Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2021/22:TU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 december 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Cirka 77 miljarder till kommunikationer (TU1)

Totalt cirka 77 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 31,9 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,4 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-11-30
Justering: 2021-12-02
Trycklov: 2021-12-03
Betänkande 2021/22:TU1

Alla beredningar i utskottet

2021-10-28, 2021-11-18, 2021-11-25, 2021-11-30

Cirka 77 miljarder till kommunikationer (TU1)

Totalt cirka 77 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kommunikationer. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 31,9 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,4 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-12-08
Debatt i kammaren: 2021-12-09
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:TU1, Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Debatt om förslag 2021/22:TU1

Webb-tv: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 91 Jens Holm (V)

Fru talman och kära åhörare! Vi debatterar nu utgiftsområde 22 i statsbudgeten som rör kommunikationer. Det är ett rätt omfattande utgiftsområde som omfattar 77 miljarder kronor i nyinvesteringar och underhåll av vår infrastruktur. Det kan låta som mycket pengar, men behovet av en omställning av transportsektorn är mycket stort. Då är 77 miljarder inte tillräckligt, och Vänsterpartiet har därför i sin budgetmotion anslagit hela 13,5 miljarder mer än regeringen, vilket betyder att vi anslår mest pengar av alla partier i denna församling.

Fru talman! Varför gör vi denna stora satsning? Jo, för att en välfungerande infrastruktur är en bärande del i ett jämlikt och hållbart samhälle. Vi behöver en välfungerande infrastruktur för att ha jämlika möjligheter att ta oss till jobb, skola och så vidare.

Vi behöver också välfungerande transporter i vårt samhälle för att kunna ställa om transportsektorn. Vi behöver göra stora investeringar i transportsektorn för att snabbt minska den stora belastning på klimatet som transportsektorn har i dag. En tredjedel av våra utsläpp kommer från transportsektorn, och vi har en separat målsättning om att minska utsläppen från denna sektor med 70 procent till senast 2030.

Vänsterpartiet tar denna målsättning på största tänkbara allvar, och det är därför vi investerar så mycket pengar i vår budget för att ställa om transportsektorn.

Hur kan vi ha alla dessa pengar till att göra de här stora investeringarna? Jo, vi prioriterar ganska annorlunda än de andra partierna i riksdagen. Vi prioriterar inte skattesänkningar för höginkomsttagare, storföretag och banker, utan tvärtom säger vi att just de ska bidra mer till att ställa om transportsektorn i Sverige.

Dessutom tar vi principen om att förorenaren betalar på fullaste allvar. Vi menar att de som släpper ut mest också ska bidra mer till omställningen av transportsektorn. Det är därför vi vill ha en höjd och progressiv flygskatt och en vägslitageavgift för tunga transporter, och det är därför vi inte lägger några pengar på att bygga nya motorvägar utan på kollektivtrafik och utbyggd järnväg.

Vänsterpartiets vision är att Sverige ska ha en infrastruktur i världsklass. Det får vi genom att rusta upp det vi redan har och även satsa på nya investeringar.

Låt mig göra några nedslag i de satsningar vi gör på detta område. Vi lägger 2,5 miljarder mer än regeringen på järnvägsunderhåll. Vi har en underhållsskuld på järnvägen på ungefär 60 miljarder kronor. Stora delar av dagens järnvägssystem håller på att förfalla och behöver rustas upp. Växlar måste bytas, kontaktledningar ersättas, räls förbättras och så vidare. Allt det vill vi göra.

Vi vill också satsa på de så kallade mindre trafikerade banorna, på regionalbanor som Bohusbanan, Dalabanan, Kinnekullebanan, Tjustbanan med flera. Görs inte dessa satsningar kommer de här banorna att förfalla och bli så dåliga att det snart inte går att köra tåg på dem längre.

Vänsterpartiet satsar också på att järnvägssektorn ska kunna få en återstart efter pandemin. Järnvägssektorn har tappat ungefär 60-65 procent av sina resenärer under pandemin. Därför vill Vänsterpartiet halvera tågföretagens banavgifter och anslår 1 miljard kronor till det. Genom denna sänkning vill vi göra det lättare att resa med tåg och även att transportera gods på järnväg i Sverige.

Vi satsar också mer pengar på vägunderhåll. Det är nämligen inte bara våra järnvägar som riskerar att förfalla. Vägarna runt om i vårt land, i synnerhet på landsbygden, är också väldigt dåligt underhållna. Där behöver det satsas mer pengar, och det gör vi i vår budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Kollektivtrafiken är en av de sektorer som har drabbats hårdast under pandemin. Under pandemin har de regionala kollektivtrafikmyndigheterna tappat nästan 1 miljard kronor i månaden i förlorade biljettintäkter. Vi i Vänsterpartiet välkomnar de extramedel som regeringen har skjutit till som stöd till den regionala kollektivtrafiken, men det räcker helt enkelt inte. Därför föreslår vi i Vänsterpartiet i vårt budgetförslag en storsatsning på kollektivtrafiken. Vi avsätter 3 miljarder kronor extra till kollektivtrafiken redan till nästa år, och det är mest pengar av alla partier i denna församling.

Vi menar att det är dags för en hållbar återstart av kollektivtrafiken. Alla som har slutat att resa kollektivt under pandemin hoppas vi ska hitta tillbaka till bussarna, pendeltågen, spårvagnarna och så vidare. Dessutom vill vi att fler än så ska resa kollektivt, för en välfungerande kollektivtrafik med hög kapacitet är en bärande del i klimatomställningen. Så kan vi verkligen snabbt minska utsläppen.

Fru talman! I förra veckan kunde vi ta del av Trafikverkets förslag till nationell plan för infrastrukturen för 2022-2033. Det är 800 miljarder kronor som ska investeras i nybyggnation och underhåll av infrastrukturen i Sverige. Det låter som mycket pengar, men det är långt ifrån tillräckligt utifrån de behov som finns. Att det är så otillräckligt med pengar är helt och hållet regeringens ansvar, för det är regeringen som har satt upp dessa strama ramar.

Vi i Vänsterpartiet säger också att allt inte kan rymmas inom ramen för infrastrukturplanen, utan vissa investeringar är till sin karaktär så stora och omfattande att de lämpar sig bättre som separata lånefinansierade projekt. Därför vill vi i Vänsterpartiet, som ett exempel, lyfta ut satsningarna på ny järnväg för höghastighetståg ur den nationella infrastrukturplanen och finansiera dem med lånemedel och bygga höghastighetsbanor som ett separat lånefinansierat projekt. Då skulle man bygga den nya järnvägen på tio år.

Det är lite märkligt att vi inte har en separat investeringsbudget för infrastruktur i Sverige. Alla som har varit aktiva i kommunpolitiken eller är med och driver ett företag vet att man separerar drift och investeringar. Så gjorde vi också i Sverige tidigare, men nu gör vi inte så längre. Våra investeringar i infrastruktur är alldeles för låga. Tidigare låg de kring 2 procent av bnp, men nu ligger de bara strax över 1 procent av bnp. Det håller helt enkelt inte.

Med Vänsterpartiets politik får vi inte bara nya stambanor för höghastighetståg, utan vi kan också bygga färdigt järnvägen längs Norrlandskusten, dubbelspår från Gävle upp till Sundsvall och Härnösand och sedan vidare med en färdigställd Norrbotniabana hela vägen upp till Luleå.

Vi vill också rusta upp Inlandsbanan, mer än 100 mil järnväg från Gällivare i norr ned till Kristinehamn i Värmland. Och vi vill ha nya järnvägsförbindelser mellan Stockholm och Oslo och även ny järnväg mellan Göteborg och Oslo. Vi behöver fyrspår mellan Alingsås och Göteborg. Alingsås är i dag Sveriges kanske största flaskhals, där det sker flest förseningar på Västra stambanan. På tal om fyrspår behövs det även här, från Stockholm upp till Uppsala, där belastningen är väldigt stor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det går att bygga allt detta samtidigt, men då behöver vi pengar. Vi behöver en separat investeringsbudget, och vi behöver också mer pengar i den ordinarie budgeten.

Jag vill påminna om att när vi byggde järnväg för första gången i Sverige byggde vi Västra stambanan, från Stockholm till Göteborg, och Södra stambanan, från Malmö till Stockholm, på ungefär tio år. När var det? Jo, det var 1860. På 1800-talet byggde man järnväg fortare än vad vi gör i dag, och det är något att reflektera över, tycker jag.

I vårt budgetförslag gör vi också stora öronmärkta satsningar på cykelinfrastruktur. Vi behöver regionala sammanhängande leder för ökad cykling i Sverige. Glädjande nog är cykel det enda trafikslag som faktiskt har ökat under pandemin. Det är positivt att fler har hittat till cyklarna för att ta sig till och från jobbet exempelvis, och detta vill vi i Vänsterpartiet slå vakt om genom att investera mer i cykelinfrastruktur. Men då måste det bli tryggare att cykla, och det blir det genom att man bygger separat infrastruktur för cykel för att cyklisterna inte ska trängas mitt ute i körbanan bland bilar och lastbilar etcetera.

Fru talman! Jag skulle vilja avsluta med att säga några ord om hållbara godstransporter. Jag har talat här om vikten av att vi människor och personer ska kunna transportera oss på ett mer hållbart sätt, men det gäller också godset, inte minst. Vi vet att det blir allt trängre på våra motorvägar. Det är allt fler lastbilar som kör gods på våra motorvägar i dag, och en stor del av dessa transporter skulle kunna flyttas över till järnvägen eller sjöfarten. En stor del av utsläppen från transportsektorn sker just genom godstransporter på lastbil.

Vi i Vänsterpartiet har en plan för att göra överflyttningen från väg till sjöfart och järnväg så att vi får hållbara godstransporter. Vi vill införa en vägslitageavgift så att det kostar lite mer att köra lastbil på våra vägar. Vi vill också ha ett ekonomiskt stöd till godspendlar, alltså att man kör gods på järnväg. Om vi går in med ett ekonomiskt stöd kan vi kicka igång ett antal godspendlar som snart kommer att bära sig själva.

Vi vill också ge separat stöd till sjöfarten så att vi kan flytta över godstransporter från väg till sjöfart. Är det inte lite märkligt att Sjöfartsverket i dag helt och hållet finansieras genom avgifter? Konsekvensen blir ständigt höjda lots- och farledsavgifter som försvårar överflyttningen av gods till sjöfarten. Detta måste vi ändra på. Vi behöver också stödja tågfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Rostock så att mer gods kan transporteras den vägen.

Det är glädjande att så många här inne vill lyssna på Vänsterpartiets politik för hållbara transporter. Nu kommer jag till min slutkläm. Vi i Vänsterpartiet gör den största satsningen av alla partier i denna församling på att ställa om transportsektorn i Sverige. Vi gör det därför att vi måste få ned utsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030. Klimatkrisen är akut. Den är här och nu. Vi i Vänsterpartiet kallar detta för en röd politik för grön omställning.

Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Tony Haddou och Håkan Svenneling (båda V).

(forts. § 11)


Anf. 92 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag lovar att inte vara riktigt lika långrandig.

Kommunikationer

Det finns spännande saker som man kan se när man är ute och rör sig i stadsmiljö. Vid något tillfälle såg jag en graffiti där det stod ungefär: Var realistisk. Kräv allt nu!

Det var lite av den känslan som jag fick när jag lyssnade på Jens Holms anförande. Temat var ungefär: Vi i Vänstern lovar allt gott till alla, och någon annan betalar.

Jag har en liten fundering. När ni har höjt alla de skatter som det redogjordes för, jobben har lämnat landet och näringslivet har etablerat sig någon annanstans, hur har ni då tänkt att betala för all denna goda infrastruktur?


Anf. 93 Jens Holm (V)

Fru talman! Sett i ett historiskt perspektiv skulle jag säga att våra skattehöjningar trots allt är ganska modesta. Men jag tycker att den fråga som man måste ställa sig är om man tar klimatutmaningen och de andra utmaningar som vi har i Sverige på allvar. Om man gör det vill man göra någonting åt de stora orättvisor som vi har i vårt land. Då är det som vi i Vänsterpartiet säger, att rika storföretag och banker får vara med och betala mer. Vill man också göra någonting åt den akuta klimatkris som vi befinner oss i får de som smutsar ned mycket vara med och betala - allt enligt principen att förorenaren betalar. Det är Vänsterpartiets politik, och det är så vi finansierar denna oerhört ambitiösa omställning av transportsektorn.

Jag skulle vilja säga att det är endast Vänsterpartiet som har en plan för hur vi verkligen ska ställa om transportsektorn i Sverige.

När jag läser Kristdemokraternas förslag här ser jag till och med att de vill dra ned på pengarna till internationell tågtrafik. Det är verkligen att backa in i framtiden.

Magnus Jacobsson, tror inte Kristdemokraterna på järnvägen? Vill ni inte att fler ska åka tåg även internationellt?


Anf. 94 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Det som jag noterar när jag lyssnar på ledamoten Jens Holm är faktiskt en variant av skattenationalism. Vi andra försöker jobba inom EU-systemet och rigga så likvärdiga regler som möjligt. Och vi försöker få ett koldioxidsystem med utsläppshandel att fungera. Det börjar faktiskt fungera riktigt bra. Man ser att prisbilden har rört på sig. Detta börjar sätta tryck på näringslivet.

Fru talman! Men trots detta vill Vänsterpartiet att de svenska företagen ska ha det ännu lite svettigare än alla sina konkurrenter. Det är klart att man kan driva denna linje. Man kan alltid säga: Lite mer skatt. Det är inte så mycket. Det är modest just nu. Vi ska bara höja så att vi ligger högst i världen och högst i EU.

Men detta får konsekvenser. Det får konsekvensen att jobb lämnar Sverige. Och det får konsekvensen att vi inte har råd med en god miljöpolitik.


Anf. 95 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick något svar på varför Kristdemokraterna föreslår neddragningar på internationell tågtrafik i sitt budgetförslag. Jag kan försäkra Magnus Jacobsson om att vi även inom EU vill att fler ska ta ett större klimatansvar.

Det var bra att Jacobsson tog upp just priset på utsläpp inom EU. Jag har själv suttit i EU-parlamentet, och jag kan tala om för församlingen att varje gång vi lade fram ett förslag som handlade om att priset på att släppa ut måste öka inom EU:s utsläppshandel var det högern, inklusive Kristdemokraterna från Sverige, som röstade emot. Varje gång, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Magnus Jacobsson säger en sak, men i praktiken gör hans parti något helt annat.


Anf. 96 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Det var mycket som Jens Holm hann med under sitt 13-minutersanförande.

Jag vill ta upp en principiell fråga. Vi har alla skrivit under på klimatmålen och omställningen. Det var mycket fokus i Jens Holms anförande på att flytta över trafik till järnväg. Tåg och järnväg är alltid bra, och bil är i princip alltid dåligt.

Det som förvånar mig i resonemanget är frågan om den enorma teknikutvecklingen. Det tar lång tid och är dyrt att bygga järnväg. Hur ska man hämta hem alla de klimatskulder som man bygger upp under tiden man bygger järnväg om biltrafiken är fossilfri när järnvägarna är färdiga? Det är tänkbart att det ser ut så. Då finns ingen möjlighet att hämta hem den klimatskuld som har byggts upp under byggtiden. Då är båda trafikslagen klimatneutrala, och då pratar vi om att skapa ett effektivt trafiksystem i stället för att satsa ensidigt på ett trafikslag.


