Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Det finns anledning att vara stolt över Sveriges bidrag till OSSE som helhet men också till OSSE:s parlamentariska församling. Vi är finansiellt en av de stora bidragsgivarna till OSSE:s parlamentariska församlings arbete. Men framför allt är vi aktiva och följer en lång svensk tradition av att vara mycket aktiva och drivande i OSSE:s parlamentariska församling.

Även det senaste året har jag varit en av vicepresidenterna i församlingen och fått förmånen att som specialkoordinator leda den internationella observationen inför presidentvalet i Vitryssland den 11 oktober 2015.

Men jag är långt ifrån ensam om att vara aktiv när det gäller att vara ute och valobservera. Den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling är den mest aktiva när det gäller att vara ute och observera val. Det är kanske den delen av OSSE:s parlamentariska arbete som internationellt sett vinner störst respekt och som vi är mest kända för. Det finns i dag egentligen ingen annan organisation som lever upp till denna standard, denna omfattning och denna respekt på grund av den systematik som vi har inom OSSE:s parlamentariska församling när det gäller att på ett trovärdigt, väl organiserat och beprövat sätt sköta valövervakningar i olika länder.

År 2015 har varit ett speciellt år för OSSE som helhet. Det var 40 år sedan OSSE bildades. Tidigare hette organisationen ESK, och den bildades 1973. Det finns skäl att reflektera över dessa 40 år och reflektera över varför organisationen en gång bildades - alltså ESK, Europeiska säkerhetskonferensen, som så småningom blev OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

Vid den tiden - 1973 - fanns det två olika perspektiv på bildandet av denna organisation. Det var Sovjetunionen som ville hålla ihop de kommunistiska staterna, men det var också Västeuropa som såg en möjlighet att genom detta samarbete minska spänningarna i regionen och gynna ekonomiskt samarbete som skulle leda fram till olika sätt att förbättra den humanitära situationen för befolkningarna i Östeuropa.

Nu, 40 år senare, befinner vi oss i ett läge med stora spänningar. Då handlar det på den ena sidan inte om Sovjetunionen utan om Ryssland och en del av Rysslands närstående stater. På den andra sidan finns Europa, USA med flera.

OSSE är en inklusiv organisation. Det finns olika organisationer som har olika roller. Vi har tidigare haft en plats i Europarådet och var en av dem som fattade beslut om att där till stora delar exkludera Ryssland efter interventionen på Krim, som var oacceptabel och alltjämt förblir fullständigt oacceptabel. Men det är skillnad mellan olika organisationer och olika roller.

OSSE har i stället egentligen fått en vitalisering genom den konfliktsituation som vi befinner oss i. Inom OSSE fortgår samtalen, och det som kanske mest uppmärksammas är de samtal som förs genom den så kallade Minskprocessen och Minskavtalen.

Också inom den parlamentariska församlingen fortgår olika former av initiativ för att främja avspänning, dialog och konflikthantering men också transparens och arbete för att främja demokrati och se till att de länder som är med i OSSE lever upp till de statuter som finns inom OSSE och som de faktiskt har förbundit sig att leva upp till.

Jag jobbar intensivt just med Vitryssland, som har en lång resa framför sig att gå mot demokratisering och vara ett land som lever upp till de krav som vi ställer på ett land som Vitryssland som fullvärdig medlem av OSSE.

Som jag nämnde är jag stolt över den svenska delegationen. Många av ledamöterna är flitigt ute och gör valobservationer, men de är också aktiva i den parlamentariska församlingens arbete.

Vice ordföranden i delegationen, Margareta Cederfelt, är rapportör i ett av utskotten. Christian Holm Barenfeld var förra året ordförande i Vitrysslandsgruppen. Vi har även andra som är mycket flitiga. Så har det varit över tiden. Olika generationer av svenska parlamentariker har bidragit mycket. Sammantaget innebär detta att det i dag finns ett grundmurat förtroende för svenska ledamöter som agerar inom ramen för OSSE.

Det är inte utan att konflikten har sökt sig in även i organisationen. Inför det årliga vintermötet i Wien förra året utsåg Ryssland en ledamot från Krim att ingå i landets delegation. Jag var en av dem som fick förtroendet att ingå i en så kallad credentials committee, en ackrediteringskommitté, som skulle granska ledamöternas rätt att närvara i församlingens arbete under vintermötet.

