Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen

Särskild komplette-rande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen

Herr talman! I Sverige väntar stor brist på lärare, och inte minst gäller det ämneslärare i moderna språk, matematik och naturvetenskapliga ämnen. Vi politiker är överens om att det behövs många nya vägar in till läraryrket. Det förslag vi ska diskutera i dag rör en av dem.

Vi moderater och övriga allianspartier anser att principen bakom dagens förslag är rätt. Det är något som kanske inte är så märkligt med tanke på att det först lanserades av alliansregeringen. Däremot förvånas vi över nuvarande regerings försämring av det ursprungliga förslaget. Det vittnar om låga förväntningar på våra högst utbildade akademiker samt en dålig hushållning med personella och ekonomiska resurser. Förslaget innebär heller inte några garantier för att öka antalet lektorer i skolan, något som framhålls som ett syfte med reformen.

Herr talman! Alliansen har som sagt tidigare lanserat ett likande förslag. Men det omfattade halva den studietid som regeringen föreslår. Personer med examen på forskarnivå är bland de högst skolade inom akademin, som jag sagt, och de har bakom sig drygt 20 år av studier. Vi anser därför att det finns goda skäl att anta att de skulle kunna genomföra sin kompletterande pedagogiska utbildning på kortare tid än övriga.

Faktum är dessutom att Göteborgs universitet redan ger ettåriga utbildningar motsvarande dem vi nu diskuterar men då till studenter som har avlagt minst kandidatexamen på högskolenivå. De personer vi diskuterar i dag har alltså ungefär fyra år ytterligare av studier, självständiga arbeten och metodiskt arbete bakom sig.

I Alliansens ursprungliga förslag menade vi också att personer med examen på forskarnivå skulle kunna undantas moment med så kallad VFU, verksamhetsförlagd utbildning, eftersom de flesta själva redan har undervisat och gått extrakurser i pedagogik.

En annan fråga är till exempel det självständiga arbete som ingår på 15 högskolepoäng. Här har vi dem som har skrivit sina licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar men som ändå ska skriva fram ett arbete på 15 högskolepoäng i något ämne.

Vi anser också att personer som kommer i fråga för denna utbildning ska kunna få kombinera studierna med en anställning på en skola och då undantas från kravet på lärarlegitimation för en kortare tid. På så sätt skulle vi kunna få blivande lektorer att både säkra sin inkomst och få möjlighet att börja undervisa snabbare. Det skulle alla vinna på. Det gäller inte minst elever och skolor som därmed får tillgång till mer kvalificerade pedagoger.

Det skulle också ge incitament för fler skolor att faktiskt anställa lektorer. Med regeringens förslag finns inga sådana garantier trots att det är ett syfte med reformen, som jag sa. Det finns heller inte några krav på motprestationer från dem som får detta utbildningsbidrag. En uppföljning ska ske efter sex månader, vad jag kan läsa ut, för att se om de studerande fortfarande pluggar. Men såvitt jag kan förstå kommer utbildningsbidraget på 25 000 kronor i månaden att betalas ut fram till dess oavsett om de studerar. Detta får ni gärna klargöra i den efterföljande diskussionen.

Herr talman! Finansieringen av regeringens förslag är intressant. De medel som anslås för reformen motsvarar bara de utbildningsbidrag som förväntas utbetalas till de sökande. Det gäller då bara de 50 först sökande varje år under en femårsperiod. Den 51:a blir tydligen utan pengar. Hur det ska gå till vet jag inte.

Det skulle i så fall innebära att det inte kommer att utgå någon som helst ersättning för utbildningsplatserna vid Karlstads universitet, Umeå universitet och Stockholms universitet som har lämnat in en ansökan ihop med KTH och som regeringen nyligen har utsett till att bli ansvariga för utbildningarna.

Det är inte bara jag som tror att det kommer att bli så här. I en artikel i Universitetsläraren den 25 april står det bland annat "att lärosätena inte får några extra resurser om de anordnar ettårig KPU enligt regeringens nya förslag, de medel som satsas går alltså till den som väljer att gå utbildningen".

Det är minst sagt märkligt. Jag hoppas att jag kommer att få svar på min undran av regeringspartiernas företrädare i debatten.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Alliansens gemensamma reservation.

Vi debatterar kompletterande pedagogiska utbildningar för personer med forskarexamen. Det var för bara några veckor sedan som vi i utbildningsutskottet hade en öppen utfrågning i riksdagen om lärarbristen. Den börjar bli alltmer påtaglig och kommer att vara det framöver. Det kommer att krävas flera olika åtgärder för att lyckas åtgärda den.

Vi behöver få fler att söka sig till lärarutbildningarna, framför allt inom vissa områden där det är särskild brist på lärare.

