En luftfartsstrategi för Europa

Utlåtande 2015/16:TU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 juni 2016

Utskottens utlåtanden

Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.

Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande. 

Beslut

Trafikutskottet har granskat EU-förslag om den europeiska luftfarten (TU20)

Trafikutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen där kommissionen för fram en rad förslag om en luftstrategi för Europa.

Flygtrafiken i Europa är i dag uppdelad i ett antal luftrum. Det leder till att styrningen av det europeiska luftrummet blir ineffektivt och fragmenterat, anser kommissionen. Därför uppmanar den Europaparlamentet och rådet att skynda på genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen pekar på att luftfarten är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, jobb, handel och rörlighet i Europeiska unionen. Kommissionen anser att det behövs en luftfartstrategi för att se till att den europeiska luftfarten förblir konkurrenskraftig.

Kommissionen skriver också i sitt meddelande att den kommer att begära tillstånd från rådet att förhandla om globala luftfartsavtal med bland andra Kina, Turkiet och Saudiarabien. Kommissionen meddelar också att den kommer utfärda en handbok som bland annat handlar om anställningskontrakt inom luftfarten.

Trafikutskottet ställer sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet tycker dock att kommissionen borde jobba ännu mer aktivt för att få till ett gemensamt europeiskt luftrum. Utskottet pekar också på vikten av att komma till rätta med mindre bra anställningsvillkor inom luftfarten.

Riksdagen beslutade med detta att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga riksdagen avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Utlåtandet läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2016-05-10
Justering: 2016-05-17
Trycklov: 2016-05-23
Reservationer: 2
Utlåtande 2015/16:TU20

Alla beredningar i utskottet

2016-05-10

Trafikutskottet har granskat EU-förslag om den europeiska luftfarten (TU20)

Trafikutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen där kommissionen för fram en rad förslag om en luftstrategi för Europa.

Flygtrafiken i Europa är i dag uppdelad i ett antal luftrum. Det leder till att styrningen av det europeiska luftrummet blir ineffektivt och fragmenterat, anser kommissionen. Därför uppmanar den Europaparlamentet och rådet att skynda på genomförandet av ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen pekar på att luftfarten är en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt, jobb, handel och rörlighet i Europeiska unionen. Kommissionen anser att det behövs en luftfartstrategi för att se till att den europeiska luftfarten förblir konkurrenskraftig.

Kommissionen skriver också i sitt meddelande att den kommer att begära tillstånd från rådet att förhandla om globala luftfartsavtal med bland andra Kina, Turkiet och Saudiarabien. Kommissionen meddelar också att den kommer utfärda en handbok som bland annat handlar om anställningskontrakt inom luftfarten.

Trafikutskottet ställer sig i huvudsak positivt till kommissionens meddelande om en europeisk luftfartsstrategi. Utskottet tycker dock att kommissionen borde jobba ännu mer aktivt för att få till ett gemensamt europeiskt luftrum. Utskottet pekar också på vikten av att komma till rätta med mindre bra anställningsvillkor inom luftfarten.

Med dessa påpekanden föreslår utskottet att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2016-06-08
Debatt i kammaren: 2016-06-09
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:TU20, En luftfartsstrategi för Europa

Debatt om förslag 2015/16:TU20

Webb-tv: En luftfartsstrategi för Europa

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 159 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Vi ska nu debattera riksdagens trafikutskotts synpunkter på och utlåtande över den europeiska luftfartsstrategin. Det är egentligen inget beslut utan mer ett medskick om hur riksdagen ser på arbetet med den europeiska luftfartsstrategin.

Låt mig börja med att säga att det är helt nödvändigt med ett gemensamt internationellt och europeiskt arbete när det gäller luftfarten. Om den europeiska flygindustrin och flygbolagen ska kunna vara konkurrenskraftiga och om vi ska kunna minimera luftfartens negativa miljöpåverkan behövs en gemensam strategi och en gemensam politik. Mot den bakgrunden är det glädjande att vi är överens om så mycket av synpunkterna i utlåtandet.

Med en europeisk luftfartsstrategi tillsammans med en svensk luftfartsstrategi, som nu är på väg fram, kan vi fokusera på de delar som är viktiga för en utveckling som främjar sund konkurrens och hög rörlighet samt tar ansvar för klimatpåverkan.

I det sammanhanget vill jag peka på ett par frågor som är viktiga i den europeiska luftfartsstrategin. Den ena frågan är om de sociala villkoren, där vi måste arbeta än mer intensivt för att motverka regelshopping och lönedumpning. Detta finns med i skrivningar och initiativ från kommissionen i de första förslagen till en europeisk luftfartsstrategi. Vi skulle vilja gå lite längre, men det är en bra början. Det är väldigt viktigt att se till att vi hela tiden har frågor kring de sociala villkoren med när vi diskuterar utvecklingen inom flyget.