Självklart fattade jag och mina fyra fem kollegor enhälligt beslutet att en ledamot från Krim inte hade i den ryska delegationen att göra. OSSE skulle i alla fall inte erkänna denne som en person som hade möjlighet att delta i OSSE:s möte. Den ryska nomineringen avvisades med motiveringen att en parlamentsledamot måste företräda det nominerade landet för att få delta. Ni förstår att detta inte erkändes av oss.

På sommarmötet i Finland - ett möte som ägde rum på den plats där ESK, alltså OSSE, en gång bildades, nämligen i Finlandiahuset - kom konflikten upp ännu en gång. Som ni vet befinner sig ett antal representanter för Ryssland på sanktionslistan. Här kom frågeställningen återigen in i OSSE, och den finska regeringen beslöt sig för att inte tillåta tillträde för ett par personer i den delegation som utsetts att företräda Ryssland.

Även om OSSE och OSSE:s parlamentariska församling är en inkluderande organisation möts alltså även vi av de utmaningar som uppstår på grund av den konfliktfyllda situation som just nu råder.

Vidare hade vi ett höstmöte i Ulan Bator i Mongoliet, som är den senaste fullvärdiga medlemmen i OSSE. Mongoliet har skött detta med bravur. Landet är aktivt och har levt upp till många av de förväntningar vi har på detta nya medlemsland i OSSE.

Delegationens medlemmar deltar även i en lång rad andra aktiviteter, och det kan vara särskilt viktigt att nämna ett par av dem. Tyskland tar aktiva initiativ för att försöka sammanföra parlamentariker från till exempel Ukraina och Ryssland och på så sätt bidra till användandet av parlamentarisk diplomati för att hitta en väg framåt. Jag har själv talat om utvecklingen i Vitryssland på Nordiska rådets möte i Vilnius, och det finns andra exempel på att våra ledamöter bjuds in för att tala om sina erfarenheter från OSSE:s arbete.

Avslutningsvis vill jag säga att det är tydligt att OSSE och OSSE:s parlamentariska församling har fått en mycket vitaliserad roll. I ett läge där arenorna för kontakter och dialog blir allt färre är det nu många från länder med både frusna och pågående konflikter som verkligen ser OSSE som platsen för dialog. Kanske är förhoppningarna många gånger större än vad vi kan leva upp till, men av länder som Georgien, Azerbajdzjan, Armenien, Ukraina, Vitryssland och Ryssland är det många som i dag ser OSSE som en organisation och plats för dialog och samtal.

Herr talman! Vi debatterar nu utrikesutskottets betänkande UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Precis som delegationens ordförande Kent Härstedt har sagt är den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling en väldigt aktiv delegation, herr talman. Vi deltar fullt ut i OSSE:s arbete, och vi gör det på de arenor som står till buds.

Jag vill börja med att säga att förra året innebar OSSE:s tjugofjärde session. Årets arbete bedrevs på temat Recalling the Spirit of Helsinki, vilket refererar till Helsingforsdeklarationen som antogs den 23 juli 1973. Tyvärr måste jag säga att innehållet i Helsingforsdeklaration är lika aktuellt i dag, 2016 - liksom 2015, som är det år verksamhetsberättelsen handlar om - som det var 1973.

Deklarationen tar upp punkter som är viktiga och angelägna i OSSE:s arbete. De handlar om

att alla stater är jämlika

att det ska finnas en inneboende rätt för ländernas suveränitet

att länder ska avstå från hot om användning eller användning av makt

att varje land har okränkbar rätt till sina gränser och skydd för landets integritet

att hitta fredliga lösningar på meningsskiljaktigheter och tillämpa icke-intervention i interna angelägenheter

att ha respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter såsom frihet för tankar, samvete, religion och tro

att människor ska ha lika rättigheter och självbestämmande

att stater ska samarbeta och i god tro uppfylla förpliktelser gentemot internationell lag.

Detta är precis vad OSSE:s arbete handlar om.

Hur gick då OSSE till väga för att verkligen högtidlighålla och uppmärksamma temat Recalling the Spirit of Helsinki? Ja, bland annat genom att ge ett uppdrag till Sipri, det svenska forskningsinstitutet för freds- och konfliktforskning, som tog fram en skrift. Till grund för denna låg bland annat ett omfattande arbete där forskare och politiker involverats och seminarieverksamhet bedrivits i USA, Sverige, Ryssland med flera länder. Detta visar att det arbete som bedrivs inom OSSE sker i samarbete. Det sker på flera plan för att vi ska försöka gå vidare med fredliga lösningar på stora problem, herr talman.

