krånglet minskar och att rättssäkerheten ökar samt att vi bromsar de av EU:s initiativ som försvårar för våra lantbrukare.

När det gäller lönsamheten har EU-stöden till jordbruket minskat. En mindre budget i EU är faktiskt något som gynnar Sverige eftersom en stor del av budgeten går till andra länder. Förutsättningen är dock att Sveriges regering och riksdag kompenserar för bortfallet. Tillräckligt med nationella medel måste skjutas till utöver de medel som kommer från EU-budgeten.

För att livsmedelsstrategin, som alla partier gillar, ska kunna uppnås behövs alltså mer pengar. Jordbruksverket har räknat på hur mycket som behövs för att det ska gå att nå livsmedelsstrategins mål och har satt siffran 6,6 miljarder kronor per år. Genom att lägga 900 miljoner kronor mer än regeringen når vi det målet. Vi bestämde oss för att lägga samma summa redan 2022, alltså före nästa programperiod i stödsystemet. Det är nämligen viktigt att ökade investeringar och ökad produktivitetsutveckling kommer så snart som möjligt. Det är ju det som är vägen framåt.

Med tanke på de ökande priserna på insatsmedel som vi har sett under sommaren och hösten var det synd att vi inte nådde ända fram på den här punkten i förhandlingarna. Pengarna behövs ju redan nu, och jag tycker mig se att viljan finns i alla tre partierna. Tiden var väl för kort, och utrymmet i en budgetreservation är ju betydligt mindre än i en hel budget.

Den ökade nationella stödfinansieringen måste kompletteras med en sänkning av dieselskatten för jord- och skogsbruksmaskiner ned till de danska konkurrenternas nivå. Det innebär 1 350 miljoner kronor mer till lantbruket utan krav på motprestation. Just det att det saknas krav på motprestation är mycket viktigt för lönsamheten och den fria utvecklingen. Genom att världens bästa lantbrukare ges en högre grad av frihet kommer näringen att utvecklas bäst.

Fru talman! Skattesänkningen ger även klimatnytta direkt eftersom livsmedelsproduktionen ökar, och varje kilo som produceras i Sverige gör positiv skillnad för klimatet globalt. Det bidrar även till miljönytta i Sverige när fler skiften kan brukas.

Förbättrad lönsamhet är också en investering i klimat och miljö för framtiden. Det leder ju till ett konkurrenskraftigt, större jordbruk som har råd att från en styrkeposition göra ännu fler miljö- och klimatinsatser i framtiden. Allt måste göras i rätt ordning.

Även generella företagaråtgärder i Sverigedemokraternas budget gynnar lantbruket, till exempel slopad löneavgift för tre anställda och slopat sjuklöneansvar för nio anställda. Till det kommer flera satsningar på forskning, teknikutveckling och teknikspridning för den långsiktiga lönsamheten. Det är centralt för en kunskapsnation som Sverige.

Hur är det då med regelkrånglet? Vi vill bland annat ha förbättrad myndighetsstyrning och förbättrad lagstiftning, till exempel en översyn av miljöbalken och ett system för regelbunden förenklingsrevidering av gammal lagstiftning. Vi vill ha krav på förståelse hos kontrollanter för den näring de kontrollerar och dess förutsättningar, och vi vill inrätta en miljöprövningsdelegation för tillståndsprövning med specialistkompetens för jordbruk. Allt detta ska öka realismen, minska krånglet och öka rättssäkerheten. De åtgärder som behöver budgetsatsningar för att nå målet ska få det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Här vill jag stanna upp och upprepa vad jag sa i början. Det är viktigt med en hög grad av frihet för lantbrukaren. Det kräver lönsamhet och teknikutveckling, att krånglet minskar och rättssäkerheten ökar samt att vi bromsar EU:s initiativ som försvårar för våra lantbrukare.

Fru talman! Mjuka frågor saknas inte heller i Sverigedemokraternas budgetar. Vi vill att djurskyddet ska förbättras genom forskningsinsatser för alternativa bedövningsmetoder för grisar inför slakt. Vi vill också finna alternativ till djurförsök. Vi vill att en översyn av landets djurparker ska göras, och vi vill skjuta till medel till ökad tillsyn av djurhållande gårdar och slakterier. Detta för djurens skull.

Vi fortsätter att arbeta för subventionering av avbytartjänster för djurhållare. Detta för den sociala situationen, för djurskyddet, för jämställdheten och för yrkets attraktivitet. Det är helt oacceptabelt att vissa djurhållare i Sverige år 2021 inte kan ta ledigt. Det är inte hållbart.

Vi vill att rennäringen ska få tillskott för sina stora problem med rovdjur, som har dokumenterats i flera rapporter.