Anf. 97 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag skulle vilja korrigera Maria Stockhaus en aning vad gäller utbyggnad av järnväg. Det är klart att det tar tid, men det går att bygga ut järnväg relativt fort.

Nu finns förslag om att bygga Rail Baltica genom de baltiska länderna. Man planerar att bygga den 85 mil långa nya järnvägen på mindre än tio år.

Jag nämnde i mitt anförande att när de första stambanorna byggdes, Västra stambanan och Södra stambanan, i slutet av 1800-talet, gjordes det på tio år. Det är fantastiskt, så det är klart att det går.

Stockhaus har helt rätt i att vi behöver göra saker här och nu. Det är därför som vi föreslår en vägslitageavgift, det vill säga en avgift på tunga, smutsiga lastbilstransporter för att vi ska flytta över fler godstransporter och få in pengar till omställningen av transportsektorn. Det är något som numera också välkomnas av de svenska åkeriföretagen. Men Moderaterna verkar krampaktigt hålla sig kvar vid att detta får man absolut inte göra. Tågen ska betala banavgifter, men varför ska inte lastbilarna betala för sina utsläpp?

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är fantastiskt om det går att ställa om den svenska fordonsflottan så att den elektrifieras. Vi vill också göra något åt de fordon som finns här och nu genom att ge ett extrastöd till konvertering, så att bilar kan byggas om så att de kan köras på biogas, etanol etcetera. Ett sådant stöd ser jag inte att Moderaterna har i sitt budgetförslag.

Även om Moderaterna pratar fint om omställning av transportsektorn, vet vi att det mest konkreta som Moderaterna gör nu är att sänka drivmedelsskatterna så att utsläppen kommer att öka ännu mer från vägtransporterna, med 150 000 ton redan nästa år.

Fru talman! Varför backar Moderaterna in i framtiden?


Anf. 98 Maria Stockhaus (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag skulle också önska att det gick att bygga all typ av infrastruktur mycket snabbare än vad som händer i Sverige just nu. Så som man hanterar infrastrukturinvesteringar, kostnadsbilden och tidsperioden för att bygga, är bedrövligt. Men man kan inte argumentera utifrån någon önskesituation där det tar tio år att bygga järnväg.

Miljötillstånd och överklaganden gör att det faktiskt inte är möjligt att bygga på tio år i dagsläget. När det gäller höghastighetsjärnvägen pratar vi om 2045 tidigast. Då kommer situationen när det gäller utsläpp från vägtrafik att vara en helt annan.

Hur ska man hämta hem den klimatskuld som byggs upp när man bygger järnväg om fossilfria transporter finns i andra trafikslag?


Anf. 99 Jens Holm (V)

Fru talman! Det känns som att Moderaterna drömmer sig in i framtiden. Utsläppen ska bara försvinna från vägtransporterna. Men en sak är säker, nämligen att om bensinskatten sänks kommer utsläppen att öka. Prognosen är 150 000 ton redan nästa år.

Vi i Vänsterpartiet gör två saker. Vi investerar i dem som ställer om, vi investerar i kollektivtrafiken, vi investerar i ny järnvägskapacitet och vi säger nej till att bygga nya motorvägar, till exempel förslaget Tvärförbindelse Södertörn. Det har dömts ut av Naturvårdsverket därför att den kommer att leda till ökad bilism och ökade utsläpp.

Moderaterna får gå hem och se över sin politik om den ska hänga ihop miljö- och klimatmässigt.


Anf. 100 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Klimatkrisen är här och nu, sa ledamoten Jens Holm. Det kan vara sant. Men då måste man fundera över varför man ska lägga ned en mängd pengar i något som inte ger resultat förrän 2045, när vi står här med lågt hängande frukter och kan göra något åt problemet här och nu.

Jag tänker på godstransporter. Jens Holm sa att lastbilstransporter är smutsiga. De har blivit smutsigare. Vad beror det på? Jo, det är för att regeringen har varit passiv i fråga om att komma åt den olagliga trafiken. Det smugglas in enorma mängder bränsle i Sverige som dessa lastbilar kör med. Man flyttar från fullstora ekipage ned till 40-tonnare. Det går alltså tre EU-dragare på två fullstora svenska lastbilar.

Detta kan man göra något åt nu. Varför gör man inte det? Här kan vi göra något direkt där vi står, med mycket små medel. Varför har ni varit så passiva, Jens Holm? Ni vet att vi sverigedemokrater har drivit frågan.


Anf. 101 Jens Holm (V)

Fru talman! Man kan inte anklaga Vänsterpartiet för att vara passivt i frågan om miljömässig och social dumpning av godstransporter i Sverige. Vi driver frågan i EU-parlamentet, och vi driver den här i Sveriges riksdag.

Det är helt sant att det finns många utländska ekipage som kommer in i Sverige. Förarna har dåliga villkor och dåliga löner. Det finns fordon som körs här som inte borde köras på svenska vägar.

Ett av våra förslag, förutom att EU:s mobilitetspaket måste stramas upp och att det måste ske fler kontroller på våra vägar, är att inrätta en vägslitageavgift för de tunga transporterna. Då får vi in alla transporter i ett system, utsläppen minskar och transporterna kan kontrolleras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Är Sverigedemokraterna beredda att införa en vägslitageavgift, ungefär som det förslag som de svenska åkeriföretagen och svenska tågföretagen har lagt fram?

Thomas Morell pratar om lågt hängande frukter för att minska utsläppen. Vi i Vänsterpartiet anslår extra pengar till godspendlar på järnväg. Det gör inte Sverigedemokraterna i sitt budgetförslag. Vi anslår extrapengar till järnvägsfärjan mellan Trelleborg och Tyskland, så att det ska finnas redundans att ha hållbara transporter även den vägen. Vi föreslår sänkt banavgift för järnvägen så att mer gods och persontrafik ska flyttas över till järnvägen. Det är inget som Sverigedemokraterna föreslår.

Det Sverigedemokraterna gör är att sänka drivmedelsskatterna så att utsläppen ökar med 150 000 ton. Vad är det för slags klimatpolitik? Thomas Morell sa att det kan vara sant att klimatkrisen är här. Då vill man fråga: Är klimatkrisen här, Thomas Morell? Tror Thomas Morell att människan påverkar klimatet, och borde vi inte göra något åt det? Jag ser inte det i Sverigedemokraternas politik.


Anf. 102 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Att jag ställde frågan på det viset var för att det som förslaget som kommer från Vänsterpartiet handlar om är så långt bort i tiden att det inte verkar som att klimatkrisen står för dörren. Då hade ni agerat mycket snabbare. Det är det ena.

Det andra är att den vägslitageavgift som ni föreslår kommer att drabba folk som bor ute på landsbygden, för det kommer att bli dyrare med matproduktion och med skogsindustri. Att bara införa en vägslitageavgift rakt upp och ned är inte lösningen. Vi har föreslagit att alla som kör i Sverige med utländska fordon ska betala en vägavgift motsvarande den som man har i Tyskland och som kallas Maut. Då betalar varenda en som kör på det svenska vägnätet.

Ni får läsa på lite grann när det gäller Sverigedemokraterna. Vi har föreslagit ganska stora järnvägssatsningar, bland annat på Inlandsbanan och fyrspår ned till Göteborg för att öka kapaciteten på järnvägsnätet. Det gör vi på mycket kortare tid än vad det tar att få igång det här föreslagna höghastighetståget. Här snackar vi om politik i verkligheten.


Anf. 103 Jens Holm (V)

Fru talman! När jag tittar på Sverigedemokraternas budgetförslag ser jag att man satsar ungefär en tiondel så mycket som Vänsterpartiet gör på utveckling av transportinfrastrukturen. Sverigedemokraterna satsar en halv miljard och Vänsterpartiet 4,5 miljarder. Det är ganska stor skillnad.

Den vägslitageavgift som vi i Vänsterpartiet vill ha är förstås avståndsdifferentierad, så ju kortare transporten är, desto lägre blir avgiften. Det finns också en möjlighet att undanta vissa vägar i glesbygd. Det är alltså ett väldigt genomtänkt och bra förslag.

Återigen: Med Sverigedemokraternas politik är det enda vi vet säkert att vi kommer att få ökade utsläpp av växthusgaser nästa år, för så blir det när man sänker drivmedelsskatterna. Det är helt fel väg att gå.


Anf. 104 Teres Lindberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Vårt land, precis som många andra länder, befinner sig i ett allvarligt läge. I början av veckan kom nya rekommendationer i relation till att smittspridningen ökar.

I morse åkte jag åkte extra tidigt med kollektivtrafiken till Riksdagshuset med ambitionen att undvika den värsta trängseln. Jag noterade att det var många som gjorde det valet - det var trångt. Jag noterade också att det var väldigt få som följde de senaste rekommendationerna om att använda munskydd vid trängsel i kollektivtrafiken.

Fru talman! Vi måste hjälpas åt för att skydda oss själva, för att skydda våra nära och kära och, det kanske allra viktigaste, för att hjälpas åt att inte överbelasta sjukvården utan se till att vården kan ges till den som behöver den allra mest och att den finns tillgänglig när den behövs.

Fru talman! Det är tid för investeringar. Med rätt prioriteringar och investeringar kan vårt land ta sig bra ur den här krisen, och vi kan bygga Sverige starkt.

Före sommaren beslutade vi i den här kammaren om en ny ekonomisk ram för den kommande investeringsplanen som totalt omfattar 799 miljarder kronor. Det är en ökning på 176 ½ miljard jämfört med föregående period. Därtill kommer medel från banavgifter och trängselavgifter. De beräknas totalt uppgå till 77 miljarder, så vi pratar om 876 miljarder kronor.

Investeringar i infrastruktur behövs, och de behövs kanske extra mycket just nu. De skapar framtidstro och nya jobb, och inte minst får de vårt land att fungera bättre.

Det är viktigt att komma ihåg att när staten gör stora satsningar måste utgångspunkten vara att vi gör det för att knyta ihop landet. Vi gör satsningar som stärker vår konkurrensförmåga, och vi gör tydliga näringspolitiska prioriteringar. Men framför allt måste vi klara de utmaningar som vi har undertecknat i Parisavtalet och de åtaganden som också lyftes under FN:s klimatmöte i Glasgow för bara en månad sedan.

Vi ska klara omställningen för att kunna se våra barn och barnbarn i ögonen och säga att vi i vår generation gjorde vad vi kunde och tog de nödvändiga besluten. Ska vi fullfölja 1,5-gradersmålet och klara de höga ambitioner som vi själva har satt upp med en fossilfri fordonsflotta blir det ett stort beting på transportsektorn och infrastruktursektorn. Då måste mer gods kunna transporteras på järnväg eller med sjöfart. Då måste lastbilstransporterna bli effektivare. Då måste vi fortsätta modernisera fordonsparken. Då måste flyget kunna bära sin egen miljöpåverkan. Det här måste vi klara av om vi ska kunna ställa om.

Fru talman! Utgiftsområde 22 handlar om att leva upp till de transportpolitiska målen som övergripande handlar om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Vi har därtill ett funktionsmål som handlar om transportsystemets utformning och funktion.

Vidare har vi ett hänsynsmål som handlar om själva utformningen och funktionen - dels att ingen ska kunna dödas eller skadas allvarligt i trafiken, dels de övergripande generationsmålen för miljön och miljökvalitet som ska bidra till allas vår hälsa.

Kring det här finns också mätbara etappmål som är formulerade. De här målen är vi överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Etappmålet för klimatet handlar om att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. På det stora hela handlar det om en fossilfri fordonsflotta till 2045. Därför bekymrar det mig att det brunblå samarbetet väljer att gå fram med en skattesänkning på drivmedel samtidigt som vi vet att en tredjedel av utsläppen kommer just från transportsektorn.

Man kan kanske tycka att det är behjärtansvärt att de stackars människorna som bor där bilen är det enda alternativet får lite lägre kostnader för att fylla tanken. Men med handen på hjärtat: Ska vi ha en fossilfri fordonsflotta 2030 måste det finnas ett kraftfullt omställningstryck.

Det är också så att den skattesänkning på 50 öre, som det handlar om, ger en sänkning på 35 kronor per gång man fyller tanken för den som har en stor, tung suv. Ärligt talat finns det så många andra bra reformer för att underlätta för folk som bor i glesbygd som man skulle kunna ta fram för den kostnad som detta faktiskt innebär i våra finanser.

Fru talman! Vi har som sagt stora utmaningar för att klara de transportpolitiska målen. Man blir då lite bekymrad när man ser hur budgethanteringen har varit här i riksdagen. På totalen har regeringen lagt fram en budgetproposition med 74 miljarder i viktiga reformer. På vårt område handlar det om 77 miljarder, och här finns inga förändringar medan man på andra områden har prioriterat om.

Samtidigt känns det här inte riktigt seriöst. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna har lagt egna reservationer till att börja med, alltså egna budgetförslag som man nu faktiskt har röstat ned. Man väljer att inte gå vidare med dem utan att faktiskt gå vidare med en rödgrön budget. På vårt utgiftsområde är det exakt samma budget.

Samtidigt är det här en stor helhet, och därför väljer vi socialdemokrater att inte delta i beslutet. Men förfarandet känns verkligen inte seriöst, och det känns inte seriöst gentemot väljarna att man inte visar upp vad man vill och vad väljarna ska stå inför fram till nästa val. Det är tio månader kvar.

Jag skulle vilja understryka, fru talman, för både väljare och åhörare att vill man ha mer ordning i svensk politik och svensk ekonomi finns det ett enkelt sätt, och det är att rösta på Socialdemokraterna när vi går till val nästa höst.

Fru talman! Grundläggande för oss socialdemokrater är att de olika trafikslagen kompletterar varandra. De behövs alla i ett modernt, välorganiserat och fungerande samhälle. Det ska fungera över hela landet och jämna ut klyftor samtidigt som transportsystemet ska bli hållbart.

Laddinfrastrukturen för elbilar blir allt viktigare, och trafiksäkerheten kommer alltid att vara central för oss socialdemokrater. Ingen ska behöva dö i trafiken.

Inte minst ska transportsektorn kännetecknas av ordning och reda. Transportpolitiken handlar ju om att säkerställa en samhällsekonomisk effektivitet och en hållbar transportförsörjning.

På digitaliseringsområdet handlar det om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Men vi befinner oss i ett allvarligt läge på vårt område. Att ha bra uppkoppling har blivit en förutsättning för väldigt många att ens klara av sitt arbete. Därför tillför vi stora resurser till bredband i glesbygd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Kollektivtrafiken måste fungera. Vi tillför en extra miljard till kollektivtrafiken för att de ska kunna hantera de problem som pandemin har medfört.

Fru talman! Det finns mycket att säga. Jag inser att jag inte ska dra ut alltför mycket på tiden. Men jag skulle avslutningsvis ändå vilja framhålla att det är bra och viktiga reformer som kammaren behandlar här i dag. Det är ju trots allt ett rödgrönt förslag på utgiftsområde 22.

Det tidigare rambeslutet visar på en del kontraproduktiva delar när det handlar om att klara de transportpolitiska målen, och det beklagar jag verkligen. Men när Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna bär fram en rödgrön regerings budgetförslag på trafikutskottets ansvarsområde visar det ändå på ett samförstånd, och det tycker jag är bra. Och i dag kunde vi läsa att Moderaternas partiledare närmar sig Socialdemokraterna också när det gäller att säkra kapaciteten på Arlanda och att lägga ned Bromma.

