Herr talman! Vi behöver starka universitet och högskolor. Det ska vara lärosäten som genomför utbildning och forskning med högsta kvalitet. Av det följer att vi också behöver starka och drivande styrelser. Den proposition vi diskuterar i dag handlar om hur ledamöter i dessa styrelser ska tillsättas samt om styrelseledamöternas ansvar.
Regeringen föreslår i propositionen att högskolelagen ska ändras så att lärare och studenter i stället för att vara representerade i styrelsen för ett statligt lärosäte ska få rätt att utse ledamöter i styrelsen.
Det där är ingen obetydlig förändring. Lärosätenas styrelser är kollektivt ansvariga inför regeringen. Det är då viktigt att ledamöterna står obundna av partsintressen samt att de uteslutande företräder respektive lärosäte.
Den nuvarande lydelsen, att lärare och studenter ska ha rätt att vara representerade i styrelsen, kan leda tanken fel. En sådan formulering kan ge intryck av att dessa ledamöters primära roll är att representera och bevaka lärares respektive studenters särskilda intressen i stället för att ha ett helhetsansvar för lärosätets verksamhet. Därför välkomnas denna förändring av ett enigt utskott.
Naturligtvis ska alla ledamöter i styrelsearbetet bidra med sin särskilda kompetens och erfarenhet - så också lärare och studenter. Men i styrelsearbetet har alla ett gemensamt helhetsansvar för sitt lärosäte.
En annan viktig förändring som tas upp i denna proposition som vi också välkomnar är att regeringen nu föreslår att det i förordning ska regleras att nomineringspersonerna i sitt förslag till styrelseledamöter ska beakta en jämn könsfördelning.
Herr talman! Tre partier - Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet - har invändningar mot regeringens bedömning av hur nomineringspersonerna ska utses och styrelsens sammansättning.
Regeringen föreslår att två personer ska utgöra den nomineringsgrupp som lämnar förslag på ordförande och de styrelseledamöter som regeringen ska utse. En av dessa personer ska företräda ett övergripande statligt intresse och utses av regeringen. Den andra personen ska ha god kännedom om det aktuella lärosätet och utses av regeringen efter förslag från universitetet eller högskolan.
Det här är en förändring som välkomnas av många - så också en majoritet i utskottet. De tre partier jag nyss nämnde vill däremot att ett lokalt valförfarande bland lärosätets profession ska utse den person som ska ha en god kännedom om det aktuella lärosätets verksamhet.
Jag tycker att denna invändning är lite märklig. Dessa tre partier satt under åtta år i en regering som starkt förespråkade universitets och högskolors autonomi. Helt plötsligt föreslår dessa tre partier att det ska regleras hur dessa nomineringspersoner ska tas fram, särskilt den som ska utses med den goda kännedomen om aktuellt lärosäte. Det måste väl ändå ligga i autonomins princip att det är lärosätet självt som avgör hur denna nomineringsperson ska tas fram, inte att det ska regleras uppifrån.
Samma tre partier anser också att akademiskt välmeriterade personer bör vara i majoritet i lärosätenas styrelser. I sin reservation skriver de att de anser att det bör säkerställas "att styrelserna vid alla lärosäten får en majoritet utsedd av professionen".
Regeringens förslag som vi nu diskuterar innebär att de externa ledamöterna som regeringen utser ska vara i majoritet. Det är för mig, för Socialdemokraterna och för regeringen en mycket viktig princip. Om regeringen ska kunna utkräva ansvar och styra sina myndigheter bör de externa ledamöterna vara i majoritet. En styrelse måste kunna fatta viktiga, avgörande beslut på en övergripande nivå utan att de påverkas personligen av de beslut de fattar. Därför är det viktigt med en majoritet av externa ledamöter.
De externa ledamöterna utgör också en viktig kontaktyta utåt i samhället, och de bär med sig viktiga perspektiv in i styrelsearbetet. Inget hindrar att någon eller några av de externa ledamöterna även har en akademisk förankring, men det finns inga skäl för att det ska regleras i särskild ordning - utifrån autonomins principer.
Herr talman! Jag välkomnar också en annan fråga som tas upp i det betänkande vi i dag diskuterar, nämligen att regeringen öppnar för att se flexibelt på styrelsens storlek vad gäller ledamöter. I dag är de 15. Utredningen har presenterat förslag på ett mer flexibelt synsätt och att vid behov ha färre ledamöter. Jag är glad för att regeringen tar tag i den tråden och säger att det kan finnas fördelar att vid behov ha en styrelse med färre ledamöter och att det kan finnas anledning att överväga en sådan förändring.
Detta är besked jag välkomnar. Det är en styrka att ha mer flexibilitet vad gäller styrelsens sammansättning och storlek med tanke på att våra lärosäten ser olika ut.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)