OSSE:s arbete bedrivs inom de tre dimensionerna politiska frågor och säkerhet, ekonomi och miljö samt demokrati och mänskliga rättigheter. Politiska frågor och säkerhet har blivit en alltmer relevant och aktuell fråga på dagordningen. Det handlar om de konflikter som finns inom OSSE:s geografiska område.

Det gäller inte bara sådant som den ryska aggressionen gentemot Ukraina utan också det vi kallar frusna konflikter men som har blossat upp och i allra högsta grad är levande i dag. Jag tänker då på konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan. Här spelar OSSE en avgörande roll genom att mäkla fred och involvera parlamentariker men också genom att ha observatörer på plats i Ukraina som ska arbeta för fred och säkerhet.

Som nämndes tidigare av delegationens ordförande består OSSE av 57 deltagande stater, från Mongoliet i öster till USA och Kanada i väster. Detta är unikt. En organisation som spänner över hela 57 länder kan göra skillnad. Jag tror att vi kommer att få se mer av OSSE:s agerande på arenan under de kommande åren.

År 2015 bytte OSSE:s parlamentariska församling generalsekreterare när tidigare generalsekreterare Spencer Oliver slutade efter ett stort antal år inom organisationen. Den nya generalsekreteraren Roberto Montella har stora visioner för de kommande åren, men jag ska inte uppehålla mig vid dessa eftersom ärendet behandlar 2015 års verksamhet.

Rekryteringen av en ny generalsekreterare sköttes i första hand av byrån, men stora delar av OSSE var involverade och på olika sätt aktiva när det gällde att utse den nya generalsekreteraren.

Herr talman! Jag nämnde tidigare den tredje dimensionen, demokrati och mänskliga rättigheter. Demokrati är en av de stora frågor som OSSE arbetar med. Mellan åren 1993 och 2015 har OSSE totalt genomfört närmare 100 valövervakningar. Det handlar om övervakningar av parlamentsval och av presidentval. Förra året genomförde OSSE sex övervakningar. Svenska riksdagsledamöter deltog i samtliga av dessa, i vissa fall på ledande positioner. Själv var jag head of OSCE PA:s delegation vid valet i Turkiet.

Genom att delta i valobservationer bidrar OSSE på ett aktivt sätt till demokrati. Men vad är en valobservation? Jag vill säga några ord om detta. Det är en oerhört viktig fråga att val genomförs på ett demokratiskt sätt.

OSSE arbetar tillsammans med andra organisationer och i organisationer för demokrati och mänskliga rättigheter, och i många sammanhang arbetar man tillsammans med Europarådet. Det OSSE gör är att se till att det finns observatörer på plats före valet för att se hur landets konstitution ser ut, om det finns frihet, om det finns fria medier, om det finns en valrörelse och hur valmyndigheten och valadministrationen är uppbyggd.

När det sedan handlar om själva valdagen kommer korttidsobservatörer, vi riksdagsledamöter, från OSSE:s 57 länder inresande. Först får man en briefing om hur landet ser ut, och därefter är man ute på fältet. Man besöker vallokaler från det att lokalerna förbereds för att öppnas till dess att valsedlarna är räknade och överlämnade till valmyndigheten under valnatten.

Men OSSE:s arbete stannar inte vid detta, utan man har naturligtvis gjort iakttagelser som sammanställs och som ligger till grund för den slutgiltiga rapporten. Därefter erbjuder OSSE rekommendationer och en möjlighet för respektive land att fortsätta att utveckla sin demokrati, med stöd av OSSE om så önskas.

Jag vill understryka att detta är ett väldigt viktigt arbete, speciellt i dag, när vi på många håll ser en tillbakagång för demokratin. Då är det viktigt att vi bevakar och från svensk sida är delaktiga i de organisationer som aktivt arbetar för att stödja demokratin och inte låter mörka krafter tränga undan alla medborgares rätt att använda sin röst i fria demokratiska val. Det är precis detta OSSE handlar om.

Herr talman! Detta är ett litet betänkande som rör en stor verksamhet för många länder i och bortom vårt Europa. Det handlar ju inte enbart om säkerhet och samarbete i Europa och de europeiska länderna, vilket har framgått tidigare i debatten.

Jag vill som representant för en annan delegation tacka dem som är och har varit aktiva i parlamentarikerförsamlingen OSSE. Det är viktigt att vi har denna möjlighet till dialog och deltagande.