Vi behöver verkligen ha samförstånd och långsiktiga spelregler när det gäller infrastrukturplaneringen. Och kanske, fru talman, har vi en ny tid att vänta.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Johan Büser och Jasenko Omanovic (alla S).


Anf. 105 Jens Holm (V)

Fru talman! Teres Lindberg sade något väldigt viktigt, att det handlar om att vi måste kunna se våra barn och barnbarn i ögonen för den politik som vi för här nu. Precis så är det. Det vi gör i dag kommer att påverka framtida generationer, och det är extra sant vad gäller infrastrukturpolitik eftersom det är så långa ledtider och stora investeringar.

De 799 miljarder kronor som föreslås i den nationella infrastrukturplanen räcker inte för att lösa våra stora utmaningar. Vi har 77 miljarder kronor för kommande år i den här budgeten.

När jag pratar med Norrbotniabanan säger de att förslaget till ny infrastrukturplan är för lite och för sent. Nya Oskustbanan, som vill ha dubbelspår hela vägen upp till Härnösand, frågar sig: Varför får vi nu nedskärningar på vårt område? Västra stambanan säger i en kommentar till Trafikverkets förslag att det inte kommer att lösa Alingsås som Sveriges största flaskhals, eftersom man inte bygger det aviserade fyrspåret.

Vi i Vänsterpartiet anser att vissa infrastrukturprojekt är så stora att de lämpar sig bättre att finansieras med lån. Och de svenska statsfinanserna är nu också väldigt goda, så det är inga större problem att ta lån för att bygga till exempel nya stambanor för höghastighetståg eller liknande. Om vi inte gör det kommer vi att underinvestera. Då lägger vi över ansvaret just till våra barn och barnbarn för att vi inte löser de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålet.

Därför vill jag fråga Teres Lindberg som i första hand socialdemokrat, inte som företrädare för regeringspartiet S: Anser Socialdemokraterna att det kan vara lämpligt att lånefinansiera vissa objekt i den nationella infrastrukturplanen, och vilka skulle det i så fall kunna vara?


Anf. 106 Teres Lindberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Vi socialdemokrater har ju ganska nyligen haft partikongress, och vi har beslutat om och är redo att gå från ett överskottsmål till ett balansmål. Det är klart att det också förändrar vår syn på hur man finansierar saker.

Däremot tror jag att vi alltid ska vara lite försiktiga med att tro att lånefinansiering alltid löser allt, för även om man lånar pengar till ett projekt måste det ju betalas. Att låna pengar är ju inte en gratislösning. Infrastrukturministern har också under hela mandatperioden varit tydlig med att det faktiskt inte finns några gratisluncher. Hur vi än väljer att finansiera saker måste det betalas, och det är ju skattebetalarnas pengar vi pratar om.

Det kanske viktigaste som vi har att göra som folkvalda och beslutsfattare är att alltid se till att vi hittar den bästa möjliga finansieringslösningen och dessutom ser till att vi får så mycket pang för pengarna som möjligt, alltså att det inte är pengar som rinner ut och inte går till det som vi faktiskt har beslutat att de är avsedda för. Vi ska se till att vi har effektiva beslutsprocesser, effektiva myndigheter och bra upphandlingsförfaranden. Det gör att vi får ut så mycket som möjligt av de investeringar vi gör. På det sättet kan vi få ut betydligt mer infrastruktur för pengarna än vad vi får i dag.


Anf. 107 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag håller helt med om att vi måste få ut det mesta möjliga för våra pengar, att vi måste ha bättre offentliga upphandlingar, mer effektiva myndigheter och kortare ledtider. Det är lite en självklarhet, men det måste man alltid jobba aktivt med.

Det jag saknar i Socialdemokraternas politik i dag är en riktig anda av samhällsbygge. Det är som att man har glömt bort hur man bygger ett samhälle rättvist och hållbart med en långsiktig horisont. Om man ska göra det behövs det mycket pengar.

Det fungerar inte att krona för krona finansiera bygge av nya stambanor, som kanske kostar 300 miljarder kronor. Ett lån skulle påverka vår statsskuld med ett par procentenheter. Det är inte särskilt mycket, men det skulle lösa mycket av de utmaningar som våra barn och barnbarn annars måste hantera. Varför lägger Socialdemokraterna över ansvaret till våra barn och barnbarn?


Anf. 108 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag håller inte alls med Jens Holm här.

Det som vi just nu ser i norra Sverige är ett typexempel på socialdemokratiska framtidsvisioner, alltså satsningar på investeringar och på grön tillväxt.

Det är ingen slump att det görs enorma investeringar just nu som handlar om just framtidsbygget. Det handlar om de framtida jobben, och det handlar om framtida järnvägar som kommer till nytta för alla.

Den gröna omställningen hade aldrig skett om vi inte under två mandatperioder hade haft en socialdemokratisk regering som envetet drivit de här frågorna. Vi kan möta framtiden genom att visa att vi i Sverige går före och klarar av omställningen och samtidigt ser till att vi skapar de gröna jobben, så att människor har jobb, kan betala skatt och leva och må bra i Sverige, att vi tillsammans kan skapa det goda samhället.


Anf. 109 Thomas Morell (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Jag måste säga att jag blev lite irriterad under ledamotens anförande, för hon satte citationstecken kring dem som är tvungna att fylla sin bil. Det var lite nedlåtande mot de människor som bor ute i landsbygden och inte har något alternativ till just den egna bilen utan är tvungna att ha bil för att ta sig till och från jobbet och kunna köra barnen till deras aktiviteter. Jag tycker att det är en mycket märklig syn på de människor som inte har någon annan möjlighet.

Vad vi pratar om är att ställa om vårt samhälle till biogas- och vätgasdrift eller exempelvis eldrift på den tunga sidan. Där har man nu en stor framgång med lastbilar från de två stora tillverkarna i Sverige som kör fullstora ekipage med eldrift.

Den stora puckeln där handlar ju om att få ut ström så att man kan ladda dem. Men vi kan inte tillåta oss att privatpersoner och företag inte har pengar över för att kunna investera i nya fordon. Drar vi undan de ekonomiska förutsättningarna blir det ingenting kvar av omställningen. Den här synen på människor som bor utanför tunnelbanans täckningsområde ogillar jag å det mest bestämda. De som finns där ute i landet är tvungna att ha bilen för att klara sin vardag. De bidrar till att samhället klarar sig. De bidrar med skatteintäkter. Ha inte en syn på dessa människor som om de vore en belastning!


Anf. 110 Teres Lindberg (S)

Herr ålderspresident! Jag har verkligen inte synen att glesbygden skulle vara en belastning. Det är faktiskt precis tvärtom. Jag tycker verkligen att man ska kunna leva och bo i hela landet. Vi socialdemokrater är varken mot bilar eller bensin. Däremot tror jag inte att en skattesänkning som i praktiken innebär att det kostar 35 kronor mindre att fylla en 70-literstank löser glesbygdens problematik. Vi behöver ha helt andra åtgärder. Det är snarare ett gynnande av storstadsborna som blir dilemmat - de flesta människor bor ju i de stora städerna, och det är de som tjänar mest på skattesänkningen, om man nu tittar på grupperingar.

Jag tycker att detta är fel. Jag tycker att vi i stället borde lägga resurser på att klara klimatutmaningen och se till att vi har en laddinfrastruktur som gör att man även i glesbygden kan köra till exempel elbilar, vätgasbilar eller vad det nu är för infrastruktur man behöver. Det är ju det vi ska lägga resurserna på. Ni väljer nu att dra ned på resurserna till statskassan. Dessa medel skulle vi kunna satsa på andra saker för att man ska kunna bo och leva i glesbygd. Det är ju ni som gynnar storstadsborna, inte tvärtom.


Anf. 111 Thomas Morell (SD)

Herr ålderspresident! Det gäller att lyssna på vad de boende på landsbygden säger om sina förutsättningar att klara vardagen. Vi kan som exempel ta jordbruket, som har skyhöga bränslekostnader i dag. Lägg därtill att man får betala skyhöga energipriser för den el man köper. Som lök på laxen kommer dessutom priset för gödsel, som ligger rekordhögt. Det slår undan förutsättningarna för vår matproduktion. Det slår undan förutsättningarna för att vi ska ha ett samhälle som klarar det mest basala. Vi måste vara med i matchen och se vad som händer utanför storstäderna. Det är där matproduktionen och industriproduktion sker. Det är där skogsindustrin och all annan tung industri som vi har finns. Där måste också människor kunna leva och bo.


Anf. 112 Teres Lindberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Det blir kontraproduktivt om man tror att man ska komma till rätta med de ökade drivmedelspriserna genom att sänka drivmedelsskatten. Det blir närmast fånigt, för det handlar ju inte om det. De stora kostnadsökningarna har ju inte alls berott på skatten utan på brister i raffinaderikapaciteten som en följd av pandemin och på att oljepriset gått upp. Det är saker som vi inte kan styra här. Detta försöker man möta genom att göra en skattesänkning som motsvarar 35 kronor per tank. Det blir närmast fånigt.

Ska vi klara av att garantera att människor ska kunna bo i hela landet och leva ett bra och värdigt liv är det inte de här 35 kronorna som kommer att lösa det, utan det är helt andra faktorer. Det handlar om att våga satsa på järnvägen och att våga komma med förslag som möjliggör att man kan leva och bo i hela landet. Er politik gynnar bara storstadsborna. Det blir jättelöjligt när ni säger att det är en glesbygdspolitik, när det egentligen är så att de stora pengarna går till de rika i städerna.


Anf. 113 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! Jag begärde replik därför att jag upplevde att ledamoten Lindberg i sitt anförande - säkerligen omedvetet - var negativ eller till och med lite arrogant gentemot landsbygden. Det tyckte jag var trist. Jag skulle rekommendera ledamoten att lyssna på sitt eget anförande sedan. Vi är åtminstone två i rummet som uppfattade det så, och då finns det nog risk för att en och annan åhörare också gjorde det. Jag är väldigt glad för ledamotens senare kommentar till detta och tror att den är helt korrekt. Jag har nämligen aldrig uppfattat ledamoten som negativ mot olika delar av landet. Men som sagt reagerade jag, herr ålderspresident, på anförandet.

När det sedan gäller sakfrågan är det klart att man kan ha synpunkter på den riksdag vi har i dag. Jag brukar ibland när jag är ute i skolor beskriva det som att det i någon mening finns tre block i riksdagen. Vi har inte längre riktigt den situation som åtminstone jag varit van vid sedan jag växte upp, där det är tydligt vad som är höger och vänster och vad som är borgerligt och socialistiskt. Det ser lite annorlunda ut.

Om då det som från början är en budgetreservation sedan blir ett budgetbetänkande är det klart att riksdagen inte riktigt är riggad för att ta hela systemet. Det är absolut ingen hemlighet att vi kristdemokrater har lagt fram en egen budgetmotion på det här området. Men nu när vi väl går in och röstar kommer vi att rösta likadant, precis som ledamoten säger. Det finns frågor jag skulle vilja lyfta fram, framför allt gällande finansieringen. Det tänker jag återkomma till i min nästa replik.


Anf. 114 Teres Lindberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Jag ber verkligen om ursäkt om jag uppfattades som arrogant gentemot glesbygden. Både personligen och som socialdemokrat är jag helt övertygad om att politiken har en utmaning i att se till att man ska kunna leva, bo och verka i hela vårt land. Företagen ska fungera. Människor ska kunna leva ett bra liv. Barn och unga ska kunna ta sig till skolan på ett vettigt sätt. Då är infrastrukturen helt central. Jag hade önskat att fler i den här kammaren klarade av att se det.

Vi pratar om 35 kronor för en 70-literstank. Det är ju nästan lite fånigt att tro att det ska lösa glesbygdens problem. Det är snarare tvärtom. Det gör ju att vi inte kommer att ha tillräckligt med resurser för att lösa de verkliga problem och utmaningar vi har i glesbygden. Vi har ett land som geografiskt är väldigt stort men befolkningsmässigt är väldigt litet. Mycket av våra naturresurser, vår industri och så vidare finns i glesbygd. Att hela landet ska fungera är därför ett riksintresse. Där ligger våra verkliga utmaningar.

Min frustration beror på att detta landar så fel. Dessa förslag ligger förvisso inte inom vårt utgiftsområde utan inom ramen för skatteutskottets områden, men de har påverkan på vårt utgiftsområde. Jag tycker att det här är synd, för jag hade så gärna sett att vi gjorde mer saker för att glesbygden ska fungera.


Anf. 115 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! I den sista delen delar jag Teres Lindbergs uppfattning. Jag har vid ett par tillfällen här i kammaren och även internt i partiet försökt väcka frågan om hur vi egentligen ska se på den långsiktiga finansieringen. Det skedde en stor förändring 1975/76, tror jag att det var, där man bytte finansieringsmodell och gick från en investeringsbudget till den budgetmodell vi har i dag. Är jag rätt påläst sjönk investeringarna från 2 procent av bnp till 1 procent av bnp. Det är klart att en så lång tid av underfinansiering har lett till de stora problem vi ser i dag.

Vi kristdemokrater har vid flera tillfällen lagt fram förslag om bompeng. Vi har pratat om en helt ny bränsle- och fordonsbeskattning. Vi har pratat om alternativbeskattning. Vi har lyft fram exempel som Arlandabanan och Öresundsbron. Jag tror att den frågan kommer, även om den kan beröra ett annat utskott. Vi kommer att vara tvungna att prata mer om den frågan.

Nej, vi har inte lanserat 50 öre som den stora frälsaren för hela världen. Men det var en signal om att vi bryr oss.


Anf. 116 Teres Lindberg (S)

Herr ålderspresident! Det är detta som gör oss så frustrerade. Det är ju inte bara vi socialdemokrater eller vi politiker i den här kammaren, utan också hela den samlade forskningen och den ekonomiska forskningen, som lyfter fram att vi måste höja drivmedelskostnaderna radikalt för att vi ska klara klimatmålen. Vi kommer aldrig att klara dem annars.

Nu är inte jag beredd att höja drivmedelsskatten. Men samtidigt är det helt kontraproduktivt att sänka den. I hur många steg vill ni göra det? Det är verkligen helt fel väg att gå. Vi måste göra helt andra saker som ser till att vi både klarar klimatutmaningarna och att Sverige är ett bra land att leva och verka i över hela landet och även i glesbygd.


Anf. 117 Mikael Larsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Utgiftsområde 22 Kommunikationer - kan det vara det viktigaste utgiftsområdet som kommer att debatteras? Det kanske det är. I alla fall är det frågor som påverkar och engagerar människor årets alla dagar.

Vi vill ha bra vägar, en järnväg som fungerar och att det ska gå att ringa var vi än befinner oss. Vi vill ha ett bra bredband uppkopplat så att vi ska kunna jobba både hemma och på arbetet. Vi vill att flyget ska kunna ta oss inom Sverige och utomlands. Vi vill att det ska finnas en sjöfart för transport av både människor och gods. Infrastruktur handlar också om att göra det enkelt för människor att resa och ta sig från en plats till en annan. Därför behöver vi hela tiden tänka i hela resan-perspektivet.