Vi har en utmaning i att många i dag hoppar av sin lärarutbildning - närmare en tredjedel tar inte examen. Inom vissa utbildningar är det ännu större avhopp.

Det krävs flera åtgärder för att få fler att söka sig till läraryrket och till utbildningarna. Yrket behöver göras mer attraktivt att söka sig till. Det kan handla om allt från lön och karriärvägar till minskad administration och stärkt arbetsmiljö.

Centerpartiet presenterade nyligen förslag kopplade till snabbspår in i läraryrket för människor med högskoleexamen. Till exempel ska högskoleingenjörer kunna bli matte- eller NO-lärare. Vi föreslår också införande av lärarassistenter för att minska administrationen och därmed skapa större attraktivitet för läraryrket.

Nyligen gav också Alliansen ett tillkännagivande till regeringen om att skynda på arbetet med digitala nationella prov just för att få minskad administration och därmed ökad attraktivitet för läraryrket.

Det här är viktiga åtgärder. Det vi i dag diskuterar handlar om forskare och deras möjlighet att övergå till en lärarkarriär, och det är oerhört viktigt.

Jag vill instämma i mycket av det som Betty Malmberg lyfte fram kopplat till att det är högt skolade akademiker vi talar om här. Det är också därför Alliansen har lagt fram ett förslag om att korta utbildningstiden ytterligare. Det här är ju personer som under lång tid har undervisat på högskolenivå, har gått kurser i högskolepedagogik och har arbetat med liknande uppdrag på universitetsnivå. Det är därför det bör kunna gå ännu snabbare.

Vi tycker också att det är oerhört viktigt att man under den period då man läser ska kunna undantas från kravet på lärarlegitimation, just för att direkt kunna gå in i arbetet och arbeta redan under tiden man omskolar sig till lektor.

För Centerpartiets del talar vi ofta om att möjliggöra utbildning i hela landet. I det här förslaget tydliggör vi i Alliansen i vår reservation att vi vill möjliggöra att utbildningar sker på distans. Det känns ganska självklart med tanke på vilka grupper vi talar om. Det är människor med forskarexamen som är mitt i livet, som kanske har bildat familj och som har en ganska trygg tillvaro men vill byta till läraryrket. Därför pekar vi på att möjliggöra distansutbildning så att man kan bo kvar där man har sin trygghet och sin familj i stället för att behöva flytta till någon av de orter som det i slutändan kommer att bli. Detta för att göra läraryrket attraktivt för personer med forskarexamen. Vi behöver undanröja hinder för att få människor att ta det steget.

I regeringens förslag pekar man på några få ämnen som den kompletterande pedagogiska utbildningen ska riktas mot. Alliansen har i sin reservation tydligt uttryckt att det finns fler ämnesområden och undervisningsämnen där det råder brist i dag. Det borde självklart vara möjligt för dem med forskarexamen som vill omskola sig till lektorer och arbeta inom läraryrket att göra det även inom andra bristyrken, inte bara de som räknas upp i propositionen.

Med de orden yrkar jag bifall till Alliansens reservation.

(Applåder)

Herr talman! Sverige står inför en stor lärarbrist. Dessvärre är prognosen att bristen ökar under kommande år.

Vi måste göra mer för att lyckas rekrytera de bästa studenterna till läraryrket, stärka läraryrkets attraktivitet och få redan utbildade lärare som lämnat yrket att komma tillbaka till skolans verksamhet. Vi behöver också skapa fler vägar in i läraryrket, och där spelar den kompletterande pedagogiska utbildningen en viktig roll.

Som vi hört här har Alliansen tidigare lanserat ett förslag som liknar regeringens om att genomföra en tidsbegränsad satsning på en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer med examen på forskarnivå.

Kristdemokraterna och Alliansen anser att studietiden, som enligt regeringens förslag är tolv månader, bör förkortas till sex månaders heltidsstudier. Personer med examen på forskarnivå är akademins högst skolade, och det finns goda skäl att anta att dessa kan genomföra sin kompletterande utbildning under en kortare tid. De flesta har även själva undervisat på högskolenivå och gått kurser i högskolepedagogik.

Vi anser att det är motiverat att utbildningen också får genomföras på distans för att hindren för forskare som vill gå utbildningen och bli lektorer ska vara så små som möjligt.

Vi i Alliansen anser också att forskarna bör tillåtas kombinera en anställning på en skola med parallella studier inom den kompletterande pedagogiska utbildningen.

Herr talman! Regeringen föreslår att utbildningen i första hand bör anordnas för personer med examen på forskarnivå med ämneskunskaper relevanta för ett undervisningsämne där det råder brist på sökande till ämneslärarutbildningen, det vill säga i första hand matematik, biologi, kemi, fysik och teknik.