Genomförandet av Single European Sky är naturligtvis helt avgörande för effektiviteten och även för att minska flygets negativa klimatpåverkan. Det måste få en betydligt högre prioritet i EU än vad det har för närvarande. EU:s medlemsstater får gärna titta på Sveriges arbete tillsammans med Danmark kring vårt gemensamma luftrum.

Förutom de frågor som tas upp av EU-kommissionen finns det frågor där EU nog behöver ha lite större inblick i enskilda medlemsländers förhållanden, framför allt i de transportpolitiska villkor som vi har i Sverige. Då tänker jag på de regionala flygplatserna. Här finns bra skrivningar med i utskottets utlåtande.

Det är viktigt att vi får förståelse för vårt speciella geografiska läge och vår speciella struktur i Sverige som är ett stort land med långa avstånd och relativt glest befolkat. Det innebär att det finns rätt många flygplatser som tyvärr inte kan bära sig ekonomiskt men som är en förutsättning för att vi ska ha bra transportmöjligheter i hela landet.

När vi ser hur EU nu granskar flygplats efter flygplats och låter många flygplatser leva i ovisshet om huruvida de ska få fortsätta bedriva sin verksamhet eller inte är det en omständighet som försvårar för oss att se till att vi i hela landet har goda kommunikationsmöjligheter.

Vi måste fortsätta detta arbete och fortsätta att upplysa EU-kommissionen om våra förutsättningar.

Denna fråga diskuterade vi i kammaren i samband med luftfartsbetänkandet. Då kom det fram en del frågor om huruvida vi skulle organisera om våra regionala flygplatser för att lättare kunna komma under EU:s radar, om jag får uttrycka mig så.

Jag har inte tagit ställning, och det är mycket möjligt att man kan fundera på andra organisationsformer för de svenska regionala flygplatserna. Jag tror dock att vi i grunden måste få en förståelse för våra villkor. Jag tror inte att det i längden är en hållbar väg att vi organiserar om för att kunna bedriva den flygtrafik vi behöver.

Vi är överens om dessa frågor, och de är bra beskrivna i utlåtandet.

Men sedan börjar det obegripliga i detta utlåtande. Att vi socialdemokrater har en reservation är i sig inte obegripligt. Det är anledningen till denna reservation som jag är något förundrad över. Vår reservation grundar sig på att Alliansen och Sverigedemokraterna tycker att EU:s luftfartsstrategi också ska hantera frågor om Bromma och flygskatt.

Det blir för mig väldigt märkligt att man i ena stunden diskuterar den bristande förståelsen hos EU för de flygplatser vi har i Sverige och i nästa stund vill blanda in frågan om Bromma ska utvecklas eller inte i den europeiska luftfartsstrategin.

Jag ser gärna att både företrädare för Alliansen och Sverigedemokraterna svarar på hur Bromma hör hemma i en europeisk luftfartsstrategi. Det är faktiskt en europeisk luftfartsstrategi och synpunkter på den vi behandlar, och i det sammanhanget lägger Alliansen och Sverigedemokraterna in Brommafrågan.

Samma sak gäller flygskatten. Det pågår en utredning om att införa flygskatt i Sverige. Jag tycker att det är ett nationellt beslut. Om vi kommer fram till att vi ska ha en flygskatt i Sverige ska vi besluta att vi ska ha en flygskatt. Om vi kommer fram till att vi inte ska ha en flygskatt får vi besluta att vi inte ska ha en flygskatt.

Jag förstår inte varför Alliansen och Sverigedemokraterna vill blanda in flygskatten i den europeiska luftfartsstrategin.

Jag har tidigare fått tydliga signaler om att man inte vill att EU ska hantera dessa frågor utan att de bör hanteras på den nationella arenan. Då förstår jag inte varför man vill lyfta in dem och vill att regeringen ska lyfta upp dessa frågor i EU.

Herr talman! Jag hoppas på klara och tydliga svar från Alliansen och Sverigedemokraterna i denna fråga under debatten.


Anf. 160 Edward Riedl (M)

Herr talman! EU-kommissionen har presenterat ett meddelande med ett antal olika förslag för att göra EU:s luftfartssektor mer konkurrenskraftig. I Mellanöstern och stora delar av Asien växer flygsektorn explosionsartat. Utan åtgärder riskerar Europa att förlora den tätposition som vi under lång tid har tagit för given - om inget drastiskt händer. Mot denna bakgrund är det både bra och nödvändigt att EU vill ta fram en luftfartsstrategi för att möta framtidens utmaningar inom luftfarten.