Slutligen hade vi en intressant satsning på en helt ny funktion som ska stävja livsmedelsbedrägerier, som ofta bedrivs av kriminella nätverk - en operativ grupp med specialistkompetens som kan fokusera på frågan, som inte begränsas av kommungränser som i dagens system och som kan samarbeta nära med gränspolis och vanlig polis på ett nytt sätt.

Det här blev kanske lite plottrigt. Å andra sidan blev det väl tydligt att saker hänger ihop och att det är viktigt att se området som en helhet med både mjuka och hårda frågor.

Den uppmärksamme har noterat att jag inte nämnt skogen. Den kommer min partivän Mats Nordberg att prata om om en stund.


Anf. 198 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag har några frågor till Staffan Eklöf. Jag vet att Staffan är mycket kunnig och engagerad inom området.

Förklaringen i anförandet till att det inte blir någon satsning på landsbygdsprogrammet i Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget var att det var tidsbrist. Vi hörde en liknande förklaring från den moderata företrädaren tidigare i debatten.

Det går att fundera över hur mycket tid ni hade behövt för att landa den här frågan med tanke på att alla i debatten i dag ger utryck för hur viktigt det är med bättre ekonomiska förutsättningar för det svenska jordbruket.

Jag kan anta att det kommer att bli fler tillfällen framöver då samma eller liknande svar ges som förklaring till att man inte levererar konkret på det man agiterar för. Retoriken är hög med många löften. Resultaten uteblir. Är det den målbilden som dessa samarbetspartier lägger grunden för inför ett kommande regeringsskifte?

Varför kom inte Sverigedemokraternas prioriteringar med i den här uppgörelsen? Ni är ju det parti som föreslagit pengar - 1,2 miljarder mer utöver den ram som regeringen presenterat i budgeten. För mig är detta svårförklarligt.


Anf. 199 Staffan Eklöf (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan.

I den budget som följer efter valet är jag helt övertygad om att det kommer att finnas en större satsning på lantbruket. Det finns nämligen en samstämmighet i viljan och planeringen utifrån budgeten att göra satsningar på lantbruket för år 2023. Det är under förutsättning att det blågula blocket vinner valet. Annars lär det inte bli verklighet.

Centern har inte gett oss en längre tidshorisont, måste jag säga. Man har inte bidragit till det. Men det går faktiskt att byta regering när som helst, och det är Centerpartiet som kan bestämma det. Om jag räknar rätt kan det hänga på en enda röst. Det betyder att Daniel Bäckström själv kan avgöra den här frågan. Han kan i morgon eller i vår bestämma sig för att stödja en annan regering, en blågul regering som kan rädda svenskt lantbruk. Säg till när du är redo, Daniel Bäckström, så tar vi över och räddar svenskt lantbruk!


Anf. 200 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Vi i Centerpartiet har i vårt budgetförslag lagt 1 miljard extra till landsbygdsprogrammet nästa år med fokus på åtgärder inom svenskt jordbruk. Det skulle inte minst ha möjliggjort pengar i en väldigt svår situation.

Staffan Eklöf nämnde själv i sitt anförande det försvårade läge som varit ända sedan i somras. I dag återstår det drygt tre veckor till nästa år. Varför ska man då välja att vänta ytterligare ett år, när läget bara blir värre och värre? Likviditeten gör att lantbruksföretagare kan komma att tvingas lägga ned inom väldigt kort tid.

Varför väljer ni att inte lägga viktiga satsningar när ni själva har föreslagit det i enskilda motioner? Jo, engagemanget är inte större än så.


Anf. 201 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågan! Jag har tidigare här försökt redogöra för de väldigt speciella omständigheter som har rått under hösten. Det är mycket speciellt att ta fram en budgetreservation i stället för en hel budget, som man kan sitta och förhandla om i lugn och ro i några månader under sommaren.

Det är givetvis bra att Centerpartiet vill lägga 1 miljard till, precis som Sverigedemokraterna. Men på grund av svårigheter i förhandlingar som jag inte har insyn i har detta inte blivit verklighet. Jag tror att det finns en samstämmighet och att man när möjlighet ges kan ta fram en ändringsbudget, till exempel, för att öka anslagen till lantbruket. Detta är åtminstone något som vi bör överväga.


Anf. 202 Isak From (S)

Fru talman! Alla åhörare fick höra Staffan Eklöf från Sverigedemokraterna från talarstolen prata om alla Sverigedemokraternas förslag, som ju faktiskt inte finns på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Nu sitter man där. Jimmie Åkesson hoppar jämfota av glädje, för nu har han sytt ihop en budget - som på detta område tar bort alla Sverigedemokraternas satsningar. Och så glömmer Staffan Eklöf att tala om detta. Vi har ju inte de här satsningarna längre. Det är i princip samma satsningar som i regeringens förslag, förutom att Moderaterna har fått igenom de stora neddragningarna på insatser för skogsbruket och Skogsstyrelsen.