Jag kan ta mig själv som ett exempel. Hemma i Björketorp i Sjuhäradsbygden måste jag börja med en bilresa för att ta mig iväg någonstans eller börja med en promenad ned till järnvägsstationen för att sedan kunna resa vidare. En resa börjar när du låser din dörr hemma oavsett var du bor. Den börjar inte på en flygplats, en färjeterminal eller en järnvägsstation. Men vi som sitter härinne ska se till att resan dit blir enkel.

Herr ålderspresident! En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och verka i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är lika viktigt som att vi har ett bra bredband som fungerar över hela landet.

Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter och en ökad andel förnybara drivmedel är det som kommer att göra det möjligt att fortsatt ha en hög mobilitet med kraftigt minskad klimatpåverkan. Centerpartiet driver på för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar från inrikes transporter med 70 procent till 2030. I detta arbete har statliga infrastrukturinvesteringar en mycket stor och viktig roll att spela.

Centerpartiet prioriterar att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen och vill även satsa på alternativa finansieringslösningar, göra satsningar på elektrifiering, förnybar energi och mer kollektivtrafik samt att göra ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad. Det är de fem transportslagen flyg, järnväg, sjöfart, väg och it som alla tillsammans skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning och gör det till en bra klimatnytta.

Eftersom Centerpartiet värnar hela landets utveckling är det också av största vikt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet. Möjligheterna att driva företag, bo och leva utanför storstäderna behöver förstärkas, och det behövs därför en fossiloberoende fordonsflotta och investeringar i bättre vägar och järnvägar, kollektivtrafik i form av tåg, bussar och taxi i hela landet utan att man straffbeskattar dem som har långa avstånd.

Herr ålderspresident! Bra vägar i hela landet är en viktig fråga för oss i Centerpartiet. Vi centerpartister möter dagligen människor som just lyfter upp frågan om bättre vägar på landsbygden som både ska kunna trafikeras av privatbilismen men också av godstransporter. Det handlar om att skogen ska kunna tas ut och köras till sågverken, att mjölkbilen ska kunna hämta mjölk och att lantbrukarnas traktorer och maskiner ska kunna klara av att köra på vägarna. Man ska kunna promenera längs med vägarna, kanske med en barnvagn, och det ska vara säkert.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Här vill Centerpartiet årligen de kommande tre åren satsa 300 miljoner kronor mer än regeringen. Pengarna ska gå just till det finmaskiga vägnätet på landsbygden för att stärka det, och det ska införas en lägsta godtagbar standard på landsbygdens vägar. Centerpartiet vill också ta en del av dessa pengar till att fördela till det enskilda vägnätet på landsbygden så att vägföreningar för dessa vägar kan klara av snöplogning, tjälsäkring och få ökad bärighet med framkomlighet året om. Här är Centerpartiet ett av få partier som vill satsa mer på vägarna. I den budget som nu har gått igenom vill vi satsa mer än regeringen. Egentligen är frågan: Var finns övriga större satsningar på det finmaskiga vägnätet på landsbygden?

Herr ålderspresident! Att kunna känna sig trygg och säker när man rör sig i trafiken är viktigt, exempelvis om man kör bil eller promenerar. Därför vill Centerpartiet satsa pengar på att förbättra och se till att landsbygden inte släcks ned genom att vägbelysning tas bort. Den diskussion som har varit om vem som har ansvaret för vägbelysningen är helt absurd: Är det Trafikverket eller är det kommunerna?

Nu kommer människor i kläm för att man dividerar om vem ansvaret ligger på. Här behöver bättre dialog och samverkan till. Men det behöver också skjutas till pengar för att man ska kunna klara av att underhålla, byta och behålla vägbelysningen. Centerpartiet vill satsa 400 miljoner årligen 2022, 2023 och 2024 på detta. Var är övriga satsningar från regeringen och från övriga partier på just detta? Centerpartiet vill inte släcka ned Sveriges landsbygder.

Herr ålderspresident! Infrastruktursatsningar är viktiga oavsett om de görs i städer eller på landsbygden. Det är olika förutsättningar, och det behövs olika infrastrukturlösningar. Dessa ska självklart inte stå emot varandra, utan planering av detta ska ske i landets alla delar.

Med bra infrastruktur knyter vi samman landet. Vi skapar större arbetsmarknadsregioner så att kompetens som kanske behövs i en angränsande region kan förflyttas. Detta har blivit bättre med digitaliseringen. Men satsningar på vägar och järnvägar i städer och på landsbygden måste fortsätta och prioriteras.

Herr ålderspresident! En väl utbyggd infrastruktur för mobiltelefoni och bredbandstjänster är en livsförutsättning för att människor ska kunna fortsätta att bo, verka och driva företag på landsbygden.

Statsminister Magdalena Andersson sa i sin regeringsförklaring att det nu blir storsatsning på bredband. Jag undrar var den storsatsningen på bredband är. Det är inget annat parti än just Centerpartiet som kan säga att man storsatsar på just bredbandsutbyggnaden.

För åren 2022, 2023 och 2024 satsar Centerpartiet 3,4 miljarder på fortsatt bredbandsutbyggnad. Dock kommer detta inte att räcka för att klara de uppsatta mål som finns. Centerpartiet vill satsa mer pengar på fortsatt bredbandsutbyggnad. Men vi vill också se över målen för bredband och mobiltelefoni just för att alla ska få tillgång till bra digital infrastruktur i hela landet. Det viktiga är att vi pratar om vad vi ska använda bredbandet till. Det handlar om arbete, vård- och omsorgstjänster, skogs- och lantbrukets omställning samt att man ska kunna studera på distans. Nu i coronatider har det blivit extra viktigt med just bredband i hela landet.

Herr ålderspresident! Slutligen har riksdagen genom sitt beslut den 24 november 2021 fastställt de samlade utgifterna för utgiftsområde 22 för år 2022. Eftersom Centerpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den fastställda nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Centerpartiets budgetalternativ bör självklart ses som en helhet. Vi väljer därför att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Centerpartiets politik inom utgiftsområde 22.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag vill avslutningsvis önska kollegerna i trafikutskottet en god jul och ett gott nytt år och tacka för gott samarbete och även önska detsamma till kammaren och ålderspresidenten.


Anf. 118 Helena Gellerman (L)

Herr ålderspresident! Vi ska i dag debattera 2022 års budget för utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Jag vill börja med att säga att Liberalerna står bakom vårt särskilda yttrande nummer 4 och att vi inte deltar i beslutet.

Liberalerna har i år lagt en egen budget och kan på det sättet tydligt visa på våra egna prioriteringar och vår liberala politik för att lösa dagens problem och underlätta människors vardag. På området kommunikationer lägger vi störst fokus i budgeten på transportsystemets klimatomställning. Det är en del i Liberalernas reformagenda som ger Sverige förutsättningar att bli världens första klimatneutrala välfärdsland.

Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling framåt. Pålitliga och miljövänliga transporter är viktiga för jobb och hållbar utveckling i hela vårt land. Genom att satsa på klimatsmarta lösningar kan Sverige utvecklas och konkurrenskraften bibehållas.

Inom transportområdet finns en rad mål, inte minst klimatmålet 2030 om 70 procents reduktion av klimatutsläppen. I Trafikverkets underlag för nästa planperiod pekar man på att överflyttning mellan olika trafikslag kan ge många nyttor, men ur klimatsynpunkt bidrar det endast med några procent till målen. Slutsatsen blir att för att nå klimatmålet måste varje transportslag finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp.

Herr ålderspresident! Vägtransporterna står för över 90 procent av våra inrikes utsläpp, och det är här som åtgärderna kan göra störst nytta ur klimatsynpunkt. Elektrifieringen av våra vägtransporter behöver verkligen skyndas på. Liberalerna står bakom bonus malus-systemet som ett sätt att driva på den initiala omställningen av vägtransporterna. Nu börjar dock försäljningen av laddbara fordon närma sig 40 procent, och genom att en elbil enligt prognosen kommer att kosta lika mycket som en fossildriven bil år 2025 lägger nu Liberalerna om vår politik. Vi fasar ut bonusdelen i bonus malus-systemet till 2025 och lägger i stället all kraft på utbyggnaden av laddinfrastruktur.

En undersökning som Kvarndammen bil har låtit Sifo göra visar att 38 procent av de tillfrågade säger att de vill äga en laddbar bil om fem år. Liberalerna ser därför avsaknaden av laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte väljer en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp.

Du måste kunna ladda bilen där du bor och där du jobbar för att uppleva att laddbara bilar finns i ett tillförlitligt system. Här satsar regeringen på tok för lite pengar, och därför lägger vi 3 miljarder till under 2022 och 2023 som är riktade till laddinfrastruktur vid flerbostadshus och vid parkeringar.

Försäljningen av eldrivna personbilar har tagit fart, medan eldrivna lastbilar och arbetsmaskiner är i sin linda. Liberalerna lägger därför 400 miljoner extra de kommande tre åren för investeringsstöd för att underlätta övergången till eldrift också på de tunga fordonen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För att klara omställningen av vägtransporterna behöver också produktionen av biodrivmedel öka kraftigt. Inte minst behöver vi tillvarata råvarorna för produktion av biogas, då bland annat gödsel ändå avger klimatutsläpp. Biodrivmedlen har dock ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, inte minst inom flyget.

Herr ålderspresident! Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Flyget behöver dock också ställa om, och den processen pågår med full kraft. Redan i dag kan man flyga fossilfritt för 300 kronor extra per flygtimme, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt.

Ett flertal flygplatser drivs fossilfritt i dag i Sverige, flera laddstationer för elflyg har redan installerats och i Skellefteå startar under 2022 utbildning för trafikpiloter med fokus på eldrivna flygplan. I dagarna presenterades vätgasflyg för produktion 2035, och svenska Heart Aerospace tar fram elflyg för produktion 2026. Det händer alltså massor runt om i Sverige!

Vi liberaler tror på flygets viktiga funktion i samhället, och för att Sverige fortsatt ska ha en framskjuten position i flygutvecklingen ökar Liberalerna satsningarna på fossilfritt flyg. Det pågående programmet inom ramen för energiforskningen förlängs och kompletteras med ett specifikt program för elflyg på 25 miljoner varje år. Nätverket Fossilfritt flyg 2045 får medel för att fortsätta den samverkansplattformen, och Energimyndigheten får uppdraget att etablera ett samarbete tillsammans med grannländerna för att göra Norden till ett centrum för fossilfritt flyg.

Vi vill ge Svenska kraftnät och Swedavia uppdraget att koordinera förberedelserna för att flygplatserna ska kunna tillhandahålla laddning av elflyg med höga effekter. Uppdraget ska ske i samverkan med de regionala flygplatserna. Vi liberaler anser också att Bromma har en mycket viktig funktion att fylla i utvecklingen av elflyg.

Svensk sjöfarts betydelse för Sverige kan inte nog betonas. 90 procent av den internationella godsfrakten går via sjöfarten. Liberalerna har i årets budget tagit bort stämpelskatten på inregistrering av nya fartyg för att främja tillväxten av svensk sjöfart. Vi följer också noga Sjöfartsverkets ekonomi så att framtida investeringar inte resulterar i dramatiska ökningar av lots- och farledsavgifterna.

Herr ålderspresident! Vi fortsätter utvecklingen och underhållet av det svenska väg- och järnvägsnätet. Bland annat lägger vi nära 700 miljoner för att höja trafiksäkerheten och därmed kunna återställa hastigheten på många av de vägar i Sverige som har fått sänkt hastighet från 90 till 80 kilometer i timmen.

Liberalerna gör infrastruktursatsningar för att tillåta långa lastbilar på det svenska vägnätet på ett trafiksäkert sätt. Det är ett kostnadseffektivt sätt att snabbt sänka utsläppen; potentialen är 5 procent lägre utsläpp för lastbilstrafiken. Detta borde regeringen ha genomfört för länge sedan. Finland har redan infört det med lyckat resultat, och nu driver Liberalerna frågan.

Vi anser att kollektivtrafikens reduktion av energiskatten ska vara teknikneutral och likställer därför energiskatten för elbussar med den för övrig kollektivtrafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Teknikskiftet i transportbranschen ställer samtidigt stora krav på den långsiktiga kompetensförsörjningen. Här måste utbildningssektorn, näringslivet och staten samverka för att klara transportsystemets kompetensutmaningar.

Slutligen: Med bättre digital uppkoppling ökar friheten runt om i vårt land samtidigt som belastningen på vår fysiska infrastruktur minskar. För att förstärka utbyggnaden av bredband höjer vi anslagen med 900 miljoner kronor för 2022 jämfört med regeringens förslag. Vi tror på att det digitala sättet att kommunicera kan ge människor runt om i vårt land ett bättre liv och ökade friheter.

Herr ålderspresident! Vi liberaler anser att alla transportslag behövs och att det är utsläppen, inte vissa transportslag, som ska minska. Det är den utgångspunkten som gör att Liberalernas offensiva budget driver på klimatomställningen även inom transportområdet.

Jag står bakom Liberalernas särskilda yttrande nummer 4.


Anf. 119 Axel Hallberg (MP)

Herr ålderspresident! Klimatet är vår tids stora ödesfråga. Vad vi gör under de kommande åren kommer att avgöra mänsklighetens framtid för väldigt lång tid framöver.

Trafiken står för ungefär en tredjedel av de svenska utsläppen. För att vi ska nå 2030-målet måste arbetet accelereras kraftigt. Det är snart bara åtta år kvar till 2030. Vi är på rätt väg. Mycket bra har gjorts. Men mer måste göras för att vi ska nå målen.

När man tittar på den svenska utsläppsstatistiken säger det sig självt att trafiken är vår riktigt stora utmaning. Därför är det en självklarhet för Miljöpartiet att Sveriges trafikpolitik och vår infrastrukturplanering ska ligga i linje med Parisavtalet. Trafikpolitiken måste hjälpa oss att nå våra klimatmål, inte motarbeta det.

Vi är stolta över väldigt mycket av det som vi har genomfört under våra dryga sju år i regeringsställning och som också återspeglade sig i regeringens budgetproposition. Just nu pågår en fantastisk utveckling i vårt land. Elektrifieringen av fordonsflottan sker, tack vare Miljöpartiets politik, i en rasande fart. I augusti månad var ungefär hälften av alla nya bilar laddbara. Under tredje kvartalet i år ökade försäljningen av elbilar med hela 157 procent jämfört med samma period förra året. Det är otroligt positivt och en väldigt viktig del i klimatpolitiken.

Dock räcker det inte att ställa om vår fordonsflotta. IVL Svenska Miljöinstitutet bedömer att vi också måste minska biltrafiken för att kunna nå 2030-målet. Det räcker inte enbart med biobränslen och elektrifiering, utan biltrafiken som helhet måste minska. För att detta ska vara möjligt måste vi satsa på hållbara transporter, däribland kollektivtrafik, järnväg och cykel.

Kollektivtrafiken har under hela pandemin lidit väldigt mycket. Resandet har av goda skäl minskat, vilket såklart också har minskat intäkterna. Vi ser att kollektivtrafiken står inför väldigt stora utmaningar här och nu.