Kristdemokraterna och Alliansen menar att eftersom det råder stor brist på ämneslärare i moderna språk såsom tyska, franska och spanska bör även personer med examen på forskarnivå med ämneskunskaper inom moderna språk prioriteras.

Jag vill också öppna för att utreda hur den nuvarande kompletterande pedagogiska utbildningen kan förkortas till 60 högskolepoäng och hur den bättre kan förbereda studenterna inför lärarnas vardag.

Med det vill jag yrka bifall till reservationen från allianspartierna.

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige står inför en allvarlig lärarbrist. Det är nuvarande regerings ambition att genom olika förslag komma till rätta med denna.

Ända sedan regeringstillträdet har en rad olika åtgärder vidtagits - till exempel har regeringen samlat parterna för diskussioner i Nationell samling för läraryrket. Det är viktigt att de förslag som kommer ses som något som är till nytta i verksamheten och inte innebär ytterligare pålagor som ingen har efterfrågat. Därför är samlingen oerhört viktig som gemensam mötesplats för viktiga diskussioner.

Också hos oss här i utskottet är lärarbristen en viktig fråga som är i fokus på våra dagordningar. Vi har till exempel alldeles nyss haft en öppen utfrågning om lärarbristen, och vi har i vår uppföljning av regeringens resultatredovisning särskilt fokuserat på personalsituationen i skolan.

Nuvarande regering har målsättningen att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation där ingen elev lämnas efter och ingen hålls tillbaka. I det arbetet vet vi att lärarna är nyckeln, och med fler forskarutbildade i skolan höjer vi kvaliteten och ökar läraryrkets attraktivitet.

Därför är det bra att detta förslag från regeringen nu kommit - ett förslag där fyra utvalda universitet ges i uppdrag att under en femårsperiod anordna kompletterande pedagogisk utbildning, så kallad KPU, som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Utbildningen ska i första hand ges för sökande med ämneskunskaper i matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik eftersom det råder stor brist på lärare i just dessa ämnen.

Satsningen är också viktig för att möjliggöra en ökning av antalet lektorer i grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. I dag finns det enligt Skolverkets statistik 239 lektorer i utbildningssektorn, de allra flesta i gymnasieskolan. Med denna satsning fördubblas antalet lektorer i den svenska skolan.

För att stimulera personer att påbörja och slutföra utbildningen kommer regeringen också att införa ett tillfälligt skattepliktigt utbildningsbidrag. Det kommer att räcka till ca 50 heltidsstuderande per år, det vill säga totalt högst 250 studenter.

Detta är en av alla de viktiga åtgärder som regeringen hittills har föreslagit för att komma till rätta med lärarbristen. Tidigare har vi här i kammaren diskuterat eller beslutat om anställning under viss kompletterande utbildning, ökat stöd till Teach for Sweden, ökat stöd till utbildningssektorn som helhet liksom kompetenshöjning och mycket annat.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att lärarbristen kanske är det allra viktigaste vi som förtroendevalda har att jobba med framöver. Att vi lyckas rekrytera de många tusen som behövs i skolan, att vi får dem som redan finns i skolan att vilja stanna kvar och att vi får några av alla dem som lämnat skolan att vilja komma tillbaka - det är detta vi behöver ha fokus på framöver. Och med tanke på att det är vår kanske viktigaste fråga är det bra att vi över partigränserna klarar att samla oss och komma överens om viktiga förslag. Jag hoppas att vi kan fortsätta lösa lärarbristen med fler goda förslag i samsyn.

(Applåder)

Herr talman! Gunilla Svantorp tar upp mycket som det råder samsyn om - hur viktigt det är att vi får fler lärare på plats, att det finns flera vägar in och så vidare. Däremot svarar hon inte på någon av de frågeställningar som vi i Alliansen tar upp. Hon kommenterar inte varför vi i oppositionen lägger fram andra förslag. Hon berör det inte med ett ord. Hon svarar heller inte på den finansieringsproblematik som jag tog upp i mitt anförande.

Jag tycker att det är dåligt, och jag vill upprepa de frågeställningar som finns. Hur ser Gunilla Svantorp på en förkortad utbildning, varför kan regeringen inte se värdet av detta och varför kan regeringen inte premiera den kompetens som finns hos dem i Sverige som har suttit i skolbänken i mer än 20 år och har drivit självständiga arbeten med olika sorters metodik för att göra sina doktorsavhandlingar? Varför kan de inte på något sätt premieras för detta? I stället klassas de ihop med dem som har fyra års kortare utbildningsvägar. Det är märkligt.