Det är faktiskt detta som har hänt. Sverigedemokraterna har äntligen förhandlat och fått igenom en budget och hoppar jämfota. Men Staffan Eklöfs förslag finns inte. Det tycker jag att man måste tala om. Och eftersom Staffan Eklöf inte talar om det kommer jag att göra det, varje gång jag får möjlighet. Man har faktiskt inga förslag.

Sverigedemokraterna försöker påvisa att de ska satsa på lantbruket. De har gjort upp med Moderaterna, som är ett konservativt, liberalt marknadsparti som menar att marknaden fullt ut ska ta alla konsekvenser. Det är Moderaterna som styr; det ser vi på detta budgetområde. Det råder ingen tvekan om detta.

Jag tror att Staffan Eklöf får läsa vad hans partiordförande har skrivit för avtal.


Anf. 203 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Tack för frågan, Isak From! Jag var i mitt anförande väldigt tydlig med att dessa satsningar inte är aktuella nu men att de är aktuella för framtiden. Detta är alltså ett underlag inför valet. Det kommer att vara ett underlag i en gängse budgetförhandling, där det finns helt andra möjligheter att komma överens om även små budgetposter. Under tidspress får man laga efter läge och göra upp om de stora budgetposterna, och många av dessa poster är ganska små - det säger sig självt.

Men jag är väldigt glad över den överenskommelse vi har mellan M, SD och KD. Den förbättrar välfärden på många punkter. En sak som jag tycker är intressant är till exempel att vi nu på riktigt gör det som Socialdemokraterna alltid har pratat om. Vi ger medel för att slopa de delade turerna inom äldrevården och hemtjänsten. Detta är jag stolt över. Vi gör även andra välfärdssatsningar, inte minst gällande arbetsmiljö och på många andra områden.

Det är alltså en väldigt bra överenskommelse, men den kan inte jämföras med att sitta ned i lugn och ro och förhandla fram en budget under några månader. Detta bör var och en förstå, tänker jag.


Anf. 204 Isak From (S)

Fru talman! Staffan Eklöfs partikamrater lyfter säkert upp Sverigedemokraternas prioriterade frågor på de andra budgetområdena, där deras förslag har fått större gehör. Men på det här området har Sverigedemokraternas förslag faktiskt inte fått något gehör alls. I stället för en större satsning på 1,2 miljarder har resultatet blivit ett minus på 400 miljoner.

De förslag som Moderaterna hade har man alltså köpt rakt av, och alla sina egna förslag har man fått lägga åt sidan. De finns inte. Detta kommer vi naturligtvis att föra fram varje gång Sverigedemokraterna vill lyfta fram att de satsar på detta område. Nej, det gör ni inte, för ni har faktiskt kommit överens om precis motsatsen.


Anf. 205 Staffan Eklöf (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Fru talman! Vänta och se, kan man bara säga.

Att vi har lyckats åstadkomma det vi har åstadkommit dessa tre partier emellan, dessutom i det klimat som finns i det här landet, är helt fantastiskt. Det borgar för att de överenskommelser vi kan göra efter valet kommer att vara helt lysande. Jag är full av förtröstan inför att vi kommer att hitta många gemensamma nämnare för att lösa alla de problem som finns i Sverige i dag, som den nuvarande regeringen delvis har varit med om att skapa.


Anf. 206 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi här i kammaren utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Jag vill först yrka bifall till utskottets förslag.

Svenskt jordbruk är världsledande på många sätt, bland annat när det gäller djurvälfärd, med mycket låg antibiotikaanvändning - faktiskt bäst i EU. Jordbruket är klimatsmart, och våra svenska jordbrukare besitter en enorm kunskap. Jag skulle vilja rikta ett stort tack till alla er som just nu lyssnar på denna sändning och som jobbar i den gröna näringen. Tack ska ni ha för att ni gör detta!

I min hemkommun Ödeshög finns en jordbrukare som har en stor pickup, och på den står det: Inga bönder ingen mat. Det är fina ord och kan inte nog understrykas.

Fru talman! Under hösten har vi sett en kostnadsexplosion. Priserna på insatsvaror som el, diesel, kraftfoder och gödsel har skjutit i höjden. Det råder stor oro bland Sveriges bönder just nu. Enligt undersökning efter undersökning minskar framtidstron hos Sveriges lantbrukare kraftigt.

Allt kokar ned till att lönsamheten är för dålig. Det finns inga reserver för bönderna att ta ur, utan de höjda avräkningspriser för mjölk, kött och spannmål som bönderna har fått på senare tid äts upp direkt av dessa enorma kostnader. Flera bönder har sagt att de helt enkelt inte kan göra annat än att låta åkermarken ligga i träda i stället för att sås i vår.