Flyget har förändrat livet på vår planet. I flygets början var det få förunnat att få använda sig av detta fantastiska transportmedel och besöka andra delar av vår värld.

För ett par generationer sedan började det i vårt land, som är ett mycket rikt land, bli möjligt med charterresande, och man upptäckte ställen i Spanien och Grekland. Jag vet detta eftersom min mormor och morfar hörde till den första generationen som fick uppleva det. De kom från mycket fattiga förhållanden och fick uppleva andra delar av världen. Det var en fantastisk utveckling. Men det var fortfarande dyrt, och man flög inte inrikes. Flyget i Europa bestod framför allt av statliga monopol med höga biljettpriser och få resenärer. Det var en naturlig del av denna monopolmarknad.

Sedan kom avreglering och konkurrens. Biljettpriserna blev lägre, och fler fick möjligheten att flyga både inom landet och till andra länder. När lågprisbolagen kom fortsatte de att sänka priserna på redan billiga resor. I dag är det inte ovanligt att det är dyrare att transportera sig till och från flygplatserna i Sverige och ute i Europa än vad det är att ta sig flera hundra mil mellan de olika flygplatserna. Det är en fantastisk utveckling som gör att allt fler människor har möjlighet att ta del av det som finns runt om i vår värld.

Men denna i grunden positiva utveckling ställer också en del politiska utmaningar på sin spets. När allt fler flyger blir det givetvis ännu viktigare att vi tar miljöutmaningarna på stort allvar med bättre drivmedel och miljöarbete.

En del bolag utmanar passagerarnas rättigheter eller arbetsvillkoren för dem som jobbar inom flyget. Det finns länder, framför allt utanför Europa, som stöder sina flygbolag på ett sätt som gör att konkurrens på lika villkor inte är en naturlig del på världsmarknaden.

Den politiska uppgiften är att fortsätta att möjliggöra ett ökat resande med flyg till rimliga priser för alla människor. Vi ska inte flyga mindre men mer miljövänligt. Låga biljettpriser gör att fler har råd att resa, och det ska värnas.

Samtidigt måste passagerarrättigheterna säkerställas och sjysta arbetsvillkor värnas för alla dem som jobbar inom flyget. Flyget ska hela tiden fortsätta att utveckla den redan höga säkerhet som det kännetecknas av. Alla som flyger ska kunna känna sig trygga.

Det är bra att EU vill ta ledartröjan i arbetet med att slå vakt om flyget. Europa är en liten, krympande del av den totala världsmarknaden. Även på flygets område blir Europa en allt mindre del.

Jag är glad att det finns en tydlig majoritet i Sveriges riksdag för en bra och framtidsinriktad flygpolitik som tar ansvar för alla dessa delar. Jag hade dock önskat att stödet var större och att även de rödgröna partierna skulle ställa sig bakom detta. Tyvärr är så inte fallet.

Herr talman! Jag vill särskilt lyfta fram fyra delar i det som utskottet har uttalat sig om. Det finns en del tillkännagivanden sedan tidigare, men det kan vara bra att upprepa vad riksdagsmajoriteten tycker i de olika frågorna i flygpolitiken. Denna regering saknar nämligen stöd i Sveriges riksdag för sin flygfientliga politik.

När det gäller flygskatten finns det ingen majoritet i riksdagen för att gå den vägen. Majoriteten är i stället överens om att en flygskatt skadar Sveriges konkurrenskraft och gör det dyrare för vanligt folk att resa. De samhällsekonomiska konsekvenserna av en flygskatt är förödande, och miljövinsterna är i praktiken obefintliga.

Danmark och Nederländerna har prövat denna väg, men de har gått tillbaka eftersom det inte blir bra. Miljön vinner ingenting, och det blir minskat resande och samhällsekonomiska kostnader.

Herr talman! Socialdemokraternas Rikard Larsson tog upp de regionala flygplatserna. Det är viktigt att vi från svensk sida uttalar att det ska se ut som det gör i dag.

Sverige är ett avlångt land i Europas utkant. Vi är ett av världens mest handelsberoende länder. Få andra länder är så beroende av att man snabbt ska kunna transportera sig inom och utom landet. Att lägga en flygskatt på detta är att försämra svensk konkurrenskraft, vilket inte är bra.

Det är bra att regeringen vet om att det inte finns stöd för detta i riksdagen.