Jag ska bara kort beröra några punkter, herr talman. En av dem gäller Minskarbetet och Minskprocessen. Det är en process som vi alla säger att vi står bakom men som under det gångna året de facto har haft en rejäl tillbakagång, eftersom vi har haft ännu en öppen konflikt som har lett till dödsfall. Fajten mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach har inte flyttats framåt. Det finns en stor irritation över hur den här konstruktionen är uppbyggd.

Det ryska agerandet i andra områden med olösta konflikter visar på en tydlig vilja att hålla kvar det öppna såret och inte att läka det. Det är många som tycker att det är en omöjlighet att Ryssland har vetorätt och samtidigt inte har intresse att lösa konflikterna.

Det här är en process som vi har all anledning att fundera lite extra på under kommande år. Det finns också aktörer i det här sammanhanget som vill försöka bryta upp och se något annat hända, eftersom man ser detta som i princip inte framkomligt.

Utmaningen för OSSE är förutom Minskprocessen naturligtvis Ukraina. Även där är ett bland många utropstecken att det i OSSE:s övervakningsmekanism finns ryska röster för att inte ge vissa saker en tydlig benämning och att man inte lyfter alla frågor. Den rädsla som finns över att det här är något som inte är riktigt tydliggjort är naturligtvis allvarlig.

Vi deltar från svensk sida. Det är viktigt, och det är bra att vi finns där. Det görs ett stort arbete under svåra förhållanden. Men det är tydligt att man inte heller här har levt upp till löftena. OSSE har inte tillgång till hela territoriet och har under senare tid också hamnat i direkt beskjutning av separatister i östra Ukraina. Det här är något som naturligtvis också kommer att följas.

Det finns en bakomliggande debatt som man från rysk sida försöker lyfta upp, nämligen om att man vill se en annan arkitektur när det gäller säkerhet i Europa. Här finns det skäl för oss att se till att vi inte blir en del av problemet. Det tycker jag att det finns all anledning att fundera över under kommande år.

När det gäller valobservationer, herr talman, är naturligtvis det arbete som parlamentarikergruppen gör viktigt, men särskilt viktigt är det arbete som Odihr gör, för det ger förutsättningar både för valobservation för OSSE:s parlamentariker och för Europararådets observatörer att få en långsiktig översyn och inte bara under själva valdagen. Därför är valobservationerna en väldigt viktig del. Jag hoppas och utgår från att ni i parlamentarikerförsamlingen vet att ni jobbar för att säkra att Odihr har fortsatt goda möjligheter att verka. Inte minst kommer det att bli helt avgörande, om man blir inbjuden till och deltar som övervakare vid valet den 8 december, att Odihr får möjlighet att finnas där. Det ska då inte vara en liten delegation under en kort tid, utan man ska ha möjlighet att under en lång tid observera och följa valet.

Det är givetvis viktigt och bra att ni i den parlamentariska delegationen också håller fast vid att inte erkänna Rysslands gränser så som Ryssland självt ser dem. Det är välkommet. Det är helt vitalt att vi i de olika miljöerna där vi verkar inte lockas in i den fälla som den ryska duman och det ryska systemet försöker bygga: att bakvägen föra in sin syn på Rysslands territorium. Krim är givetvis inte en del av Ryssland.

Låt mig också säga: Se upp med Vitryssland! Vi har kunnat följa Vitryssland genom åren, och Lukasjenko är inte att leka med. Han har ett tydligt och synligt mönster, och han kommer och går i våra system. Det är viktigt att vi inte spelar efter gamla noter, för då kommer vi snart att på nytt se ett ökat antal politiska fångar och övergrepp som leder till sanktioner från vår sida.

Herr talman! Jag tackar delegationen och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Jag kände mig manad att respondera på lite av detta, och jag ska försöka göra det snabbt.

Eftersom jag också har ett mer övergripande ansvar för den parlamentariska församlingens arbete som vice president kan jag säga så här:

När det gäller Ukraina var jag särskild koordinator för parlamentsvalet den 26 oktober 2014 när det nuvarande parlamentet valdes.

Jag hängde inte helt med i Kerstin Lundgrens synpunkter på valet eller valen. Jag antar att Kerstin Lundgren syftar på de potentiellt kommande lokalvalen i Donbassområdet i östra Ukraina. Annars förstår jag inte riktigt vad synpunkterna gick ut på.

Det val som genomfördes blev erkänt och respekterat trots de stora svårigheter man hade i Ukraina med stora grupper internflyktingar.