Fru talman! Kanske är det någon här i kammaren som tänker: Ska han prata om det här med lönsamheten nu igen? Ja, det tänker jag faktiskt göra! Vi antog nämligen här i kammaren i juni 2017 - flera av er var med då - en strategi som vi kallade för livsmedelsstrategin. Är det någon som kommer ihåg den? Där betonades att livsmedelsproduktionen och landets livsmedelsberedskap skulle öka och att lönsamheten för svenskt jordbruk skulle stärkas. Det kände vi att vi var med på och tyckte var väldigt bra. Det var fina ord, helt enkelt.

Men vad har de betytt? Vad är summan av strategin? Jag säger precis som min vän John Widegren: När man pratar med jordbrukarna runt om i Sverige säger de att de inte har märkt något över huvud taget.

Ni som lyssnade på regeringsförklaringen för några veckor sedan kunde notera att den här berömda strategin inte ens omnämndes. Så viktig verkar den vara.

Faktum är att livsmedelsproduktionen och landets livsmedelsberedskap inte har ökat. Den är fortfarande under 50 procent. Det är mycket allvarligt. Jag är ändå riktigt glad att vi nu är så många här som tar upp hur det ser ut med vår livsmedelsberedskap. När jag började här i riksdagen för några år sedan var vi inte så många som gjorde det. Det var faktiskt fler som sa: Men Magnus, kom nu inte dragande med det där med livsmedelsberedskap - vi har ju EU! Det re'r sig, som vi säger i Ödeshög. Det trodde man.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Men det tror inte jag och vi kristdemokrater. Det reder sig inte. Här måste vi ha en politik som tar tag i detta på största allvar. Vad skulle hända vid en kris eller en krigssituation? Jag tror att det var ledamoten Daniel Bäckström som tog upp hur det ser ut i omvärlden. Det som händer runt om i vårt närområde är ju mer allvarligt nu än på mycket länge. Det måste tas på största allvar. Nu gör ju vi förvisso detta. Men vi har fortfarande inte sett någonting av det som vi har pratat om.

Lönsamheten för svenskt jordbruk skulle stärkas. Vad har hänt med den? Jo, den har faktiskt försvagats ytterligare. Jag efterlyser hur den enpartiregering som finns just nu tänker sig att livsmedelsstrategin, som antogs här för snart fem år sedan, ska bli en verklighet för Sveriges bönder.

(Applåder)


Anf. 207 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag tackar Magnus Oscarsson för möjligheten att ta replik. Vi har ju suttit i riksdagen ungefär lika länge. Vi har också följt hur förutsättningarna har förändrats, både säkerhetspolitiskt och inom de gröna näringarna. Jag vet att Magnus Oscarsson har ett mycket starkt engagemang och kunnande, inte minst när det gäller jordbruksföretagande. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har under hösten tydligt profilerat sig för svensk landsbygd och jordbruket och för att det är där kraften finns politiskt för att det ska hända någonting.

Ni har mycket väl känt till förutsättningarna för det svenska jordbruket efter sommaren. Därför vill jag fråga dels varför Kristdemokraterna själva inte lämnade in något förslag om mer pengar till landsbygdsprogrammet för året 2022, som inleds om några veckor, dels varför ni inte prioriterade detta i förhandlingen med Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Det vi har hört i den här debatten har varit självklart - man vill hitta förutsättningar som underlättar för det svenska jordbruket. Det borde inte ha varit så svårt att prioritera detta. Om det är tidsbrist i förhandlingarna som har gjort att man inte kunnat landa i en överenskommelse om mer pengar till landsbygdsprogrammet må det vara hänt. Men det säger någonting om era förutsättningar att hantera kriser i ett kommande regeringsarbete.

Vi i Centerpartiet har budgeterat 1 miljard extra för landsbygdsprogrammet 2022. Varför gjorde inte Kristdemokraterna det, och varför lyckades man inte få till detta i en uppgörelse med Moderaterna och Sverigedemokraterna?


Anf. 208 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan. Ledamoten har ställt den här frågan till i princip alla dessa partier och får väl samma svar som han fått av de andra. En förhandling är en förhandling. Ledamoten Bäckström, som har förhandlat med den nuvarande regeringen, kanske också vet att det inte alltid går precis som partierna vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Vi är partier som diskuterar och försöker få till detta så bra som möjligt. Är det någon sak som vi vet ger en väldigt betydelsefull ändring och som hela landsbygden verkligen vill ha är det minskad skatt på drivmedel. Det är en del som vi tycker är viktig. Alla de här tre partierna har sett att det är en viktig fråga att sänka drivmedelsskatten. Det ska då ske för alla. Alla kanske inte kan ha elbil. Man kanske inte kan ha bara en bil utan behöver två bilar. Man har träningar och andra saker att köra till. Man skjutsar barnen. Då är drivmedelskostnaden något väldigt problematiskt.