Miljöpartiet ser att kollektivtrafiken har en central roll att spela i den gröna omställningen och vill att kollektivtrafiken ska stå stark när vi lämnar pandemin bakom oss. Med anledning av detta beslutade riksdagen i juni förra året att införa ett tillfälligt bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik. Jag är väldigt glad att S-MP-regeringen i budgetpropositionen också valde att förlänga detta bidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

I den budgetproposition som regeringen har lagt fram finns bland annat också en viktig satsning på ett nationellt biljettsystem. Detta system ska göra det lättare för fler att välja kollektivtrafiken, också om man åker i flera regioner eller vill åka kollektivtrafik någon annanstans än i sin hemort. Jag hoppas att den nya regeringen tar detta vidare och att vi får ett system på plats som är enkelt och som fungerar för alla resenärer.

Järnvägen är i mycket stort behov av långsiktiga investeringar. I dagsläget är det trångt på våra spår. Järnvägen behöver mer kapacitet för att möjliggöra hållbart resande för fler. Det finns väldigt stora investeringsbehov. Men det finns också saker vi kan göra här och nu, med nuvarande infrastruktur, för att förbättra järnvägen och underlätta hållbart resande. Därför valde den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen att i budgetpropositionen satsa 1 miljard på järnvägsunderhåll.

Jag vill också lyfta fram den satsning som regeringen föreslår att göra på vägunderhåll. Som miljöpartist är jag av klimatskäl väldigt skeptisk till att göra nyinvesteringar i väginfrastruktur. Men att underhålla de befintliga vägar vi har är en viktig fråga, inte minst för landsbygd och glesbygd. Det ska vara möjligt och säkert att ta sig fram i vårt vägnät.

Herr ålderspresident! I den nationella infrastrukturpolitiken och i den här typen av debatter är det på tok för lite fokus på cykeln. Cykeln är ett alldeles utmärkt transportmedel för flexibilitet i vardagen, för vårt klimat och för folkhälsan. Cykeln har väldigt god potential att konkurrera ut bilresor, inte minst på kortare sträckor. Ungefär hälften av de bilresor som sker i Sverige är kortare än fem kilometer, en sträcka som för de allra flesta går alldeles utmärkt att cykla. Ändå glöms cykeln ofta bort i debatter som denna.

Jag är väldigt stolt och glad över mycket av den cykelpolitik som Miljöpartiet genomförde i regeringsställning. Jag är också glad att den dåvarande S-MP-regeringen i budgetpropositionen föreslog en förstärkning av stadsmiljöavtalet för att finansiera cykelsatsningar. Det möjliggör för fler kommuner att kraftigt förstärka infrastrukturen för cykel, vilket ger fler möjlighet att välja detta transportmedel.

Det som skedde tidigare i höstas var att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna presenterade ett gemensamt budgetförslag som därpå röstades igenom i denna kammare. Den budgeten är faktiskt ett dråpslag mot klimatarbetet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande vad gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 22. Vi har också ett särskilt yttrande tillsammans med Socialdemokraterna.

Det genomförs visserligen inga förändringar på detta utgiftsområde, men det är nära sammankopplat med flera andra utgiftsområden. Trafikpolitiken bör ses som en helhet, ett sammanhängande politikområde där infrastruktur, skatteregler, subventioner och andra styrmedel alla spelar roll.

För oss är det övergripande målet med trafikpolitiken att minska klimatutsläppen. Vi kan göra hur många bra investeringar i infrastruktur som helst, men gör vi inte rätt saker på de andra områdena är inte mycket vunnet. Att göra det billigare att släppa ut, som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna valde att göra, kommer att motverka våra klimatmål. Det går inte att förbise i denna debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Klimatet är vår tids ödesfråga, och detta utgiftsområde i statens budget är mycket viktigt för att vi ska lyckas minska utsläppen och klara Parisavtalet. Jag är stolt över att vi under våra dryga sju år i regeringsställning har kommit en bit på vägen. Men mycket återstår fortfarande.

Jag känner både hopp och oro. Jag känner hopp när jag hör delar av denna debatt och en del av de förslag som presenteras, också från andra partier. Men jag känner också stor oro över att Sverige nu kommer att styras på en statsbudget som är frammejslad av partier som uppenbarligen inte alls ser de utmaningar vi har framför oss, som inte ser behovet av att kraftigt minska trafikens utsläpp och som med enkelhet genomför en dyr reform för att öka trafikens utsläpp mitt i en klimatkris.

Jag hade hoppats att vi hade kommit längre. Jag hade hoppats att de rapporter som har kommit från bland annat IPCC hade fått effekter också i Sveriges riksdag. Detta visar på vikten av grön politik. Det visar på vikten av att fortsätta göra stora reformer för att bygga ett klimatsmart transportsystem, för att satsa på hållbara alternativ och för att minska de ohållbara transporterna.

(Applåder)


Anf. 120 Maria Stockhaus (M)

Herr ålderspresident! När vi i dag diskuterar utgiftsområde 22 berör frågorna själva blodomloppet för tillväxt, sysselsättning och miljö. Jobb, pendling och omställning från fossil till fossilfritt förutsätter fungerande och hållbara transporter.

Givet det kan det tyckas märkligt att vi i vår budget inte ändrar i regeringens förslag. Är vi helt överens över blockgränserna med S och MP om infrastrukturen och budgeten för nästa år, kan någon möjligen undra. Mitt svar är: Nej, så enkelt är det inte.

Vi har snart två år av pandemi bakom oss, en period som har drabbat transportsektorn hårt. Under denna period har regeringen presenterat sin infrastrukturpolitiska proposition och pekat ut riktningen för vad vi ska göra med 800 miljarder kronor fram till 2035.

I förra veckan kom Trafikverket med sitt förslag till plan.

Riksrevisionen har under den här perioden presenterat åtta olika rapporter med förödande kritik av hanteringen av svensk infrastruktur. Detta är kritik som regeringen har gjort väldigt lite åt.

Mycket kan man säga om den politiska processen inom TU:s område under de senaste åren, men det sista man kan säga är att vi i denna kammare skulle vara överens.

Herr ålderspresident! Moderaterna vill efter valet bilda en borgerlig regering. Den regeringen bör bygga sin infrastrukturpolitik på vissa grundläggande principer. För dessa principer finns det faktiskt ganska mycket stöd i dag i denna kammare, vilket ett antal tillkännagivanden har visat, inte minst avseende den av regeringen misskötta frågan om Bromma flygplats.

Efter valet har vi möjligheter att i grunden förändra politiken mot att stärka gods- och pendlingsflöden på ett hållbart sätt för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En ny regering bör inse att utvecklingen mot fossilfria motorer gör stora framsteg. Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte - inom en snar framtid kommer alla trafikslag troligtvis att vara fossilfria.

Fokus måste vara på att skapa ett effektivt transportsystem där samhällsekonomisk lönsamhet och tillväxt står i fokus.

De svenska utsläppen minskar för långsamt för att vi ska kunna nå målet om nettonollutsläpp 2045. Efter sju år med en rödgrön regering ser målet ut att missas med så mycket som en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp. Det motsvarar utsläppen från hela den svenska transportsektorn.

Ska vi ha en chans att klara av att vända utvecklingen måste de klimatsatsningar vi gör faktiskt göra nytta. Det måste ställas höga krav på effektivitet.

För att snabbt minska utsläppen satsar vi i den gemensamma budgeten mer pengar på att fånga in och lagra koldioxid. Denna teknik kan kraftigt minska utsläppen. Vi satsar 36 miljarder i vår budget. Detta ligger i och för sig inte inom TU:s område, men det påverkar utsläppen i hög grad.

En annan sak som är oerhört viktig för att människor ska våga köpa en elbil eller en laddbar bil är att laddningen kan tryggas över hela Sverige. Där vill vi satsa mer pengar. I MJU:s budget ligger 600 miljoner för att bygga ut laddmöjligheterna. Denna satsning ska gälla över flera år, för det är viktigt att laddinfrastrukturen kan säkras i hela landet.

En ny regering bör också värna och rusta den infrastruktur vi redan har. När man läser Trafikverkets underlag är det väldigt tydligt att vårt vägnät kommer att förfalla under den kommande planperioden.

Vi vill lägga mer pengar på att underhålla både järnväg och väg. Detta är det samhällsekonomiskt mest lönsamma man kan göra. Vi vill se en större satsning på att underhålla det vi har i stället för de dyra prestigeprojekt som den här regeringen vill satsa på. Det duger inte att vägstandarden fortsätter att sjunka och att man måste sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten. En viktig del i vår finansiering för att kunna bygga på det som Sverige redan har är att vi säger nej till höghastighetsjärnväg.

I dag fick vi i trafikutskottet en dragning av alla de svårigheter som Trafikverket ser med att komma framåt med den här byggnationen. Frågan är när detta blir klart och om det någonsin blir klart, med tanke på hur situationen ser ut.

Man prioriterar att korta restiden något mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö i stället för att satsa på att människor ska kunna ta sig till och från jobbet på ett effektivt sätt. Det finns många andra projekt som vi anser är mer angelägna än att satsa på höghastighetsjärnväg.

En fråga där vi skiljer oss åt när det gäller infrastrukturen är synen på flyget. Moderaterna tycker att mobilitet och rörlighet är någonting positivt och någonting som ska bejakas. Det är inte detta vi ska angripa när vi ska nå våra klimatmål, utan det är utsläppen.

Vi vill gärna att människor ska kunna flyga, men de ska kunna flyga fossilfritt. För att detta ska lyckas är det viktigt att Arlanda byggs ut så att det finns goda förutsättningar där. Det ska finnas laddinfrastruktur på flygplatserna så att elflygplanen kan laddas på alla flygplatser runt om i Sverige när de kommer 2025.

En annan viktig fråga för oss moderater, som kommer att vara vägledande nästa mandatperiod, är att få ordning på Trafikverkets kostnadskontroll och hur man planerar och investerar i såväl ny infrastruktur som underhåll. Det har, som sagt, kommit åtta rapporter från Riksrevisionen. Kritiken är förödande, och vi har en regering som faktiskt inte har gjort särskilt mycket för att komma åt de här problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är miljardrullning vi pratar om. Detta leder dessutom till kraftiga förseningar av viktiga infrastrukturprojekt, vilket är väldigt allvarligt.

Frågan om Trafikverket är kanske inte något som kommer att debatteras i själva valrörelsen, men av alla frågor inom vårt område är just detta den fråga som känns mest angelägen när en ny borgerlig regering tar över makten. Vi behöver se till att de 800 miljarder som ska satsas under nästa planperiod verkligen gör nytta och att projekten blir verklighet.

Med detta, herr ålderspresident, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 121 Teres Lindberg (S)

Herr ålderspresident! Man blir nästan lite full i skratt när ledamoten Maria Stockhaus står här och pratar om reformer i deras budgetförslag som de inte röstar på. De röstar ju faktiskt på ett gemensamt förslag från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag tycker att det är lite spännande.

Jag skulle vilja ställa en fråga: Varför röstar ni inte på den budget som du, Maria Stockhaus, står här och pratar om?

Sedan fortsatte Maria Stockhaus att prata om att partierna inte alls är överens. Vi hade ju en ganska ingående debatt här i förra veckan om Bromma flygplats, och så sent som i dag gick Maria Stockhaus partiledare ut och bjöd upp till dans gällande just att säkra kapaciteten på Arlanda och därmed kunna lägga ned Bromma. På vilket sätt är partierna då inte överens?

Detta är ju viktiga frågor för svensk tillväxt och konkurrenskraft.

Man blir lite fundersam. Om det nu är så att ni i Moderaterna har en massa bra förslag, inte röstar på dem och sedan hävdar att vi inte är överens när ni röstar på just Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag - eller numera Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas förslag på utgiftsområde 26 - får du gärna definiera var vi inte är överens här i kammaren i dag.


Anf. 122 Maria Stockhaus (M)

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja förtydliga en sak. I den intervju som gjordes med Ulf Kristersson i Dagens industri säger han någonting som vi alltid har stått för, nämligen att vi vill att Arlanda ska utvecklas till Nordens ledande flygplats och att det krävs beslut.

Vi behöver lyfta upp Arlandarådet och inleda en ny Arlandaförhandling för att säkra Arlandas utveckling. Allt detta ska ske innan vi över huvud taget är beredda att diskutera Brommas framtid. Vi är alltså inte överens med denna regering om att lägga ned Bromma i det här läget, utan vi vill att man först säkrar utvecklingen av Arlanda. Sedan kan vi ta en diskussion om Bromma.

När det gäller fördelningen av pengarna för 2023 är vi om möjligt överens, eftersom våra budgetar ser likadana ut när det gäller UO22. När det gäller inriktningen på infrastrukturpolitiken framöver är det dock väldigt tydligt att det är väldigt lite som vi faktiskt är överens om.


Anf. 123 Teres Lindberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Jag vill bara förtydliga att Socialdemokraterna alldeles nyligen hade partikongress, och vi beslutade just om att vi vill säkra kapaciteten på Arlanda. Det möjliggör en nedläggning av Bromma flygplats. Jag har svårt att se varför vi inte är överens om det. Men Moderaterna är välkomna att dansa på den planhalvan också.

Maria Stockhaus nämnde lite andra problematiska saker i sitt anförande, inte minst frågor om infrastrukturpropositionen. Jag vill förtydliga vad som faktiskt ligger i de planerna när det kommer till höghastighetsjärnvägen. Det handlar nämligen om ändarna. Man säger att man är emot höghastighetsjärnvägen och vill flytta nyinvesteringar i järnväg till andra delar.

Vad är det som ska bort? Är det Lund-Hässleholm, Linköping-Järna eller Göteborg-Borås? Det är nämligen vad det handlar om. Man kan inte ta bort resurserna för de delarna och tro att det inte får effekt. Något måste man välja bort.


Anf. 124 Maria Stockhaus (M)

Herr ålderspresident! Jag vill än en gång förtydliga att vi vill se en utveckling av Arlanda innan vi ens är intresserade av att diskutera Bromma flygplats framtid. Det stämmer över huvud taget inte överens med det beslut på Socialdemokraternas kongress som Teres Lindberg redogjorde för.

Det har uppdagats problem när det gäller höghastighetsjärnvägen. På trafikutskottets sammanträde i dag var det tydligt att problemen är enorma när det gäller dragningar. Det har att göra med att man vill köra i hög hastighet och att man inte vill lägga till stationer som skulle underlätta för pendling.

Det finns mycket att göra där för att få ned kostnaderna, till exempel att dra järnvägen i närheten av befintlig järnväg och att sänka hastigheten. Där finns det möjlighet att minska kostnaderna.

Vi ser också att det finns behov av de sträckningarna. Men det går att göra på ett annat sätt än det är planerat enligt höghastighetsjärnvägsprojektet.


Anf. 125 Jens Holm (V)

Herr ålderspresident! Den dragning som Maria Stockhaus refererar till ägde rum på trafikutskottet i dag och handlade snarare om att det är moderatledda kommuner som motsätter sig ny järnväg. Inte undra på att det går lite långsammare, när moderatledda kommuner hela tiden obstruerar.

På tal om att vissa saker går lite långsamt var det intressant att höra om Moderaternas klimatpolitik, som snabbt skymtade förbi i Stockhaus anförande. Bland annat nämndes stora satsningar på koldioxidlagring, så kallad CCS. Jag tyckte att Maria Stockhaus nämnde siffran 36 miljarder kronor till det syftet. 36 miljarder kronor är en gigantisk summa, ifall det är så mycket pengar Moderaterna vill lägga på koldioxidlagring.

