Sök

Sverige får ett skatteavtal med Guatemala, vilket ger möjlighet att utbyta upplysningar i skatteärenden och förbättrar skattekontrollen. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, möjligheten att avslå en begäran, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas.
Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-10

Datum

2015-11-10

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om landsbygdspolitik. Förslagen handlade bland annat om landsbygdsprogrammet, kompetensförsörjning, regelförenklingar, jordbrukets miljöpåverkan samt jordbrukets och livsmedelsproduktionens konkurrenskraft. Riksdagen sa nej med hänvisning till att arbete eller utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

29, 92 minuter

Justering

2016-02-23

Datum

2015-11-10

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-03

I juni 2014 beslutade riksdagen att den som har taxitillstånd måste överföra taxameteruppgifter till så kallade redovisningscentraler. Redovisningscentralerna måste i sin tur lämna ut uppgifterna till Skatteverket, vilket underlättar för skattekontroller. Enligt riksdagsbeslutet från juni 2014 ska de nya reglerna börja gälla den 1 januari 2016.

Regeringen föreslår nu att dessa regler i stället ska börja gälla senare, och införandet delas upp i två steg. Reglerna om redovisningscentraler för taxitrafik börjar gälla den 1 januari 2017, medan de regler som avser taxiföretagens skyldigheter ska börja gälla den 1 maj 2017. Detta för att för att de blivande redovisningscentralerna ska hinna bli godkända och starta upp, innan skyldigheterna för taxiföretagen börjar att gälla. Riksdagen sa ja till förslaget.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Datum

2015-11-09

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-19

Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. Det innebär att antalet dagar med föräldrapenning som är reserverade för en förälder och inte kan avstås till den andra föräldern, ökar från 60 till 90 dagar. Som en följd av detta ändras också reglerna om jämställdhetsbonus. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till tre motioner som väckts med anledning av förslaget om föräldrapenning och sju motionsförslag från allmänna motionstiden 2015.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

74, 190 minuter

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Personal som har tjänstgjort i internationella operationer ska ha ett stöd som står i proportion till de risker och påfrestningar de har utsatts för. För närvarande arbetar Regeringskansliet med de förslag som Veteranutredningen har lagt fram. Riksdagen anser att det är viktigt att det skapas ett samlat stöd för veteraner och deras anhöriga. Därför gör riksdagen ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att vidta de åtgärder som krävs för att ytterligare stärka stödet till veteranerna och deras anhöriga i linje med utredningens förslag.

En rad åtgärder har lett till att veteraner tas om hand på ett bättre sätt, till exempel när det gäller att säkerställa råd och vägledning för dem och att inrätta ett Veterancentrum hos Försvarsmakten. Riksdagen anser nu att det är dags att ta nästa steg för att skapa ett sammanhållet stöd till veteranerna och deras anhöriga.

Tillkännagivandet grundar sig på två motioner från den allmänna motionstiden 2015/16.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

16

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

29, 107 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2015. Beslutet innebär höjda ramar för 10 utgiftsområden. Nivåerna för 26 anslag inom olika utgiftsområden ändras också. 19 anslag ska ökas och 7 anslag minskas. Anslagen ökar med 5,7 miljarder kronor och gäller bland annat en höjning av anslaget för EU-avgiften. Minskningarna ligger på 0,2 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Användningen av fyra anslag inom fyra utgiftsområden ändras. Dessutom förändras vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkning av statens inkomster från energiskatter. Det innebär att skattebefrielsen för vissa biodrivmedel i motorbränsle minskar. Ändringarna gäller från den 1 december 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-04

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

En person som har fått ett beslut om utmätning ska ha minst tre veckor på sig att överklaga beslutet i domstol. Ett beslut om utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten har rätt att ta egendom ifrån den som har skuld hos en annan.

Syftet med regeländringen är att den som har fått ett beslut om utmätning ska få större möjligheter att överklaga detta beslut. Med denna ändring anpassas det svenska regelverket till Europakonventionen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen godkände bland annat Kapstadskonventionen och sa ja till lagändringar som syftar till att göra det mer fördelaktigt för aktörer inom svensk luftfart att finansiera nya flygplan och helikoptrar.