Jag har träffat yngre personer som har bott på landsbygden och som har sagt: Vi kan inte bo kvar. Vi är tvingade att flytta in till staden, för vi har jobb där. Vi vill egentligen inget hellre än att bo på landsbygden, men på grund av att det är så höga drivmedelsskatter och så dyrt att tanka vid pumpen har vi valt att flytta till staden.

Det är någonting som vi har lyssnat på. Vi har förstått att det inte går att ha det så här. Min fråga till ledamoten Bäckström är: Vad tänker ni om att sänka drivmedelsskatten? Är det en fråga för Centerpartiet?


Anf. 209 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Var det då en förhandling inom Kristdemokraterna där ni inte lyckades ro hem mer pengar till landsbygdsprogrammet för år 2022? Jag förstår verkligen inte varför ni inte har lagt pengar i er egen partimotion. Det är ju nu, inför 2022, som krisen är som värst.

Magnus Oscarsson hänvisar till att en förhandling är en förhandling. Men Kristdemokraterna förhandlar med två partier som säger precis samma sak och är lika angelägna om att det ska göras satsningar på svenskt jordbruk. Ni lyckas ändå inte prestera en enda krona till landsbygdsprogrammet år 2022.

Visst ger dieselskattesänkningar effekt. Det handlar om ungefär 250 miljoner liter diesel per år för det svenska jordbruket. Sänkningen skulle kanske ge 80-125 miljoner kronor per år. Men merparten av era skattesänkningar kommer att gynna dem som bor i storstadsområdena. Det är ju där de flesta människorna bor. Vilken effekt de får för svenskt jordbruk återstår att se.


Anf. 210 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Bäckström för hans svar på min fråga och för hans resonemang här i kammaren. Precis så är det - vi har lagt mycket mer pengar på att sänka drivmedelsskatten. Vi tycker att det är väldigt viktigt. Det kommer också naturligtvis att komma jordbrukarna till del.

Vi kristdemokrater har nu kallat både Jordbruksverket och LRF till vårt utskott för att få ta del av och lyssna av deras frågor. Det sker en viktig diskussion om krispaket. Det vill vi höra mer om. Vi vill att flera partier hjälps åt och gör detta tillsammans. Frågan är som sagt vad vi kan göra tillsammans. Vi tror att det är viktigt att vi tillsammans gör skillnad för jordbrukarna.


Anf. 211 Isak From (S)

Fru talman! Vi kanske ska vara lite glada ändå att Moderaterna var med och styrde upp alla tokigheter - alla de förslag som Kristdemokraterna har lagt fram blir ju inte verklighet. Det är ju faktiskt så att Kristdemokraterna i sin budgetmotion drar ned med mer på insatser för skogsbruket. Man drar ned med mer på anslagen till Skogsstyrelsen. Då är frågeställningen: Vad är det då som man tänkte ta bort men som Moderaterna inte ville ta bort? Sverigedemokraterna ville höja men fick inte igenom det. Är det fråga om insatserna mot granbarkborrar, törskatesvamp och andra skogsskador? Är det forskningen? Är det insatserna för skogsbruket? Vilka insatser är det på det här området som Kristdemokraterna hade velat ta bort om de hade fått bestämma själva?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Nu fick man inte det, utan det blev ett moderatförslag rätt igenom. Men det är klart att vi undrar lite grann. Kristdemokraterna står i talarstolen gång efter gång och vill utmåla sig som ett landsbygdsparti. Samtidigt gör man i princip inga nödvändiga satsningar.

De satsningar som man gör är att sänka bränsleskatten där kanske 80 procent av den sänkningen går till storstadsområdena, för det är där man pendlar allra mest. I min region har vi några långpendlare som naturligtvis behöver ett bättre reseavdrag. Men skattesänkningen som Kristdemokraterna är med och driver igenom gynnar storstadspendlarna.


Anf. 212 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Isak From, för en jättebra fråga!

Om ledamoten säger att det bara är storstadsborna som får den sänkta drivmedelsskatten undrar jag hur många i den egna valkretsen som ledamoten träffar som säger: Jag är glad för vartenda öre som sänks.

När man diskuterar är just frågan om drivmedelsskatt en stor fråga. Det kan inte ha undgått ledamoten att även i den delen där ledamoten bor är det många som åker långa sträckor, och priserna på drivmedel är nu väldigt mycket högre än förut.

I varje fall möter jag sådana människor som säger: Vad bra att ni tar tag i frågan och vill göra någonting. Det är väldigt viktigt för oss som familj att någon tar tag i frågan och vill sänka drivmedelsskatten.