Eftersom Moderaterna är måna om att få snabb effekt av klimatpolitiken skulle jag vilja veta vad Moderaternas plan är för de stora satsningarna på koldioxidlagring. När kan det med Moderaternas plan börja lagras koldioxid inom ramen för den koldioxidlagring som de vill satsa på? Alla vet ju att det är en teknik som inte finns eller fungerar ännu. Många tror också att det kan ta väldigt lång tid innan vi kan få någon nytta av eventuell koldioxidlagring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Min andra fråga rör den bränsleskatt som Moderaterna nu har röstat igenom med SD och KD. Den leder till något billigare bränsle, men utsläppen kommer att öka. Jag har hört från forskare att utsläppen kommer att öka med 150 000 ton koldioxid redan nästa år. Är det effektiv klimatpolitik, Maria Stockhaus?


Anf. 126 Maria Stockhaus (M)

Herr ålderspresident! Det här med att ta lång tid gäller inte minst höghastighetsjärnvägen, som också ska vara ett miljö- och klimatprojekt men som tyvärr inte verkar bli klar till 2045, och då lär alla trafikslag vara fossilfria. Det finns alltså ingen möjlighet att hämta hem den koldioxidskuld man bygger upp under den tid man bygger järnvägen.

När det gäller de kommunalråd som motsätter sig det här, vilket i och för sig inte bara är moderata kommunalråd, handlar det om väldigt stor påverkan på kommunerna. Det är både att jungfrulig mark tas i anspråk och att det är stora projekt under en del av deras tätorter. Men de får ingen glädje av det, eftersom det inte blir någon station som möjliggör för bättre pendling för deras invånare. Jag har full förståelse för att kommunalråd i de kommunerna inte kan ställa sig bakom det här. Det blir stor påverkan på den enskilda kommunen, men kommunen får väldigt lite tillbaka.

Man behöver titta på hur man kan dra järnvägen på ett annat sätt. Det viktiga är framför allt hur vi kan underlätta för pendling med tåg. Som projektet ser ut nu finns inte den inriktningen över huvud taget. Det är där vi kan se inte minst stora klimatvinster men också samhällsekonomiska vinster.

Som höghastighetsjärnvägsprojektet ser ut nu är det kraftigt olönsamt. Det finns många andra åtgärder som skulle ge större påverkan på klimatet än just höghastighetsjärnvägen, som kostar ofantliga summor.


Anf. 127 Jens Holm (V)

Herr ålderspresident! Jag ställde två konkreta frågor i min förra replik. Jag får repetera dem.

Det gäller den koldioxidlagringssatsning som Maria Stockhaus talade om i sitt anförande. När kan Sverige dra nytta av den, apropå snabbt resultat av klimatpolitiken?

Min andra fråga gäller om vi kommer att ställa om snabbare eller långsammare ifall man sänker bensin- och dieselskatten, som Moderaterna nu har röstat för.


Anf. 128 Maria Stockhaus (M)

Herr ålderspresident! Vill man säkerställa att människor ska känna sig trygga med att skaffa en laddbar bil behöver man satsa på att bygga ut laddinfrastrukturen. Vi måste också se till att det finns ren el att tillgå, så att vi inte använder oljekraftstillverkad el i våra system för att ladda bilarna. Det är klart att det ändå blir vissa miljövinster, men det blir mer begränsat.

Det viktiga för att få igång klimatomställningen av personbilstransporterna är alltså att säkerställa att vi har laddinfrastruktur så att människor vågar lita på att de kan ladda bilen. Det ska i sin tur inte kosta en förmögenhet, vilket det gör i dag - tack vare att man har stängt fullt fungerande kärnkraftverk och därmed äventyrat vår tillgång till ren el i alla delar av Sverige.


Anf. 129 Axel Hallberg (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Det är positivt att Maria Stockhaus talade om hållbarhet i anförandet. Men det handlar väldigt mycket om tekniska lösningar. Det är elflyg, som ska vara här 2025, och det är storskalig koldioxidinlagring. Men det är väldigt lite politik och väldigt mycket förhoppningar. Det är som att teknikoptimismen som ideologi ska minska utsläppen, som att ju mer Moderaterna hoppas på häftiga tekniska lösningar, desto snabbare kommer utsläppen att minska.

Sanningen är att utsläppen måste minska otroligt snabbt, och tekniken finns inte där, vare sig vad gäller elflyg eller vad gäller koldioxidinlagring. Jag blir därför nyfiken på om det finns någonting som Moderaterna tycker att vi måste sluta med. Finns det någonting som ska minska, till exempel flygande eller bilism? Eller ska vi bara göra mer och mer av allt och sitta och hoppas på att de nya tekniska lösningarna snart kommer, så att alla våra problem kommer att försvinna?


Anf. 130 Maria Stockhaus (M)

Herr ålderspresident! Det finns all anledning att vara teknikoptimist. Jag klev för två år sedan in och tog över ansvaret för infrastrukturfrågorna för Moderaternas del. Då var det ingen som trodde att tunga transporter skulle kunna gå på batteridrift. Nu ser vi de första lastbilarna börja rulla ut. Det är en fantastisk utveckling som vi ska bejaka.

Det är viktigt att vi skapar ett effektivt transportsystem så att de transporter vi behöver, oavsett om det gäller av personer eller gods, sker så effektivt som möjligt. Tyvärr har vi framför oss en infrastrukturplan där en stor del äts upp av en höghastighetsjärnväg. Den kommer inte att skapa effektivitet i vårt transportsystem eller bygga bort de flaskhalsar vi har i både järnvägssystemet och vägsystemet.

Det finns även ett tillkännagivande om att satsa på isbrytare för att säkerställa att norra Sverige kan lita på att transporter fungerar sjövägen även vintertid.

Det finns alltså oerhört mycket vi kan göra för att effektivisera vårt transportsystem och därmed minska behovet av antalet rörelser. Men jag tycker inte att själva mobiliteten är något vi ska begränsa.


Anf. 131 Axel Hallberg (MP)

Herr ålderspresident! Om det är mobilitet man eftersträvar är höghastighetståg i allra högsta grad något positivt. De gör det enklare och snabbare för människor att resa.

Svenska Miljöinstitutet säger att biltrafiken måste minska om vi ska nå 2030-målet och att det inte räcker med biobränslen och elektrifiering. Vi måste också köra mindre bil. Men det kommer inte att ske av sig självt. För att det ska vara möjligt krävs politik. Då måste vi ha politiska förslag som minskar bilismen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag vill därför fråga Maria Stockhaus vilka politiska förslag Moderaterna har för att minska bilismen, vilket är nödvändigt om vi ska nå 2030-målet.


Anf. 132 Maria Stockhaus (M)

Herr ålderspresident! Jag tror att lösningen finns i mer elektrifiering och biobränslen. Där har vi ett problem i dag med tanke på att vi inte klarar av att leverera tillräckligt med ren el. Människor vågar inte lita på att det går att ladda bilen med ren el. Just nu körs till exempel Karlshamnsverket, där man bränner 140 000 liter olja i timmen. Vi behöver säkerställa att vi har fossilfri el framöver för att kunna ladda våra bilar.

Vi behöver också skapa ett effektivt transportsystem och bejaka den teknikutveckling som vi ser inom delningsekonomin. Genom det skulle människor ha möjlighet att dela resurser och mobilitet på ett sätt som inte är möjligt i dag.

Jag tycker fortfarande att teknikutveckling för bränsle och för att skapa ett effektivt transportsystem i form av olika delningsmöjligheter är vägen framåt, inte att hindra människors resande.


Anf. 133 Thomas Morell (SD)

Herr ålderspresident! Vi hanterar nu trafikutskottets betänkande nummer 1, Utgiftsområde 22 Kommunikationer. Sverigedemokraterna står bakom betänkandet, och jag yrkar således bifall till förslaget i betänkandet.

Herr ålderspresident! En väl fungerande infrastruktur är nödvändig i vårt moderna samhälle. Både gods- och persontransporter är beroende av vägar, järnvägar, flyg och sjöfart. Det har diskuterats här att vi måste begränsa det ena och det andra. Jag är ingenjör i botten, så jag kan se både barn och barnbarn i ögonen och säga att vi kommer att lösa det här. Vad som är viktigt är att ha fokus på att det är teknikneutralt. Målet måste vara att minska utsläppen, inte att begränsa rörligheten, för då blir det galet.

Sverige är ett avlångt land, och det innebär naturligtvis att gods transporteras långa sträckor för att sedan exporteras ut i övriga världen. Det finns inget motsatsförhållande mellan de olika transportslagen, utan de är snarare beroende av varandra. Lastbilen är ofta en förutsättning för att godset ska nå en järnväg eller en hamn. Samma förhållande gäller när godset kommer med båt eller tåg. Då tar lastbilen över godset för att slutligen leverera till kund. För oss sverigedemokrater är det viktigt att utveckla infrastrukturen i hela landet.

Den 30 november presenterade Trafikverket sin infrastrukturplan för perioden 2022-2033. Vi ska inte behandla denna plan i det här betänkandet, men det finns ändå en hel del anmärkningsvärda påståenden i planen. Den infrastrukturplan som nu föreslagits kommer att slå undan benen för en stor del av landets små och medelstora företag. Det är oftast just dessa företag som använder och är beroende av det finmaskiga vägnätet.

Om detta vägnät skriver Trafikverket följande i sitt förslag: "Risken för mindre störningar och tillfälliga restriktioner kommer att öka på denna del av vägnätet. Trafikverket kommer att säkerställa att vägarna inte blir så dåliga att framkomligheten för lätt trafik påverkas."

Fundera ett ögonblick över formuleringen i sista meningen! Det är den lätta trafiken som ska prioriteras. Det är ett synnerligen märkligt uttalande från den väghållare som ansvarar för att vägnätet ska vara farbart i hela landet. I det finmaskiga nätet sker omfattande transporter med tunga fordon, eftersom merparten av vår matproduktion och skogsindustri finns där. Om vägnätet börjar bli så dåligt att matproduktionen hotas är situationen allvarlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Lika illa är det på järnvägssidan. Låt mig än en gång citera ur texten: "De lägre trafikerade banorna kommer att få ett försämrat tekniskt tillstånd, med försämrad robusthet, ökad risk för trafikpåverkan och tillfälliga hastighetsnedsättningar." Det här går stick i stäv med det vi vill uppnå. Det är anmärkningsvärt.

Herr ålderspresident! Låt mig ge två exempel av flera som Sverigedemokraterna har som förslag för att utveckla infrastrukturen.

Sverigedemokraterna vill bygga fyrspår mellan Alingsås och Göteborg, det vill säga ytterligare ett dubbelspår. En sådan utbyggnad skulle innebära en dramatisk förbättring för trafiken på Västra stambanan. Dessutom får man det till avsevärt lägre kostnad än en höghastighetsjärnväg.

Vi vill även att Inlandsbanan rustas upp. Inlandsbanan sträcker sig från Gällivare i norr till Kristinehamn i söder. Sträckningen mellan Mora och Filipstad är nedlagd sedan många år. Mellan Filipstad och Daglösen sker viss trafik, något som kallas vagnuttagning. Mellan Daglösen och Kristinehamn är trafiken i full gång. Genom förstärkningar av nuvarande bansträckning och återstart av den nedlagda delen av Inlandsbanan får vi ett väl fungerande stråk för gods genom inlandet, och samtidigt kan man återuppta persontrafik.

För godsets del finns tre olika alternativ för vidare färd söderut:

väster sida av Vänern ned mot hamnarna i Uddevalla och Göteborg

omlastning i Kristinehamn till båt

öster sida om Vänern ned mot kontinenten.

Med en upprustad inlandsbana får vi ett robust järnvägssystem med god kapacitet i den norra delen av Sverige. Genom att skapa en godskorridor på Inlandsbanan kan kapaciteten i järnvägsnätet i övre Norrland totalt sett öka. Dessutom skapas en redundans i systemet som saknas i dag.

När vi ändå har temat om effektiva transporter uppe för diskussion måste jag få kommentera den motsatta utveckling vi ser inom transportsektorn i dag. Alltmer gods flyttas från järnvägssystemet till utländska så kallade Europadragare som oftast har en bruttovikt på 40 ton. Inte heller de svenska åkerierna klarar konkurrensen från den oseriösa trafiken som tar över alltmer av inrikes godstransporter. Ur miljösynpunkt är den här utvecklingen fullständigt förkastlig då det går tre Europadragare på två fullstora svenska ekipage.

Herr ålderspresident! Om vi ska skapa en sund, miljövänlig och fungerande transportmarknad där vägtransporter, järnväg och sjöfart kan utveckla en sund och hållbar transportnäring måste krafttag tas mot de aktörer som inte följer gällande regelverk för godstransporter. Någonting är riktigt galet med en transportnäring som flyttar gods från effektiva och miljövänliga transportslag till små och energikrävande enheter. Får vi inte ordning och reda i transportbranschen lär alla ambitioner om förnybara drivmedel, en fossilfri fordonsflotta och eldrift förbli just drömmar.

Herr ålderspresident! Till sist vill jag säga några ord om vägunderhåll. Årets vintersäsong har startat med besked. Flera svåra olyckor har inträffat, och stopp rapporteras nästan dagligen när utländska fordon blockerar vägen. Den främsta orsaken är dåliga däck och felaktigt lastade ekipage. När dessa så kallade Europadragare blir stående blockerar de vägen för de fordon som har korrekt däckutrustning. De blockerar också vägen för räddningsinsatser, det vill säga räddningstjänst, ambulans, polis och så vidare. Detta är inte en hållbar situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vägunderhåll är viktigt oavsett om det är fråga om sommarväg eller vinterväg. Trafikanterna kan med rätta förvänta sig att vägarna håller en god standard. Jag får ofta bilder sända till mig i datorn där man ser att vägarna knappt är farbara på grund av uteblivna insatser i halkbekämpningen. Människor åker på sina skor där vägbanan snarare är att betrakta som skridskois än väg. Trafikverket har ett stort ansvar att säkerställa en godtagbar standard på vinterväghållningen.

Det kan inte nog påpekas hur viktiga transporterna är i vårt land. Vi är i stort behov av alla transportslag såsom flyg, sjöfart, järnväg och väg. Sverigedemokraterna har tillsammans med andra partier tydligt markerat vikten av att Bromma finns kvar till dess att Arlanda är anpassat för att även ta hand om Brommas flygrörelser. För oss sverigedemokrater är det därför viktigt att det görs långsiktiga satsningar inom hela infrastrukturen så att vi får ett väl fungerande transportsystem oavsett årstid.


Anf. 134 Mikael Larsson (C)

Herr ålderspresident! Tack, Thomas Morell, för anförandet! Jag har en fråga på Thomas Morells anförande som är kopplad till bredband och digitalisering. Jag tror att jag lyssnade hela tiden - jag hoppas att jag gjorde det - men jag hörde inte Thomas Morell nämna någon satsning som Sverigedemokraterna vill göra på bredbandsutbyggnaden i Sverige.

Om jag har förstått satsningen i Sverigedemokraternas budgetförslag är det 550 miljoner till fortsatt bredbandsutbyggnad i landet. Min fråga till Thomas Morell, herr ålderspresident, är egentligen: Anser Sverigedemokraterna att denna summa räcker för fortsatt bredbandsutbyggnad i Sverige, och tror man att vi kommer att nå de uppsatta målen för bredbandsutbyggnaden i Sverige med den satsning som Sverigedemokraterna vill göra?