När det gäller EU:s statsstödsregler ska man se dem i ljuset av allt detta. Sverige ser annorlunda ut än de allra flesta länder runt om i Europa. Vi har större avstånd att överbrygga och därför ett större behov av flygplatser. Det är viktigt att vi skickar den signalen till EU.

När det gäller Bromma flygplats ska den ses i precis samma ljus. Vi har en majoritet i riksdagen för att inte bara ha kvar Bromma flygplats utan också utveckla den. Gång på gång har detta utmanats av regeringen, och det är inte bra. Då är det bra att signalen går tillbaka till regeringen att Bromma flygplats har ett starkt stöd i Sveriges riksdag och befolkningen. Det finns ingen möjlighet för regeringen att lägga ned flygplatsen.

Det behövs reservkapacitet in till Stockholm ifall det händer något med Arlanda, men vi behöver också klara av högtrafiken med tider att landa såväl på morgonen som på eftermiddagen och kvällen.

När det gäller biodrivmedel har en majoritet av riksdagen uttalat att vi vill se mer av det. Med den teknik som finns i dag kan man genom biodrivmedel minska koldioxidutsläppen med 80 procent jämfört med det vanliga jetbränslet. Det är synd att regeringen inte är med på den resan.

Herr talman! Jag är glad att det finns en tydlig majoritet i Sveriges riksdag för en bra, modern och framtidsorienterad flygpolitik. Jag beklagar att vi i dag har en regering som närmast kan beskrivas som flygfientlig och som gång på gång, inom område efter område i flygpolitiken, utmanar majoriteten i riksdagen.

Jag yrkar med detta bifall till det liggande förslaget till beslut från trafikutskottet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jessica Rosencrantz (M).


Anf. 161 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Det är bra, Edward Riedl, att upprepa samma budskap gång på gång, för då går det lättare in hos dem som lyssnar. Men det är också bra, Edward Riedl, om man tittar på vad ärendet handlar om innan man skriver sitt anförande. Detta är inte ett ärende som handlar om hur svensk luftfartspolitik ska utformas, utan detta är ett ärende som handlar om den europeiska luftfartsstrategin.

I mitt anförande tidigare ställde jag frågor. Jag förstår att du inte fick utrymme att besvara dem i ditt eget anförande, men nu frågar jag en gång till, för säkerhets skull: Hör frågan om Bromma hemma i en europeisk luftfartsstrategi? Det var första frågan. Den andra frågan är: Bör EU i större utsträckning besluta om svenska skatter?


Anf. 162 Edward Riedl (M)

Herr talman! Låt mig först vara tydlig. Det är väldigt lätt att det blir missuppfattningar när man pratar om saker som låter lika. Vi debatterar EU:s luftfartsstrategi - den strategi som Europas medlemsländer har gått samman om och vill driva fram därför att man vill utveckla flyget.

Det gäller europeiskt flygs konkurrenskraft i en global kontext. Det får inte blandas ihop med den flygfientliga regering vi har i Sverige, som också håller på att utarbeta en luftfartsstrategi. Den handlar om hur vi ska försvåra och fördyra för vanligt folk att resa. Låt oss inte blanda ihop dessa två saker. Där är jag och Rikard helt överens. Det är bra om vi kan hålla isär dem.

Herr talman! Det är bra att upprepa budskapet, säger Rikard Larsson. Det är det, för regeringen har varit närmast tondöv när det gäller det som riksdagen säger om de olika delarna i detta. Man har varit närmast tondöv när det gäller vad riksdagsmajoriteten tycker om Bromma flygplats och om flyget i stora drag. Därför kommer man med förslag och önskemål om att få lägga ned flygplatser, införa flygskatter med mera. Det är en flygfientlig politik, Rikard Larsson, ingenting annat.

När det gäller de andra delarna har jag full respekt för att Rikard Larsson, Socialdemokraterna och de flygfientligas allians i denna riksdag inte gillar att en riksdagsmajoritet har andra åsikter än regeringen. Men detta är det högsta beslutande organet i Sverige som berättar för regeringen vad den i slutändan har mandat att göra eller inte. Rikard Larsson har inte med sig en riksdagsmajoritet för den politiken, herr talman.

Tiden räcker inte till, men jag kommer att besvara frågorna om Bromma flygplats och om jag tycker att EU ska besluta om svenska skatter. Det tycker jag inte, men jag återkommer till det i min andra replik.


Anf. 163 Rikard Larsson (S)

Herr talman! Det var två konkreta frågor. Det är lite lustigt att Edward Riedl inte hann svara på just de frågorna. Det var de två enda frågor som ställdes, och Edward Riedl hann inte svara på dem.

Det är bra att vi är överens om att en svensk luftfartsstrategi och luftfartspolitik är en sak. Det är ett beslut, och det äger vi själva. En europeisk luftfartsstrategi är en annan.