Kapstadskonventionen är ett avtal om ett internationellt register för så kallade säkerhetsrätter i luftfartsobjekt. Konventionen innehåller också andra regler, bland annat om vilka rättigheter en kreditgivare har vid avtalsbrott och konkurs.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Syftet med lagen är att anpassa svenska regler till ett EU-direktiv om alternativ tvistlösning och en EU-förordning om att en EU-gemensam webbplats för tvistlösning ska skapas.

Alternativ tvistlösning innebär att en konsument som är missnöjd med en köpt vara eller tjänst i stället för att gå till domstol kan vända sig till en nämnd för att lösa tvisten med företaget som sålt varan eller tjänsten. Ett exempel på en sådan nämnd är Allmänna reklamationsnämnden (ARN).

De nya reglerna innebär bland annat att företagare ska ha viss skyldighet att lämna information om alternativ tvistlösning till konsumenter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Det ska bli möjligt att själv få åtkomst till egna personuppgifter i vägtrafikregistret med e-tjänster. I registret finns bland annat uppgifter om fordon, körkortshavare, felparkeringar, skatter och eventuella skulder kopplat till ett fordon. Regeringens förslag innebär att Transportstyrelsens information och tjänster kan bli mer tillgängliga, det vill säga att e-förvaltningen blir mer effektiv.

De nya reglerna betyder också att det ska bli tydligt för myndigheten när personuppgifter kan lämnas ut. Transportstyrelsen ska i sin bedömning ta hänsyn till bestämmelser om personlig integritet i personuppgiftslagen. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s krishanteringsdirektiv ska genomföras i svensk lagstiftning. Syftet är dels att förebygga att banker, kreditinstitut och värdepappersföretag får problem, dels att ge möjligheter att hantera en kris om den uppstår. Bland annat genom att rekonstruera eller avveckla företag.

I första hand är det bankens ägare och långivare som ska bära eventuella förluster, men under speciella omständigheter kan det krävas extra stöd. I dag betalar de svenska bankerna en avgift till en stabilitetsfond som ska användas för att finansiera åtgärder. Efter lagändringarna, som börjar gälla den 1 februari 2016, kommer bankerna i stället betala en årlig så kallad resolutionsavgift. När en tillräckligt stor buffert har byggts upp i den nya resolutionsreserven ska bankerna i stället för resolutionsavgift börja betala en riskavgift, som baseras på hur hög risken är i just den bankens verksamhet.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att den ska utreda om de nya reglerna om riskavgifter kan göras tydligare. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar av lagen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 22 minuter

Justering

2015-12-10

Datum

2015-11-05

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Nivån för pensionerna ska variera mindre över åren. Pensionsnivån ska också bättre följa utvecklingen av genomsnittsinkomsten i samhället. Regeringens förslag innebär att den automatiska balanseringen, eller den så kallade "bromsen", i pensionssystemet, ändras. Balanseringen begränsas till en tredjedel av ett uppkommet underskott eller överskott under ett år. På det sättet hindras pensionsnivåerna att pendla kraftigt upp och ner mellan olika år och nivån blir jämnare.

Inkomstindex, den indexering som finns för att pensionerna ska följa inkomst- och prisutvecklingen i samhället, ändras för att bli mer aktuell och stå närmare löneutvecklingen i samhället.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Reglerna börjar att gälla den 1 januari 2016, men tillämpas första gången för år 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-04

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen har behandlat en rapport från EU som handlar om hur EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) ska kunna slutföras. Bland annat innehåller rapporten åtgärder för att förbättra euroländernas ekonomier genom starkare samordning och ökat gemensamt beslutsfattande på EU-nivå.