Jag tror och vet att för många är det inte någon liten banal fråga, utan det är viktigt för att kanske kunna bo kvar. Det är precis som jag sa till ledamoten Daniel Bäckström förut. Jag talade om den familjen där man säger: Jag flyttar. Det går inte att bo kvar längre. Jag flyttar in till stan. Om den personen förut bodde i en mindre kommun har den tappat en invånare.

För oss är det inte en liten fråga. Vi tycker att det är viktigt att plocka upp de frågorna och göra skillnad för människor som lever och verkar på landsbygden. Vi kan hoppas att det kan bli ännu mer till nästkommande år. Kanske till och med ledamoten får sin hearing att vara med på sådana sänkningar framåt.


Anf. 213 Isak From (S)

Fru talman! Från Ödeshög kan man gärna flytta till Västerbotten. Där har vi den lägsta arbetslösheten i hela Sverige. Vi behöver all arbetskraft vi kan få, för vi står för den stora gröna industriomställningen som är framtiden i Sverige. Jag tror att det är där man ska titta snarare än i backspegeln.

I Västerbotten är vi också väldigt nöjda och värnar särskilt det kommunala och regionala självstyret. Det blir väldigt märkligt att KD utmålar sig som ett landsbygdsparti när det vill skrota det och centralisera sjukvården till Stockholm, som att det skulle vara någon förebild.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Man måste nog tänka sig för både en och två gånger innan man tittar på Kristdemokraterna som ett landsbygdsparti. Om vi inte ska dra in några andra områden kan vi konstatera att när Kristdemokraterna själva får bestämma är det minusposter i budgetområdet areella näringar.


Anf. 214 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Isak From, för ditt resonemang!

Jag tänkte landa mer i det vi talade om, utgiftsområde 23 och skogen, som ledamoten var inne på förut. Det är precis som vi var inne på lite grann. Ledamoten John Widegren talade också om det förut.

Vi vill inte se att staten tar över alltmer av privat skog - om man inte vill det, naturligtvis. Vi ser inte att staten är den fantastiska ägaren. Vi har nyligen fått rapporter som säger att mer än hälften av den statliga skog som finns sköts inte. Staten är inte den optimala, perfekta ägaren av skog.

Det är markägaren som sköter sin skog bäst. Vi kristdemokrater vill se till att den äganderätten finns kvar för de ägarna.


Anf. 215 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Bara för någon vecka sedan hade vi Skogsstyrelsen på besök i miljö- och jordbruksutskottet för att tala om budgeten. De var mycket oroliga för den budget som Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna och Sverigedemokraterna hade lagt fram. Det kan drabba Skogsstyrelsens ekonomi väldigt kraftigt.

En av de frågor som jag ställde till Skogsstyrelsen handlade om någonting som just nu händer i det svenska skogsbruket. Vi har enorma problem med återväxten. En alldeles färsk rapport från Västerbotten och Norrbotten visar att 25 procent av ungskogarna inte bara är drabbade av törskatesvampen, som Isak From brukar tala om, utan också av ett tiotal andra sjukdomar.

Det gör att man nu inte räknar med att kunna driva upp skog på samma sätt som man har gjort tidigare. Det kommer att kräva enorma insatser från skogsbruket och från Skogsstyrelsen i form av klimatanpassning av skogsbruket.

Det kommer också att krävas enorma insatser för att ha en dialog med skogsägarna och se hur man kan förändra och klimatanpassa skogsbruket framöver så att man inte drabbas på det här sättet.

De pengar som den tidigare rödgröna regeringen satsade på det här området har Kristdemokraterna helt raderat ut. Det finns inte längre pengar till rådgivning och satsningar.

Precis som Isak From nämnde var Kristdemokraterna ännu värre. Det var nästan dubbelt upp i neddragningarna på skogen. Varför?


Anf. 216 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för din fråga!

Vi har en annan syn på just skogen och hur den ska skötas. Det är väldigt tydligt när vi hör debatter med ledamoten och Miljöpartiet och till viss del också när representanter för regeringspartiet talar jämfört hur vi ser på skogsmark och äganderätten.

På din fråga är svaret att det dock finns pengar kvar. Det är inte så att allt är borta. Det finns pengar. Skogsstyrelsen har väldigt mycket pengar i sin egen budget. Det kan man naturligtvis styra över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Jag noterade också att när vi hade hearingen var det andra som också var inne. Det var exempelvis LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna. Det intressanta var att få lyssna till dem. De var inte oroade över budgeten som vi kom att anta.

Det är faktiskt så att man ser att det ändå är väldigt positivt att exempelvis äganderätten lyfts fram. Man lyfte fram att det kanske är bra. Vissa tycker att det är oroligt, men vissa tycker att det är positivt. Jag anser att det är positivt.

