Herr talman! De statliga företagen är en tillgång för Sverige. De spelar en viktig roll för mångfalden i näringslivet och bidrar till sysselsättningen över hela landet. Sammantaget utgör de Sveriges största arbetsgivare. Det ställer krav på ansvarsfullt ledarskap och strategiskt tänkande och givetvis en stark medvetenhet om det risktagande all affärsverksamhet innebär.
Regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag, som vi behandlar här i dag, är ett redskap för fortsatt utveckling av det statliga ägandet, till gagn för svenska folket, vår gemensamma service, tillväxt och konkurrenskraft.
Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag att skrivelsen som sådan ska läggas till handlingarna.
Jag noterar den samsyn som råder kring själva betänkandet och dess formuleringar och konstaterar att inga motioner lagts fram i ärendet. Det råder således ett starkt och omfattande stöd kring innehållet. Förankringen kring skrivelsen är god.
Syftet med Riksrevisionens granskning har varit tvådelat: för det första att bedöma om regeringen säkerställt att riskhanteringen i de statliga bolagen blir ändamålsenlig för staten, det vill säga att riksdag och regering får en överblick över de samlade riskerna i den statliga bolagsportföljen, och för det andra att bedöma om regeringen ger ändamålsenlig information till riksdagen så att den kan följa upp sin delegering till regeringen av befogenheter och resurser till de statliga bolagen.
Riksrevisionen ger också fyra rekommendationer. Av dessa instämmer regeringen inte i två och redogör också för anledningen till detta. När det gäller de övriga två rekommendationerna redovisar regeringen vilka åtgärder man avser att vidta med anledning av dessa.
Närings- och innovationsministern har också här i kammaren redogjort för och betonat vikten av att när bolag står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrelsen, genom en så kallad ägarsamordning, skriftligen samordna sin syn med företrädare för ägaren. Detta skriftliga ställningstagande ska sedan beredas gemensamt inom Regeringskansliet.
Två särskilda yttranden har, vilket jag har full respekt för, lämnats in i ärendet, och jag vill bara ge korta kommentarer kring dessa.
I det första uttalar partierna M, C, L och KD principiellt motstånd mot statligt ägande. Man lägger dock till den lilla brasklappen om att statliga företag kommer att förbli en verklighet inom överskådlig tid. Man lyfter fram att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva bolag.
I det sammanhanget finns det anledning att lyfta fram betydelsen av just gemensamt ägande. Det är inga enskilda vinstintressen som styr de statliga företagen. Deras avkastning kommer, antingen genom direkt vinstutdelning eller genom det utvecklingsarbete som bedrivs i företagen, svenska folket till godo.
Företag som är stora i sammanhanget, såsom Vattenfall, LKAB, SJ, Postnord, Systembolaget, Svenska Spel och Apoteket, har stor betydelse för samhällets utveckling och medborgarnas service.
Demokratisk eller, om man så vill, folklig förankring, öppenhet och samhällsnytta bör betonas. Ägandet i sig är däremot inget självändamål, utan det handlar snarare om att se till den strategiska betydelse som företagen och deras verksamhet har för Sverige.
Det övergripande målet för statligt ägande är att bolagen ska skapa värde för samhället och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen, som flera företag har, utförs väl.
Regeringen framhåller, vilket bland annat framkom senast vi behandlade frågan om statligt ägande i riksdagen, att man ständigt ser över portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också som ett led i att överväga bolagens olika uppdrag och inriktningar. Försäljning av statens egendom ska, enligt budgetlagen, ske affärsmässigt.
Statliga företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.
Vänsterpartiet å sin sida betonar i sitt yttrande vikten av att statens ägande förstärks. I det yttrande som lämnas finns formuleringar som skulle kunna ändra förutsättningarna för de roller som regering och företagsledningar nu har att förhålla sig till.
Det är viktigt, som jag ser det, att balansera mellan den professionalism och affärsmässighet som är nödvändig för ett framgångsrikt företagande och den folkliga förankring som behövs för det långsiktigt hållbara förtroendet.
Ansvarfullt ägande kräver exempelvis stundom att man kan agera utan att kortsiktiga opinionsyttringar ska omkullkasta en framtida strategi för såväl anställda som den uppgift man har att hantera.
I vissa fall står samhällsuppdraget klart uttalat i ägardirektiven. I andra finns inte samhällsuppdraget som ett direktiv, men den som handlar och agerar i allmänhetens tjänst har – det tror jag att var och en här kan skriva under på – trots detta ett särskilt ansvar att bära.
Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att säkerställa att riskhanteringen i den samlade statliga bolagsportföljen är god. Därför välkomnar vi riksrevisorns granskning av regeringens hantering av riskerna i bolagen. De övergripande principerna är att de ska skapa långsiktiga värden, och i de fall där bolagen har samhällsuppdrag ska dessa utföras väl.
Av granskningen framgår att Riksrevisionen menar att information om risker och konsekvenser för de enskilda bolagen bör samlas in så att riksdagen, mot bakgrund just av det statliga aktieinnehavets betydelse för statens finanser, kan få ett viktigt helhetsperspektiv.
Av det skälet välkomnar utskottet, vilket kan vara värt att betona, att regeringen avser att vidta åtgärder för att utveckla informationen till riksdagen genom att ge en samlad bild av riskerna i bolagsportföljen.
Genom utskottets initiativ har vi haft dialog med bland andra Vattenfall och besök på Telia Sonera och Postnord. Som riksdagsledamöter får vi också möjlighet att medverka på varje bolagsstämma. Insynen och transparensen är väl tillgodosedda för den som har intresse och engagemang att ta del av den verksamhet som bedrivs.
Till sist vill jag säga några korta ord om hållbar utveckling. Här är de statliga företagen, och ska så vara, föredömen. Det handlar om mänskliga rättigheter, affärsetik, jämställdhet och mångfald.
Det senaste decenniet har det pågått ett arbete för att stärka de statliga bolagens arbete just inom hållbarhet. Här tar regeringen ytterligare initiativ för att utveckla arbetet. Det är i sig också ett konkurrensmedel på en modern globaliserad marknad.
Utskottet, som stöder detta arbete, vill framhålla vikten av att regeringen även utifrån denna dimension fortsätter att utveckla arbetet i förvaltningen av de statligt ägda bolagen.
(Applåder)