När det gäller det kommande lokalvalet kommer det att ske under förutsättning att man lever upp till en viss standard som ger förutsättningar för den internationella övervakningen att vara i området. Annars kommer inte Odihr eller OSSE att vilja vara delaktiga i genomförandet av en observationsprocess i ett val som kan manipuleras och styras genom hot och fara.

Den parlamentariska församlingen kommer inte att övervaka valet i Ryssland om inte Odihr får göra sitt arbete i förväg. Det är principer vi har antagit i vår församling, och vi kommer inte att delta.

Herr talman! Jag talade inte om något val i Ukraina. Det måste ha blivit ett missförstånd. Vi får väl läsa i protokollet om jag sa något som jag inte hade för avsikt att säga.

När det gäller Ukraina måste vi se hur OSSE:s arbete fungerar, för vi kan bli en del av problemet i det arbete som den ryska statsledningen gör för att försöka förändra Europas säkerhetsarkitektur. OSSE-missionen kan precis som Minskgruppen vara en del av ett problem och inte en del av en lösning. Vi får väl se. Jag vet också att Steinmeier har ambitionen att åstadkomma nya diskussioner om en ny arkitektur.

Från vår sida är vi tydliga här och i andra betänkanden med att vi håller fast vid och värnar den säkerhetsarkitektur som vi har kommit överens om. Det är viktigt att slå vakt om den, och jag utgår från att vi inte har delade meningar om det.

Det var just det ryska valet jag talade om. Det är bra om den parlamentariska församlingen är tydlig med att man inte ställer upp utan Odihr. Jag utgår från att Europarådet inte kommer att göra det heller. Om Odihr får möjlighet att delta bestämmer man själv på vilka villkor, men senast det begav sig var det en hård avgränsning från den ryska statsledningens sida vad gäller långtidsobservatörer. Det gjorde att situationen blev omöjlig. Därför valde Odihr att inte alls ställa upp, och det kan givetvis åter inträffa.

Herr talman! Jag har inte hört att OSSE skulle vara ett problem i Ukraina. Jag har talat med utrikesminister Klimkin, och han ser det som en tillgång. Han uppskattar OSSE:s arbete i Ukraina.

Närmast förestående är att försöka få till stånd val i östra Ukraina. Jag lägger tyngdpunkten där eftersom det är nästa steg. Frågan är om det kan komma till stånd.

När det gäller att inte ha delade meningar med Europarådet vill det till att Europarådet inte upprepar det som skedde i Azerbajdzjan. Odihr och OSSE:s parlamentariska församling valde att inte åka dit. Men Europarådet åkte dit och presenterade en rapport som man verkligen kan ha funderingar kring. Jag tror inte att problemen ligger på vår sida, om jag ska vara ärlig.

När det gäller Odihrs arbete står jag i nära dialog med chefsambassadör Link. Han gör ett grannlaga och utmärkt arbete.

Låt mig till sist kommentera Vitryssland. Det vankas val till duman i Vitryssland i september. Vi kommer att noga följa vad som har hänt sedan presidentvalet förra året. Förhoppningsvis ser vi för första gången att oppositionspartier kommer att ta plats i duman i Vitryssland. Det är självklart att vi ska vara på plats och som vanligt från svenskt håll ha en rejäl delegation som kommer att övervaka att detta val förhoppningsvis går bättre till än förra valet, som jag var särskild koordinator för.

Trots det dåliga utgångsläget i respekten internationellt går det ändå små steg framåt i Vitryssland. Det tycker EU och Europaparlamentet, och vi ser också dessa små steg.

Herr talman! De små stegen framåt har vi sett tidigare, men dessa små steg har ofta förbytts i stora steg bakåt. Det är därför viktigt att se upp. Finns det en fri opposition i valet i Vitryssland, eller finns bara de som godkänts av Lukasjenko att ställa upp?

Också i Ryssland ser vi att den fria oppositionen inte får möjlighet att verka, utan de fängslas eller fördrivs. Det är en historia som är tragisk för vårt närområde.

När det gäller östra Ukraina och Ukraina som helhet säger jag inte att OSSE är en del av problemet. Men se upp, för i OSSE:s arbete ingår ryska röster som begränsar och skapar en bild av att allt inte kommer fram eftersom vissa saker inte är acceptabla för den ryska rollen.

Det är en del av OSSE-systemet som jag tror att man måste vara vaksam på. Här har vi som parlamentariker en särskilt viktig roll att också granska så att vi inte blir en del av problemet. Från rysk sida har man ett intresse av att upprätthålla denna typ av strukturer, för det gagnar deras intresse av att hålla den typen av verksamhet igång utan resultat.