Finansutskottet instämde i regeringens ståndpunkt och betonade hur viktigt det är att hålla samman EU och att alla medlemsländer ska vara med och besluta i frågor som rör hela EU. Arbetet bör inriktas på att genomföra de regler som redan finns snarare än på att skapa nya. Utskottet framhöll också betydelsen av att medlemsländernas regeringar och parlament har utrymme att utforma det egna landets ekonomiska politik, så att politiken förankras demokratiskt. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-04

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

En person som har lämnat en felaktig uppgift vid deklarationen och fått skattetillägg som straff ska inte efteråt kunna åtalas för skattebrott för samma felaktighet. Även det omvända ska gälla; Skatteverket får inte fatta beslut om skattetillägg om en åklagare redan väckt åtal för skattebrott i samma fråga. Man ska alltså inte längre kunna straffas vid två olika tillfällen för samma förseelse.

Däremot, om det sker i en och samma domstolsprocess kan man även i fortsättningen få både skattetillägg för en förseelse och dömas för skattebrott.

Skattetillägg är en avgift som Skatteverket eller en domstol kan besluta om när en person lämnat felaktiga uppgifter vid deklarationen som gör att det blir för låg skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 43 minuter

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-27

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om utvärdering av skärpta regler för sjöfylleri.

I motionerna uttrycks att regeringen bör utvärdera den lagändring som började gälla den 1 juni 2010. Reglerna innebär att den som har mer än 0,2 promille alkohol i blodet och kör båt eller har annan uppgift som är viktig för säkerheten ombord kan dömas för sjöfylleri. Gränsen för grovt sjöfylleri går vid 1,0 promille.

Civilutskottet, som förberett riksdagens beslut, förutsätter att regeringen noga följer frågan och att de nya reglerna om sjöfylleri kommer att följas upp. Därför finns det inte behov av ett tillkännagivande till regeringen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-27

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Sverige får ett nytt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Skatteavtalet ersätter det gamla från 1983 och syftar till att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt.

Det nya avtalet innebär bland annat ändrad beskattning av pensioner, livräntor och liknande betalningar. Den som får utbetalningar i form av pension, livräntor eller liknande omedelbart innan avtalet börjar gälla har möjlighet att begära att de gamla reglerna ska fortsätta att tillämpas.

Regeringen bestämmer när avtalet ska börja gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-26

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Den nuvarande radio- och tv-lagen började gälla den 1 augusti 2010. Den innebar bland annat att EU-regler om samordning av audiovisuella medietjänster genomfördes i den svenska lagstiftningen. Hösten 2013 fick Sverige en så kallad formell underrättelse från EU-kommissionen där kommissionen anser att det finns vissa brister i hur Sverige har genomfört EU-reglerna. Därför görs nu några ändringar i radio- och tv-lagen. Bland annat införs nya bestämmelser i radio- och tv-lagen om tv-företagens redaktionella oberoende vid sponsring och produktplacering. En ny bestämmelse som innebär att tv-företag från andra EU-länder ska få rätt att tillhandahålla tjänster i Sverige införs också.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2015-10-20

Datum

2015-10-23

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Om någon har blivit dömd till så kallad frivård ska personen i vissa fall kunna avtjäna straffet i ett annat land inom EU. Frivård betyder kriminalvård som en person får om denne exempelvis har blivit dömd till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven.

Regeringens förslag innebär att Kriminalvården ska kunna avgöra om en person dömd till frivård i ett annat EU-land, kan avtjäna det i Sverige. Eller om en person dömd till frivård i Sverige kan avtjäna det i ett annat EU-land. Syftet är att personen ska kunna vara i det land där man tror att den sociala återanpassningen sker bäst.

De svenska lagändringarna innebär att Sverige följer ett EU-beslut om frivårdspåföljder. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-23

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Regeringen har i en skrivelse tagit upp Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken. I rapporten gav Riksrevisionen rekommendationer om bland annat samordning av den officiella statistiken samt utformning och mandat för Rådet för den officiella statistiken.

Regeringen har meddelat att den kommer att ta hänsyn till delar av Riksrevisionens rekommendationer i det arbete som redan pågår utifrån den tidigare Statistikutredningens slutrapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-23

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04