I sitt anförande talade Edward Riedl om fördelarna med flyg. Dessa fördelar ser vi också. Vi har en regering som har skjutit till pengar till flygplatser, som har tillsatt en utredning som ska titta på hur man kan utveckla Arlanda flygplats och göra den ännu starkare och som tittar på hur man bättre ska kunna ta sig till flygplatserna med allmänna kommunikationer, därför att flygplatserna har en viktig roll.

Jag förstår att Edward Riedl talar till andra än dem som finns här i kammaren, men om vi koncentrerar oss ett litet ögonblick på dem ställer jag åter frågan: Hör frågan om Bromma hemma i en europeisk luftfartsstrategi? Det är detta vi diskuterar här i dag. Bör EU i större utsträckning besluta om svenska skatter? Det är signalerna till EU som vi sänder i dag.


Anf. 164 Edward Riedl (M)

Herr talman! Min ambition var självfallet aldrig annat än att besvara de två frågor som Rikard Larsson hade. Det sa jag också i mitt första inlägg att jag avsåg att göra.

Det handlar om svenska ingångsvärden. Det handlar om att Sveriges riksdag ska berätta för regeringen, som i grund och botten är flygfientlig, vad man i slutändan kommer att ha för mandat när man åker ned och förhandlar om EU:s luftfartsstrategi. Det är vi helt överens om.

När det gäller den första frågan är både regionala flygplatser och Bromma flygplats, som är en mycket viktig del inom området regionala flygplatser, av central vikt när vi är nere och förhandlar i EU och tar fram nästa luftfartsstrategi. Jag ska förklara varför för Rikard Larsson.

Regeringen misslyckades i förhandlingen, så nu hotas möjligheten för de regionala flygplatserna runt om i Sverige att få offentligt stöd. Det är ett hot som regeringen har skapat genom dålig förhandling. Den förra infrastrukturministern, som var en partikollega till mig, sa: Aldrig i livet att någon flygplats ska behöva drabbas av detta. Det har regeringen inte vidmakthållit, och nu hotas flygplatser runt om i vårt land.

Det är därför viktigt att vi skickar signalen både till regeringen och EU att vi vill ha flygplatser i hela Sverige. Därför finns detta med, och därför tycker en majoritet av Sveriges riksdag att det är rätt och rimligt att ha med det i dokumenten.

När det gäller den andra delen, skatter, ska EU självfallet inte besluta om dem. Men det är rimligt, återigen, att vi när vi diskuterar luftfartsstrategi skickar med de ingångsvärden vi tycker är rätt och rimliga.

Herr talman! Alla inom flyget tycker att det är fel väg att gå att införa en flygskatt som inte bara hämmar svensk tillväxt utan också riskerar att förstöra det globala miljöarbetet och handeln med utsläppsrätter. Det vore väldigt synd om regeringen skulle sabotera de globala miljöförhandlingarna.


Anf. 165 Tony Wiklander (SD)

Herr talman! Egentligen borde det här vara lätt. Jag hade tänkt mig att i stort sett bara gå upp och yrka bifall till utskottets förslag i utlåtandet och avslag på reservationerna. Men Rikard Larsson utmanar oss så mycket han orkar.

Jag läste först er reservationstext med viss munterhet. Jag tänkte: Försöker de vara roliga? Är de lite magsura, eller är det någon rönnbärsfilosofi det handlar om? Detta att ta upp svenska förhållanden, som framgår av den nuvarande majoritetstexten i uttalandet, är nämligen nytt. I den första beredningen gällde det er person. Där pratades flygskatt, och där hyllades regeringen för denna flygskatt. Det är nu bortplockat genom majoritetens försorg. Vi är alltså lika goda kålsupare i så fall.

Jag tycker att diskussionen börjar bli lite smått löjlig. Man frågar: Hör Bromma hit? Hör de regionala flygplatserna hit? Bromma ligger i Europa. Det är det enda jag kan avfärda detta med. Vi har haft tillräckligt med bekymmer med Bromma på grund av er och - som jag sa redan förra gången vi diskuterade flyg - framför allt i och med det flygfientliga inslag ni har i er regering. Jag vet inte hur mycket ni ska offra på det altaret. Det är upp till er; det är inte min sak.

Jag skulle dock tro att ni liksom jag har läst om bland andra Föreningen Svenskt Flyg. 98 politiker och företagare i Norrbotten och Västerbotten har skrivit en gemensam debattartikel mot regeringens förslag om en flygskatt. Det kommer lägligt. Vi avvaktar regeringens egen flygstrategi, men också Europas har naturligtvis med Sverige att göra. Vi är fortfarande ett land inom EU.