Anf. 135 Thomas Morell (SD)

Herr ålderspresident! Jag ska försöka svara på frågan. Nu är det så att vi har gått in i en gemensam budget. Vi skulle nog vilja göra större satsningar, för vi har föreslagit mer själva. Men eftersom vi har en gemensam budget får vi föra fram denna åsikt. Det hindrar dock inte att vi i framtiden kan göra ytterligare satsningar.

Det är precis som Mikael Larsson säger. Bredbandet är oerhört viktigt för den industriella verksamheten ute på landsbygden. Och alltmer är digitaliserat. Det är övervakning av mjölkningsprocesser i ladugården och så vidare. Även om vi befinner oss uppe i Dikanäs i fjällvärlden måste den infrastrukturen fungera. Det är en lika viktig infrastruktur som den på väg eller järnväg.

Vi kommer att föreslå satsningar framöver, men vi får lugna oss lite grann och vänta tills vi kommer i ett annat läge.


Anf. 136 Mikael Larsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Tack, Thomas Morell, för svaret! Det är precis som Thomas Morell säger. Det är oerhört viktigt att vi har en fortsatt bredbandsutbyggnad i landet. Man kan titta på de satsningar som Sverigedemokraterna vill göra med de pengar som de lägger på detta. Man kan även titta på vad M och KD lägger på detta. Bland annat vi i Centerpartiet lägger ofantligt mycket mer pengar på det här.

När man nu gick in i detta budgetsamarbete kan jag tycka att det är konstigt att man inte valde att satsa exempelvis på fortsatt bredbandsutbyggnad i landet. Vi har ju exempelvis sett att digitaliseringen har blivit ännu mer viktig i pandemins spår. Jag tycker att det är lite konstigt att man inte skrev sig samman om detta och gjorde en satsning på bredbandsutbyggnaden i landet från M:s, KD:s och SD:s sida.


Anf. 137 Thomas Morell (SD)

Herr ålderspresident! Vi kan tillåta oss att titta lite grann i kristallkulan. Vi kommer att arbeta för att de 104 miljarder som ligger i Trafikverkets infrastrukturplan ska läggas på andra viktiga insatser i vår infrastruktur. Då frigör man rätt mycket pengar som kan användas till att restaurera vårt befintliga järnvägssystem och vägsystemet, men man kan också göra satsningar på bredband där det behövs.

Man kan frigöra rätt mycket pengar om man tar detta i stället för de höghastighetståg som egentligen inte är till någon nytta, om man ska se till hela Sveriges möjlighet att leva. Om vi tillåter oss att titta i kristallkulan ser vi att det finns en rätt stor summa pengar som vi kan använda även till bredband.


Anf. 138 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! Jag minns en ung SSU:are i valrörelsen 94 - jag var själv KDU:are - vid namn Miguel Odhner. Han är numera kommunstyrelsens ordförande i Kungälv. Han började egentligen varenda debatt ungefär så här: Sverige kan, kan bättre.

Det är lite grann det som är min känsla när jag står här i dag och funderar på svensk infrastruktur: Vi kan, kan bättre.

Svensk infrastruktur har varit kraftigt eftersatt under ett stort antal år, vilket gör att både vägar och järnvägar lider brist på underhåll. Effekten av det bristfälliga underhållet är att vi ser hur gods- och persontåg fastnar ute på spåret, vilket skapar stora problem för resenärer, transportörer och företag som väntar på att godset ska komma fram.

Vi ser också hur Trafikverket, regioner, kommuner och enskilda väghållare får allt svårare att upprätthålla en god standard på vägarna. En effekt av detta är exempelvis att Trafikverket har sänkt hastigheten på en del vägar. Det minskar slitaget på vägarna samtidigt som trafiksäkerheten bibehålls trots att vägarna blir sämre. Men det innebär också att det tar längre tid att komma till jobbet för dem som bor runt dessa vägar. De får sämre mobilitet.

Vid sidan av de problem som vi ser inom väg- och järnvägstrafiken har vi även problem inom sjöfarten. Hamnar behöver muddras. Broar och slussar behöver renoveras. Vägar och järnvägar behöver utvecklas så att hamnarna kan betjäna näringslivet och övriga resenärer på ett bra sätt.

Vi ser att bredbandet framför allt på landsbygden inte byggs ut i den takt som vi tänker oss, och vi ser att postservicen försämras. Vi ser även hur man i delar av landsbygden börjar få problem med att få sin morgontidning. Det pågår alltså försämringar som vi behöver ta med oss i dessa diskussioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! I veckan kom äntligen Trafikverkets utkast till nationell plan för 2022-2033. Denna plan bygger på regeringens långsiktiga ekonomiska ramar. Det är ramarna vi i dag diskuterar, men dessa dokument hänger ihop lite grann.

Med tanke på de stora problem som finns inom infrastrukturen är vi många som hoppades på denna plan, men tyvärr är den samlade bedömningen att i princip alla är missnöjda.

Enligt planen kommer vi inte att kunna återställa vägar med nuvarande resurser, utan vägarna kommer även fortsättningsvis att försämras samtidigt som alltför få nyinvesteringar sker. Även om det i planen och i den budget som vi i dag diskuterar görs stora investeringar på järnvägens område kan vi konstatera att höghastighetståg inte blir färdigbyggda under den planperioden. Norrland får inte ett sammanhängande järnvägssystem. Stockholm-Oslo kommer inte att utvecklas. Oslo-Göteborg-Köpenhamn finns inte med. En ny förbindelse mellan Sverige och Danmark saknas. Förstärkning av södra Bohusbanan och Alingsås-Göteborg finns inte med. Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan färdigställs inte. ERTMS blir inte heller färdigt.

Kort och gott: Vi ser stora satsningar på järnväg men inget som gör att vi får fungerande gods- eller persontrafikstråk. Ska järnvägen vara framgångsrik måste den fungera som ett system, men Trafikverkets plan fortsätter att hantera järnvägen som ett lapptäcke. Det är också effekten av de budgetar som är lagda över tid.

Planen svarar inte heller på hur sjöfarten ska fungera i Bottenviken när våra nuvarande isbrytare går i pension. Det finns inte heller någon strategi för framtida nationella och internationella flyg. Faktum är att ska vi utveckla Sverige även på flygsidan måste vi diskutera Arlanda. Vi måste troligtvis även framgent, vilket jag hade uppe i debatten i förra veckan, diskutera någon form av större flygplats i norra Sverige. Och vi kommer nog att få bejaka att Köpenhamn är huvudflygplatsen för många av oss som bor i södra Sverige.

Samtidigt sker mycket positivt på flygsidan. Det är teknikutveckling. Svenska företag ligger så långt i framkant att det de gör i Sverige faktiskt leder till en miljöförbättring i hela världen.

Här finns egentligen inte några tydliga investeringar som får CO2-utsläppen att minska. Framtidens teknik finns redan, men om transportsektorn ska ställa om måste infrastrukturen avseende el och laddstationer samt naturgas- och vätgasstationer byggas ut. Vi måste också säkerställa att den nya tekniken är säker och fungerar oavsett väder eller årstid.

Herr ålderspresident! I de planer som nu finns avsätter man egentligen 80 procent av alla investeringar på järnväg, 15 procent till väginvesteringar och 5 procent till sjöfart. Trots det kommer inte järnvägsinvesteringarna att resultera i några större överflyttningar från väg till järnväg.

Herr ålderspresident! Vi har stora utmaningar, men tyvärr ser vi inte att vi i dag fullt ut svarar på hur vi ska hantera dessa utmaningar. I stället ser vi hur Trafikverket och näringslivet om och om igen varnar för att bristen på resurser i praktiken leder till att vi inte kommer att klara av att bygga upp och vidmakthålla en infrastruktur som tar sociala, ekonomiska och ekologiska hänsyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Från kristdemokratiskt håll har vi försökt att möta denna brist på resurser genom två olika förslag. Dels anser vi att kommuner ska äga rätt att medfinansiera olika infrastrukturprojekt via bompeng. Vi anser också att dagens fordons- och bränslebeskattning måste förändras om vi ska klara av framtidens klimatförändringar samt finansiering av vår infrastruktur.

Samtidigt kommer det inte räcka med dessa förändringar. Ska vi klara av alla de behov som finns måste vi hitta nya sätt att finansiera vår infrastruktur. Vi har tidigare använt oss av lånefinansiering av exempelvis Öresundsbron och Arlandabanan, vilket visar att det går att hitta andra lösningar.

Ska vi lösa stora investeringar som Nya Ostkustbanan, Europaspåret Landskrona-Köpenhamn, en ny Ölandsbro, Oslo-Stockholm och Oslo-Göteborg-Köpenhamn måste vi hitta nya finansieringslösningar.

Herr ålderspresident! Vi står inför stora utmaningar, och ska vi lösa dessa behov behöver vi en ny regering som tar tag i dessa stora utmaningar. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

För övrigt anser jag att samtalsklimatet inom politiken mår bra av att vi samtalar mer och anklagar mindre. Med detta önskar jag alla som lyssnar en kommande god jul.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Oscarsson (KD).


Anf. 139 Jens Holm (V)

Herr ålderspresident! Jag delar till stor del Magnus Jacobssons analys av Trafikverkets förslag till infrastrukturplan. En stor del av väg- och järnvägsnätet kommer att changera under de kommande elva åren. Det är kort och gott för lite pengar till underhåll. Precis som Jacobsson var inne på är det också för lite pengar till nybyggnation. Inte minst ett antal väldigt viktiga järnvägsobjekt kommer inte att bli klara i tid.

Jag noterar att de 355 miljoner kronor som Kristdemokraterna anslår i omprioritering på det här budgetområdet inte riktigt kommer att räcka till för att rusta upp vägar och järnvägar som står och förfaller i vårt land. Vi behöver göra omprioriteringar inom de förväntade utgifterna inom infrastrukturen.

Därför skulle jag vilja fråga Magnus Jacobsson varför Kristdemokraterna är sådana anhängare av att bygga nya motorvägar i våra storstäder. Trafikverket föreslår att en helt ny motorväg ska byggas här i Stockholm - Tvärförbindelse Södertörn, en 2 mil lång ny motorväg som kommer att kosta minst 16 miljarder. Det är nästan 1 miljon kronor per meter.

Varför ska vi bygga så stora motorvägar här i Stockholmsområdet? Det här är ju pengar som skulle kunna göra nytta ute i glesbygden. Jag trodde att Magnus Jacobsson var anhängare av investeringar i glesbygd och inte att alla pengar ska gå till storstäderna. Har jag tagit fel?


Anf. 140 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! Nej, Jens Holm har alldeles rätt. Jag värnar glesbygden och lyfter fram den i princip i alla mina inlägg här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Samtidigt är det så, och det har vi debatterat tidigare, att det inte går att skapa välfärd om man inte har ett fungerande näringsliv. Det går inte att skapa välfärd om det inte pågår handel.

Det finns de som trott att produktionen skapar välfärd och har testat det tidigare. Men om du producerar någonting som står på lagret har du egentligen bara producerat en kostnad och miljöförstöring. Det är när det du producerar möter någon annan, när det sker ett handelsutbyte, som välfärden skapas.

För att göra de här handelsutbytena behöver vi sjöfarten. Vi behöver järnvägarna, vi behöver flyget och vi behöver bredbandet. Och hör och häpna: Även om Vänstern har svårt att acceptera det, herr ålderspresident, behöver vi väl fungerande vägar både i Stockholm och i glesbygden.


Anf. 141 Jens Holm (V)

Herr ålderspresident! Jag kan instämma i det, men Magnus Jacobsson svarar inte på min fråga. När Trafikverket nu i den plan som Magnus Jacobsson ganska detaljerat recenserade lägger in ett förslag på en helt ny motorväg här i Stockholm som kommer att kosta 16 miljarder kronor, hur blir det då med upprustningen av Bohusbanan? Hur blir det då med vägar i glesbygd? Pengarna kommer att gå till Stockholm för att bygga ny motorväg.

Jag har aldrig hört Magnus Jacobsson eller Kristdemokraterna motsätta sig det här stora förslaget. Är Kristdemokraterna verkligen anhängare av att så mycket pengar ska läggas på en ny motorväg i Stockholm, som dessutom avfärdas av Naturvårdsverket eftersom den kommer att leda till ökad trafik och ökade utsläpp? Vi vet ju att de godstransporter som ska göras på Södertörn kan göras på järnväg och med inre sjöfart i stället för på en ny motorväg.

Varför vill ni bygga nya motorvägar i Stockholm, Magnus Jacobsson?


Anf. 142 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! Det är helt korrekt att vi är positiva till denna motorväg. Den kommer att leda till en ökad välfärd och underlätta för alla som bor i Stockholmsregionen, vilket i sig är positivt.

Jag delar ledamoten Jens Holms uppfattning att man måste våga prioritera. I vårt eget budgetförslag, som vi just i dag inte röstar på men där vi ändå har lyft fram vår framtidsvision, pekar vi på att exempelvis de resurser som läggs på höghastighetståg behöver omfördelas till annat.

På rikstinget har vi sagt att vi egentligen inte står bakom höghastighetståg, men vi har också sagt att om det finns en majoritet som vill bygga måste man göra det utanför plan. I dagsläget blir det annars en gökunge, och vi har till exempel varit beredda att satsa mer på Alingsås in mot Göteborg, väl medvetna om att Borås-Göteborg får vänta en stund.

Man måste in med nya resurser om det ska fungera med den typen av projekt.


Anf. 143 Axel Hallberg (MP)

Herr ålderspresident! Magnus Jacobsson lyfte i sitt anförande fram att det förslag till nationell plan som Trafikverket har presenterat innebär en relativt begränsad överflyttning till järnväg. Det är sant, och det är såklart otroligt tråkigt. Det krävs mer för att få till en stor överflyttning, och då kan vi inte bara satsa på det som är bra; vi måste faktiskt också minska på det som är dåligt och sluta med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En sak som jag är relativt övertygad om är att det inte kommer att hjälpa överflyttningen att göra det billigare att släppa ut genom att sänka bensinskatten. Svenska Miljöinstitutet säger att för att vi ska nå 2030-målet måste biltrafiken minska.

Kopplat till just överflyttning har jag därför två frågor till Magnus Jacobsson. Den första är: Hur påverkas överflyttningen till järnväg och till andra hållbara transportmedel av att man sänker bensinskatten? Den andra frågan är om Kristdemokraterna är beredda att genomföra politik för att minska biltrafiken.


Anf. 144 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! På fråga två är svaret nej. På fråga ett är svaret också nej.

Vi kommer inte att bidra till att avveckla biltrafik. Vi är inte ute efter att minska biltrafiken. Vi är ute efter att se till att den är miljövänlig. Det är ett helt annat perspektiv.

När det gäller skattesänkningen på 50 öre är det korrekt, det som förs fram: Det leder inte till mindre CO2-utsläpp. Å andra sidan är det inte heller det som förändrar hela infrastrukturen.

Menar vi allvar med att vi ska förändra utsläppen från fordonsflottan behöver vi börja diskutera helt nya energisystem. Då måste vi få ut ledningar längs med vägar, och vi måste få laddstationer. Vi måste få fram vätgastankar. Vi behöver jobba med den nya frysta tekniken för biobränsle. Det är en helt annan diskussion.