Det är också en viktig fråga hur vi får in lektorerna i klassrummet. Med Moderaternas och Alliansens förslag är det skolan som utgör basen. Skolan anställer lektorer som vid sidan av sitt arbete kan fortsätta en utbildning på distans. Det är ju faktiskt i klassrummet eller på skolan som lektorerna kan komma att göra skillnad. Hur menar Gunilla Svantorp att detta kommer att ske med regeringens förslag?

Herr talman! Det är redan en förkortad studietid i det här förslaget. Den vanliga KPU:n är ju 90 poäng, men det här handlar om 60 poäng. Den är redan förkortad med 50 procent av tiden. Detta är viktigt att komma ihåg.

Det var mycket kritik mot att det i det första förslaget inte ingick någon verksamhetsförlagd utbildning. Nu ingår det, och ska man hinna med både verksamhetsförlagd utbildning och läsa in den pedagogik som behövs är det klart att det krävs minst 60 poäng.

Betty Malmberg säger att vi inte tar vara på den utbildningsnivå som dessa personer har, men det gör vi faktiskt genom att ha en förkortad studietid för dem. Hon säger att vi inte premierar dem, men det är precis vad vi gör. De får ett utbildningsbidrag som inte övriga får när de läser KPU. De forskarutbildade får faktiskt ett utbildningsbidrag. Jag skulle vilja säga att de har hög prioritet i vår satsning för att få mer personal i skolan.

Jag har nog tappat de andra frågorna. Jo, Betty Malmberg tog upp frågan om resurserna. De fyra universitet som nu har blivit utvalda har frivilligt sökt att få anordna den här utbildningen. Med tanke på den diskussion vi hade i den förra debatten om lärosätenas autonomi får vi väl förutsätta att de har sett att de inte kommer att klara av detta. De vill ha den här utbildningen, för annars hade de inte sökt.

Herr talman! Tack, Gunilla Svantorp, för svaret! Jag är inte riktigt nöjd med de besked jag får. Det förvånar mig också att Gunilla Svantorp inte ens kommer ihåg vilka frågor jag ställde, för det är faktiskt de frågor som finns i vår reservation, förutom att jag också lade till detta om finansieringen.

När det kommer till Gunilla Svantorps konstaterande att de redan har en förkortad studietid får jag konstatera att hon tydligen inte hörde vad jag läste upp i mitt anförande. Det finns redan utbildningar med förkortad studietid där de som har en kandidatexamen från högskolan kan plugga. De finns redan. De finns i Göteborg, i Umeå och på flera andra ställen. Utbildningstiden är förkortad, för man ser att man kan ha en mer avancerad nivå.

Här likställer vi dem som har bedrivit vetenskapligt arbete, självständigt arbete och haft högskolepedagogik och på olika sätt fått helt andra kompetenser under fyra års ytterligare studier med dem som har en mycket lägre nivå.

Gunilla Svantorp svarar heller inte på den centrala frågan hur vi får in lärarna i klassrummet. Det är ju faktiskt detta som det hela handlar om. Hur får vi med regeringens förslag in lektorerna, som ju är de som har högst vetenskaplig kvalitet i sin utbildning och kompetens, i klassrummen i skolorna? Vår idé är att basen är skolorna, som självständigt skriver på att de får en anställning och att studenterna pluggar med högre studiebidrag, vilket vi tror är nödvändigt. Hur kommer detta att ske med regeringens förslag, Gunilla Svantorp?

Herr talman! Betty Malmberg likställer forskare med goda pedagoger. Så kan det säkerligen vara på många ställen, men det är inte per automatik så. Jag skulle vilja påminna om SFS, alltså studenterna, som upprepade gånger har sagt att deras universitetslärare behöver mer pedagogisk utbildning. 60 procent av lärosätena ställer faktiskt inte krav på att all undervisande personal ska ha högskolepedagogisk utbildning. Man kan alltså inte per automatik säga att alla forskarutbildade är jätteduktiga pedagoger. Det kan man inte, menar jag. Genom den förkortade tiden tar vi med det här förslaget ändå vara på att de har läst ganska mycket.

Hur får vi in lärarna i klassrummet, frågar Betty Malmberg. De får göra VFU. Sedan finns det minst 290 arbetsgivare ute i landet som borde vara intresserade av att få in dem. Vi ska inte behöva styra det från riksdagen och bestämma vilka som de ska anställa. Det är klart att arbetsgivarna själva måste tycka att det är jätteviktigt att få in lektorer i skolan.

Låt mig svara på dina andra frågor, Betty Malmberg. Distansutbildning, som ni efterfrågar, finns ju redan. Alla de fyra universitet som har blivit utvalda har ju redan i sina ansökningar skissat på hur distansutbildningen ska se ut. Betty Malmberg skakar på huvudet, men detta står faktiskt i deras ansökningar. Där står hur de ska anordna distansutbildningen. Ni efterfrågar något som redan finns.

Särskild komplette-rande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)