Faktum är att vi har en annan syn på äganderätten. Vi har en annan syn på exempelvis frihet under ansvar, som vi talade om förut. Det är jätteviktiga frågor.

Det är ändå så positivt att vi nu tar detta. Vi säger att vi låter markägare sköta sina skogar själva. Staten ska alltså inte göra anspråk på mark på det sätt som regeringen hade tänkt.


Anf. 217 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Äganderätten är stark. Den är skyddad i grundlagen. Samtidigt vill vi stärka äganderätten genom att göra det enklare för de enskilda skogsägarna att få betalt när de inte får avverka skog. De vill följa lagstiftningen. De vill följa miljöbalken. De vill följa EU-rätten.

Kristdemokraterna drar ned på pengarna till de enskilda skogsägarna. Men de drar också ned i sin budget och föreslår en försämring av bioekonomistrategin, alltså det som ska göra att vi använder skogen på bättre sätt för klimatomställningen. Till exempel föreslår Kristdemokraterna en total nedskärning av satsningarna på trähusbyggnation.


Anf. 218 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för vårt resonemang här! Precis så är det: Vi har en annan syn på äganderätten. Det är bara att konstatera; så är det.

Jag vet inte hur många människor som bor i norra delen av Sverige som har hört av sig till mig. De säger: Magnus, vi är jätteoroade över den tendens som finns just nu. Vi kanske inte vill sälja vår mark. Vi vill behålla den!

Men med Skogsutredningens svar är inte detta givet. Vi vet att utredningen pratar om 500 000 hektar skog. Man pratar alltså om 7 000 markägare och deras skog som man enligt förslaget kan ta, köpa, byta eller på något sätt tillföra staten. Det är så man tänker. Och jag menar att staten inte är den bästa ägaren av skogen. Tvärtom är det den privata ägaren som sköter sin skog bäst. Därför är det så viktigt att behålla det som det är.


Anf. 219 Betty Malmberg (M)

Fru talman! Vi har nu kunnat lyssna till de olika partiernas budgetförslag i de frågor som berör areella näringar och livsmedel. Att uppfattningarna går isär förvånar kanske inte så många, men det finns faktiskt ett avsnitt i betänkandet där vi är överens. Det gäller den resultatredovisning som regeringen gjorde för 2020.

Det här är inte bara en fråga vilken som helst, utan det är en uppföljning som finns stadgad både i regeringsformen och i budgetlagen. I miljö- och jordbruksutskottet har vi gjort det till en tradition att ta upp detta i samband med att vi går igenom de olika utgiftsområdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tanken, och det som budgetlagen syftar till, är att utskotten på det här viset ska få svar på frågor om resultaten av regeringens budgetsatsningar och om lagarna verkar fungera som de ska.

I miljö- och jordbruksutskottet finns det en särskild arbetsgrupp som jobbar med det här. Tillsammans med tjänstemännen i utskottet och även i dialog med Regeringskansliet har vi hittat ett mönster för hur vi kan få fram det här. Vi har hittat bra verktyg för hur vi ska kunna stötta vår egen utveckling och föra partiernas arbete framåt.

Ni har hört många lyfta fram livsmedelsstrategin. I år har vi tittat på det särskilda strategiska område som handlar om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Jag ska ta upp några nedslag som vi finner.

Självförsörjningsgraden är god när det gäller en råvara, och det är spannmål. Det exporterar vi till och med. Men i praktiken konsumerar vi också det som produceras när det gäller mjölk, ägg och morötter. Ni vet, den där berömda morotskakan! Men nu äter vi alltså i princip upp det som produceras.

Sverige har tillsammans med Norge och Island den lägsta försäljningen av antibiotika till djur. Trots pandemin har vi haft en god kontroll av anläggningar som jobbar med livsmedelsproduktion och även med dricksvatten i högsta riskklass.

Antalet odlingar för matfisk har minskat med 42 procent på fem år. Det ger naturligtvis också signaler till vad politiken bör titta på. Vad är hindren? Och vad finns det för utveckling?

Det är också glädjande att antalet behöriga sökande och helårsstudenter till lantbruksuniversitetens utbildningar har ökat.

Som ni hör spänner detta över många områden. Genom de dialoger som vi har med Regeringskansliet kan vi få en bättre följsamhet där vi tittar på mål och budgetsatsningar men också på resultat. Det gör att vi också kan få bättre analyser.

Däremot saknar vi en bredare helhetssyn när det gäller arbetet. För det är ju inte så ovanligt att om man vidtar en åtgärd på ett utgiftsområde blir det komplikationer någon annanstans i kedjan.