Det finns en föredömlig skrivning i utskottet angående de regionala flygplatserna. Man har tagit frågan på allvar, och jag hoppas att vi i alla fall är överens om detta. Sedan kan vi alltid, som vi gjorde förra gången, föra en diskussion om hur flygplatserna ska finansieras så att inte endast kommunerna ska belastas med detta eller så att det inte rent av leder till nedläggningar.

Men då bör det inte komma någon flygskatt som ställer till med rent kontraproduktiva eländen för flyget, för det är just jämnt vad den gör. Det har också ett tiotal kommunalråd uppe i norr, samtliga socialdemokrater, noterat. Jag undrar hur det är med era kontakter. Men jag förstår att det lilla parti ni har med er i regeringen har ett alldeles ohemult inflytande i frågorna. Eftersom jag sitter i trafikutskottet hör jag hur det låter därifrån.

I övrigt kan jag bara instämma med tidigare talare: Ambitionerna som EU har är mycket bra. Frågan är om och när de klarar av det. Det återstår att se.

Jag avslutar med att än en gång yrka bifall till majoritetens förslag i utskottets utlåtande och avslag på reservationerna.


Anf. 166 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår motivreservation 2.

Klimatmålen kräver att vi styr om resorna mot mer hållbara alternativ. Den luftfartsstrategi som nu håller på att tas fram inom EU syftar tyvärr i stället till att öka flygandet. Flygresandet i Asien beräknas öka snabbare än i någon annan region fram till 2034 och kommer då att stå för 40 procent av världens luftfart. Kina beräknas 2023 bli världens största flygnation. De luftfartsavtal som har skrivits mellan EU och västra Balkan, Marocko och USA visar på kraftiga passagerarökningar. Nu kommer kommissionen att begära mandat för att förhandla om globala luftfartsavtal med nya nationer som Kina, Aseanstaterna, Turkiet, Saudiarabien, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Qatar, Oman, Mexico och Armenien samt om bilaterala avtal med Kina och Japan. Allt detta kommer troligtvis att, precis som tidigare, leda till att flyget ökar ännu mer.

Vi lever i klimatorostider med gigantiska översvämningar i Tyskland, Frankrike och Schweiz, stora skogsbränder här hemma och allt fler och starkare väderhändelser som skapar enorma problem för människor. Då måste vi ta klimatansvar. Det är nu det gäller. I Frankrike har nu ungefär 10 000 människor evakuerats. Vi ser en enorm påverkan på vårt samhälle i och med dessa klimatförändringar. Och detta är bara början, om vi inte styr om. Det är därför viktigt att inse att dessa avtal inte kan bygga på ett ohejdat ökat resande med flyg. Andra, mer hållbara, transportslag som tåg och sjöfart måste byggas ut så mycket som möjligt.

Jag erkänner att det i ett avlångt och glest befolkat land som Sverige är viktigt att vi kan resa och röra oss. Vi måste få samhället att hålla ihop, och man måste till exempel kunna delta och vara aktiv i möten söderut även om man bor i Norrland och tvärtom. Det är ändå viktigt att vi jobbar på alla sätt vi kan för att gynna nattåg och utbyggnad av tåg och andra möjliga transportmedel som kan ersätta flyget så fort det går. Detta är den svenska inriktning vi behöver se, men vi behöver även ha samma inriktning inom hela EU.

Detta återspeglas inte i den europeiska luftfartsstrategin. Det är positivt att man talar om att effektivisera rutter och att flyga kortare sträckor och att man har en synkroniserad samordning så att man inte fördröjer trafiken i luften. Men det är inte hållbart att utgå ifrån en sådan stor ökning av flygresandet. Det är inte den väg vi ska ta inom transportområdet som helhet om vi vill ha en planet att leva på för våra barn. Vi måste tänka så klimateffektivt som vi kan i alla led.

Det är viktigt att flygstrategin tar sikte på den sociala agendan - att säkerställa rättvisa arbetsvillkor inom sektorn. Men det behöver ske på ett ännu bättre sätt, och vi behöver stärka inriktningen. Vi ser en utveckling på arbetsområdet inom flygbranschen med mycket försämrade villkor för både piloter och kabinpersonal. Det är helt i linje med den agenda som EU-medlemskapet har lett till. Det går ut på att gynna företagen. Det vi ser inom denna arbetsmarknad är helt i linje med att den största kostnaden för många företag är arbetsinsatserna. Därför finns en stark drivkraft för företagen att pressa marginalerna så mycket som möjligt. Om det inte finns några motkrafter och om man hela tiden sätter den fria företagsamheten och företagens intresse i första rummet hamnar man precis där vi nu är. Det gäller såväl åkerinäringen som flygnäringen och taxibranschen och en lång rad andra näringar inom trafikutskottets område. Det är samma sak: Man har pressat arbetsmarginalerna till det yttersta.