I Ukraina har man inte tillgång till hela territoriet. Det är helt oacceptabelt att man från rysk sida inte säkerställer att Ukraina har tillgång till sina gränser och att Ryssland inte kliver tillbaka. OSSE intar inte en tydlig position gentemot Ryssland i kritiken utan är så att säga en del av överenskommelsen.

Herr talman! Kerstin Lundgren tog upp en, som jag ser det, oerhört viktig och central fråga: Är det till gagn för demokratin eller ej att flera länder med skilda samhällssystem - några diktaturer, några demokratier - finns inom samma organisation? Kan detta leda framåt i demokratisk riktning, med respekt för de värden som vi håller högt i Sverige med flera andra länder? Ja, skulle jag vilja säga.

Det är oerhört angeläget att använda de internationella organisationerna - OSSE, FN och Europarådet, för att nämna några - på detta sätt. Men det gäller att ha sin kompass rätt och riktig och att kalla en ko för en ko och en diktatur för en diktatur och absolut inte darra på manschetten i de sammanhangen. Det ska vara en hög diskussion - det är det enda sättet att komma framåt.

När det gäller arbetet med valobservatörer är Odihr en oerhört central del för att kunna utföra valobservationer, som jag nämnde i mitt anförande. Jag vill nämna det exempel som Kent Härstedt tog upp: Azerbajdzjan. Odihr var inte välkommet dit. Från OSSE:s sida var det självklart att vi inte skulle delta - det fanns inget att diskutera. Precis på detta sätt kommer OSSE att fortsätta att agera också framöver. Återigen: Det är viktigt att veta hur ett arbete ska bedrivas.

Herr talman! Jag har på intet sätt sagt att det inte skulle vara värdefullt att vi har mötesplatser där olika system möts. Det är därför vi är en varm anhängare av FN och också av OSSE. Det var därför, herr talman, som jag tackade delegationen för att den deltar och bidrar till den dialog som är viktig att föra. Där finns det ingen som helst tvekan.

Jag förstår egentligen inte om någon uppfattade att jag hade någon synpunkt på detta. Det var snarare så att vi också måste se att det finns de som vill utnyttja våra system för att använda dem i annat syfte. I det här fallet är det Ryssland som har ett intresse av att hålla vissa konflikter igång och vissa sår öppna och som väljer att använda system på ett sätt som gynnar deras sak. Det är förståeligt men inte acceptabelt utifrån vårt sätt att se det. Där måste vi vara varsamma och beredda på att se om det händer.

Herr talman! Jag kan inte låta bli att beröra Azerbajdzjan, för jag håller helt med. Jag tycker att den rapport som kom om valet i Azerbajdzjan var en bedrövelse. Det var en styggelse. Jag har sagt det i Europarådet i Strasbourg. Min hållning är att utan Odihr ska heller inte Europarådet delta. Det är en grundläggande hållning. Men alla tycker inte så, däribland EPP, som har ett visst intresse av att hålla den här typen av verksamhet igång. Men det finns också andra.

Herr talman! Likheten är förvisso stor när det gäller synsättet på internationellt arbete. Det tackar jag Kerstin Lundgren för.

Det är kanske just för att likheten finns i det svenska riksdagen som det emellanåt låter som att vi inte har någon skiljaktighet. Men jag skulle åter vilja understryka att det just i de internationella forumen, var vi än befinner oss, är angeläget att hålla den svenska kompassen klar och tydlig och stå upp för demokrati.

Vid OSSE:s sommarmöte, som snart kommer att hållas - förra gången var det i Helsingfors, eftersom det är 2015 som vi debatterar nu - bör vi till exempel tala om det som händer i Ukraina som den ryska aggressionen, inte en kris. Det handlar inte om en kris, utan det handlar om att ett land har invaderat sin granne. Så ska vi fortsätta att debattera för att komma framåt.

Herr talman! Om detta äro vi eniga. Det är viktigt att vara tydlig, och det är viktigt att inte låta Ryssland omdefiniera Ukraina på det sätt som de önskar. Krig pågår, och den ryska närvaron är entydig. Detta ska påtalas.

Det är ingen tvekan om att Ryssland i dag har gränser som inte är internationellt erkända. De har med militärt våld och i strid med sina förpliktelser angripit ett annat land, och detta är något som inte tolereras eller accepteras. Sanktionerna måste finnas kvar till dess att Ryssland lämnar Ukraina.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)