Dessa 50 öre blir en symbol i två riktningar. De blir en symbol från vår sida där vi säger att vi tycker att landsbygden är viktig. Det blir en symbol från er sida, Axel Hallberg, där ni säger: Titta här - nu har man gett upp alla miljömål! Och inget av det är sant, höll jag på att säga. Det är 50 öre vi diskuterar.

I realiteten är det så här: Om vi vill förbättra våra miljömål, få en fungerande infrastruktur och värna det svenska näringslivet och den svenska landsbygden behöver vi mer el. Då behöver vi mer ny teknik. Vi behöver vara mer positiva, och då handlar det inte om att ha förslag, idéer och tankar om att begränsa tillväxt. Den starkaste faktorn för färre som svälter, färre som är utan vatten och färre som lider är tillväxt. Det har vi sett under hela min generations tid; jag var ung på 80-talet, och det är en otrolig skillnad i välfärd mellan då och i dag. Det har skett genom tillväxt, och så kommer det att bli även nu när det gäller miljöfrågorna.


Anf. 145 Axel Hallberg (MP)

Herr ålderspresident! Nej, bensinskatten är inte symbolpolitik. Att beskatta koldioxid och beskatta utsläpp är tvärtom det absolut mest effektiva vi kan göra för att minska utsläppen. Det är ju inte heller så att sänkningen av bensinskatten bara inte minskar utsläppen, som Magnus Jacobsson säger, utan det är faktiskt så att den ökar utsläppen. Det går i helt fel riktning. Det är ju inte så att den bara inte har någon effekt alls, utan riktningen är helt fel.

Magnus Jacobsson säger också att Kristdemokraterna inte är beredda att göra någonting alls för att minska utsläppen. Men Svenska Miljöinstitutet säger att biltrafiken måste minska om vi ska klara 2030-målet; det räcker inte med enbart biobränslen och elektrifiering. Innebär det att Kristdemokraterna har övergett 2030-målet? Är det så jag ska tolka detta?


Anf. 146 Magnus Jacobsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Då har jag uppenbarligen varit otydlig. Vad jag sa var att vi inte ämnar agera för att rent generellt minska biltrafiken. Vi ämnar däremot agera för att minska utsläppen.

Jag vill göra en liten liknelse. När jag var ett antal år yngre och gick i gymnasiet var det rätt vanligt att man hade en oljepanna i hemmet. I det första huset jag köpte, ihop med min dåvarande familj, hade vi oljepanna. Det finns ingen som i dag skulle komma på tanken att installera en oljepanna i ett nytt hus, och jag tror att det kommer att vara exakt likadant på infrastrukturområdet.

Framtidens flyg kommer att gå med helt andra bränslen, sjöfarten kommer att använda andra bränslen och jordbruket kommer att använda andra bränslen. Och om några år - en tid framöver - kommer man att se tillbaka och säga: Kommer ni ihåg att det fanns de som använde diesel i bilen? Det är ingen som installerar en oljepanna i ett hus i dag, och jag tror att samma utveckling kommer att ske inom infrastrukturområdet.


Anf. 147 Teres Lindberg (S)

Herr ålderspresident! Jag blev lite glad när Magnus Jacobsson inledde sitt anförande med att nämna en vän till mig, Miguel Odhner, och koppla det till tidigt 90-tal. Jag tänker att det är ganska viktigt att påminna sig om varför vi har haft en avsaknad av investeringar i infrastruktur.

I början av 90-talet hette statsministern Carl Bildt, och även om den finanskris som Sverige genomgick var delvis internationellt påverkad späddes den på under de åren. Kristdemokraterna ingick i ett regeringssamarbete under den här perioden.

Därefter tillträdde Göran Perssons regering, och Göran Persson beskrev det själv som att han fick åka runt till finansvalparna med mössan i hand för att få låna pengar så att vi över huvud taget skulle kunna betala för vår välfärd. Det fanns liksom inte utrymme att satsa på investeringar i infrastrukturen.

Därefter tog Fredrik Reinfeldt över, och där ingick ni också, Magnus Jacobsson. Ni satt i två mandatperioder, och då gjordes faktiskt inte heller några investeringar - trots att de borde ha gjorts.

Vad handlar det här om? Jo, det handlar om att Kristdemokraterna har varit med och medverkat i regeringssamarbeten där man har prioriterat skattesänkningar framför investeringar i såväl välfärd som infrastruktur. Att sedan stå här och beklaga sig över det man själv faktiskt är ansvarig för, nämligen bristerna i infrastrukturen, tycker jag är lite märkligt.

Jag tror också att Sverige kan bättre - "framåt och bättre" brukar vara min devis. Men man driver alltså helt kontraproduktivt en politik i regeringssamarbete och står sedan här och beklagar sig över dessa brister. Det är ju först nu, under de två senaste mandatperioderna, som vi verkligen har kunnat se ökade investeringar i infrastruktur.


Anf. 148 Magnus Jacobsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr ålderspresident! Jag tycker alltid att det är roligt att debattera med ledamoten Lindberg, men det är inte helt givet att det som sägs alltid är korrekt.

Jag hade förmånen att vara kommun- och regionpolitiker i 16 år innan jag återkom till kammaren, och jag kan konstatera att vi under de åren - framför allt under de åtta alliansåren - varje år fick mer pengar till kommunen. Det fanns ett undantag, nämligen under finanskrisen 2009. Det var det enda tillfället då jag i min roll som kommunalråd var tvungen att spara. Alla andra år var det mer pengar till den offentliga sektorn. Det skedde bland annat genom att man hade en skattepolitik som uppmuntrade till arbete, uppmuntrade till att fler kom i försörjning och så vidare.

När det gäller infrastrukturen är det snarare andra beslut som har gjort att vi har halkat efter. Jag återkommer till 1976, då man bytte modell i Sverige. I alla andra organisationer har vi en investeringsbudget. Jag vill vara tydlig när jag säger detta: Mitt parti är inte framme i den här frågan, utan mitt parti är nöjt med den budgetmodell vi har. Men om vi tittar på när det rent ekonomiskt sker en stor förändring i satsningar på infrastruktur ser vi att det sker -76.

Före det gick ungefär 2 procent av bnp till investeringar, och efter att man bytte budgetmodell här i riksdagen läggs - oavsett regering - ungefär 1 procent. Det är klart att det händer någonting om man gör det över så lång tid. Man börjar gröpa ur systemet. Till det kommer att vi har haft en stark urbanisering, vilket har tvingat fram investeringar framför allt i städer. Landsbygden har halkat efter.

Vi behöver ta tag i detta, och det var därför jag i mitt tal pekade på flera olika sätt att dels använda pengar i budget, dels hitta andra lösningar - exempelvis bompeng.


Anf. 149 Teres Lindberg (S)

Herr ålderspresident! Jag vill påminna ledamoten Magnus Jacobsson om följande: När Stefan Löfvens regering efterträdde den förra regeringen, där Kristdemokraterna ingick, övertog man ett budgetunderskott på 60 miljarder. Det har vi hämtat hem. Vi klarar nu att satsa på välfärden, och vi klarar att satsa på infrastrukturen.

Jag blir ändå lite förvånad när Magnus Jacobsson lyfter fram olika OPS-lösningar. Vi har väl egentligen bara haft två stycken i Sverige. Den ena är Arlandabanan, som ledamoten nämnde, och där resultatet fortfarande är att det är alldeles för dyrt att åka. Det är alldeles för få som åker Arlandabanan. Är man fler än två personer är det billigare att ta en taxi, och det är inte rimligt utifrån ett klimatperspektiv.

Den andra OPS-lösningen är Karolinska sjukhuset. Ni har varit en aktivt drivande del i båda dessa projekt, Magnus Jacobsson. Karolinska sjukhuset är världens dyraste sjukhus; det kostade mer att bygga än Burj Khalifa gjorde. Jag vet inte om det är rimliga prioriteringar för skattebetalarna, även om sjukhuset är fint.


Anf. 150 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! Det gläder mig att ledamoten nämner Arlandabanan. Det gläder mig däremot inte att nuvarande regering förlängde avtalet om Arlandabanan. Här har vi alltså en bana som är färdigbyggd - och den hade inte kommit till utan att Mats Odell och dåvarande regering tog de initiativ de gjorde - men som inte går med full kapacitet. Det här var ett val som socialdemokraterna och miljöpartisterna i den förra regeringen gjorde. Det är en oerhörd misshushållning med resurser att göra på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sedan finns det andra, bra exempel. Vi har byggt en bro hemma hos mig mellan Sverige och Norge. Den är tullfinansierad. Vi har byggt Öresundsbron. Vi har byggt i Sundsvall. Det finns andra sätt att hitta finansiering. Vi vet också att italienarna har varit duktiga på att använda sig av EU-stöd.

Jag tror att utöver det vi gör här i kammaren, utöver det vi kommer att fatta beslut om, behöver vi titta på andra lösningar om vi ska klara ekonomin framöver.

Nu blir det bredband, vänner!


Anf. 151 Mikael Larsson (C)

Herr ålderspresident! Magnus Jacobsson förekom mig och sa att det här kommer att gälla bredband, och det kommer det att göra. Bredband är ju oerhört viktigt för att hela landet ska kunna leva och jobb och företag ska kunna skapas.

Magnus Jacobsson nämnde digitalisering och bredband i sitt anförande, vilket gladde mig. Min följdfråga på detta är hur mycket Kristdemokraterna vill satsa på fortsatt bredbandsutbyggnad kommande år, alltså 2022, 2023 och 2024.


Anf. 152 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! Jag måste bli svaret skyldig när det gäller den exakta summan. Vi har ju nu en gemensam budget med flera partier, så jag blir det svaret skyldig.

När det gäller principen om bredband har vi en problematik. Där vill jag berömma Mikael Larsson, för jag tycker att han lyfter fram det här i kammaren på ett väldigt fint sätt.

Jag minns när jag satt i kammaren första gången, 1998-2002, när Göran Persson började prata om bredband. Jag tror att det var så lite som 10 miljoner som var den stora satsningen då. Vi hade en minister som pratade om att internet är en fluga och så vidare.

Hela grejen med bredband är superviktig. Den är viktig för att både stad och land ska fungera. Hela covidperioden har visat att vi troligtvis behöver prata ännu mer om bredband än vi gör. Och jag erkänner att det innebär att vi skulle behöva lägga mer resurser på bredband än vi gör.

Jag tror också att bredband i sig blir ett samlingsbegrepp. Men när vi pratade bredband när jag var här första gången för ett tjugotal år sedan, då var det kopparnät. I dag är det fiber. Vad är det om 20 år?

Det här med bredbandsinvesteringar kommer nog att vara en fråga som den här kammaren kommer att behöva ta upp varje år. Men det vi också måste göra är att koppla bredband till olika tekniker, för vi kommer nog inte att klara av att ha fiber i hela landet. Jag hör till dem som önskar att vi kunde ha det. Jag tycker att det är orättvist att vi inte når det. Men jag tror att vi ändå kommer att vara tvungna att använda luftburen teknik i vissa områden.

Vi kommer också att behöva jobba med radio och radiolänk på olika sätt, framför allt i stråk där man kanske fjällvandrar eller som jag är ute och jagar och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag är väldigt glad att frågan lyfts fram. Vi kristdemokrater tycker att det är en viktig fråga, och jag skulle önska att vi kan lägga mer resurser på detta framöver.


Anf. 153 Mikael Larsson (C)

Herr ålderspresident! Jag tackar Magnus Jacobsson för svaret.

Post- och telestyrelsen har i rapporter tagit fram att om vi ska nå de mål som S-MP-regeringen satt upp skulle det behövas någonstans mellan 15 och 20 miljarder. Centerpartiet väljer att de kommande tre åren satsa 3,4 miljarder på fortsatt bredbandsutbyggnad. Det kommer inte att räcka.

Som Magnus Jacobsson säger är det fiber, mobilnät, radiolänklösningar och kanske flera andra alternativ. Även här går teknikutvecklingen väldigt snabbt.

Det är klart att om vi ska nå de uppsatta målen, och det gäller kanske inom hela transportsektorn, handlar det väldigt mycket om pengar. Men det kan ju finnas andra initiativ man kan se och ta för att nå målen.

Min nästa fråga till Magnus Jacobsson är därför om Kristdemokraterna har några andra förslag, som inte rör pengafrågan, på hur vi ska nå de uppsatta målen för fortsatt bredbandsutbyggnad i landet.


Anf. 154 Magnus Jacobsson (KD)

Herr ålderspresident! Jag vet att jag satt med en gentleman som jobbat mycket med att bygga upp bredband i början. Det han visade på, och jag tror mig även ha sett sådana siffror från Post- och telestyrelsen, är att man ska jobba i samverkan. Överallt där vi haft fiberföreningar visar det sig eller tyder det på att priset faktiskt är lägre än där kommuner och stat på olika sätt har gått fram.

Det finns också områden där vi ser en helt annan grej. Stockholmsregionen har ett fantastiskt välarbetat kommunalt bredbandssamarbete, och jag tror att många kommuner ute i Sverige skulle behöva studera Stockholmsregionen och se om man kan samverka mer.

Jag tror att alla vi som sitter i utskottet har drabbats av diskussionerna om att man inte får lägga bredband över till grannkommunen och alla de här gränsdragningarna som finns.

Jag tror att vi måste inse, och där vill jag återigen berömma Mikael Larsson, att bredband är ett femte trafikslag. Vi måste se det som det och därför också investera så.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-12-14
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut 2021/22:20211214TU1, Beslut

Beslut 2021/22:20211214TU1

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2022Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 22 punkt 9 och avslår motionerna

    2021/22:3189 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2021/22:3195 av Jessica Thunander m.fl. (V) yrkande 14,

    2021/22:3679 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 61,

    2021/22:3879 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkandena 1, 23, 40, 57, 77 och 78,

    2021/22:3888 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD),

    2021/22:3957 av Helena Gellerman m.fl. (L),

    2021/22:4052 av Maria Stockhaus m.fl. (M) yrkandena 1-7,

    2021/22:4135 av Anders Åkesson m.fl. (C) och

    2021/22:4219 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 15.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. för 2022 ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 57 926 000 000 kronor,
    2. för 2022 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Transportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 1 600 000 000 kronor,
    3. under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 22 punkterna 1, 2 och 10.c) Godkännande av investeringsplanerRiksdagen godkänner investeringsplanen för Luftfartsverket för 2022-2024 som en riktlinje för Luftfartsverkets investeringar och investeringsplanen för Sjöfartsverket för 2022-2024 som en riktlinje för Sjöfartsverkets investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 22 punkterna 5 och 8.d) Övriga bemyndiganden och godkännande av ekonomiska målRiksdagen
    1. godkänner att de ekonomiska målen för Sjöfartsverket inte ska gälla under perioden 2022-2024,
    2. bemyndigar regeringen att för 2022 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar samt besluta om utdelning och skattemotsvarighet vad avser Sjöfartsverkets ekonomiska resultat,
    3. godkänner att de ekonomiska målen för Luftfartsverket inte ska gälla under perioden 2022-2024,
    4. bemyndigar regeringen att för 2022 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar samt besluta om utdelning och skattemotsvarighet vad avser Luftfartsverkets ekonomiska resultat.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 22 punkterna 3, 4, 6 och 7.