Här behöver vi ha en sundare balans; vi kan inte slita ut människor på detta sätt. Vi måste ha en ekonomi som utgår ifrån människan och inte ifrån företagens girighet, som vi har låtit växa fram väldigt starkt under dessa nyliberalt influerade år. Det är dags att vända trenden. Jag hoppas att kulturen kommer att vända i alla läger så att vi styr om och reglerar branscherna igen och åter sätter människa och miljö i första rummet. Det är egentligen inget annat som är vettigt, om man tänker efter. Vi ska självfallet ha ett fungerande företagsliv, men det måste råda en god balans.

De regionala flygplatserna i Sverige behövs i dagens läge för att underlätta resandet i olika delar av landet. Så är det eftersom vi inte har byggt ut järnväg och så vidare så mycket som skulle behövas. Men Bromma flygplats behövs inte i den här regionen. Arlanda har kapacitet. Eftersom det tas upp i utlåtandet från den borgerliga sidan markerar vi från Vänsterpartiet återigen att vi vill att Bromma flygplats avvecklas och att en successiv överflyttning av trafiken sker till andra transportslag och andra flygplatser i regionen - detta också för att kunna bygga mer. Det behövs mark att bygga på.

Jag vill avslutningsvis säga att om vi ska nå målet om att undvika en temperaturhöjning på en och en halv grad behöver vi öka ambitionerna inom alla transportområden. Vi kan inte gå med på att utsläppen fortsätter att öka inom varje område.

Här behöver flyget göra sitt, och då kommer en klimatskatt på flyget att vara väldigt viktig. Det måste vara förorenaren som ska betala. Det är någonting som alla partier i riksdagen säger att man skriver under på, men när det kommer till kritan vågar man inte gå den vägen. Men det måste vara så att det som släpper ut mest måste kosta mer, eftersom vi styrs mycket av plånboken.

Vi måste helt enkelt göra det lätt att rädda planeten.


Anf. 167 Edward Riedl (M)

Herr talman! Låt mig först komma med en kort faktaupplysning till den som lyssnar på den här debatten. EU:s luftfartsstrategi syftar till att få ordning och reda på de sociala villkoren inom flyget. Vi från Alliansen och även Socialdemokraterna - jag hörde Rikard Larsson tidigare - är helt överens om att det är viktigt att det arbetet sker. Man kan få en annan uppfattning när man lyssnar på Emma Wallrup, herr talman, men EU vill jobba med de sociala villkoren och se till att det blir sjysta villkor på arbetsmarknaden även inom det här området.

Sedan vill jag ställa två frågor till Emma Wallrup, herr talman. Den ena handlar om biobränslen. En majoritet av den här riksdagen röstade igenom ett förslag om biobränslen som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade emot. Med de biobränslen som finns i dag kan man minska koldioxidutsläppen med 80 procent jämfört med vanligt jetbränsle.

Varför reserverade sig Emma Wallrup och Vänsterpartiet om man nu värnar miljön när det gäller flyget, som man säger sig göra? Varför är man emot fortsatt utveckling av biodrivmedel? Sverige ligger alltså i framkant i världen, och det vore väl fantastiskt om vi både kunde skapa svenska arbetstillfällen och värna miljön?

Den andra fråga som jag skulle vilja ställa till Emma Wallrup och Vänsterpartiet är: Vill Vänsterpartiet att vi ska flyga mer eller mindre i Sverige?


Anf. 168 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag håller med om att de sociala villkoren tas upp från EU-kommissionens sida, men det är inte tillräckligt. Skrivningarna är lite för svaga, och vi skulle vilja stärka dem. Det står lite vagt om att det är viktigt och att man ska jobba med det här under rätt förutsättningar. Vi vill gärna stärka det lite ytterligare.

Ungefär samma skrivning som jag har i min reservation finns med i Socialdemokraternas och Miljöpartiets reservation, så det är något som vi har lyckats få igenom i utskottet. Ni har ju också varit positiva till den linjen, och det tycker jag är positivt. Det är bra att fler inser att vi inte kan fortsätta på den här vägen där arbetsmarknaden och arbetstagarna har fått stryka på foten på grund av vinstintressen. Nu behövs en sundare balans där alla mår bra.