Det här var något som blev väldigt tydligt när vi tidigare i år tillsammans med riksdagens forskningsenhet tittade på en rapport om lantbrukets sårbarhet. Förutom det ansvar som finns inom vårt eget utskott framkom att många aspekter fanns inom försvaret och försvarsutskottets ansvarsområden. Frågor som rör omvandling av åkermark och vatten handhar även civilutskottet. Många har lyft mobiluppkoppling och bredband och vikten av det, och det berör trafikutskottet. Vikten av en helhetssyn kan därför inte nog understrykas, och det är någonting som vi anser att både riksdag och regering bör ta noggrannare hänsyn till.

Slutligen, fru talman, vill jag rikta ett varmt tack till alla ledamöter i utvärderingsgruppen. Ett särskilt tack till Eva Forsman, som har bistått oss från tjänstemannasidan och kansliet! Vi hoppas på gott samarbete även nästa år, för vi har många nya spännande projekt som väntar.

(Applåder)


Anf. 220 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Staffan Eklöf har redan talat om SD:s politik för utgiftsområde 23. Jag ska bara lägga till den oro vi känner för skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Sveriges skogspolitik är nu otydligare än den har varit på mycket länge. Det är inte bra, för skogsbruk är den långsiktigaste näringen vi har. Man behöver ha långsiktiga och välkända villkor så att man vet vad man har att röra sig med.

Politiken är otydlig både på grund av svenska processer som pågår och på grund av EU-processer. EU:s förslag till ny skogsstrategi har kritiserats av nästan alla Europas skogsländer. Regeringen skrev inte under två upprepade - för att inte säga uppretade - skrivningar till EU-kommissionen från ett tiotal skogsländer inklusive Finland tidigare i år. Men regeringen har sedan under hösten sagt att man stöder det mesta av det som stod i breven. Även vår nya statsminister har som bekant i sin regeringsförklaring understrukit att skogen inte ska styras från EU.

EU-kommissionen föreslår också i det som kallas LULUCF att Sveriges skogsbruk ska minska mycket mer än andra länders för att kortsiktigt lagra mer kol. Men det blir i så fall till priset av uteblivna investeringar och till priset av skogsbrukarnas rätt att själva bestämma över sin skogsskötsel och sina avverkningar. EU:s ambitioner om en taxonomi för hållbara investeringar är också på kollisionskurs med Sveriges grundläggande intressen.

Fru talman! Här hemma i Sverige resulterade Skogsutredningen i en lång förhandling som enligt medierna fördes mellan Miljöpartiet och Centerpartiet. Jag hoppas att även Socialdemokraterna deltog. Resultatet blev i alla fall en proposition som riksdagen ännu inte har röstat om.

Under den tidigare debatten i dag om regional utveckling stod det klart att Miljöpartiet tolkar överenskommelsen om Skogsutredningen annorlunda än Centerpartiet, framför allt beträffande ett enormt skyddat område nära fjällen som fanns med i Skogsutredningen men som faktiskt inte finns med i propositionen. Jag vill också nämna att i det område nära fjällen man talar om finns redan 62 procent av Sveriges formellt skyddade barrskog. Det torde inte vara det som behöver skyddas mest.

Fru talman! Vi kommer att debattera skydd av skog mycket mer under nästa vecka. Men redan i dag kan vi alltså konstatera att det pågår många processer om skogsbruket. Vi hoppas att de kan lösas så att våra skogsägare i fortsättningen också kan bedriva lönsamt skogsbruk med bra miljöhänsyn utan EU-styrning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-12-14
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2
Stillbild från Beslut 2021/22:20211214MJU2, Beslut

Beslut 2021/22:20211214MJU2

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 23

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2022Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 23 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 23 punkt 1 och motionerna

    2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 1 och

    2021/22:4182 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 1 och

    avslår motionerna

    2021/22:264 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2,

    2021/22:998 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

    2021/22:2454 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 12, 34, 35, 47-49 och 56,

    2021/22:2456 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 12, 14 och 67,

    2021/22:2457 av Yasmine Eriksson m.fl. (SD) yrkandena 14 och 22,

    2021/22:2479 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 8,

    2021/22:2778 av Sten Bergheden (M),

    2021/22:3276 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2021/22:3279 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 16,

    2021/22:3429 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 23,

    2021/22:3432 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 18,

    2021/22:3437 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 19, 50 och 51,

    2021/22:3877 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 11,

    2021/22:3880 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 20,

    2021/22:3889 av Martin Kinnunen m.fl. (SD),

    2021/22:3956 av Jakob Olofsgård m.fl. (L),

    2021/22:4134 av Kristina Yngwe m.fl. (C) och

    2021/22:4182 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkandena 2-11 och 13.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 23 punkt 2.
  2. Medfinansiering av landsbygdsprogrammet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4182 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 12.