När det gäller biobränsle ställer ni biobränslestrategin mot flygskatten. Det vill vi inte göra. Däremot vill vi titta på biobränslen, men vi kan inte förlita oss på en biobränslestrategi. När man pratar med forskare från till exempel KTH uttalar de mycket tydligt att skogen inte räcker till. Vi har alltså inte tillräckligt med råmaterial och har inte utsikter för att biobränsle ska kunna ersätta det fossila i flyget.

Inom Miljömålsberedningen diskuteras det däremot nu att ha en kvot-plikt som medför att man blandar in alltmer biobränsle. Det är mer funktionellt, och den linjen kommer Vänsterpartiet absolut att stödja, för det är mycket viktigt att minska utsläppen så mycket som det går.


Anf. 169 Edward Riedl (M)

Herr talman! Jag vill kort bara säga att om man tittar på biobränslen blir det inga nya jobb i Sverige inom ett område där Sverige ligger i absolut framkant i världen. Det här skulle kunna ge många nya arbetstillfällen inom ett område som både har den positiva effekten att det blir bättre miljö när vi flyger och är ett område där Sverige ligger långt fram och kan skapa nya arbetstillfällen.

Om man tittar på biobränslen händer ingenting. Därför ville en majoritet av den här riksdagen, där de tre rödgröna partierna valde att ställa sig vid sidan av, att vi ska gå vidare med detta.

Om man tittar på biobränslen blir det inte heller mindre utsläpp. Man måste faktiskt göra någonting om man vill åstadkomma förändring på riktigt. Jag hör fina ord från Emma Wallrup om hur mycket hon bryr sig om miljön, och jag tvivlar inte på engagemanget. Men man kan inte bara titta på biobränslen, utan man måste faktiskt göra någonting.

Här finns ett sätt att minska koldioxidutsläppen inom flyget med 80 procent. Anledningen till att vi ställer flygskatt mot biobränslen är att det är precis vad flygmarknaden gör. Det samlade Flygsverige säger: Om ni lägger en flygskatt på oss kommer vi inte ha råd att ställa om, för ni kommer att ta bort alla våra marginaler.

Därför står flygskatt och biobränslen emot varandra. Man måste bestämma sig för om man tycker så illa om flyget att man låter det vara smutsigt eller om man faktiskt vill åstadkomma miljöförbättrande åtgärder på riktigt.

Den sista frågan valde Emma Wallrup att inte svara på. Jag hoppas att hon gör det i sitt nästa inlägg. Vill Vänsterpartiet att vi ska flyga mer eller mindre? Det tycker jag är ganska intressant, herr talman. Vår hållning, från allianspartiernas sida, är att vi inte behöver flyga mindre men att vi ska flyga mer miljövänligt.

Vad är Vänsterpartiets svar? Ska vi flyga mer eller ska vi flyga mindre?


Anf. 170 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Självklart ska vi flyga mindre och bygga ut nattåg och höghastighetståg - eller vad vi kommer att landa i när det gäller tågtrafiken - och andra transportmedel så mycket som möjligt.

Det är klart att vi också vill titta på - alltså forska i, ta fram och pröva - ny teknik. När det gäller biobränslen funderar man på algproduktion till exempel, för där skulle det kunna finnas möjligheter. Men enligt KTH finns inte den potentialen, och de räknar inte med att det här ska kunna vara en total ersättning för det fossila. Troligtvis kommer det att behövas bränsleceller eller någonting annat som är mer energieffektivt. Det där är jätteviktigt att forska på så mycket som möjligt. Att det, som Edward Riedl sa i sitt anförande, är okej att det är billigare att flyga än att resa till flygplatsen är olyckligt, tycker jag.

Vår planet står och vippar nu. Vi ser nu verkligen tydligt effekterna av klimatförändringarna i Frankrike, Tyskland och Schweiz, och det är ännu värre i länderna i syd som det rapporteras alldeles för lite om i medierna.

Det är allvarliga saker som håller på att hända, och då är det orimligt billigt att flyga. Det inser nästan varenda svensk som jag har talat med. Det är orimligt billigt att flyga och orimligt höga priser på tågresor till exempel.

Flygskatten kommer helt enkelt att behövas för att lyckas ställa om och för att gynna de hållbara transportmedlen. Men då är det också viktigt att vi satsar på tågtrafik, att det är effektivt att resa med tåg och att det är kostnadseffektivt.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2016-06-15
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Meddelande om en luftfartsstrategi för Europa

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
      • Reservation 1 (S, MP)
      • Reservation 2 (V)
      Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S201029
      M76008
      SD44004
      MP00232
      C19003
      V01902
      L17002
      KD15001
      -0001
      Totalt1731912532
      Ledamöternas röster